Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for joakimlamotte.se. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
155e9b84a38ac2d97d2c762d5aa84ad6be6cd19aSVT når nya höjder av dårskap. Nu ska programledaren Christopher Garplind åka på semester, betald av skattebetalarna. Och med på resan följer ingen mindre än SVT:s vd Anne Lagercrantz egen man.
Det finns stunder när man tror att SVT inte kan sjunka lägre. Men så händer något nytt som får en att sätta morgonkaffet i vrångstrupen.
Jag pratar om SVT:s senaste ”satsning” med programledaren Christopher Garplind. Ett program som enligt beskrivningen går ut på att han ”har för mycket på sitt bord” och därför ska åka på sex semestrar tillsammans med lika många kända svenskar som också ”behöver en paus”.
Läs det igen.
Vi talar alltså om en av Sveriges mest sönderdaltade och omhuldade programledare som får våra skattepengar för att… åka på semester?
Och inte nog med det. En av deltagarna i det här skattefinansierade lyxprojektet är ingen mindre än David Lagercrantz, make till SVT:s egen VD, Anne Lagercrantz.
Det här är inte bara pinsamt. Det är fullständigt… ja vad ska man säga… skandalöst kanske sammanfattar saken bäst.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!VBjI!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2F346ebc77-1753-492e-baa2-04284157fded_717x405.pngGarplind och maken till SVT:s vd åker på semester för våra skattepengar.
Att SVT:s högsta chef låter sin man delta i ett program som finansieras med våra pengar, där programidén går ut på att en välbetald programledare ”behöver vila upp sig”, är en sådan nivå av självblindhet att man undrar om det finns någon kvar på SVT som har kontakt med verkligheten.
Jag vet inte vad som pågår på deras redaktioner, men om någon annan arbetsplats i Sverige hade låtit chefen bjuda sin partner på en lyxresa med sprit, spa och sol, ja då hade det kallats för korruption.
Men när det sker inom Public Service? Då heter det ”underhållning”.
SVT får nio miljarder kronor varje år. Nio miljarder som vi vanliga människor betalar vare sig vi vill eller inte. Pengar som skulle kunna gå till sjukvård, äldreomsorg eller polisresurser. I stället går de till att finansiera ännu en semester för överbetalda medieprofiler och deras bekanta.
Jag har själv jobbat på SVT. Jag vet hur det ser ut inifrån. Och tro mig, det blir inte bättre. När jag ser hur företaget utvecklats sedan jag slutade för tio år sedan skäms jag å Anne Lagercrantz vägnar. För själv verkar hon inte ha vett att göra det.
Man brukar tala om att ledarskap handlar om att föregå med gott exempel. Men här har vi i stället en vd som skickar sin man på semester med en av sina egna programledare.
Jag vet inte hur Anne Lagercrantz själv tänker, men jag kan inte tolka det på annat sätt än att hon saknar både självinsikt och respekt för de människor som betalar hennes lön.
Och det borde vara slutet för den här sortens vansinne.
För någonstans måste även SVT förstå att tålamodet är slut. Vi har fått nog av deras självgoda moralism, vinklade nyheter, deras ständiga gnäll på folket som försörjer dem, och nu detta.
Att bjuda sin egen make på semester för skattebetalarnas pengar är inte bara dåligt omdöme. Det är ett hån mot varje svensk som kämpar för att få ihop vardagen.
Men i SVT:s värld verkar verkligheten inte längre spela någon roll. Där flyter champagnen, semestern är betald och notan skickas till dig och mig.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
155e9b84a38ac2d97d2c762d5aa84ad6be6cd19a
3ef9cb12eefefceec53bf147b08d56d66faaca94
TITLE: SVT:s vd bjuder sin man på lyxsemester på skattebetalarnas bekostnad DESCRIPTION: SVT når nya höjder av dårskap. Nu ska programledaren Christopher Garplind åka på semester, betald av skattebetalarna. Och med på resan följer ingen mindre än SVT:s vd Anne Lagercrantz egen man. CONTENT: Det finns stunder när man tror att SVT inte kan sjunka lägre. Men så händer något nytt som får en att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Jag pratar om SVT:s senaste ”satsning” med programledaren Christopher Garplind. Ett program som enligt beskrivningen går ut på att han ”har för mycket på sitt bord” och därför ska åka på sex semestrar tillsammans med lika många kända svenskar som också ”behöver en paus”. Läs det igen. Vi talar alltså om en av Sveriges mest sönderdaltade och omhuldade programledare som får våra skattepengar för att… åka på semester? Och inte nog med det. En av deltagarna i det här skattefinansierade lyxprojektet är ingen mindre än David Lagercrantz, make till SVT:s egen VD, Anne Lagercrantz. Det här är inte bara pinsamt. Det är fullständigt… ja vad ska man säga… skandalöst kanske sammanfattar saken bäst. Garplind och maken till SVT:s vd åker på semester för våra skattepengar. Att SVT:s högsta chef låter sin man delta i ett program som finansieras med våra pengar, där programidén går ut på att en välbetald programledare ”behöver vila upp sig”, är en sådan nivå av självblindhet att man undrar om det finns någon kvar på SVT som har kontakt med verkligheten. Jag vet inte vad som pågår på deras redaktioner, men om någon annan arbetsplats i Sverige hade låtit chefen bjuda sin partner på en lyxresa med sprit, spa och sol, ja då hade det kallats för korruption. Men när det sker inom Public Service? Då heter det ”underhållning”. SVT får nio miljarder kronor varje år. Nio miljarder som vi vanliga människor betalar vare sig vi vill eller inte. Pengar som skulle kunna gå till sjukvård, äldreomsorg eller polisresurser. I stället går de till att finansiera ännu en semester för överbetalda medieprofiler och deras bekanta. Jag har själv jobbat på SVT. Jag vet hur det ser ut inifrån. Och tro mig, det blir inte bättre. När jag ser hur företaget utvecklats sedan jag slutade för tio år sedan skäms jag å Anne Lagercrantz vägnar. För själv verkar hon inte ha vett att göra det. Man brukar tala om att ledarskap handlar om att föregå med gott exempel. Men här har vi i stället en vd som skickar sin man på semester med en av sina egna programledare. Jag vet inte hur Anne Lagercrantz själv tänker, men jag kan inte tolka det på annat sätt än att hon saknar både självinsikt och respekt för de människor som betalar hennes lön. Och det borde vara slutet för den här sortens vansinne. För någonstans måste även SVT förstå att tålamodet är slut. Vi har fått nog av deras självgoda moralism, vinklade nyheter, deras ständiga gnäll på folket som försörjer dem, och nu detta. Att bjuda sin egen make på semester för skattebetalarnas pengar är inte bara dåligt omdöme. Det är ett hån mot varje svensk som kämpar för att få ihop vardagen. Men i SVT:s värld verkar verkligheten inte längre spela någon roll. Där flyter champagnen, semestern är betald och notan skickas till dig och mig. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
TITLE: SVT:s vd bjuder sin man på lyxsemester på skattebetalarnas bekostnad DESCRIPTION: SVT når nya höjder av dårskap. Nu ska programledaren Christopher Garplind åka på semester, betald av skattebetalarna. Och med på resan följer ingen mindre än SVT:s vd Anne Lagercrantz egen man. CONTENT: Det finns stunder när man tror att SVT inte kan sjunka lägre. Men så händer något nytt som får en att sätta morgonkaffet i vrångstrupen. Jag pratar om SVT:s senaste ”satsning” med programledaren Christopher Garplind. Ett program som enligt beskrivningen går ut på att han ”har för mycket på sitt bord” och därför ska åka på sex semestrar tillsammans med lika många kända svenskar som också ”behöver en paus”. Läs det igen. Vi talar alltså om en av Sveriges mest sönderdaltade och omhuldade programledare som får våra skattepengar för att… åka på semester? Och inte nog med det. En av deltagarna i det här skattefinansierade lyxprojektet är ingen mindre än David Lagercrantz, make till SVT:s egen VD, Anne Lagercrantz. Det här är inte bara pinsamt. Det är fullständigt… ja vad ska man säga… skandalöst kanske sammanfattar saken bäst. Garplind och maken till SVT:s vd åker på semester för våra skattepengar. Att SVT:s högsta chef låter sin man delta i ett program som finansieras med våra pengar, där programidén går ut på att en välbetald programledare ”behöver vila upp sig”, är en sådan nivå av självblindhet att man undrar om det finns någon kvar på SVT som har kontakt med verkligheten. Jag vet inte vad som pågår på deras redaktioner, men om någon annan arbetsplats i Sverige hade låtit chefen bjuda sin partner på en lyxresa med sprit, spa och sol, ja då hade det kallats för korruption. Men när det sker inom Public Service? Då heter det ”underhållning”. SVT får nio miljarder kronor varje år. Nio miljarder som vi vanliga människor betalar vare sig vi vill eller inte. Pengar som skulle kunna gå till sjukvård, äldreomsorg eller polisresurser. I stället går de till att finansiera ännu en semester för överbetalda medieprofiler och deras bekanta. Jag har själv jobbat på SVT. Jag vet hur det ser ut inifrån. Och tro mig, det blir inte bättre. När jag ser hur företaget utvecklats sedan jag slutade för tio år sedan skäms jag å Anne Lagercrantz vägnar. För själv verkar hon inte ha vett att göra det. Man brukar tala om att ledarskap handlar om att föregå med gott exempel. Men här har vi i stället en vd som skickar sin man på semester med en av sina egna programledare. Jag vet inte hur Anne Lagercrantz själv tänker, men jag kan inte tolka det på annat sätt än att hon saknar både självinsikt och respekt för de människor som betalar hennes lön. Och det borde vara slutet för den här sortens vansinne. För någonstans måste även SVT förstå att tålamodet är slut. Vi har fått nog av deras självgoda moralism, vinklade nyheter, deras ständiga gnäll på folket som försörjer dem, och nu detta. Att bjuda sin egen make på semester för skattebetalarnas pengar är inte bara dåligt omdöme. Det är ett hån mot varje svensk som kämpar för att få ihop vardagen. Men i SVT:s värld verkar verkligheten inte längre spela någon roll. Där flyter champagnen, semestern är betald och notan skickas till dig och mig. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
3ef9cb12eefefceec53bf147b08d56d66faaca94
155e9b84a38ac2d97d2c762d5aa84ad6be6cd19a
35de53f35569c43bd613f53c098f0dab68f13093Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige.
När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar.
Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst.
När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem.
Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden.
Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet?
Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”.
I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare.
Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser.
Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat.
Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas.
Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar.
Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium:
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!kVuh!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Ff5089da3-c75a-4f8d-9e49-98e00ecb1022_500x500.jpegRagnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!4lkn!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Fcae0eb31-8c4e-4c14-914b-3b8bb95f3dbd_796x576.webpDåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!GB-Y!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Fd263f8b7-bddd-4760-a63e-d604c8888088_495x528.jpegJohnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
8c24e0f3e38e6c23d6279fba35cecbaad79216b4
35de53f35569c43bd613f53c098f0dab68f13093
TITLE: Sätt de ansvariga för journalsystemet Millennium i fängelse DESCRIPTION: Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige. CONTENT: När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar. Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst. När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem. Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden. Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet? Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”. I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare. Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser. Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat. Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas. Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar. Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium: Ragnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet. Dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet. Johnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
TITLE: Sätt de ansvariga för journalsystemet Millennium i fängelse DESCRIPTION: Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige. CONTENT: När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar. Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst. När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem. Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden. Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet? Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”. I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare. Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser. Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat. Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas. Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar. Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium: Ragnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet. Dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet. Johnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
35de53f35569c43bd613f53c098f0dab68f13093
8c24e0f3e38e6c23d6279fba35cecbaad79216b4
8c24e0f3e38e6c23d6279fba35cecbaad79216b4Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige.
När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar.
Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst.
När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem.
Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden.
Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet?
Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”.
I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare.
Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser.
Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat.
Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas.
Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar.
Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium:
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!kVuh!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Ff5089da3-c75a-4f8d-9e49-98e00ecb1022_500x500.jpegRagnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!4lkn!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Fcae0eb31-8c4e-4c14-914b-3b8bb95f3dbd_796x576.webpDåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!GB-Y!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2Fd263f8b7-bddd-4760-a63e-d604c8888088_495x528.jpegJohnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
8c24e0f3e38e6c23d6279fba35cecbaad79216b4
35de53f35569c43bd613f53c098f0dab68f13093
TITLE: Sätt de ansvariga för journalsystemet Millennium i fängelse DESCRIPTION: Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige. CONTENT: När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar. Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst. När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem. Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden. Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet? Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”. I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare. Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser. Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat. Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas. Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar. Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium: Ragnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet. Dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet. Johnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
TITLE: Sätt de ansvariga för journalsystemet Millennium i fängelse DESCRIPTION: Vanligt folk straffas för småfel, men när politiker bränner miljarder på ett havererat journalsystem händer ingenting. Millennium är symbolen för ett korrupt och ansvarslöst Sverige. CONTENT: När en vanlig människa gör fel i deklarationen, betalar en snickare under bordet eller missar några tusenlappar i moms, då står staten redo med böter, indrivning och ibland fängelse. Men när politiker och höga tjänstemän i Västra Götalandsregionen slösar bort miljarder av våra skattepengar på ett havererat IT-system, då händer ingenting. Ingen får sparken. Ingen ställs till svars. Ingen ens rodnar. Det handlar om journalsystemet Millennium. Ett projekt som redan kostat över 3,7 miljarder kronor och som enligt regionens egna siffror kommer sluta på över 5,5 miljarder. Pengar som skulle kunnat gå till vårdplatser, sjuksköterskor, ambulanser och äldreomsorg. I stället har de gått till konsulter, överbetalda byråkrater och ett amerikanskt bolag som levererat ett system som inte fungerar och som nu aldrig kommer tas i bruk. Det är helt sanslöst. När läkare larmade om att patientjournaler blev fel, att systemet var så tungrott att vårdpersonal grät på jobbet, då svarade regionledningen med att ”läget är utmanande men under kontroll.” Kort därefter tvingades man backa och pausa hela systemet. Det gamla journalsystemet fick återinföras. Man hade alltså lagt miljarder på att köpa sig ett problem. Regionstyrelsen med Johnny Magnusson (M) i spetsen tog beslutet att köpa systemet 2018. Den dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under, och programägaren Ragnar Lindblad tecknade avtalet. Sedan dess har projektet snurrat på som en pengaslukande karusell, utan att någon hålls ansvarig. Konsultnotan ligger på nästan 800 miljoner kronor, och under tiden som systemet stått still har man fortsatt bränna över 14 miljoner kronor i månaden. Hur är det ens möjligt att man kan elda upp skattemedel på det här sättet utan att någon pratar om brottslighet? Om en privatperson lurat till sig en bråkdel av detta hade polisen gjort husrannsakan samma dag. Men när det är politiker och regiondirektörer som blåser medborgarna på miljardbelopp kallas det bara ”projektmisslyckande”. I Sverige finns uppenbarligen två rättssystem. Ett för vanligt folk och ett för makthavare. Det är inte bara sjukt. Det är farligt. För varje gång ansvariga slipper undan cementeras bilden av att politiker kan leka med våra pengar utan konsekvenser. Jag anser att det borde vara straffbart att slösa bort miljarder i offentliga medel utan resultat. Den som ansvarat för Millenniums fiasko borde inte sitta kvar på sina poster. De borde utredas, avsättas och dömas. Svenska skattebetalare förtjänar bättre än att gång på gång bli lurade av inkompetens som gömmer sig bakom fina titlar. Det är hög tid att kräva ansvar och straffa de politiker och tjänstemän som tror att de kan göra vad som helst med andras pengar. Här är de ansvariga för miljardhaveriet Millenium: Ragnar Lindblad ledde regionens arbete med Millenniuminförandet. Dåvarande regiondirektören Ann-Sofi Lodin skrev under avtalet. Johnny Magnusson (M) tog beslutet att köpa systemet 2018. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
35de53f35569c43bd613f53c098f0dab68f13093
8c24e0f3e38e6c23d6279fba35cecbaad79216b4
4ffb870ef33106d046e88c8281da8f175498ff5cFå har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden.
När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför.
Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta.
930dab785c26216985c9b19ceb79f5f576ecbfbb
4ffb870ef33106d046e88c8281da8f175498ff5c
TITLE: Här är sms:en media inte visar i fallet Leijnegard DESCRIPTION: Få har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden. CONTENT: När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför. Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta. Prenumerera för hela artikeln Read more
TITLE: Här är sms:en media inte visar i fallet Leijnegard DESCRIPTION: Få har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden. CONTENT: När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför. Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta. Prenumerera för hela artikeln Read more
4ffb870ef33106d046e88c8281da8f175498ff5c
930dab785c26216985c9b19ceb79f5f576ecbfbb
930dab785c26216985c9b19ceb79f5f576ecbfbbFå har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden.
När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför.
Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta.
930dab785c26216985c9b19ceb79f5f576ecbfbb
4ffb870ef33106d046e88c8281da8f175498ff5c
TITLE: Här är sms:en media inte visar i fallet Leijnegard DESCRIPTION: Få har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden. CONTENT: När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför. Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta. Prenumerera för hela artikeln Read more
TITLE: Här är sms:en media inte visar i fallet Leijnegard DESCRIPTION: Få har väl missat att Micke Leijnegard står åtalad för sexuellt ofredande för att ha pussat en kollega. Men när media rapporterar så visar man inte hela bilden. CONTENT: När svenska medier rapporterar om uppmärksammade rättsfall finns det en tydlig trend. Man berättar det som passar narrativet. Resten lämnas utanför. Det såg vi senast i fallet med SVT-profilen Micke Leijnegard, där rubrikerna handlar om “sexuellt ofredande” och “pussade kvinnlig kollega” på en fest inför vittnen under inspelningen av Mästarnas mästare. Men i de flesta artiklar får vi bara läsa hans ursäkts-sms och inte vad kvinnan skrivit till honom, vilket jag nu kan berätta. Prenumerera för hela artikeln Read more
4ffb870ef33106d046e88c8281da8f175498ff5c
930dab785c26216985c9b19ceb79f5f576ecbfbb
49f0a8f71d036731a55380f417dabdbc33630acdI dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer.
I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.”
Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte.
Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma.
Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop.
Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker.
Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT.
Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten.
Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”.
Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen.
Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan.
Inte en enda.
När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”.
Vad betyder det ens?
Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången.
Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte.
Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om.
För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof.
Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt.
Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat.
Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag.
Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”.
Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta.
Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar.
Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut.
Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret.
Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild.
Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
d60f0e8d9dd36d3cf97b62693f4f3b3b5090c4a8
49f0a8f71d036731a55380f417dabdbc33630acd
TITLE: Något stämmer inte med Anna Karin Hatts avgång DESCRIPTION: I dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer. CONTENT: I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.” Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte. Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma. Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop. Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker. Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT. Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten. Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”. Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen. Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan. Inte en enda. När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”. Vad betyder det ens? Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången. Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte. Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om. För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof. Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt. Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat. Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag. Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”. Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta. Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar. Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut. Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret. Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild. Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
TITLE: Något stämmer inte med Anna Karin Hatts avgång DESCRIPTION: I dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer. CONTENT: I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.” Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte. Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma. Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop. Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker. Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT. Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten. Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”. Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen. Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan. Inte en enda. När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”. Vad betyder det ens? Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången. Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte. Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om. För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof. Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt. Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat. Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag. Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”. Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta. Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar. Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut. Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret. Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild. Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
49f0a8f71d036731a55380f417dabdbc33630acd
d60f0e8d9dd36d3cf97b62693f4f3b3b5090c4a8
d60f0e8d9dd36d3cf97b62693f4f3b3b5090c4a8I dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer.
I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.”
Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte.
Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma.
Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop.
Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker.
Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT.
Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten.
Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”.
Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen.
Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan.
Inte en enda.
När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”.
Vad betyder det ens?
Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången.
Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte.
Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om.
För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof.
Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt.
Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat.
Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag.
Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”.
Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta.
Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar.
Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut.
Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret.
Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild.
Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
d60f0e8d9dd36d3cf97b62693f4f3b3b5090c4a8
49f0a8f71d036731a55380f417dabdbc33630acd
TITLE: Något stämmer inte med Anna Karin Hatts avgång DESCRIPTION: I dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer. CONTENT: I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.” Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte. Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma. Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop. Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker. Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT. Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten. Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”. Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen. Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan. Inte en enda. När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”. Vad betyder det ens? Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången. Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte. Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om. För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof. Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt. Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat. Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag. Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”. Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta. Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar. Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut. Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret. Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild. Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
TITLE: Något stämmer inte med Anna Karin Hatts avgång DESCRIPTION: I dag meddelade Centerpartiets partiledare Anna-Karin Hatt att hon avgår med hänvisning till hot och hat. Men det är något som inte stämmer. CONTENT: I dag kom beskedet att Anna-Karin Hatt avgår som partiledare för Centerpartiet. Den officiella förklaringen är “hot och hat.” Men ju mer jag lyssnar på hennes uttalanden, desto mer skaver det. Något stämmer inte. Visst, hot och hat är ett verkligt problem. Jag vet det bättre än de flesta. Jag har jobbat som journalist i över tjugo år och fått utstå mer hot än vad många politiker ens kan föreställa sig. Jag har gjort hundratals polisanmälningar. Jag har fått dödshot mot mig själv och min familj. Jag har fått börja dagen med att leta efter bomber under bilen innan jag körde barnen till skolan. Så jag vet hur det känns och önskar inte någon att uppleva samma. Men i det här fallet, med Anna-Karin Hatt, finns det för mycket som inte går ihop. Hatt tillträdde som partiledare så sent som i maj. Det är inte ens ett halvår sedan. Under den tiden har hon knappt synts i offentligheten. Hon har inte stuckit ut i några obekväma frågor. Hon har inte rört sig i kontroversiella ämnen, inte tagit några stora risker. Den enda gången hon överhuvudtaget väckte uppmärksamhet var för några dagar sedan, när hon sa åt Nooshi Dadgostar att dämpa sig under partiledardebatten i SVT. Om det är det som har orsakat hatstormen, då får man ju fråga sig vilka som egentligen står bakom hoten. Är det Vänsterpartiets anhängare som gått bananas den här gången? Det vore i så fall ironiskt, med tanke på att just vänstern alltid är snabbast att skrika om “hat och hot från högern”. Men oavsett vilket, så har jag svårt att se att det är hela sanningen. Det mest anmärkningsvärda i Hatts uttalande är att hon inte har gjort en enda polisanmälan. Inte en enda. När en toppolitiker hotas på riktigt brukar Säpo kopplas in omgående. Det blir skydd, utredningar, åtal och allt dokumenteras. Men i det här fallet säger hon bara att beslutet grundas på “en samlad bedömning”. Vad betyder det ens? Det låter mest som en svepande formulering för att slippa förklara vad som egentligen ligger bakom avgången. Jag har som journalist haft kontakt med polis och Säpo otaliga gånger, och jag vet att de tar politikerhot på största allvar (till skillnad mot när vanligt folk drabbas). Om Hatt verkligen hade utsatts för något konkret hade det funnits mängder av ärenden registrerade. Men det gör det alltså inte. Hatt påstår också att det politiska klimatet har blivit mycket värre de senaste tio åren. Det har jag svårt att hålla med om. För tio år sedan hade vi flyktingkrisen. Då var det fullskaligt krig i kommentarsfälten. Politiker ljög väljarna rakt upp i ansiktet. Folk såg rött. Den ena sidan kallade alla som ifrågasatte invandringen för rasister. Den andra sidan var förbannad över hur Sverige styrdes mot katastrof. Jag har aldrig upplevt ett så infekterat samhällsklimat som då och jag var mitt i stormen. Att säga att det skulle vara värre i dag är helt enkelt inte sant. Snarare har det lugnat ner sig något, åtminstone i jämförelse med 2014–2016. Förutom de Gaza-aktivister som dagligen terroriserar folk helt öppet på gator och torg. Men deras ilska har riktats mot företrädare för Moderaterna, Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna. Inte mot Centerpartiet och Anna Karin Hatt. Jag kan inte släppa känslan av att “hot och hat” bara är ett bekvämt svepskäl för att slippa tala om något annat. Kanske insåg Hatt att uppdraget var omöjligt. Att stå till vänster, försöka samarbeta med Hamas-vänner och kommunister, samtidigt som man inte vill ta i SD med tång, det är ett politiskt självmordsuppdrag. Kanske märkte hon att skeppet började ta in vatten och valde att hoppa av innan det sjönk helt. Att säga “jag avgår på grund av hot och hat” låter snyggare än att säga “jag orkade inte”. Missförstå mig inte. Ingen ska behöva hotas för sina åsikter. Det är oacceptabelt. Men det är också dags att vi slutar låta “hot och hat” bli ett magiskt ord som ingen får ifrågasätta. Jag har sett det här mönstret gång på gång. Politiker som möter kritik, ofta berättigad sådan, ropar “hat” så fort någon ifrågasätter dem. Det blir ett sätt att slippa ta ansvar. Och jag tror att det är precis det vi ser här. En partiledare som inte klarade trycket men som inte vill säga det rakt ut. Så nej, jag köper inte Anna-Karin Hatts förklaring. För mycket är oklart. För lite är konkret. Hot och hat existerar, det vet jag bättre än någon. Men i det här fallet luktar det politik och strategi mer än verklig hotbild. Kanske ville hon bara ut innan hon själv hamnade i stormens öga. Joakim Lamotte Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här: Bli prenumerant! Eller donera via: Swish: 1233561149 BG: 5431-6872 Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
49f0a8f71d036731a55380f417dabdbc33630acd
d60f0e8d9dd36d3cf97b62693f4f3b3b5090c4a8
47f0917a0e8e41c042ce46d435614e6563cfcbcfIdag har jag polisanmält imamen i Kristianstad som uppmanade män i en fullsatt moské att slå sina fruar.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!kvD6!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2F651f416d-1eff-4e46-882c-14249076f5f4_408x323.jpegSaleh Abouelenen är imamen som uppmanade män att slå sina fruar.
I morse ringde jag polisen för att ställa frågor om eventuella brott som imamen i Kristianstad kan ha gjort sig skyldig till…
f31eade4e4e691ef7b6326fe86f175995e5d7fefEn imam i Kristianstad predikar öppet att män har rätt att slå sina fruar inför en hel församling där ingen protesterar. Samtidigt är det knäpptyst från de vänsterfeminister som annars skriker högst.
En imam i Kristianstad står inför en fullsatt moské på fredagsbönen och förklarar öppet hur män ska gå till väga för att ”tillrättavisa” sina fruar genom att slå dem. Detta sker inte i Saudiarabien, Afghanistan eller Iran, utan i Sverige år 2025.
Det handlar om imamen Saleh Abouelenen, verksam i Al Rahma-moskén i Kristianstad. Under sommaren predikade han om “olydiga kvinnor” och förklarade hur en man bör agera när hans fru inte lyder.
https://substackcdn.com/image/fetch/$s_!-Uyt!,f_auto,q_auto:good,fl_progressive:steep/https%3A%2F%2Fsubstack-post-media.s3.amazonaws.com%2Fpublic%2Fimages%2F44864ea9-441a-4962-a821-022c908b91a8_408x323.jpegSaleh Abouelenen är imam i Kristianstad och anser att män har rätt att slå sina fruar.
I sin predikan sa han att mannen först ska varna kvinnan, sedan undvika henne i sängen, och om ingenting annat fungerar slå henne.
Det mest skrämmande är inte bara vad imamen säger, utan att ingen i församlingen reagerar. Tvärtom sitter hundratals män och lyssnar, nickar och accepterar hans ord. Det är beviset på att detta inte är något enskilt undantag, utan en kvinnosyn som är djupt rotad inom stora delar av islam och i de förorter där hederskulturen fått fäste.
Jag har själv varit i moskéer där kvinnor inte är välkomna. Jag har pratat med killar i förorten som öppet säger att svenska tjejer är ”horor” för att de inte bär slöja. Samma killar berättar att de aldrig skulle acceptera att deras framtida fruar går utanför hemmet utan att täcka sig. Detta är verkligheten i Sverige i dag.
Och ändå är det knäpptyst från alla som annars skriker högst om feminism. Var är Aftonbladets ledarskribenter nu? Var är Alexandra Pascalidou, Katarina Wennstam, Nina Rung och alla andra kändisfeminister som fyller sina Instagramkonton med rosa band, menskonst och påstådd kamp mot ”patriarkatet”? Varför hör vi inte ett ord från de politiker som kallar sig feminister när kvinnor faktiskt förtrycks på riktigt, här och nu?
När jag jobbade på SVT fick jag själv uppleva hur det här mörklades. Vissa reportrar ville inte granska hederskulturen för att det kunde ”gynna SD”. Det är helt sanslöst. Att kvinnors frihet, trygghet och jämställdhet offras för att vissa journalister inte vill ge ”fel” parti rätt.
I decennier har samma vänsterfeminister stått på barrikaderna och applåderat en migrationspolitik som fört in värderingar från länder där kvinnor stenas till döds om de inte lyder sina män. De har välkomnat en utveckling som inneburit att svensk jämställdhet backat ljusår på bara en generation. Och när vi som varnat för detta sagt sanningen, då har vi stämplats som ”rasister” av människor som själva aldrig ens satt sin fot i en förort.
Resultatet ser vi nu. I moskéer där imamer uppmanar män att slå sina fruar. På gator där unga tjejer trakasseras för att de inte bär slöja. I familjer där döttrar gifts bort och bröder ser det som sin uppgift att kontrollera systrarnas liv.
Så jag frågar igen. Var är alla vänsterfeminister nu? Var är ni som kallat er för kvinnokämpar? Varför vågar ni inte stå upp mot den mest brutala kvinnosyn vi har i Sverige i dag? Är det bekvämare att hålla tyst för att slippa bli kallad islamofob av era kulturvänsterkompisar?
Sanningen är att tack vare en ansvarslös migrationspolitik har vi importerat en kvinnosyn från medeltiden. Och det svenska samhället betalar priset i form av otrygghet, hedersförtryck och våld.
Resultatet vi fått är ett Sverige där imamer på fredagsbönen kan uppmana till kvinnomisshandel utan att någon vågar säga ifrån?
Det sorgligaste är att det inte hade behövt bli såhär. Om inte folk varit så förbannat ryggradslösa och ynkliga.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.
4cf5838983123bf950e14cea4a5cb7d7b56a1185Efter att ha blivit rånad och misshandlad av Palestinademonstranter har jag förvägrats rättvisa. Nu tar jag mitt fall till Europadomstolen.
De var i augusti förra året som jag blev nedslagen och rånad av Palestinademonstranter mitt på dagen i centrala Göteborg. Anledningen var att jag gjorde mitt journalistiska jobb, som i det här fallet handlade om att ställa frågor till vänsterpartisten Kristofer Lundberg om hans terrorkopplingar. Jag kunde visa att han hade närmare kopplingar till terrorgruppen PFLP än som tidigare varit känt, vilket senare ledde till att han fick lämna politiken helt och hållet.
Men när det gällde misshandeln och rånet av mig som person fick jag aldrig någon upprättelse. Trots videobevisning och läkardokumentation, som visade att jag var blåslagen från topp till tå, valde åklagaren Maria Thorell att lägga ner ärendet. Hon menade att det inte gick att bevisa uppsåt hos de som slog ner och rånade mig på min utrustning. Detta var mycket märkligt då jag visste att det fanns på film vilka som slog och sparkade mig och vem som stal min telefon och väska, vilket även poliser på plats kunde vittna om.
Därför beslutade jag mig för att driva en civilrättslig process och väcka enskilt åtal för att få upprättelse. I sådana fall har brottsoffer rätt att ta del av förundersökningar för att veta vilka man ska rikta sina anspråk mot och för att kunna föra sin egen talan i domstol. Därmed begärde jag bland annat ut det videomaterial som fanns i polisens förundersökning. Men det blev blank nej från polismyndighetens jurist. Hon menade att de Palestinademonstranter som hade misshandlat och rånat mig skulle riskera trakasserier om jag som brottsoffer gavs möjlighet att driva en civil process.
Med andra ord valde polisens jurist att, på eget bevåg, frångå svensk lag och praxis när det gäller sekretessbrytande bestämmelser för brottsoffer.
Jag överklagade givetvis detta till Kammarrätten som, helt utan motivering och närmare utredning, inte ändrade polismyndighetens beslut. Vad gäller nästa instans, Högsta förvaltningsdomstolen, så fick jag inte ens prövningstillstånd.
Där skulle kanske de flesta gett upp och gått vidare i livet. Men som tur är har jag fått stöttning av en mycket kunnig jurist. Därför har jag idag skickat in en omfattande anmälan till Europadomstolen som avser det svenska rättsväsendets tillkortakommanden i mitt ärende.
Men det handlar inte bara om mitt fall, utan även om alla andra som varje år blir svikna av svenska domstolar och inkompetenta åklagare och förundersökningsledare. De flesta har inte ork att driva den här typen av ärenden, då det är för psykiskt påfrestande. Men nu har jag gjort det och hoppas innerligt att det kan leda till att svenska rättsväsendet får sig en knäpp på näsan och tvingas ge mig tillgång till de handlingar som jag har rätt till. Bland annat det videomaterial som vissa inom rättsväsendet anser är så känsligt att man gör allt i sin makt för att dölja det.
Joakim Lamotte
Stöd oberoende journalistik och få tillgång till allt innehåll genom att klicka här:
Eller donera via:
Swish: 1233561149
BG: 5431-6872
Observera att artikelkommentarer inte förhandsgranskas av redaktionen och betraktas inte som redaktionellt material. Du är själv juridiskt ansvarig för det du skriver i kommentarsfältet.