Tornevall Networks

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel om aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt, Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel om aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt, Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel om aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt, Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Partiet Ambition Sverige: ”Vaccin är en religion”

DESCRIPTION:
”Inte utrett och klart” – kallar vaccinering för ett bedrägeri och ”rysk roulette”.

CONTENT:
Forskare borde utreda om vacciner är kopplade till kroniska sjukdomar, säger partiet Ambition Sverige när Källkritikbyrån ställer frågor med anledning av mässlingsutbrottet på festivalen Urkult.

Foto: Skärmdump/Youtube/Facebook

Under sommaren har Källkritikbyrån granskat påståenden om barnvaccinationsprogrammet, bland annat från en influencer i vaccinmotståndarkretsar.

Foto: Skärmdump/Facebook/Instagram. Bilden är ett kollage av kvinnans och andras uttalanden i sociala medier och tillhör den första delen i Källkritikbyråns serie.

Kvinnan är politiker med fokus på hälsa för partiet Ambition Sverige, vilket startades av den politiska vilden Elsa Widding i fjol. Vi hörde av oss till partiet för att höra hur representativa kvinnans åsikter är för partiets ståndpunkter om det svenska barnvaccinationsprogrammet. Mycket, skulle det visa sig.

– Det är en religion, det här med vacciner, säger Thomas Åkerberg.

Åkerberg är partiets kassör och är även han med i gruppen med ansvar för hälsofrågor i partiet.

– Många tror på vacciner men de har ingen aning om varför. Om man har studerat det här, som jag har gjort – jag har kanske lagt ner tusen timmar på att läsa böcker, studera bakgrundsfakta, FDA:s rapporter, CDC i USA, deras fakta och statistik – och min bedömning är att det här är ett fruktansvärt bedrägeri.

Kommentar om Ambition Sverige i tidskriften Expo 8 maj.

Vill genomföra en utredning

En lokalavdelning av partiet har delat ett inlägg på Facebook där man skyller mässlingens återkomst på Socialdemokraterna, samtidigt som andra företrädare propagerar tydligt mot vaccin.Enligt Thomas Åkerberg är partiets ståndpunkt att man vill utreda om det finns en möjlig koppling mellan vaccin och kroniska sjukdomar.

Delning från en lokalavdelning av Ambition Sverige 21 augusti.

– Vårt parti vill att vi ska utreda samtliga möjliga orsaker till den kraftiga ökningen av kroniska sjukdomar i samhället. En av de orsaker man inte velat utreda är vacciner, för det säger man är beprövat. Men vacciner är inte alls beprövat.

Det är helt motsatt bild från den som experter och myndigheter har i dag. Men Thomas Åkerberg tycker inte att man säkerhetstestat vaccin och listar en mängd påståenden som faktagranskare runtom i världen gått igenom många gånger.Han tar även upp en opublicerad studie som jämfört vaccinerade och ovaccinerade barns hälsa som Källkritikbyrån granskat tidigare i sommar. Åkerberg kallar studiens resultat för alarmerande, men den har avfärdats av forskare, läkare och organisationen bakom studien på grund av stora metodologiska brister.

Från Källkritikbyråns artikel ”Opublicerad studie sprids som belägg av vaccinmotståndare – har stora brister” den 26 juli.

Beror på andra saker

Experter säger att vad som kan uppfattas som en ökning av fall av kroniska sjukdomar delvis kan förklaras av andra saker – såsom att vi diagnosticerar fler och gör det tidigare i dag än förr i tiden. Vi har också en växande och åldrande befolkning i världen, vilket innebär fler med större risk för kroniska sjukdomar. 

När vi frågar Socialstyrelsen – som har uppdraget att ha koll på hälsa, sjukdomar och hälso‑ och sjukvård i Sverige – så säger de att dödligheten i flera av de stora kroniska sjukdomarna faktiskt minskar.De säger också att skälen till att fallen ökar för en del sjukdomar bland annat är förändrade levnadsvanor och demografiska förändringar. Även de utredarna lyfter fram att behandlingar blivit mer effektiva – fler personer lever längre med en diagnos.

Från partiets sida om hälsa.

Spelar vaccinering in i den här frågan? Nej, säger Socialstyrelsen, det finns inga konstaterade samband mellan vaccination och förekomst av, eller uppkomst av, kroniska sjukdomar.

Vill gå ur WHO

Thomas Åkerberg på partiet Ambition Sverige menar att myndigheter går på vad läkemedelsföretagen säger och säger att den utredning partiet ser framför sig ”ska vara oberoende”.

Åkerberg framhåller USA:s hälsominister Robert F. Kennedy Jr, känd vaccinmotståndare.

– Han vågar lyfta på de här stenarna. Jag har ju ringt och pratat med våra myndigheter och de tar inte hänsyn till de här rapporterna som kommer därifrån. Det känns som att våra myndigheter är styrda av vissa överstatliga organisationer, som tyvärr sitter i knät på starka ekonomiska intressen.

Du menar världshälsoorganisationen WHO?

– Ja. Den är en ren katastrof, den ska vi gå ur genast.

Detta är samma kritik som tidigare luftats av partiledaren Elsa Widding.

Från Källkritikbyråns artikel ”Expert: Sveriges suveränitet hotas inte av WHO:s nya pandemiavtal” den 29 maj 2023.

Vi ställer frågan om hur en sådan utredning som partiet förespråkar skulle göras, eftersom lejonparten av forskare och läkare är av uppfattningen att de vaccinskeptiska invändningarna är grundlösa.

– Ja, men det här bygger ju inte på någon vetenskap alls. Det bygger på en religion. Inom det här ämnet så säger man saker, men det stämmer inte, säger Thomas Åkerberg.

Han föreslår att man ska forska på ”samhällen som av religiösa eller andra skäl inte vill vaccinera sina barn” och ha dem som kontrollgrupp, men poängterar att han inte vet exakt hur en sådan här studie skulle vara upplagd.

AI-skapat inlägg på partiets Facebooksida 14 augusti.

Vill tillåta ”alternativa behandlingar”

– Vårt parti är inriktat på hälsobefrämjande vård, att se till att människor förstår hur man håller sig frisk för att få ett drägligare liv, och vi kan samtidigt få ner sjukvårdskostnaderna. Hälsovård i stället för sjukvård. Sjukvård, då har det redan gått för långt. Och sen vill vi också se alternativa möjligheter till behandling, inte bara den här vården som ges i dag.

Åkerberg säger att läkare inte får lära sig någonting om exempelvis näringslära.– De får bara lära sig att om någon har ett symtom så ska du sätta in ett läkemedel. Det är en process för att sälja läkemedel. Och jag tror inte så mycket på läkemedel.

AI-skapat inlägg på partiets Facebook-sida 6 juli.

Vi återkommer till frågan om hur en förändring av samhällets nuvarande inställning till vacciner skulle gå till i praktiken, exempelvis hur yrkeskårer som läkare och barnmorskor som anser att vacciner är bra ska fås att ändra uppfattning. Åkerberg invänder mot vår fråga.– Nej, lyssna, de tycker inte så, de är lärda att säga så här. De har oerhört lite kunskap om det här. Vi måste utbilda dem.De skulle få gå tillbaka till skolan?– Nä, men om det kommer fram rön som säger att allt det vi tidigare sagt är fel, så… Det är samma med mig. Om det visar sig att jag har haft fel så ändrar jag mig. Men, det här är inte utrett och klart.

Utdrag ur inlägg på Ambition Sveriges Facebook-sida 13 juli 2025. (Partiet hette först Sverige Först.)

Ogrundade påståenden om autism

Åkerberg gör flera motbevisade påståenden om barnvaccin – till exempel aluminium.

– Vad gäller autism så är det sannolikt en aluminiumförgiftning i hjärnan. Jag har sett så många mammor som har vittnat om att deras barn kom in till en vaccination, helt friska och talföra i tvåårsåldern, och så har de fått flera doser vaccin och efter det så har de inte sagt ett ord.

Delning från en av partiets lokalavdelningar av ett klipp från Swebb-tv den 21 september 2025.

Men detta stämmer inte – både vad gäller vacciners påstådda koppling till autism och risken för aluminiumförgiftning.

”Mängden aluminium som brukar finnas i en vaccindos är väldigt liten och betydligt mindre än vad vi brukar få i oss via mat och dryck varje dag. Den totala mängden vi får i oss ligger väl under de nivåer som anses vara säkra”, skrev Folkhälsomyndigheten i ett mejl till Källkritikbyrån förra hösten.Autism-kopplingen är också avfärdad gång på gång inom forskningen.

Kallar barnvaccin för ”rysk roulette”

Den influencer vi skrivit om gör själv videor i sociala medier där hon vill visa ”en annan sida av myntet” gällande barnsjukdomar, däribland mässlingen. I kommentarsfält där barnvaccinationsprogrammet diskuteras tipsar människor om kvinnans videor som stöd till föräldrar som överväger att säga nej till erbjudandet om vaccination.

När vi frågar om partiets syn på mässlingsutbrottet efter festivalen Urkult så tycker kassören Thomas Åkerberg inte att mässlingen är farlig och hävdar att föräldrar ställs mellan att få mässling och få ett barn som får autism när de ska vaccinera sina barn.

Avråder ni föräldrar från barnvaccinationsprogrammet?

– Jag säger så här till föräldrar med små barn: läs på ordentligt för det här är det viktigaste beslut ni tar när ni ger injektioner till era små barn som ni älskar över allt annat. Det är lite rysk roulette. Ta inte för givet att det här är enbart positivt. När man möter sjukvården får man aldrig reda på de negativa sidorna med de här grejerna. Vad ska de läsa på?– Den information som finns! Det finns på FDA:s hemsida, på våran hemsida. Man kan gå in i bipacksedlar och annat. Men eftersom man gömmer riskerna så måste man ibland gå till andra källor.

Åkerberg föreslår olika vaccinkritiska böcker och videor.LÄS MER:► ”Elsa Widding har köpt konspirationsteorierna”► Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet► Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.Sammantaget: Två lokalavdelningar för Sverigedemokraterna lade i veckan ut inlägg som innehöll felaktiga påståenden om valsystemet och uppmaningar om att ta ansvariga i vallokalen åt sidan och konfrontera dem på film som Valmyndigheten reagerade på.Inläggen har sedan dess tagits ner eller redigerats om.Felen som inläggen innehöll handlade bland annat om vilka valsedlar som ska finnas i varje vallokal och hur reglerna för ledsagning bakom röstskärmen är. LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras om hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av bland andra Sverigedemokraterna i Mönsterås, Nyköping och Flen.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.Sammantaget: Två lokalavdelningar för Sverigedemokraterna lade i veckan ut inlägg som innehöll felaktiga påståenden om valsystemet och uppmaningar om att ta ansvariga i vallokalen åt sidan och konfrontera dem på film som Valmyndigheten reagerade på.Inläggen har sedan dess tagits ner eller redigerats om.Felen som inläggen innehöll handlade bland annat om vilka valsedlar som ska finnas i varje vallokal och hur reglerna för ledsagning bakom röstskärmen är. LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras om hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av bland andra Sverigedemokraterna i Mönsterås, Nyköping och Flen.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.Sammantaget: Två lokalavdelningar för Sverigedemokraterna lade i veckan ut inlägg som innehöll felaktiga påståenden om valsystemet och uppmaningar om att ta ansvariga i vallokalen åt sidan och konfrontera dem på film som Valmyndigheten reagerade på.Inläggen har sedan dess tagits ner eller redigerats om.Felen som inläggen innehöll handlade bland annat om vilka valsedlar som ska finnas i varje vallokal och hur reglerna för ledsagning bakom röstskärmen är. LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras om hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av bland andra Sverigedemokraterna i Mönsterås, Nyköping och Flen.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.Sammantaget: Två lokalavdelningar för Sverigedemokraterna lade i veckan ut inlägg som innehöll felaktiga påståenden om valsystemet och uppmaningar om att ta ansvariga i vallokalen åt sidan och konfrontera dem på film som Valmyndigheten reagerade på.Inläggen har sedan dess tagits ner eller redigerats om.Felen som inläggen innehöll handlade bland annat om vilka valsedlar som ska finnas i varje vallokal och hur reglerna för ledsagning bakom röstskärmen är. LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras om hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av bland andra Sverigedemokraterna i Mönsterås, Nyköping och Flen.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
SD varnar för valfusk – backar nu från Facebook-inlägg

DESCRIPTION:
Innehöll felaktigheter och uppmaningar som Valmyndigheten reagerar på.

CONTENT:
Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, skriver flera SD-avdelningar på Facebook. Två av de lokala avdelningarnas inlägg innehöll påståenden som Valmyndigheten reagerat på – nu har de redigerats om eller tagits ner.

Foto: Skärmdump/Facebook

När valdagen närmar sig har det dykt upp flera inlägg i sociala medier som varnar för möjligt valfusk. En rad olika lokalavdelningar för Sverigedemokraterna har exempelvis lagt ut ett inlägg på sina Facebook-sidor där människor instrueras hur de ska göra om valsedlar saknas. 

”Valfusk kan bli utbrett i valet 2026, var beredd, det kan ske på flera sätt och det gäller ALLA partier”, lyder inlägget som kopierats och spridits av olika SD-avdelningar i Sörmland.

Inlägg på Facebook 24 augusti.

I inläggen från två av lokalavdelningarna – SD i Mönsterås och Nyköping – står det att den ansvariga i vallokalen ska se till att det alltid finns valsedlar för alla partier, vilket inte stämmer.Det här är vad som gäller enligt Valmyndigheten:

I vallokalen läggs det ut valsedlar för varje parti som vid något av de två senaste riksdagsvalen har fått mer än en procent av rösterna i hela landet. Om något parti inte når upp till det kriteriet så ska det ändå göras plats i den region eller den kommun där partiet är representerat.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Namnvalsedlar, alltså sådana du kan personrösta med, ska partierna själva distribuera till vallokalerna. Det kan alltså se olika ut i olika vallokaler.

De partier som deltar i valen ska kunna ge väljarna tillgång till sina valsedlar. Det är dock valnämnden eller utlandsmyndigheten som lägger ut valsedlarna på den avskärmade platsen. Valsedlarna ska presenteras på ett likformigt sätt. Det är valnämndens ansvar att garantera att de partier som lämnar sådana valsedlar till ett röstmottagningsställe får dessa utlagda.
Ur Valmyndighetens svar till Källkritikbyrån

Valmyndigheten känner till att det förekommit att valsedlar saknats vid val på grund av misstag men även på grund av påverkan och stöld, men känner inte till något fall där brott utretts.

Uppmaningen: Filma den valansvarige

I inläggen från de två SD-avdelningarna fanns det inledningsvis också en uppmaning som Valmyndigheten reagerar på. 

Om det saknas valsedlar uppmanades människor av Sverigedemokraterna att notera detta och ta namn och telefonnummer till potentiella vittnen.

Ta med den valansvarige utomhus, sätt på mobilen och filma, fråga varför valsedlarna inte finns på plats samtidigt som du filmar det som sägs. Be den valansvarige uppge sitt namn och telefonnummer. Du har rätt att filma personer utomhus och be denne svara på frågor. Om denne vägrar, säg bara att du gör en polisanmälan så kommer hennes vägran att läggas till utredningen.

Utdrag ur inlägget på Facebook

Inlägg på Sverigedemokraterna Mönsterås Facebook-sida den 24 augusti.

Valmyndigheten tycker att denna typ av uppmaningar är olyckliga, skriver de i mejlet till Källkritikbyrån.

Röstmottagningen är offentlig. Det innebär att enskilda får besöka mottagningen, ta foton och filma. Man får dock inte störa röstmottagningen eller riskera väljarnas möjlighet att behålla sin valhemlighet. Detta innebär emellertid inte att en enskild har rätt att kräva att en röstmottagare avbryter sitt arbete.Ett parti kan lämna sina valsedlar på ett röstmottagningsställe om det är fråga om sådana valsedlar som ska finnas tillgängliga för väljarna på platsen. Röstmottagarna ska också svara på väljarnas frågor och hjälpa väljarna.Om någon stör röstmottagningen kan röstmottagaren be väljaren eller annan person att lämna röstmottagningsstället.
Ur Valmyndighetens svar

Vidare påpekas att man kan ta en tom valsedel och skriva partinamnet, något som stämmer.

Flera personer bakom en skärm

Så här fortsätter Facebook-inlägget:

Det kan också fuskas med att någon följer med en person som skall rösta och hjälper till bakom skärmen, detta är INTE tillåtet. Om en person behöver hjälp kan de få detta av personalen i vallokalen, ingen annan.
Utdrag ur Facebook-inlägget

Men om du ser flera personer gå in bakom en skärm i en vallokal så kan det vara tillåtet, säger Valmyndigheten till Källkritikbyrån.

En väljare ska vara ensam bakom en valskärm och själv göra i ordning sina röster där. Väljare som på grund av funktionsnedsättning eller liknande inte själva kan göra i ordning sina röster har rätt att få hjälp med detta i den utsträckning det behövs. Väljaren kan välja att få hjälp av en röstmottagare eller någon annan person.Om väljaren vill ha hjälp av någon annan ska även en röstmottagare vara med bakom valskärmen. Bestämmelsen finns för att garantera att ingen väljare påverkas på ett otillbörligt sätt.
Från Valmyndighetens svar

Alltså, en person kan få hjälp av en ledsagare eller annan person, men då måste också en röstmottagare följa med.

Att rösta flera gånger

Inlägget fortsätter:

Enligt Skatteverket är det inte ovanligt att en person kan inneha dubbla identiteter eller fler. Ser man samma person registrera sig i vallokalen skall man omedelbart ringa polisen och göra en anmälan. Be även valförrättaren notera vem personen är
Utdrag ur inlägget på Facebook

Men enligt Valmyndigheten är det här inte ett förekommande problem.

Kommentar på Facebook 24 augusti.

Till att börja med så måste en väljare som inte är känd för röstmottagarna i vallokalen identifiera sig. Det går även att ta hjälp av någon som kan verifiera att du är du.

En väljare som inte har en id-handling kan ta hjälp av någon annan som intygar väljarens identitet. Väljaren måste uppge sitt personnummer för att man ska veta vilken väljare som avses och den som intygar väljarens identitet ska själv kunna uppvisa en id-handling. Röstmottagaren noterar hur en väljare identifierar sig och uppgifter om den som intygar annan väljares identitet.För att rösta måste en väljare ha rösträtt och vara upptagen i en röstlängd. Uppgifterna om vem som har rösträtt, exempelvis ålder, medborgarskap och folkbokföring hämtas ur folkbokföringsregistret 30 dagar före valdagen. Det är Skatteverket som ansvarar för folkbokföringsregistret.
Från Valmyndighetens svar

Valmyndigheten känner inte till något fall där brott utretts för att någon röstat med falsk identitet.

Liknande som tidigare ryktesspridning

Oron över fusk kopplat till identifiering vid röstande har tidigare lett till att vilseledande påståenden spridits i sociala medier. Förra veckan rapporterade vi på Källkritikbyrån om rykten om att människor skulle kunna rösta flera gånger på grund av reglerna för den som saknar id-handling.

Inlägg på Facebook 16 augusti.

Men det avfärdades både av myndigheter och experter som ett omständligt sätt att fuska – och ett väldigt osannolikt scenario.

– Vi har, så vitt jag vet, aldrig hört talas om att det har hänt, sade kanslichefen för Valmyndigheten Anna Nyqvist då.

Har tagits ner

Sverigedemokraterna möts av kritik för sina inlägg.

Kommentar på Facebook 25 augusti.

Men, partiet försvarar sig i kommentarsfälten med att man säger att problemen man varnar för kan drabba alla partier.

Kommentarer på Facebook 24, 25 och 26 augusti.

De två inlägg som innehöll fel lades ut i söndags och början av veckan. SD i Nyköping har valt att redigera om inlägget.

Inlägg på Facebook 23 augusti.

Om man går in under redigeringshistoriken i inläggen så ser man hur de såg ut från början och när ändringen gjordes.SD i Mönsterås har tagit ner sitt inlägg.

– Det aktuella Facebookinlägget avpublicerades i går efter att jag fick kännedom om att det fanns ett inlägg på vår Facebooksida som innehöll felaktig information. Texten i inlägget delades från en annan Facebooksida som vi ansåg som trovärdig. Vi beklagar det inträffade, sade Anni Juhl Nielsen, ordförande för Sverigedemokraterna i Mönsterås, till Källkritikbyrån på onsdagen.

Andra lokalavdelningar, bland annat SD i Trosa, Flen och Gnesta, har sedan dess publicerat en omgjord variant av inlägget. Dessa nya inlägg innehåller inte de felaktiga påståendena eller uppmaningar om att filma valansvariga, såvitt vi kan se.LÄS MER:► Valmyndigheten om id-oron på nätet: ”Aldrig hört talas om att det hänt”► Påståenden om valfusk efter grafikstrul i SVT► Så sprids anklagelser om valfusk inför valet i USA

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Guide: Att gräva i och bidra till internets minne

DESCRIPTION:
Så använder du arkiveringstjänster – journalisten Jonathan Lundberg tipsar.

CONTENT:
Digitalt innehåll är föränderligt – så hur ser du till att det du tittar på just nu bevaras för framtiden? Journalisten Jonathan Lundberg ger sina bästa tips för hur du gräver i, och bidrar till, internets minne.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Wayback machine

Våren 2025 granskade jag en svensk entreprenör som på sociala medier – i två Facebook-grupper som han grundat, med omkring tvåhundratusen medlemmar – och på sin hemsida marknadsförde “alternativa cancerbehandlingar”.

Källkritikbyråns artikel ”Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer” 10 juni 2025.

Hans tes var att den traditionella sjukvården vill hålla dig sjuk, för att tjäna pengar på dig. I stället, menade han, kan cancerpatienter bota sig själva. För att åstadkomma detta, rekommenderade han en lång rad av huskurer: bland annat ett dagligt intag av det antioxidantrika kosttillskottet salvestrol.Det har förvisso gjorts studier som visat att salvestrol dödat cancerceller i labbmiljö. Men det gör, sa en cancerforskare som jag pratade med, även juice, soja och mjölk. Det räcker alltså inte, för att kunna säga att ett ämne botar cancer.Vad forskning däremot säkert visat, är att antioxidanttillskott tvärtom kan påskynda tillväxten och spridningen av cancertumörer. Vad jag också kunde se, var att denna entreprenör bildsatt sina rekommendationer med ett särskilt märke av salvestrol – som vid närmare efterforskning såldes av hans sambo.Detta väckte förstås frågor, som jag gärna ville ställa till denna man. Så jag mejlade honom, och han gick med på en intervju. Men när dagen närmade sig meddelade han förhinder – och erbjöd att jag i stället kunde få prata med hans jurist. När jag sa att jag hellre inväntade en tid som passade honom, slutade han att svara.

Sajten som den såg ut innan Källkritikbyrån sökte mannen.

Kort därpå började hemsidan att ändra form. Den flik som varit döpt till “Alternativa cancerbehandlingar” döptes om till “Självläkande protokoll”. Och den som handlat om salvestrol, där sambons produkt marknadsförts, togs bort i sin helhet.Tur då att jag redan arkiverat allt.

Wayback machine

Det vanligaste verktyget för webbarkivering är The Wayback machine. Det är en gratistjänst utvecklad av den ideella organisationen Internet archive, som sedan nittiotalet tagit rollen som internets minne. I dag finns över en biljon – eller tusen miljarder – kopior av hemsidor, som de sett ut vid olika tidpunkter, lagrade i arkivet.Denna lagring sker dels automatiskt – för större hemsidor har Wayback machine crawlers, eller spindlar, som söker igenom nätet och indexerar nytt innehåll, lite som Googles sökmotor. Men för mindre hemsidor, eller inlägg på sociala medier, är de beroende av användarnas hjälp.Att bidra är enkelt. Det mest direkta sättet är att gå in på https://web.archive.org/ och i rutan nere till höger, med rubriken Save page now, klistra in sin länk. Vad som då sker är att man skickas till en sida som ser ut ungefär så här:

Oftast går inställningarna bara att lämna som de är. Men då kommer den sparade sidan att vara lite som en skärmdump; klickar du på en länk som leder ut från den, kanske den inte är arkiverad. Då skickas du i stället till liveversionen av sidan, eller i värsta fall ett meddelande om att den inte längre finns.Vill du undvika risken för detta, kan du bocka i “Save outlinks”. Då arkiveras även utlänkarna, vilket innebär att processen kommer ta längre tid, men i vissa fall – som när jag ville att hela entreprenörens hemsida skulle vara sparad och klickbar – är värd det.

Vad som nu sker är att du får en tidlös länk som leder till Archive.org – och som speglar den arkiverade hemsidan exakt som den såg ut vid denna tidpunkt, med undantag för vissa plattformar (som Facebook) och svårsparade medieelement (mer om det senare).Nu spelar det alltså ingen roll vad som händer med ursprungssajten – om den redigeras, tas bort, länkstrukturen förändras. Länken du fått, kommer så länge Internet Archive finns att leda just hit.

Som webbläsartillägg

Ett annat, i min mening smidigare sätt att göra detta på, är att ladda ner webbläsartillägget Wayback machine extension. Då får du en knapp i ditt verktygsfält, som du kan klicka på och direkt – från sidan du befinner dig på – välja “Save page now”.Därifrån kan du dessutom nå tidigare sajtkopior, utan att behöva gå tillbaka till Archive.org.

Så låt oss prata närmare om det: hur vi når det som andra arkiverat. För allt det du sparar via Archive.org blir till allmängods. Det innebär att om du hittar en länk som leder till ett stycke innehåll – såsom en sajt eller ett sociala medier-inlägg – som verkar borttagen, redigerad eller på annat sätt onåbar i den form du förväntat dig, kan du alltid testa att klistra in den i Wayback machine.

I det här fallet hittar sökmotorn bara en enda minnesbild av sajten – den som jag just sparade. Men en annan kraftfull funktion, är att man faktiskt kan söka utan den exakta länken.Om jag exempelvis skriver in aftonbladet.se i sökrutan, fylls kalendern av en oerhörd mängd automatiskt indexerade kopior av Aftonbladets startsida.

Men om jag sedan klickar på URLs uppe till höger, skiftar vyn till en lista med alla länkadresser som inleds aftonbladet.se som Wayback Machine någon gång har arkiverat. Dessa går sedan att sortera och filtrera på olika vis.

Ett exempel på när detta kommit till användning i praktiken, var när dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) 2021 presenterade ett förslag om språkkrav för medborgarskap.Då fanns det de som drog sig till minnes att Johansson skrivit om ett liknande förslag på sin blogg förut, när regeringen Reinfeldt lagt fram det – och då kallat det för främlingsfientligt. Men när de letade efter inlägget, gick det inte att hitta.Kort sagt så verkade Johansson ha tagit bort det. Hur skulle det då gå att hitta, utan den exakta länken till det? Ett sätt, är att söka efter bloggens stam – det vill säga det som säkert skulle föranleda den del av webbadressen som vore specifikt för blogginlägget.Tar vi startsidan till Johanssons blogg, https://morganjohansson.blogspot.com/, klistrar in den i Wayback machine och väljer URLs, får vi en något mer beskedlig lista än för Aftonbladet: 1 037 arkiverade sidor. Men tusen länkar är fortfarande tusen länkar.

Minns man ungefär när inlägget publicerades kan man sortera listan efter “From”. Går det att gissa något ord som borde finnas i länkadressen, kan man testa sökfunktionen uppe till höger.Kort sagt kan det från fall till fall finnas många olika vägar fram till den länk man letar efter – men det mest smärtsamma, och ibland nödvändiga, är att helt enkelt gå igenom listan träff för träff.Gjorde man så i det här fallet, behövde man som tur var inte leta särskilt länge. Mot slutet av sida två, omkring träff nummer nittio, låg blogginlägget i fråga: ”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet”.Spårbytet, och försöket att sopa undan spåren efter det, blev en riksnyhet.

Alternativ till Archive.org

Det mesta går att arkivera, och hitta, via Wayback machine. Men för vissa medietyper, och sociala medier-inlägg från vissa plattformar fungerar det sämre. Då behövs alternativ – och sådana finns det en uppsjö av.Dessvärre däremot är det få som tickar alla Internet archives boxar: att de både är gratis, enkla att använda, och att det går att söka fritt i sådant som andra sparat.Men här är några värda att kika närmare på:

Archiveweb.page: Ett gratisverktyg från Webrecorder som spelar in en sida medan du använder den. Allt sparas lokalt och kan exporteras som formaten WARC eller WACZ; särskilt bra för dynamiska sidor, men du måste själv scrolla och öppna det som ska följa med.Yt-dlp: Ett öppet kommandoradsverktyg för att ladda ner video, ljud, undertexter och metadata från ett stort antal sajter. Det är ett av de bästa alternativen när källan är en video, men behöver hållas uppdaterat när plattformarna ändras.Singlefile: Ett webbläsartillägg som sparar en hel sida i en enda HTML-fil, färdig att öppna och söka i utan nätuppkoppling. Smidigt för artiklar och vanliga webbsidor, men rörligt och interaktivt innehåll följer inte alltid med.Perma.cc: Utvecklas och förvaltas av Harvard law school library tillsammans med ett nätverk av bibliotek. Tjänsten är byggd för beständiga källhänvisningar, sparar både en WARC-fil, en skärmdump och låter dig ladda ner arkivet – men kostar för den som inte omfattas av ett anslutet lärosäte eller en domstol.Hunchly classic: En betaltjänst för löpande research som automatiskt sparar URL, tidstämpel och en MHTML-kopia av sidorna du besöker. Materialet lagras lokalt och förses med kontrollsummor och digitala signaturer, vilket ger en tydligare spårkedja än en mapp med lösa skärmdumpar.

BonustipsArchivarix tube search, som jag skrivit en separat guide om, gör det enkelt att leta bland arkiverade versioner av youtubeklipp och kanaler.

Till slut, en varning

En tjänst som varit populär, men som jag numera starkt avråder ifrån, är Archive.is/Archive.ph/Archive.today (de tre länkarna leder till samma sajt). I början av 2026 avslöjades att tjänsten hade lagt in kod i sin robotkontroll som i smyg skickade upprepade anrop till en kritikers blogg – och därmed gjorde användarna till ofrivilliga deltagare i en överbelastningsattack.Därefter har det även upptäckts att arkiverade sidor manipulerats i efterhand, vilket lett till att Wikimedia svartlistat tjänsten globalt. Samtidigt finns det, dessvärre, fortfarande intressant innehåll som enbart går att återfinna där. Även detta arkiv kan alltså vara värt att känna till och använda sparsamt, med medvetenhet om riskerna.

Den här guiden är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo. En variant av den här texten har tidigare publicerats på Valkollens sajt.LÄS MER:► Guide: Så geolokaliserar du en bild► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Att gräva i och bidra till internets minne

DESCRIPTION:
Så använder du arkiveringstjänster – journalisten Jonathan Lundberg tipsar.

CONTENT:
Digitalt innehåll är föränderligt – så hur ser du till att det du tittar på just nu bevaras för framtiden? Journalisten Jonathan Lundberg ger sina bästa tips för hur du gräver i, och bidrar till, internets minne.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Wayback machine

Våren 2025 granskade jag en svensk entreprenör som på sociala medier – i två Facebook-grupper som han grundat, med omkring tvåhundratusen medlemmar – och på sin hemsida marknadsförde “alternativa cancerbehandlingar”.

Källkritikbyråns artikel ”Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer” 10 juni 2025.

Hans tes var att den traditionella sjukvården vill hålla dig sjuk, för att tjäna pengar på dig. I stället, menade han, kan cancerpatienter bota sig själva. För att åstadkomma detta, rekommenderade han en lång rad av huskurer: bland annat ett dagligt intag av det antioxidantrika kosttillskottet salvestrol.Det har förvisso gjorts studier som visat att salvestrol dödat cancerceller i labbmiljö. Men det gör, sa en cancerforskare som jag pratade med, även juice, soja och mjölk. Det räcker alltså inte, för att kunna säga att ett ämne botar cancer.Vad forskning däremot säkert visat, är att antioxidanttillskott tvärtom kan påskynda tillväxten och spridningen av cancertumörer. Vad jag också kunde se, var att denna entreprenör bildsatt sina rekommendationer med ett särskilt märke av salvestrol – som vid närmare efterforskning såldes av hans sambo.Detta väckte förstås frågor som jag gärna ville ställa till denna man. Så jag mejlade honom, och han gick med på en intervju. Men när dagen närmade sig meddelade han förhinder – och erbjöd att jag i stället kunde få prata med hans jurist. När jag sa att jag hellre inväntade en tid som passade honom slutade han att svara.

Sajten som den såg ut innan Källkritikbyrån sökte mannen.

Kort därpå började hemsidan att ändra form. Den flik som varit döpt till “Alternativa cancerbehandlingar” döptes om till “Självläkande protokoll”. Och den som handlat om salvestrol, där sambons produkt marknadsförts, togs bort i sin helhet.Tur då att jag redan arkiverat allt.

Wayback machine

Det vanligaste verktyget för webbarkivering är The Wayback machine. Det är en gratistjänst utvecklad av den ideella organisationen Internet archive, som sedan nittiotalet tagit rollen som internets minne. I dag finns över en biljon – eller tusen miljarder – kopior av hemsidor, som de sett ut vid olika tidpunkter, lagrade i arkivet.Denna lagring sker dels automatiskt – för större hemsidor har Wayback machine crawlers, eller spindlar, som söker igenom nätet och indexerar nytt innehåll, lite som Googles sökmotor. Men för mindre hemsidor, eller inlägg på sociala medier, är de beroende av användarnas hjälp.Att bidra är enkelt. Det mest direkta sättet är att gå in på https://web.archive.org/ och i rutan nere till höger, med rubriken Save page now, klistra in sin länk. Vad som då sker är att man skickas till en sida som ser ut ungefär så här:

Oftast går inställningarna bara att lämna som de är. Men då kommer den sparade sidan att vara lite som en skärmdump; klickar du på en länk som leder ut från den, kanske den inte är arkiverad. Då skickas du i stället till liveversionen av sidan, eller i värsta fall ett meddelande om att den inte längre finns.Vill du undvika risken för detta, kan du bocka i “Save outlinks”. Då arkiveras även utlänkarna, vilket innebär att processen kommer ta längre tid, men i vissa fall – som när jag ville att hela entreprenörens hemsida skulle vara sparad och klickbar – är värd det.

Vad som nu sker är att du får en tidlös länk som leder till Archive.org – och som speglar den arkiverade hemsidan exakt som den såg ut vid denna tidpunkt, med undantag för vissa plattformar (som Facebook) och svårsparade medieelement (mer om det senare).Nu spelar det alltså ingen roll vad som händer med ursprungssajten – om den redigeras, tas bort, länkstrukturen förändras. Länken du fått, kommer så länge Internet archive finns att leda just hit.

Som webbläsartillägg

Ett annat, i min mening smidigare sätt att göra detta på, är att ladda ner webbläsartillägget Wayback machine extension. Då får du en knapp i ditt verktygsfält, som du kan klicka på och direkt – från sidan du befinner dig på – välja “Save page now”.Därifrån kan du dessutom nå tidigare sajtkopior, utan att behöva gå tillbaka till Archive.org.

Så låt oss prata närmare om det: hur vi når det som andra arkiverat. För allt det du sparar via Archive.org blir till allmängods. Det innebär att om du hittar en länk som leder till ett stycke innehåll – såsom en sajt eller ett sociala medier-inlägg – som verkar borttagen, redigerad eller på annat sätt onåbar i den form du förväntat dig, kan du alltid testa att klistra in den i Wayback machine.

I det här fallet hittar sökmotorn bara en enda minnesbild av sajten – den som jag just sparade. Men en annan kraftfull funktion, är att man faktiskt kan söka utan den exakta länken.Om jag exempelvis skriver in aftonbladet.se i sökrutan, fylls kalendern av en oerhörd mängd automatiskt indexerade kopior av Aftonbladets startsida.

Men om jag sedan klickar på URLs uppe till höger, skiftar vyn till en lista med alla länkadresser som inleds aftonbladet.se som Wayback Machine någon gång har arkiverat. Dessa går sedan att sortera och filtrera på olika vis.

Ett exempel på när detta kommit till användning i praktiken, var när dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) 2021 presenterade ett förslag om språkkrav för medborgarskap.Då fanns det de som drog sig till minnes att Johansson skrivit om ett liknande förslag på sin blogg förut, när regeringen Reinfeldt lagt fram det – och då kallat det för främlingsfientligt. Men när de letade efter inlägget, gick det inte att hitta.Kort sagt så verkade Johansson ha tagit bort det. Hur skulle det då gå att hitta, utan den exakta länken till det? Ett sätt, är att söka efter bloggens stam – det vill säga det som säkert skulle föranleda den del av webbadressen som vore specifikt för blogginlägget.Tar vi startsidan till Johanssons blogg, https://morganjohansson.blogspot.com/, klistrar in den i Wayback machine och väljer URLs, får vi en något mer beskedlig lista än för Aftonbladet: 1 037 arkiverade sidor. Men tusen länkar är fortfarande tusen länkar.

Minns man ungefär när inlägget publicerades kan man sortera listan efter “From”. Går det att gissa något ord som borde finnas i länkadressen, kan man testa sökfunktionen uppe till höger.Kort sagt kan det från fall till fall finnas många olika vägar fram till den länk man letar efter – men det mest smärtsamma, och ibland nödvändiga, är att helt enkelt gå igenom listan träff för träff.Gjorde man så i det här fallet, behövde man som tur var inte leta särskilt länge. Mot slutet av sida två, omkring träff nummer nittio, låg blogginlägget i fråga: ”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet”.Spårbytet, och försöket att sopa undan spåren efter det, blev en riksnyhet.

Alternativ till Archive.org

Det mesta går att arkivera, och hitta, via Wayback machine. Men för vissa medietyper, och sociala medier-inlägg från vissa plattformar fungerar det sämre. Då behövs alternativ – och sådana finns det en uppsjö av.Dessvärre är det få som bockar av alla Internet archives rutor: att de både är gratis, enkla att använda, och att det går att söka fritt i sådant som andra sparat.Men här är några värda att kika närmare på:

Archiveweb.page: Ett gratisverktyg från Webrecorder som spelar in en sida medan du använder den. Allt sparas lokalt och kan exporteras som formaten WARC eller WACZ; särskilt bra för dynamiska sidor, men du måste själv scrolla och öppna det som ska följa med.Yt-dlp: Ett öppet kommandoradsverktyg för att ladda ner video, ljud, undertexter och metadata från ett stort antal sajter. Det är ett av de bästa alternativen när källan är en video, men behöver hållas uppdaterat när plattformarna ändras.Singlefile: Ett webbläsartillägg som sparar en hel sida i en enda HTML-fil, färdig att öppna och söka i utan nätuppkoppling. Smidigt för artiklar och vanliga webbsidor, men rörligt och interaktivt innehåll följer inte alltid med.Perma.cc: Utvecklas och förvaltas av Harvard law school library tillsammans med ett nätverk av bibliotek. Tjänsten är byggd för beständiga källhänvisningar, sparar både en WARC-fil, en skärmdump och låter dig ladda ner arkivet – men kostar för den som inte omfattas av ett anslutet lärosäte eller en domstol.Hunchly classic: En betaltjänst för löpande research som automatiskt sparar URL, tidstämpel och en MHTML-kopia av sidorna du besöker. Materialet lagras lokalt och förses med kontrollsummor och digitala signaturer, vilket ger en tydligare spårkedja än en mapp med lösa skärmdumpar.

BonustipsArchivarix tube search, som jag skrivit en separat guide om, gör det enkelt att leta bland arkiverade versioner av youtubeklipp och kanaler.

Till slut, en varning

En tjänst som varit populär, men som jag numera starkt avråder ifrån, är Archive.is/Archive.ph/Archive.today (de tre länkarna leder till samma sajt). I början av 2026 avslöjades att tjänsten hade lagt in kod i sin robotkontroll som i smyg skickade upprepade anrop till en kritikers blogg – och därmed gjorde användarna till ofrivilliga deltagare i en överbelastningsattack.Därefter har det även upptäckts att arkiverade sidor manipulerats i efterhand, vilket lett till att Wikimedia svartlistat tjänsten globalt. Samtidigt finns det, dessvärre, fortfarande intressant innehåll som enbart går att återfinna där. Även detta arkiv kan alltså vara värt att känna till och använda sparsamt, med medvetenhet om riskerna.

Den här guiden är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo. En variant av den här texten har tidigare publicerats på Valkollens sajt.LÄS MER:► Guide: Så geolokaliserar du en bild► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Att gräva i och bidra till internets minne

DESCRIPTION:
Så använder du arkiveringstjänster – journalisten Jonathan Lundberg tipsar.

CONTENT:
Digitalt innehåll är föränderligt – så hur ser du till att det du tittar på just nu bevaras för framtiden? Journalisten Jonathan Lundberg ger sina bästa tips för hur du gräver i, och bidrar till, internets minne.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Wayback machine

Våren 2025 granskade jag en svensk entreprenör som på sociala medier – i två Facebook-grupper som han grundat, med omkring tvåhundratusen medlemmar – och på sin hemsida marknadsförde “alternativa cancerbehandlingar”.

Källkritikbyråns artikel ”Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer” 10 juni 2025.

Hans tes var att den traditionella sjukvården vill hålla dig sjuk, för att tjäna pengar på dig. I stället, menade han, kan cancerpatienter bota sig själva. För att åstadkomma detta, rekommenderade han en lång rad av huskurer: bland annat ett dagligt intag av det antioxidantrika kosttillskottet salvestrol.Det har förvisso gjorts studier som visat att salvestrol dödat cancerceller i labbmiljö. Men det gör, sa en cancerforskare som jag pratade med, även juice, soja och mjölk. Det räcker alltså inte, för att kunna säga att ett ämne botar cancer.Vad forskning däremot säkert visat, är att antioxidanttillskott tvärtom kan påskynda tillväxten och spridningen av cancertumörer. Vad jag också kunde se, var att denna entreprenör bildsatt sina rekommendationer med ett särskilt märke av salvestrol – som vid närmare efterforskning såldes av hans sambo.Detta väckte förstås frågor, som jag gärna ville ställa till denna man. Så jag mejlade honom, och han gick med på en intervju. Men när dagen närmade sig meddelade han förhinder – och erbjöd att jag i stället kunde få prata med hans jurist. När jag sa att jag hellre inväntade en tid som passade honom, slutade han att svara.

Sajten som den såg ut innan Källkritikbyrån sökte mannen.

Kort därpå började hemsidan att ändra form. Den flik som varit döpt till “Alternativa cancerbehandlingar” döptes om till “Självläkande protokoll”. Och den som handlat om salvestrol, där sambons produkt marknadsförts, togs bort i sin helhet.Tur då att jag redan arkiverat allt.

Wayback machine

Det vanligaste verktyget för webbarkivering är The Wayback machine. Det är en gratistjänst utvecklad av den ideella organisationen Internet archive, som sedan nittiotalet tagit rollen som internets minne. I dag finns över en biljon – eller tusen miljarder – kopior av hemsidor, som de sett ut vid olika tidpunkter, lagrade i arkivet.Denna lagring sker dels automatiskt – för större hemsidor har Wayback machine crawlers, eller spindlar, som söker igenom nätet och indexerar nytt innehåll, lite som Googles sökmotor. Men för mindre hemsidor, eller inlägg på sociala medier, är de beroende av användarnas hjälp.Att bidra är enkelt. Det mest direkta sättet är att gå in på https://web.archive.org/ och i rutan nere till höger, med rubriken Save page now, klistra in sin länk. Vad som då sker är att man skickas till en sida som ser ut ungefär så här:

Oftast går inställningarna bara att lämna som de är. Men då kommer den sparade sidan att vara lite som en skärmdump; klickar du på en länk som leder ut från den, kanske den inte är arkiverad. Då skickas du i stället till liveversionen av sidan, eller i värsta fall ett meddelande om att den inte längre finns.Vill du undvika risken för detta, kan du bocka i “Save outlinks”. Då arkiveras även utlänkarna, vilket innebär att processen kommer ta längre tid, men i vissa fall – som när jag ville att hela entreprenörens hemsida skulle vara sparad och klickbar – är värd det.

Vad som nu sker är att du får en tidlös länk som leder till Archive.org – och som speglar den arkiverade hemsidan exakt som den såg ut vid denna tidpunkt, med undantag för vissa plattformar (som Facebook) och svårsparade medieelement (mer om det senare).Nu spelar det alltså ingen roll vad som händer med ursprungssajten – om den redigeras, tas bort, länkstrukturen förändras. Länken du fått, kommer så länge Internet Archive finns att leda just hit.

Som webbläsartillägg

Ett annat, i min mening smidigare sätt att göra detta på, är att ladda ner webbläsartillägget Wayback machine extension. Då får du en knapp i ditt verktygsfält, som du kan klicka på och direkt – från sidan du befinner dig på – välja “Save page now”.Därifrån kan du dessutom nå tidigare sajtkopior, utan att behöva gå tillbaka till Archive.org.

Så låt oss prata närmare om det: hur vi når det som andra arkiverat. För allt det du sparar via Archive.org blir till allmängods. Det innebär att om du hittar en länk som leder till ett stycke innehåll – såsom en sajt eller ett sociala medier-inlägg – som verkar borttagen, redigerad eller på annat sätt onåbar i den form du förväntat dig, kan du alltid testa att klistra in den i Wayback machine.

I det här fallet hittar sökmotorn bara en enda minnesbild av sajten – den som jag just sparade. Men en annan kraftfull funktion, är att man faktiskt kan söka utan den exakta länken.Om jag exempelvis skriver in aftonbladet.se i sökrutan, fylls kalendern av en oerhörd mängd automatiskt indexerade kopior av Aftonbladets startsida.

Men om jag sedan klickar på URLs uppe till höger, skiftar vyn till en lista med alla länkadresser som inleds aftonbladet.se som Wayback Machine någon gång har arkiverat. Dessa går sedan att sortera och filtrera på olika vis.

Ett exempel på när detta kommit till användning i praktiken, var när dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) 2021 presenterade ett förslag om språkkrav för medborgarskap.Då fanns det de som drog sig till minnes att Johansson skrivit om ett liknande förslag på sin blogg förut, när regeringen Reinfeldt lagt fram det – och då kallat det för främlingsfientligt. Men när de letade efter inlägget, gick det inte att hitta.Kort sagt så verkade Johansson ha tagit bort det. Hur skulle det då gå att hitta, utan den exakta länken till det? Ett sätt, är att söka efter bloggens stam – det vill säga det som säkert skulle föranleda den del av webbadressen som vore specifikt för blogginlägget.Tar vi startsidan till Johanssons blogg, https://morganjohansson.blogspot.com/, klistrar in den i Wayback machine och väljer URLs, får vi en något mer beskedlig lista än för Aftonbladet: 1 037 arkiverade sidor. Men tusen länkar är fortfarande tusen länkar.

Minns man ungefär när inlägget publicerades kan man sortera listan efter “From”. Går det att gissa något ord som borde finnas i länkadressen, kan man testa sökfunktionen uppe till höger.Kort sagt kan det från fall till fall finnas många olika vägar fram till den länk man letar efter – men det mest smärtsamma, och ibland nödvändiga, är att helt enkelt gå igenom listan träff för träff.Gjorde man så i det här fallet, behövde man som tur var inte leta särskilt länge. Mot slutet av sida två, omkring träff nummer nittio, låg blogginlägget i fråga: ”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet”.Spårbytet, och försöket att sopa undan spåren efter det, blev en riksnyhet.

Alternativ till Archive.org

Det mesta går att arkivera, och hitta, via Wayback machine. Men för vissa medietyper, och sociala medier-inlägg från vissa plattformar fungerar det sämre. Då behövs alternativ – och sådana finns det en uppsjö av.Dessvärre däremot är det få som tickar alla Internet archives boxar: att de både är gratis, enkla att använda, och att det går att söka fritt i sådant som andra sparat.Men här är några värda att kika närmare på:

Archiveweb.page: Ett gratisverktyg från Webrecorder som spelar in en sida medan du använder den. Allt sparas lokalt och kan exporteras som formaten WARC eller WACZ; särskilt bra för dynamiska sidor, men du måste själv scrolla och öppna det som ska följa med.Yt-dlp: Ett öppet kommandoradsverktyg för att ladda ner video, ljud, undertexter och metadata från ett stort antal sajter. Det är ett av de bästa alternativen när källan är en video, men behöver hållas uppdaterat när plattformarna ändras.Singlefile: Ett webbläsartillägg som sparar en hel sida i en enda HTML-fil, färdig att öppna och söka i utan nätuppkoppling. Smidigt för artiklar och vanliga webbsidor, men rörligt och interaktivt innehåll följer inte alltid med.Perma.cc: Utvecklas och förvaltas av Harvard law school library tillsammans med ett nätverk av bibliotek. Tjänsten är byggd för beständiga källhänvisningar, sparar både en WARC-fil, en skärmdump och låter dig ladda ner arkivet – men kostar för den som inte omfattas av ett anslutet lärosäte eller en domstol.Hunchly classic: En betaltjänst för löpande research som automatiskt sparar URL, tidstämpel och en MHTML-kopia av sidorna du besöker. Materialet lagras lokalt och förses med kontrollsummor och digitala signaturer, vilket ger en tydligare spårkedja än en mapp med lösa skärmdumpar.

BonustipsArchivarix tube search, som jag skrivit en separat guide om, gör det enkelt att leta bland arkiverade versioner av youtubeklipp och kanaler.

Till slut, en varning

En tjänst som varit populär, men som jag numera starkt avråder ifrån, är Archive.is/Archive.ph/Archive.today (de tre länkarna leder till samma sajt). I början av 2026 avslöjades att tjänsten hade lagt in kod i sin robotkontroll som i smyg skickade upprepade anrop till en kritikers blogg – och därmed gjorde användarna till ofrivilliga deltagare i en överbelastningsattack.Därefter har det även upptäckts att arkiverade sidor manipulerats i efterhand, vilket lett till att Wikimedia svartlistat tjänsten globalt. Samtidigt finns det, dessvärre, fortfarande intressant innehåll som enbart går att återfinna där. Även detta arkiv kan alltså vara värt att känna till och använda sparsamt, med medvetenhet om riskerna.

Den här guiden är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo. En variant av den här texten har tidigare publicerats på Valkollens sajt.LÄS MER:► Guide: Så geolokaliserar du en bild► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Att gräva i och bidra till internets minne

DESCRIPTION:
Så använder du arkiveringstjänster – journalisten Jonathan Lundberg tipsar.

CONTENT:
Digitalt innehåll är föränderligt – så hur ser du till att det du tittar på just nu bevaras för framtiden? Journalisten Jonathan Lundberg ger sina bästa tips för hur du gräver i, och bidrar till, internets minne.

Foto: Skärmdump/Pixabay/Wayback machine

Våren 2025 granskade jag en svensk entreprenör som på sociala medier – i två Facebook-grupper som han grundat, med omkring tvåhundratusen medlemmar – och på sin hemsida marknadsförde “alternativa cancerbehandlingar”.

Källkritikbyråns artikel ”Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer” 10 juni 2025.

Hans tes var att den traditionella sjukvården vill hålla dig sjuk, för att tjäna pengar på dig. I stället, menade han, kan cancerpatienter bota sig själva. För att åstadkomma detta, rekommenderade han en lång rad av huskurer: bland annat ett dagligt intag av det antioxidantrika kosttillskottet salvestrol.Det har förvisso gjorts studier som visat att salvestrol dödat cancerceller i labbmiljö. Men det gör, sa en cancerforskare som jag pratade med, även juice, soja och mjölk. Det räcker alltså inte, för att kunna säga att ett ämne botar cancer.Vad forskning däremot säkert visat, är att antioxidanttillskott tvärtom kan påskynda tillväxten och spridningen av cancertumörer. Vad jag också kunde se, var att denna entreprenör bildsatt sina rekommendationer med ett särskilt märke av salvestrol – som vid närmare efterforskning såldes av hans sambo.Detta väckte förstås frågor som jag gärna ville ställa till denna man. Så jag mejlade honom, och han gick med på en intervju. Men när dagen närmade sig meddelade han förhinder – och erbjöd att jag i stället kunde få prata med hans jurist. När jag sa att jag hellre inväntade en tid som passade honom slutade han att svara.

Sajten som den såg ut innan Källkritikbyrån sökte mannen.

Kort därpå började hemsidan att ändra form. Den flik som varit döpt till “Alternativa cancerbehandlingar” döptes om till “Självläkande protokoll”. Och den som handlat om salvestrol, där sambons produkt marknadsförts, togs bort i sin helhet.Tur då att jag redan arkiverat allt.

Wayback machine

Det vanligaste verktyget för webbarkivering är The Wayback machine. Det är en gratistjänst utvecklad av den ideella organisationen Internet archive, som sedan nittiotalet tagit rollen som internets minne. I dag finns över en biljon – eller tusen miljarder – kopior av hemsidor, som de sett ut vid olika tidpunkter, lagrade i arkivet.Denna lagring sker dels automatiskt – för större hemsidor har Wayback machine crawlers, eller spindlar, som söker igenom nätet och indexerar nytt innehåll, lite som Googles sökmotor. Men för mindre hemsidor, eller inlägg på sociala medier, är de beroende av användarnas hjälp.Att bidra är enkelt. Det mest direkta sättet är att gå in på https://web.archive.org/ och i rutan nere till höger, med rubriken Save page now, klistra in sin länk. Vad som då sker är att man skickas till en sida som ser ut ungefär så här:

Oftast går inställningarna bara att lämna som de är. Men då kommer den sparade sidan att vara lite som en skärmdump; klickar du på en länk som leder ut från den, kanske den inte är arkiverad. Då skickas du i stället till liveversionen av sidan, eller i värsta fall ett meddelande om att den inte längre finns.Vill du undvika risken för detta, kan du bocka i “Save outlinks”. Då arkiveras även utlänkarna, vilket innebär att processen kommer ta längre tid, men i vissa fall – som när jag ville att hela entreprenörens hemsida skulle vara sparad och klickbar – är värd det.

Vad som nu sker är att du får en tidlös länk som leder till Archive.org – och som speglar den arkiverade hemsidan exakt som den såg ut vid denna tidpunkt, med undantag för vissa plattformar (som Facebook) och svårsparade medieelement (mer om det senare).Nu spelar det alltså ingen roll vad som händer med ursprungssajten – om den redigeras, tas bort, länkstrukturen förändras. Länken du fått, kommer så länge Internet archive finns att leda just hit.

Som webbläsartillägg

Ett annat, i min mening smidigare sätt att göra detta på, är att ladda ner webbläsartillägget Wayback machine extension. Då får du en knapp i ditt verktygsfält, som du kan klicka på och direkt – från sidan du befinner dig på – välja “Save page now”.Därifrån kan du dessutom nå tidigare sajtkopior, utan att behöva gå tillbaka till Archive.org.

Så låt oss prata närmare om det: hur vi når det som andra arkiverat. För allt det du sparar via Archive.org blir till allmängods. Det innebär att om du hittar en länk som leder till ett stycke innehåll – såsom en sajt eller ett sociala medier-inlägg – som verkar borttagen, redigerad eller på annat sätt onåbar i den form du förväntat dig, kan du alltid testa att klistra in den i Wayback machine.

I det här fallet hittar sökmotorn bara en enda minnesbild av sajten – den som jag just sparade. Men en annan kraftfull funktion, är att man faktiskt kan söka utan den exakta länken.Om jag exempelvis skriver in aftonbladet.se i sökrutan, fylls kalendern av en oerhörd mängd automatiskt indexerade kopior av Aftonbladets startsida.

Men om jag sedan klickar på URLs uppe till höger, skiftar vyn till en lista med alla länkadresser som inleds aftonbladet.se som Wayback Machine någon gång har arkiverat. Dessa går sedan att sortera och filtrera på olika vis.

Ett exempel på när detta kommit till användning i praktiken, var när dåvarande justitie- och migrationsminister Morgan Johansson (S) 2021 presenterade ett förslag om språkkrav för medborgarskap.Då fanns det de som drog sig till minnes att Johansson skrivit om ett liknande förslag på sin blogg förut, när regeringen Reinfeldt lagt fram det – och då kallat det för främlingsfientligt. Men när de letade efter inlägget, gick det inte att hitta.Kort sagt så verkade Johansson ha tagit bort det. Hur skulle det då gå att hitta, utan den exakta länken till det? Ett sätt, är att söka efter bloggens stam – det vill säga det som säkert skulle föranleda den del av webbadressen som vore specifikt för blogginlägget.Tar vi startsidan till Johanssons blogg, https://morganjohansson.blogspot.com/, klistrar in den i Wayback machine och väljer URLs, får vi en något mer beskedlig lista än för Aftonbladet: 1 037 arkiverade sidor. Men tusen länkar är fortfarande tusen länkar.

Minns man ungefär när inlägget publicerades kan man sortera listan efter “From”. Går det att gissa något ord som borde finnas i länkadressen, kan man testa sökfunktionen uppe till höger.Kort sagt kan det från fall till fall finnas många olika vägar fram till den länk man letar efter – men det mest smärtsamma, och ibland nödvändiga, är att helt enkelt gå igenom listan träff för träff.Gjorde man så i det här fallet, behövde man som tur var inte leta särskilt länge. Mot slutet av sida två, omkring träff nummer nittio, låg blogginlägget i fråga: ”Reinfeldt spelar det främlingsfientliga kortet”.Spårbytet, och försöket att sopa undan spåren efter det, blev en riksnyhet.

Alternativ till Archive.org

Det mesta går att arkivera, och hitta, via Wayback machine. Men för vissa medietyper, och sociala medier-inlägg från vissa plattformar fungerar det sämre. Då behövs alternativ – och sådana finns det en uppsjö av.Dessvärre är det få som bockar av alla Internet archives rutor: att de både är gratis, enkla att använda, och att det går att söka fritt i sådant som andra sparat.Men här är några värda att kika närmare på:

Archiveweb.page: Ett gratisverktyg från Webrecorder som spelar in en sida medan du använder den. Allt sparas lokalt och kan exporteras som formaten WARC eller WACZ; särskilt bra för dynamiska sidor, men du måste själv scrolla och öppna det som ska följa med.Yt-dlp: Ett öppet kommandoradsverktyg för att ladda ner video, ljud, undertexter och metadata från ett stort antal sajter. Det är ett av de bästa alternativen när källan är en video, men behöver hållas uppdaterat när plattformarna ändras.Singlefile: Ett webbläsartillägg som sparar en hel sida i en enda HTML-fil, färdig att öppna och söka i utan nätuppkoppling. Smidigt för artiklar och vanliga webbsidor, men rörligt och interaktivt innehåll följer inte alltid med.Perma.cc: Utvecklas och förvaltas av Harvard law school library tillsammans med ett nätverk av bibliotek. Tjänsten är byggd för beständiga källhänvisningar, sparar både en WARC-fil, en skärmdump och låter dig ladda ner arkivet – men kostar för den som inte omfattas av ett anslutet lärosäte eller en domstol.Hunchly classic: En betaltjänst för löpande research som automatiskt sparar URL, tidstämpel och en MHTML-kopia av sidorna du besöker. Materialet lagras lokalt och förses med kontrollsummor och digitala signaturer, vilket ger en tydligare spårkedja än en mapp med lösa skärmdumpar.

BonustipsArchivarix tube search, som jag skrivit en separat guide om, gör det enkelt att leta bland arkiverade versioner av youtubeklipp och kanaler.

Till slut, en varning

En tjänst som varit populär, men som jag numera starkt avråder ifrån, är Archive.is/Archive.ph/Archive.today (de tre länkarna leder till samma sajt). I början av 2026 avslöjades att tjänsten hade lagt in kod i sin robotkontroll som i smyg skickade upprepade anrop till en kritikers blogg – och därmed gjorde användarna till ofrivilliga deltagare i en överbelastningsattack.Därefter har det även upptäckts att arkiverade sidor manipulerats i efterhand, vilket lett till att Wikimedia svartlistat tjänsten globalt. Samtidigt finns det, dessvärre, fortfarande intressant innehåll som enbart går att återfinna där. Även detta arkiv kan alltså vara värt att känna till och använda sparsamt, med medvetenhet om riskerna.

Den här guiden är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo. En variant av den här texten har tidigare publicerats på Valkollens sajt.LÄS MER:► Guide: Så geolokaliserar du en bild► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå blev det ännu värre. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster, men därom tvistas det.

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdas i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet, då regeringen beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick inget svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har egentligen lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor. Vi återkommer till de här årens olika resultat och fortsätter med frågan om detta är ett rimligt sätt att räkna.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster.

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuell S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regeringen att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Och det här gäller för S påståenden om ”200 000 kronor i minuten till skattesänkningar till höginkomsttagare”.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.

TITLE:
Nej, Sverige lånar inte en miljard kronor om dagen

DESCRIPTION:
Även S påstående om ”200 000 kronor i minuten” är i överkant.

CONTENT:
Under valrörelsen har påståenden spridits om att regeringen kontinuerligt lånar stora belopp för att finansiera skattesänkningar för höginkomsttagare – men stämmer påståendena?

Foto: Skärmdump/Facebook/Twitter/X

Innan sommaren lade en Facebook-användare med över 7 000 följare ut ett inlägg med påståendet att regeringen lånar “en miljard om dagen” för att finansiera skattelättnader för höginkomsttagare.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Mannen fick mothugg i kommentarsfältet, men också över 1 800 gilla-tummar. Samma påståenden dyker upp på olika håll under sommaren. ”Regeringen lånar en miljard om dagen för att sänka de redan låga bränslepriserna? Det är som att ta smslån för att köpa lördagsgodis”, skriver en man på Twitter/X i början av juli.

Stämmer påståendet? Hur mycket lånar den regeringen? Nej, inte “en miljard om dagen”, enligt Fredrik Andersson, nationalekonom vid Lunds universitet.

– Man lånar inte en miljard kronor om dagen. Man lånar mycket, men inte så mycket, säger han till Källkritikbyrån.

Inlägg på Facebook 26 maj.

Detsamma säger nationalekonomen Stefan de Vylder.

– En miljard om dagen skulle tyda på 365 miljarder om året och så mycket lånar vi definitivt inte.

Socialdemokraternas kampanj

Samtidigt har det under sommaren rullat en S-kampanj med kritik mot regeringens ekonomiska politik. ”Under denna mandatperiod har SD-regeringen lånat nästan 200 000 kronor i minuten. Varje timme, varje dag, varje år”, säger partiet i sina kanaler på sociala medier.

Exempelvis har det här klippet med riksdagsledamoten Aida Birinxhiku (S) setts över 54 000 gånger på Facebook:

Video från Socialdemokraternas konto på Facebook 11 augusti.

Partiledaren Magdalena Andersson medverkar i klipp på Tiktok där hon räknar ned en minut på sin telefon och säger: ”Under den här tiden har regeringen lånat 200 000 kronor. De har gjort detta varje minut, varje dag, varje vecka”, säger Andersson i videon.

Video på Tiktok 18 juni.

I juni sade Socialdemokraternas finanspolitiska talesperson Mikael Damberg så här i en kommentar till nyhetstjänsten Omni:– Regeringen lånar 200 000 i minuten för att bland annat finansiera stora skattesänkningar åt dem med högst inkomster. 

Så, stämmer de påståendena?

Olika mått och tidsperioder

Att reda ut frågor om lån och statsskulden är snårigt, och många gånger när politiker ska göra räkneexempel så visar det sig bero på hur man räknat. Vi börjar med att försöka ta reda på hur Socialdemokraterna har räknat.

Socialdemokraterna, som inte var tillgängliga för en intervju, skickade mejlsvar på en av våra frågor. “Gällande siffran 200 000 kronor i minuten så är de baserade på Riksgäldens senaste prognos över Sveriges lånebehov. De uppskattar att lånebehovet (budgetsaldot) är 383 miljarder över de fyra åren SD-regeringen styrt – detta motsvarar nästan 200 000 kr per minut”, skriver presstjänsten i ett mejl.

Video på Tiktok 13 mars.

Hur mycket staten behöver låna för att täcka underskott under enskilda år kallas nettolånebehov.Vi kontrollerar detta med Riksgälden, som säger att siffran 383 miljarder kronor stämmer om man lägger ihop utfallet av nettolånebehovet under helåren 2023, 2024 och 2025 och Riksgäldens prognos för 2026.Det beror till stor del på att Riksgäldens prognos för 2026 är hög. Skulle man i stället välja helåren 2022, 2023, 2024 och 2025 så skulle samma siffra bli 23 miljarder kronor.

Socialdemokraternas sätt att beskriva siffran är missvisande, anser Fredrik Andersson vid Lunds universitet.– I september 2022 var statsskulden (det vill säga statens skuld) 1 073 370 075 727 kronor. I juni 2026 var skulden 1 262 401 290 702 kronor. Det innebär att skulden ökat med 189 miljarder kronor vilket blir cirka 96 000 kronor per minut.

Bild delad på Facebook 15 augusti.

Vi ställer frågan till Riksgälden om Anderssons invändning.

– Här görs en jämförelse mellan statsskuldens storlek i slutet av olika månader (september 2022 och juni 2026). Då bör man ha med sig att statsskuldens storlek har en säsongsvariation mellan månaderna under året, som beror på när olika statliga betalningar görs (in och ut). Därför brukar man använda siffror vid slutet av året när man tittar på utvecklingen av statsskuldens storlek, säger Linda Wik, analytiker på Riksgäldens avdelning för skuldförvaltning.Statsskulden var kring 1 093 miljarder kronor i december 2022, ingen väldig skillnad mot vad den var i september samma år, som i Fredrik Anderssons exempel. Och den senaste uppgiften som finns om statsskuldens storlek är från 31 juli i år – den ligger på cirka 1 263 miljarder kronor.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 6 augusti.

Ska man däremot jämföra med Socialdemokraternas valda period för nettolånebehovet så behöver man använda en prognos även för statsskulden 2026. Riksgäldens senaste prognos visar en statsskuld i slutet av det här året på cirka 1 430 miljarder kronor, vilket skulle innebära en ökning på cirka 337 miljarder kronor under perioden, säger Linda Wik på Riksgälden.

Fredrik Andersson kommenterar att det i så fall inte matchar den tid som Kristerssons regering suttit.

– Utgår vi från detta sätt att räkna så omfattar vi inte hela regeringsperioden. Man lägger till tid för en eventuellt S-regering i slutet av 2026 och inkluderar prognosdata som är osäker.

Hur mycket lånar regeringen?

Socialdemokraternas poäng verkar ändå vara att regeringen lånar för mycket. Så hur har det sett ut över tid?

Under Magdalena Anderssons regeringstid (30 november 2021–18 oktober 2022) hade staten ett betydligt lägre nettolånebehov än under den nuvarande regeringens tid.

Från Riksgäldens rapport Statsupplåning (Prognos och analys 2026:1) den 28 maj.

Under 2022 hade staten till och med ett överskott, vilket innebar att nettolånebehovet var negativt och att statsskulden minskade. För helåret 2022 rapporterade Riksgälden att statens budgetsaldo uppvisade ett överskott på 163,6 miljarder kronor. Det motsvarar alltså ett nettolånebehov på minus 163,6 miljarder kronor.

År 2023, det första hela kalenderåret under Ulf Kristerssons regering, minskade budgetöverskottet från 164 miljarder kronor 2022 till 19 miljarder kronor, det vill säga ett nettolånebehov på minus 19 miljarder kronor. Enligt Riksgälden förklarades minskningen huvudsakligen av utbetalningar av elprisstöd.

Inlägg på Facebook 5 augusti.

Året därpå vände trenden. ”Efter tre år i rad med budgetöverskott slutade statens budgetsaldo 2024 på minus. Underskottet blev 104 miljarder kronor”, skrev Riksgälden i sin årsrapport för 2024.”Omsvängningen beror främst på stigande utgifter till följd av den tidigare höga inflationen, finanspolitiska åtgärder och ett kapitaltillskott till Riksbanken”, förklaras det i rapporten. Detta fortsatte under 2025, med ett underskott på 101,9 miljarder kronor.

Lånar regeringen för att finansiera skattesänkningar?

Det som både lyfts fram i ”en miljard om dagen”-inlägget på Facebook och av Socialdemokraterna är att lånandet går till skattesänkningar för de rika. Hur ser det ut med den saken?

Det stämmer att regeringen har sänkt en del skatter. Skattesänkningar var en del av Tidöavtalets program och regeringen har också återkommande lyfts fram av regeringen som en del av dess ekonomiska politik.

Sverigedemokraternas beskrivning av Tidöavtalet, från deras sajt 

Regeringen har sänkt skatterna, bland annat i höstens budget som innebar lägre matmoms, elskatt och förskoleavgifter, sänkta skatter på arbete och pensioner och ett nytt skatteavdrag för förvärvsinkomster.

Det är därför underskottet växer, konstaterar nationalekonomen Stefan de Vylder.

– Det är ju för att man har sänkt skatterna och man har ökat utgifterna på en rad områden. Inte minst försvaret har ju fått kraftigt ökade utgifter.

Utdrag ur kommentar på Twitter/X den 15 augusti.

Trots att statens utgifter kan analyseras utifrån olika områden går det inte att fastställa exakt hur varje krona används för olika ändamål. Enligt Fredrik Andersson vid Lunds universitet kan man inte skilja på om man lånar till en skattesänkning eller till uppgift för skolan eller någonting annat.

– Det kan man aldrig. För att pengarna går in i statskassan och sedan går pengarna ut ur statskassan. Det viktiga här är att man har ett underskott och man lånar till underskottet. Sen exakt vad det går till, kan man inte säga något om.

Han får medhåll av Stefan de Vylder.

– Man kan inte säga att staten lånar just till ett specifikt ändamål, utan det går in i statsbudgeten. Så man kan lika gärna säga att man lånar till skattesänkningar för de rika som att man lånar till skolor, utbildning och äldrevård.

Från SVT:s rapportering om sänkt matmoms 19 september 2025.

I budgeten för 2026, som presenterades i september förra året, uppgav regering att deras ekonomiska åtgärder i huvudsak riktar sig till att stödja personer med lägre inkomster. 

– Jag tycker det är uppenbart att skattesänkningarna i huvudsak har gått till hög- och medelinkomsttagare, säger Stefan de Vylder.Fredrik Andersson är inte lika säker.

– En stor del av skattesänkningen går ju till momsen, som gynnar alla. Mycket har gått till sänkt bensinpris, vilket gynnar alla som har en bensinbil eller en dieselbil. Jobbskatteavdraget är inriktat på låg- och medelinkomsttagare. Ja, man lånar pengar och hade man inte sänkt skatten så mycket som man har gjort, så hade man inte lånat lika mycket. Det kan man säga, men man kan inte riktigt säga de rikaste.

Kommentar på Twitter/X den 2 juli.

Sammantaget: Sverige lånar inte en miljard om dagen, som det hävdades i sociala medier. Men har regeringen Kristersson lånat över 400 miljarder kronor, som Socialdemokraternas kampanj ”200 000 kronor i minuten” antyder? Nej, inte så mycket. Hur mycket beror på hur man räknar.NettolånebehovDe senaste åren har nettolånebehovet, alltså så mycket staten behöver låna för att täcka underskott, legat på:2022 -164 miljarder kronor2023 -19 miljarder kronor2024 +104 miljarder kronor2025 +102 miljarder kronorOm man lägger ihop de här åren så blir det 23 miljarder kronor på fyra år. Men om man i stället tar åren 2023–2026 och lägger till Riksgäldens prognos som pekar på ett underskott på 196 miljarder kronor 2026 så landar man på 383 miljarder kronor.Det är vad Socialdemokraterna säger till oss att de utgått från när de räknat.

KritikEkonomer vi talat med tycker att det kan bli missvisande att använda sig av prognoser, när det finns år med färdiga resultat och en befintlig utveckling i statsskuld. I dagsläget har statsskulden exempelvis ökat med cirka 219 miljarder kronor från oktober 2022 då regeringen Kristersson tillträdde och vid den senaste rapporten från Riksgälden i juli i år.Lån och slutanvändningDet stämmer att regeringen har genomfört skattesänkningar på flera områden. Enligt experterna vi har pratat med går det inte att dra ett direkt samband mellan dessa två saker – man kan inte rent tekniskt följa lånade pengar från själva upplåningen till en viss slutlig användning. 

Vilka som gynnas av den ekonomiska politiken är omdebatterat. Regeringen har sänkt skatterna på flera områden och menar att dess skattesänkningspolitik främst gynnar låg- och medelhöga inkomster, samtidigt som man fått kritik från oppositionen och andra aktörer för att driva en politik som främst gynnar höginkomsttagare.

Regeringen har också fått kritik från Finanspolitiska rådet för att ha beskrivit lånefinansiering till försvaret som nödvändig, samtidigt som inkomstskatten sänks.

Källkritikbyrån har sökt Socialdemokraterna för att utveckla sitt val av mått och tidpunkter och frågan om huruvida höginkomsttagare gynnas särskilt, men fick ingen svar fram till publiceringen.

LÄS MER: ► Vems politik har lett fram till de kritiserade tonårsutvisningarna?► Sanningen bakom exemplen i debatten om försörjningsstöd► Bluffar och vilseledning i den svenska valrörelsen

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.