Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Källkritikbyrån. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
05b5bbd59a7ea04e5ebc73432bb28dca8fbd4672Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka.
Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen.
Foto: Skärmdump/Facebook
Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes:
"Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde."
Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där.
Inlägget på Facebook 10 augusti.
Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med:
"Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig."
Problemet?
Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren.
Låt oss ta det hela från början.
Själva bilden
Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI".
Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar.
Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera.
Inlägg på Facebook 15 augusti.
En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
Inlägg på Facebook 25 juli.
Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta:
"Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar."
Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer.
Inlägg på facebook 30 juli.
En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna:
"Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan."
Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer.
Klicksajt bakom
Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com.
Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt.
Från sajten Dailyinusa.com.
Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni.
Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän:
Från Sverige Direkts sidtransparens-flik.
Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse.
Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor:
Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare)
Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare)
Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare)
En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn.
Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla".
Från Facebooks annonsbibliotek.
Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem.
Nätverk av sidor
Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar.
Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti.
Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade.
Under huven på sidan
Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare?
"Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka.
"Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är."
REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan.
Exempelvis vem som är administratör för en sajt.
Kommentar till en delning av bilden 14 augusti.
Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje.
Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt.
Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao.
Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier.
Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
Nytändning med AI
Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord.
På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar.
En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp.
Från BeeUps sajt.
BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare.
Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop.
Från Beeups sajt.
Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild.
Sista steget
Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa.
Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress.
Från Hupchaos blogg 2014.
Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung.
Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd.
Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa.
När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress.
Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti.
Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska.
Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt.
Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti.
Inga kommentarer
Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti:
Content Creator (Facebook Traffic)
Jobbannons från BeeUp.
De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön.
Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp.
Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet.
Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll.
Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti.
Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat.
Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell.
Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti.
För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat.
Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
05b5bbd59a7ea04e5ebc73432bb28dca8fbd4672
08ead1d2e33603d806a4886968e656bbdf4bf44a
TITLE: Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar DESCRIPTION: Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka. CONTENT: Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen. Foto: Skärmdump/Facebook Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes: "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde." Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där. Inlägget på Facebook 10 augusti. Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med: "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig." Problemet? Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. Låt oss ta det hela från början. Själva bilden Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI". Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar. Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera. Inlägg på Facebook 15 augusti. En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer. Inlägg på Facebook 25 juli. Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta: "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar." Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer. Inlägg på facebook 30 juli. En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna: "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan." Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer. Klicksajt bakom Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com. Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt. Från sajten Dailyinusa.com. Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni. Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän: news@embers.vn Från Sverige Direkts sidtransparens-flik. Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse. Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor: Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare) Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare) Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare) Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare) En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn. Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla". Från Facebooks annonsbibliotek. Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem. Nätverk av sidor Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar. Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti. Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade. Under huven på sidan Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare? "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka. "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är." REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan. Exempelvis vem som är administratör för en sajt. Kommentar till en delning av bilden 14 augusti. Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje. Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt. Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao. Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Nytändning med AI Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord. På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar. En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp. Från BeeUps sajt. BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare. Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop. Från Beeups sajt. Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild. Sista steget Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa. Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress. Från Hupchaos blogg 2014. Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung. Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa. När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress. Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska. Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Inga kommentarer Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti: Content Creator (Facebook Traffic) Jobbannons från BeeUp. De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön. Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp. Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet. Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll. Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti. - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman. Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat. Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell. - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta. Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti. För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat. - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman. Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
TITLE: Vietnamesisk klickbetesfabrik bakom sommarens svenska AI-bluffar DESCRIPTION: Nej, sjuksköterskan Ines finns inte - hon är skapad för att locka dig att klicka. CONTENT: Klicksidor med AI-genererade bilder och historier har fått stor spridning under sommaren. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar hur han spårade de virala bilderna - och hittade mannen bakom bluffen. Foto: Skärmdump/Facebook Den 10 augusti blev ett svenskt inlägg viralt på Facebook, mer viralt än vad svenska inlägg blir på Facebook nuförtiden. En bild som föreställde en rödgråten sjuksköterska, med en text som inleddes: "Jag heter Inês. Jag är sjuksköterska. Och idag grät jag i korridoren. Ingen såg det. Ingen frågade hur jag mådde." Under dagen hade hon vakat bredvid två döende patienter. Men när hon själv behövde stöd fanns det ingen där. Inlägget på Facebook 10 augusti. Inlägget har hittills fått över 65 000 reaktioner och över 13 000 välmenande kommentarer, i stil med: "Hej fina Inês. Du är en ängel som ger allt av dig själv. Det skulle finnas fler som du, en stor varm kram till dig." Problemet? Bilden på Inês är AI-genererad - och bakom inlägget står en vietnamesisk klickbetesfabrik.Hur vet vi det?För dig som vill lära dig mer om hur man spårar bilder och ledtrådar i sociala medier så går vi här igenom hur vi gjort - en resa där vi var nära att ge upp, men i stället hittade spindeln i det Facebook-nätverk som börjat sprida bluffnyheter på svenska under sommaren. Låt oss ta det hela från början. Själva bilden Att det var en AI-bild borde egentligen inte undgått någon. Om inte för att den "såg AI-genererad ut" så för att det nere i det högra hörnet - förvisso i litet typsnitt - stod "Imagem gerada por AI". På portugisiska betyder det "Bilden genererad via AI". Detta kallas för en vattenstämpel, och är något som många AI-verktyg börjat tillfoga sina skapelser. Ibland klipper bluffmakare bort den, men i det här fallet har den av någon anledning lämnats kvar. Facebook-sidan som lade upp historien heter "Sverige Direkt", och skapades i mitten av juli. Sedan dess har den redan hunnit lägga ut flera AI-bluffar, som fått tiotusentals interaktioner vardera. Inlägg på Facebook 15 augusti. En brandman i en sjukhussäng - med uniformen på och svenska flaggan fäst på armen, för tydlighetens skull. Runt honom står en kvinna ihop med tre gråtande barn. Texten inleds:"Lämna ett hjärta för Antonio och alla som är beredda att offra sig för vår säkerhet."17 000 reaktioner, 2 000 kommentarer. Inlägg på Facebook 25 juli. Två unga män i militäruniformer, även de med svenska flaggor på ärmarna, bakom en äldre man redo att blåsa ut ljusen på sin födelsedagstårta: "Vi har inga föräldrar - men vi har världens bästa farfar." Nära 30 000 reaktioner, 8 000 kommentarer. Inlägg på facebook 30 juli. En leende man i reflexkläder, ståendes framför en städbil, med armen runt en ung kvinna: "Jag var rädd att min dotter skulle skämmas när hon såg sin pappa städa gatorna... Men idag fick hon mig att gråta mitt på gatan." Över 31 000 reaktioner, 2 000 kommentarer. Klicksajt bakom Alltihop är påhittat - men till vilken nytta? Nedanför varje inlägg, i kommentarsfältet, finns svaret. Där länkar Sverige Direkt till en "nyhetssajt" - Dailyinusa.com. Där kan de som engagerats av historien läsa mer. När de klickar in, möts de av en sajt sprängfylld av annonser - och varje gång någon ser dem så får bluffmakaren betalt. Från sajten Dailyinusa.com. Jag börjar undersöka Sverige Direkt och letar efter ledtrådar kring vem som kan ligga bakom sidan. Vi vet att vattenstämpeln på Inês-bilden var skriven på portugisiska. En omvänd bildsökning visar att den här historien spreds i Portugal redan i juni. Klickar man på Sverige Direkts "om oss"-flik finner man två nya spår, som pekar i andra riktningar. Ett amerikanskt telefonnummer, som sidan registrerats med. Och en mejladress registrerad på en vietnamesisk domän: news@embers.vn Från Sverige Direkts sidtransparens-flik. Jag söker på domänen - "@embers.vn" - i Facebooks sökfält för att hitta sidor som registrerats med mejladresser som har samma ändelse. Det visar sig vara en fullträff. Ut trillar ytterligare fyra svenska sidor: Nyhetsflöde Sverige (registrerad 16 juli, 10 000 följare) Svenska Nyheter Idag (registrerad 16 juli, 10 000 följare) Snabba Nyheter Sverige (registrerad 18 juli, 7 700 följare) Dagens Sverige (registrerad 29 juli, 4 100 följare) En av Facebook-sidorna som registrerats med mejladresser som slutar på @embers.vn. Dels är de identiska till utformningen - men en annan intressant detalj är att flera av dem kör annonser, vilket går att se i Facebooks annonsbibliotek.Det kan vara en bild på den svenska flaggan, ihop med texten: "Om du fortfarande är lojal mot den här flaggan - tryck på tummen nedan". Eller en hundvalp och: "Om du älskar hundar - tryck gilla". Från Facebooks annonsbibliotek. Dessa har betalats för av en fransk chokladproducent. Källkritikbyrån har tidigare rapporterat om hur hackade konton används för att köpa annonser, som då frånkopplas dem som egentligen ligger bakom upplägget. Det är troligt att chokladföretaget blivit utsatt för detta - men vi har inte fått kontakt med dem. Nätverk av sidor Utöver de svenska Facebook-sidorna avslöjar sökningen åtminstone tjugosex utländska sidor med likartat innehåll - även de registrerade sedan juli 2025 med en "@embers.vn"-mejladress. Dessa sprider klickbeten på danska, tjeckiska, franska, turkiska och engelska.På en av de engelska sidorna förekommer inlägg starkt för och starkt emot Trump om varandra - ett sätt att väcka engagemang från båda politiska lägren, som i sin tur kan kanaliseras till klick och annonspengar. Kommentar till inlägget på Facebook 10 augusti. Här kör jag dock fast. Varje Facebook-sida är knuten till en unik mejladress, och de har alla registrerats med tillfälliga telefonnummer utspridda över världen.När jag undersöker ”nyhetssajterna” som nätverket använder sig av hittar jag inte heller där några fler ledtrådar till vem som kan ligga bakom dem. De tycks både nyskapade och barskrapade. Under huven på sidan Här är jag - efter att ha knackat på alla de stenar jag tycker mig se i detta murbygge - på väg att ge upp, och avsluta artikeln. Men i ett sista försök hör jag av mig till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Finns det någonting i mitt material som jag missat, någonting som skulle kunna leda vidare? "Har du kollat hemsidornas REST API?", frågar Nikka. "Nej", säger jag. "Det vet jag inte vad det är." REST API, förklarar han, är ett sätt att "öppna motorhuven" på en hemsida. Via en skärm som ser ut som ett programmeringsfönster kan du ställa frågor till sajten - och därigenom hitta offentlig information som inte syns utåt, och som skaparna därför glömt att städa undan. Exempelvis vem som är administratör för en sajt. Kommentar till en delning av bilden 14 augusti. Medan vi pratar klickar Nikka upp ”nyhetssajterna” som vi hittat. Via REST API söker han efter administratörkontots namn - och får en träff. Först på den ena hemsidan. Sedan samma namn på den andra. Och återigen på den tredje. Hupchao. Det är smeknamnet administratören valt. Dessutom finns det en bild kopplad till dennes profil: ett tecknat bi som flyger uppåt. Söker man på "hupchao" admin via DuckDuckGo - en sökmotor med mindre kurerade resultat än Googles - fylls skärmen av intressanta träffar. Nyhetssajter närmast identiska med dem vi hittat, fyllda av klickbeten och annonser, även de skapade av en administratör som kallar sig Hupchao. Sajterna sträcker sig många år tillbaka i tiden. Vissa sysslar med nöjesnyheter. Andra med politik. Ytterligare andra varnar för dödliga virussjukdomar och annalkande katastrofer.Den gemensamma nämnaren är att de tycks noggrant utmejslade för att maximera engagemang i sociala medier. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Nytändning med AI Det finns en skillnad. De nyskapade sidorna är tydligt utformade av AI.Klickar man på den integritetspolicy som alla hemsidor måste ha står det till och med "Suggested text" framför varje stycke (på svenska ”förslag till text”). Alltså, man har sannolikt bett en AI-modell att skriva texten, och fått ett svar som inletts med dessa två ord. På de äldre hemsidorna ser texten betydligt troligare ut att vara skriven för hand av en människa. Och där återkommer en formulering, om ett företag som friskriver sig från ansvar. En vietnamesisk reklambyrå vid namn BeeUp. Från BeeUps sajt. BeeUp, visar det sig, är ett företag baserat i huvudstaden Hanoi, specialiserat på viral marknadsföring. Det innebär att de hjälper andra att synas på sociala medier - exempelvis genom sitt globala nätverk av Facebook-sidor. På sin hemsida påstår de sig ha 1 688 sidor och 368 grupper på plattformen, med totalt tio miljoner följare. Bakom dessa sidor står - av företagets egna bilder att döma - ett trettiotal unga vietnameser som vid sidan om jobbet gillar att dricka öl, hänga på stranden och spela fotboll ihop. Från Beeups sajt. Längst upp på sajten ligger BeeUps logotyp. Ett bi, som flyger uppåt. Hupchaos profilbild. Sista steget Så vem är denne Hupchao? I min research har jag snubblat över ett blogginlägg från 2014, skrivet av en person med detta alias. Det kan förstås vara någon helt annan - men det känns åtminstone som ett spår hett nog för att följa. Vad jag förstår är detta en privat teknikblogg, skapad före BeeUps tid. I just det här inlägget tipsar Hupchao om ett antivirus-program. I en av skärmdumparna där han visar läsarna hur de installerar programmet, syns en mejladress. Från Hupchaos blogg 2014. Jag använder verktyget OSINT Industries, en sajt som kan hitta sociala medier-konton kopplade till uppgifter som de registrerats med. När jag skriver in mejladressen där exploderar skärmen av resultat. Mängder av privata konton, kopplade till en person vid namn Ngo Dang Hung. Det vet jag vem det är. Så heter nämligen BeeUps vd. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Jag skickar över mina fynd till it-säkerhetsexperten Karl Emil Nikka. Ser han några brister i beviskedjan - eller något sätt att styrka den ytterligare? Jo, menar Nikka. Kedjan håller, men inte bara det. Med denna nya information går kopplingen mellan företagsledaren Hung och klickbetesskaparen Hupchao att kryptografiskt bevisa. När Nikka grävde fram Hupchaos administratörskonto fann han också en krypterad mejladress i form av en "hashkod". I sig själv är den intetsägande - det går inte att återvandla den här koden till sin originaltext. Vad man däremot kan göra är att använda samma krypteringsmetod på en annan mejladress. Om den då genererar samma kod vet man säkert att det är samma adress. Kommentar till Facebook-inlägget 10 augusti. Tills nu hade det inte varit möjligt. Då hade vi behövt testa alla världens mejladresser mot Hupchaos hashkod för att hitta en matchning. Men nu behöver vi bara testa Ngo Dang Hungs privata mejl. Och när vi gör det visar det sig att de två koderna är identiska. Annorlunda uttryckt: det är utan tvivel Ngo Dang Hungs mejladress som använts för att skapa de klickbetessidor som vi undersökt. Kommentar till Facebook-inlägget om sjuksköterskan Ines 10 augusti. Inga kommentarer Varken Ngo Dang Hung eller BeeUp har besvarat våra kontaktförsök. Vad vi däremot vet, är att företaget fortfarande är aktivt. På en vietnamesisk rekryteringssajt annonserar de ut en ny tjänst, med deadline för ansökan den 31 augusti: Content Creator (Facebook Traffic) Jobbannons från BeeUp. De sökande förväntas ha universitetsutbildning, ett till två års erfarenhet av att jobba med Facebook-sidor, och "bemästra AI-prompting". Anställs de kan de vänta sig en lön på åtta till tolv miljoner dong i månaden, vilket motsvarar 3 000-4 000 kronor. Det kan låta lågt, men är faktiskt en bra bit över en vietnamesisk snittlön. Arbetsbeskrivning för den som vill jobba på BeeUp. Enligt Craig Silverman, en kanadensisk journalist med lång erfarenhet av att bevaka "klickbetesfabriker" som BeeUp, är detta nyckeln till att förstå fenomenet. Dagen då vi bokar vår intervju, den 21 augusti, har han just publicerat en stor granskning av ett vietnamesiskt nätverk nästan identiskt med det jag undersökt. I detta ingick över hundra Facebook-sidor som producerade "AI-slop" - det engelska ordet för den här typen av AI-genererat struntinnehåll. Från Craig Silvermans granskning i Indicator 21 augusti. - Vi ser en oerhörd mängd komma från just Vietnam, men även Indien, Bangladesh, Pakistan. Kort sagt, ställen där ett par hundra dollar räcker för att leva på, säger Silverman. Det krävs många klick för att tjäna pengar, menar han. Det innebär att den som bor i västvärlden kanske inte tycker att arbetet är mödan värt. I Sydostasien, däremot, kan det vara mer än vad föräldrarna någonsin tjänat. Han blir inte heller förvånad över att BeeUp är så öppna som de är med sin affärsmodell. - Jag tror att många ser det som att "de får plattformarna att jobba åt dem". Så där behöver inte finnas ett socialt stigma, även om jobbet kan innebära att luras och bedra. Det kan rentav finnas en viss stolthet, i att man lyckas överlista och mjölka pengar ur ett så stort företag som Meta. Kommentar till en delning av inlägget på Facebook 10 augusti. För Meta har policyer mot vilseledande innehåll - men verkställer dem sällan. Särskilt sedan januari i år, då stora delar av modereringsteamen skars ner, och faktagranskningsprogram avvecklades.Enligt branschanalytiker är det ett strategiskt närmande till Trump och republikanerna i USA, som menat att moderering av sociala medier inneburit en censur av högerröster. Sedan dess, menar Craig Silverman, tycks mängden "AI-slop" ha exploderat. - Till en viss gräns har vi förstås alla ett ansvar. Det behöver vara allmänt känt att det finns en global industri av företag och individer, vars dagliga nio-till-fem-arbete går ut på att vilseleda oss. Det innebär att vi måste förhålla oss allt försiktigare till vad vi tror på. Å andra sidan vore det fel att säga att dessa massiva multimiljardföretag inte också har ett tungt ansvar. Det minsta de kan göra, är att verkställa de policyer som de redan har, säger Silverman. Källkritikbyrån har sökt Meta som inte har besvarat vår intervjuförfrågan.LÄS MER:? Guide: Den äldre damen och tårtan - så undersöker du en Facebook-sida? Varför låtsas någon på Twitter vara en lunchrestaurang i Falun?? Deepfakes, chockbesked och bilder på blåslagna kändisar - så jobbar bedragarna Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig! Källkritikbyrån samarbetar med Facebook som tredjepartsfaktagranskare och därmed kan du ha sett våra artiklar kopplade till spridda länkar eller bilder på Facebook och Instagram. Vill du veta mer om det samarbetet så läs här och här kan du läsa mer om vår journalistik och arbetssätt!
08ead1d2e33603d806a4886968e656bbdf4bf44a
05b5bbd59a7ea04e5ebc73432bb28dca8fbd4672
72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9fForskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.
Kollage: Skärmdump/Tiktok
En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.
Tiktok-video den 19 juni.
Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.
Missförstånd om sexualkunskap
I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.
Video på Tiktok 10 juni.
Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."
"Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".
Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".
"Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.
Kommentar på Tiktok 11 juni.
Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå.
Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:
? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.
Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen
Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.
WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.
"Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023
Klimatrapportering ”rappakalja”
I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.
Video på Tiktok 9 juli.
Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.
Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.
"Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"
En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.
Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.
Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020.
Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.
Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.
Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.
”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.
De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.
Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.
Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.
Fokus på Bilderberggruppen
I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit.
"Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj
Video på Tiktok 28 maj.
"Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.
Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.
Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.
Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.
Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.
"Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj
Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.
Video på Tiktok 18 juni.
I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".
Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.
Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.
I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:
Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.
Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.
Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.
Video på Tiktok 15 juni.
Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9
72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9f
TITLE: Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok DESCRIPTION: Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. CONTENT: Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen. Kollage: Skärmdump/Tiktok En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen. Tiktok-video den 19 juni. Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier. - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån. Missförstånd om sexualkunskap I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet. Video på Tiktok 10 juni. Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'." "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?". Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!". "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet. Kommentar på Tiktok 11 juni. Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023: ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023. Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023. WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner. "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023 Klimatrapportering ”rappakalja” I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord. Video på Tiktok 9 juli. Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala. Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon. "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?" En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan. Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare. Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare. Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur. ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån. De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare. Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor. - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån. Fokus på Bilderberggruppen I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj Video på Tiktok 28 maj. "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier. Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj. Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen. Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni. Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni. "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön. Video på Tiktok 18 juni. I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta". Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni. Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han. Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare. I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken: Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021. Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Från Källkritikbyråns artikel 21 februari. Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok. Video på Tiktok 15 juni. Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar. - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok DESCRIPTION: Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. CONTENT: Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen. Kollage: Skärmdump/Tiktok En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen. Tiktok-video den 19 juni. Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier. - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån. Missförstånd om sexualkunskap I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet. Video på Tiktok 10 juni. Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'." "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?". Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!". "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet. Kommentar på Tiktok 11 juni. Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023: ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023. Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023. WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner. "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023 Klimatrapportering ”rappakalja” I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord. Video på Tiktok 9 juli. Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala. Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon. "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?" En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan. Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare. Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare. Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur. ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån. De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare. Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor. - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån. Fokus på Bilderberggruppen I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj Video på Tiktok 28 maj. "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier. Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj. Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen. Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni. Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni. "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön. Video på Tiktok 18 juni. I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta". Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni. Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han. Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare. I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken: Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021. Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Från Källkritikbyråns artikel 21 februari. Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok. Video på Tiktok 15 juni. Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar. - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9f
c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9
c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen.
Kollage: Skärmdump/Tiktok
En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen.
Tiktok-video den 19 juni.
Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier.
Missförstånd om sexualkunskap
I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet.
Video på Tiktok 10 juni.
Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'."
"Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?".
Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!".
"Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet.
Kommentar på Tiktok 11 juni.
Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå.
Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023:
? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan
Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023.
Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen
Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023.
WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner.
"Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023
Klimatrapportering ”rappakalja”
I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord.
Video på Tiktok 9 juli.
Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala.
Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon.
"Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?"
En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan.
Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare.
Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020.
Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus.
Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare.
Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur.
”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån.
De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras.
Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare.
Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor.
Fokus på Bilderberggruppen
I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit.
"Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj
Video på Tiktok 28 maj.
"Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier.
Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj.
Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen.
Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni.
Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni.
"Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj
Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön.
Video på Tiktok 18 juni.
I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta".
Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni.
Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”.
Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare.
I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken:
Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021.
Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter
Från Källkritikbyråns artikel 21 februari.
Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok.
Video på Tiktok 15 juni.
Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar.
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9
72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9f
TITLE: Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok DESCRIPTION: Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. CONTENT: Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen. Kollage: Skärmdump/Tiktok En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen. Tiktok-video den 19 juni. Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier. - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån. Missförstånd om sexualkunskap I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet. Video på Tiktok 10 juni. Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'." "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?". Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!". "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet. Kommentar på Tiktok 11 juni. Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023: ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023. Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023. WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner. "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023 Klimatrapportering ”rappakalja” I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord. Video på Tiktok 9 juli. Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala. Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon. "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?" En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan. Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare. Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare. Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur. ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån. De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare. Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor. - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån. Fokus på Bilderberggruppen I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj Video på Tiktok 28 maj. "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier. Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj. Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen. Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni. Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni. "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön. Video på Tiktok 18 juni. I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta". Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni. Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han. Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare. I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken: Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021. Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Från Källkritikbyråns artikel 21 februari. Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok. Video på Tiktok 15 juni. Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar. - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Ledde bojkott mot matjättar - nu sprider hon vilseledande påståenden på Tiktok DESCRIPTION: Forskare: ”Typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. CONTENT: Kvinnan lyckades i våras mobilisera runt en femtedel av Sveriges befolkning i en bojkott av matvarujättar. Nu når samma konto ut med vilseledande budskap om klimatet, sexualundervisning och Bilderberggruppen. Kollage: Skärmdump/Tiktok En Tiktok-användare uppmanade i mars till en bojkott av stora livsmedelskedjor och protesten blev snabbt viral. Kvinnans initiativ uppmärksammades i de flesta stora riksmedier.Enligt en Novus-undersökning deltog 22 procent av de tillfrågade i hennes bojkott, vilket motsvarar ungefär en femtedel av den svenska befolkningen. Nu använder kvinnan sitt Tiktok-konto för att sprida vilseledande påståenden om värmeböljor, världshälsoorganisationen WHO och Bilderberggruppen. Tiktok-video den 19 juni. Andreas Önnerfors är professor i idéhistoria vid Linnéuniversitetet och forskar om konspirationsteorier. Han menar att det är problematiskt att personen bakom matbojkotten också sprider vilseledande och konspirationsteoretiskt material på sociala medier. - Det finns en risk att följarskaran hon byggt upp blir inspirerad eller börjar följa det mer konspirationsteoretiska innehållet, säger han till Källkritikbyrån. Missförstånd om sexualkunskap I en Tiktok-video från 10 juni visar kvinnan upp ett dokument med titeln ”Standards for Sexuality Education in Europe”. Det publicerades 2010 av WHO:s Europa-kontor i samarbete med en tysk hälsomyndighet. Video på Tiktok 10 juni. Dokumentet handlar brett om sexualkunskap och innehåller en tabell som visar frågor som kan uppstå vid olika åldrar.Kvinnan i Tiktok-videon fokuserar på åldersgruppen 0-4 år och pekar på att det står att man kan ge information om "enjoyment and pleasure when touching one's own body, early childhood masturbation", samt "express own needs, wishes and boundaries, for example in the context of 'playing doctor'." "Och vem ska lära dem det här i skolan, i förskolan" frågar kvinnan retoriskt. "Sexualkunskap 0-4 år?". Klippet har fått över 16 000 visningar och orsakat starka reaktioner. En person skriver: "Det är bara pedofiler som kan tycka att det här är ok. WHO visar sitt riktiga agenda! Fuck WHO!!!". "Rena satanism som håller på att ske," lyder en annan kommentar.Andra är skeptiska till budskapet. Kommentar på Tiktok 11 juni. Videoklippet, som publicerades på ett av kvinnans alternativkonton, är vilseledande. Tabellen är inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan har att göra med frågan om hur personal bäst kan bemöta barns frågor om kroppen och sexualitet, och vilka frågor och tankar som kan dyka upp i olika åldersspann.Det nu femton år gamla dokumentet var riktat till beslutsfattare, specialister och myndigheter inom utbildning och hälsovård.I dokumentets FAQ-kompendium förtydligas att ramverket syftar till att informera om normala fenomen under barns psykosexuella utveckling så att personal kan reagera på ett sätt som är anpassat till barnens ålder och utvecklingsnivå. Skärmdumpar från tabellen har spridits på nätet i flera år med liknande påståenden. Dessa har granskats och bedömts som falska eller vilseledande av faktagranskare i flera länder.Källkritikbyrån har vid två tillfällen granskat påståenden om tabellen och att barn skulle uppmanas att ”utforska sin sexualitet”, dels i september 2023: ? Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Från Källkritikbyråns artikel 15 september 2023. Och dessförinnan i februari samma år:? Video vilseleder om sex och pornografi i läroplanen Från Källkritikbyråns artikel 3 februari 2023. WHO har tidigare förtydligat till nyhetsbyrån AFP att de inte rekommenderar sexuell aktivitet för barn och att de inte har inflytande över nationella läroplaner. "Vad gäller sexualundervisning och alla övriga frågor så ger inte WHO instruktioner eller beordrar länder vad de ska göra. WHO tillhandahåller guider för policyer och program baserade på forskningsresultat och erfarenhet från program". Ur AFP-artikel från 25 april 2023 Klimatrapportering ”rappakalja” I en Tiktok-video från 9 juli med cirka 8 000 visningar ifrågasätter kvinnan Aftonbladets rapportering om värmerekord. Video på Tiktok 9 juli. Aftonbladets artikel slår fast att juni 2025 var den varmaste junimånaden som någonsin uppmätts i Västeuropa. Medeltemperaturen var över 20 grader, nästan tre grader högre än det normala. Kvinnan i Tiktok-videon hänvisar till en skärmdump från Googles AI-översikt: "Så varför då när jag frågar [står det att] den vanligaste temperaturen i juni i Västeropa under de senaste 10 åren har varierat, men genomsnittet för dagstemperaturer ligger ofta runt 20-25 grader Celcius," säger hon. "Missförstår jag nånting? Känner mig lite dum jag vet inte?" säger kvinnan och skrattar. "Eller är det Aftonbladets rappakalja för att skrämma upp människor? Va?" En kommentar under videon lyder: "Klimathysterin är skapad av dom som styr!". Den och flera liknande kommentarer har gilla-markerats av kvinnan. Kommentar till Tiktok-videon den 10 juli, gillad av videons skapare. Aftonbladet hänvisar till EU:s klimattjänst Copernicus, som i ett pressmeddelande skriver att junimedeltemperaturen i Västeuropa låg på 20,49 grader, vilket är 2,81 grader över snittet för perioden 1991-2020. Sverker Hellström och Maria Norman, klimatologer på Sveriges meteorologiska och hydrologiska institut SMHI, har jämfört Copernicus siffra med mätvärden från enskilda väderstationer som rapporterats in till den meteorologiska världsorganisationen WMO. Deras analys bekräftar att den normala medeltemperaturen för juni månad är 17,1 grader, vilket stämmer väl överens med uppgifterna från Copernicus. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli, gillad av videons skapare. Hellström och Norman förklarar att Copernicus data bygger på dygnstemperaturer, alltså genomsnittet över hela dygnet, medan AI-översikten har svarat med dagstemperaturer, vilket ofta handlar om dygnets högsta temperatur. ”Skillnaden mellan dygnets medeltemperatur och maxtemperatur är ganska stor”, skriver Hellström och Norman i ett mejl till Källkritikbyrån. De betonar också att Copernicus information har analyserats av experter, medan AI-svar kan bygga på oklara källor och påverkas av hur frågan formuleras. Kommentar till Tiktok-videon den 9 juli med svar 10 juli, vilket gillades av videons skapare. Carl Heath, forskare inom digital innovation vid forskningsinstitutet Rise, understryker att AI-genererade sammanfattningar gjord av tredje part inte kan likställas med primärkällor. - Generellt sett är det vanskligt att lita på AI-sammanfattningar som inte granskats och faktakollats, säger han till Källkritikbyrån. Fokus på Bilderberggruppen I flera Tiktok-videor påstår kvinnan att Sverige styrs av en dold elit. "Är det lätt att lura i folket att regeringar, politiker, dem som vi röstar fram styr landet och ska göra det bästa för oss, folket, när det faktum är ekonomiska eliter, lobbyister, grupper såsom Bilderberggruppen egentligen faktum styr? De påverkar, men i det tysta. Är det rätt?" Ur Tiktok-video från 20 maj Video på Tiktok 28 maj. "Det är inte våra politiker i Sverige som bestämmer - det är de här: Wallenbergare, Bilderbergarna", säger kvinnan i en annan Tiktok-video med kring 4 000 visningar. Bilderberggruppen är ett forum för diskussioner mellan olika inflytelserika personer. Mötet hålls årligen och det rör sig vanligen om runt 130 deltagare som bjuds in från politiken, näringsliv, universitet och medier. Video delad av kvinnan på Facebook 28 maj. Deltagarna får återge det som sägs under mötet, men inte avslöja vem som sagt vad. Det kallas Chatham House-regeln och används i många mötessammanhang för att främja öppen dialog, det vill säga att deltagarna kan vara lite frispråkigare än de annars skulle ha varit.I fallet med Bilderberggruppen har bruket av regeln tolkats som hemlighetsmakeri och gett upphov till olika konspirationsteorier, exempelvis att mötet syftar till att implementera en ny världsordning eller att organisationen vill döda 80 procent av världsbefolkningen. Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 18 juni. Kvinnan har gjort ett flertal Tiktok-videor där hon tar upp Bilderberggruppen, bland annat i samband med protestaktionen mot gruppens möte i Stockholm i juni. "Det blir mer och mer lagar och regler, mindre yttrandefrihet, mindre demokrati - det har inte varit så mycket demokrati men ni fattar - mera krav på oss hela tiden, krav efter krav, våra rättigheter minskar och minskar. Så nä, demonstrationen 14:e juni hörni, visa att ni står upp för Sverige, folket, framtiden." Ur Tiktok-video 24 maj Enligt organisationen Expo, som följer och granskar den högerextrema miljön i Sverige, så anordnades protesten av den högerextrema sammanslutningen Nätverket, och på plats var bland annat företrädare och aktivister från nazistiska Nordiska motståndsrörelsen, Aktivklubb Sverige och den konspirationstroende miljön. Video på Tiktok 18 juni. I en Tiktok-video i juni påstår kvinnans make att Bilderberggruppen vill döda människor, eftersom en av diskussionspunkterna på mötets agenda är avfolkning. Kvinnan säger att hon tolkar det som befolkningsminskning, men i en senare video tackar hon dem som håller med maken eftersom de ger henne "kraft att fortsätta". Kommentar på kvinnans Tiktok-sida 19 juni. Andreas Önnerfors, professor i idéhistoria vid Linnéuniversitet, menar att kvinnans uttalanden är ”typiska konspirationsteoretiska hundvisslor”. - Det finns en gräns mellan rimlig kritik av makthavare som umgås i det dolda och en orimlig kritik, och här har vi hundvisslingar som anspelar kring konspirationsteoretiska tankar om Bilderberggruppen och Wallenberg eller att medierna manipulerar verkligheten, som återkommer i flera inlägg, säger han. Kommentar till Tiktok-video den 19 juni, gillad av videons skapare. I en rapport skriven för Myndigheten för samhällsskydd och beredskap förklarar Andreas Önnerfors att teorier om konspirationer är helt legitima, eftersom de bygger på bevisföring som kan utvärderas. Konspirationsteorier, å andra sidan, är snarare förenklade och spekulativa berättelser där motbevis inte tas i beaktning.Konspirationsteorier präglas av en dramaturgisk struktur där det finns en dold sammansvärjning med onda avsikter som agerar i hemlighet. De kännetecknas också bland annat av en apokalyptisk föreställning om att samhället står på randen till systemkollaps.I den här grafiken kan du se fler kännetecken: Ur rapporten ”Konspirationsteorier och covid-19: mekanismerna bakom en snabbväxande samhällsutmaning” 2021. Kvinnan på Tiktok har publicerat videoklipp från protesten i juni där demonstrationens initiativtagare i ett tal hävdar att Bilderbergruppen "vill lägga beslag på världens alla naturresurser" och "vill att vi ska äta insekter". Uppfattningen att människor ska tvingas till att äta insekter eller att insekter smygs ner i vår mat är del av en väletablerad konspirationsteori som Källkritikbyrån granskat vid flera tillfällen:? Nej, maskar kommer inte att smygas ner i din mat? Skräckpropaganda om E-nummer och insekter sprids på Facebook? Nej, hållbarhetsgrodan betyder inte att varan innehåller insekter Från Källkritikbyråns artikel 21 februari. Personen som höll talet har tidigare spridit ogrundade påståenden om fodertillskottet Bovaer, som vi granskade med Källkritikbyrån i början av juni.Demonstrationens initiativtagare har över 9 000 följare på Youtube, men knappt 1 200 följare på Tiktok. Genom kvinnans plattform har talet fått över 15 000 visningar på Tiktok. Video på Tiktok 15 juni. Enligt Andreas Önnerfors innebär detta en amplifiering, legitimering och normalisering av konspirationsteoretiskt tänkande, från ett konto som många kan ha börjat följa på grund av en mer folkligt bredd bojkott mot matvarujättar. - Hon lånar ut sin plattform till aktörer som inte har en lika stark närvaro på Tiktok, och på så sätt öppnar det upp en ny pipeline till konspirationsteoretiska aktörer, säger han.Källkritikbyrån har bett kvinnan om kommentar, men hon har avböjt. Sammantaget: Flera av kvinnans videor för vidare konspirationsteoretiska idéer och uppfattningar om att till exempel medier överdriver rapportering kring den globala uppvärmningen eller att små barn ska påtvingas sexualundervisning.I exemplet med WHO-tabellen så är den inte en handlingsplan för sexualundervisning, utan handlar om hur vilka frågor som kan dyka upp i olika åldrar och riktar sig till personal, myndigheter och beslutsfattare.I fallet med Aftonbladets klimatrapportering rörde det sig om olika mått och vad gäller Bilderberg-gruppen så framför kvinnan olika konspirationsteoretiska idéer utan att lägga fram belägg för dem. LÄS MER:? Elsa Widding: Ingen hemlighet att WEF har på agendan att bilda världsregering?Nej, förskolebarn uppmanas inte att "utforska sin sexualitet" i ny läroplan Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
72191ec0ed99d8133e0e548ec50c3edbe7edfe9f
c17e65b2b04400cb0377e9f30df78e049f7f62c9
f134d8fdce86240fb9cca7b9e5ab0253f1fcb472Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem.
På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu.
Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X
I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas.
Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras.
Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X.
"Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap.
Inlägg på Twitter/X den 11 augusti.
Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza.
Anas al-Sharifs kanal på Telegram.
Gå till källan
När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon.
Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre.
Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen.
Sök på bilder
Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här.
Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan:
Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024.
"9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel.
Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget.
Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023.
Använd arkiveringsverktyg
Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part.
Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar:
Skärmdump från Telegram.
I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis.
Ta hjälp av experter
Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget.
Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap".
Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023.
Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel.
Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal.
Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten".
Artikel från BBC den 12 augusti.
Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga:
"Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC.
Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen.
Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
37008d99ae260594b7e6758bef794150663ad3a8
f134d8fdce86240fb9cca7b9e5ab0253f1fcb472
TITLE: Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack DESCRIPTION: Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem. CONTENT: På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu. Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas. Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras. Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X. "Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap. Inlägg på Twitter/X den 11 augusti. Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza. Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Gå till källan När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon. Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre. Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen. Sök på bilder Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här. Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan: Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024. "9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel. Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget. Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023. Använd arkiveringsverktyg Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part. Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar: Skärmdump från Telegram. I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis. Ta hjälp av experter Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget. Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap". Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023. Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel. Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal. Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten". Artikel från BBC den 12 augusti. Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga: "Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC. Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen. Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack DESCRIPTION: Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem. CONTENT: På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu. Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas. Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras. Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X. "Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap. Inlägg på Twitter/X den 11 augusti. Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza. Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Gå till källan När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon. Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre. Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen. Sök på bilder Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här. Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan: Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024. "9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel. Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget. Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023. Använd arkiveringsverktyg Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part. Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar: Skärmdump från Telegram. I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis. Ta hjälp av experter Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget. Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap". Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023. Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel. Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal. Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten". Artikel från BBC den 12 augusti. Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga: "Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC. Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen. Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f134d8fdce86240fb9cca7b9e5ab0253f1fcb472
37008d99ae260594b7e6758bef794150663ad3a8
37008d99ae260594b7e6758bef794150663ad3a8Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem.
På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu.
Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X
I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas.
Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras.
Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X.
"Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap.
Inlägg på Twitter/X den 11 augusti.
Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza.
Anas al-Sharifs kanal på Telegram.
Gå till källan
När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon.
Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre.
Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen.
Sök på bilder
Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här.
Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan:
Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024.
"9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel.
Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget.
Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023.
Använd arkiveringsverktyg
Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part.
Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar:
Skärmdump från Telegram.
I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis.
Ta hjälp av experter
Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget.
Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap".
Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023.
Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel.
Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal.
Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten".
Artikel från BBC den 12 augusti.
Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga:
"Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC.
Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen.
Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
37008d99ae260594b7e6758bef794150663ad3a8
f134d8fdce86240fb9cca7b9e5ab0253f1fcb472
TITLE: Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack DESCRIPTION: Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem. CONTENT: På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu. Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas. Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras. Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X. "Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap. Inlägg på Twitter/X den 11 augusti. Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza. Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Gå till källan När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon. Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre. Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen. Sök på bilder Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här. Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan: Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024. "9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel. Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget. Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023. Använd arkiveringsverktyg Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part. Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar: Skärmdump från Telegram. I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis. Ta hjälp av experter Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget. Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap". Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023. Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel. Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal. Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten". Artikel från BBC den 12 augusti. Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga: "Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC. Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen. Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Guide: Så granskade vi Anas al-Sharifs inlägg på Telegram - och fann stöd för Hamas attack DESCRIPTION: Borttagna inlägg på Telegram och skärmdumpade bilder - så granskar du dem. CONTENT: På Telegram har den nu dödade Al Jazeera-journalisten Anas al-Sharif tidigare uttryckt stöd för Hamas attack mot Israel 7 oktober 2023. Källkritikbyråns Jonathan Lundberg visar i den här guiden hur du själv kan granska bilderna som sprids i nyhetsflödet just nu. Foto: Skärmdump/Telegram/Twitter/X I söndags dödades fem av tv-kanalen Al Jazeeras anställda i en riktad israelisk attack mot ett presstält i Gaza. Enligt Israels militär (IDF) var det huvudsakliga målet journalisten Anas al-Sharif, som de anklagar för att ha varit ledare för en cell inom terrororganisationen Hamas. Sedan dess har det pågått en intensiv debatt om huruvida dessa anklagelser stämmer - och om de i så fall rättfärdigar attacken. Källkritikbyrån har granskat några av de påståenden som sprids på sociala medier, och upptäckt raderade inlägg då al-Sharif uttryckt stöd för Hamas attack på Israel 7 oktober 2023. Andra bilder som sprids har inte kunnat verifieras. Måndagen den 11 augusti la den moderate debattören Hanif Bali ut ett inlägg på plattformen Twitter/X. "Al Jazeera-journalist", skrev Bali, med citattecken runt. Ihop med texten fanns en rad bilder som al-Sharif skulle ha laddat upp till plattformen Telegram - bilder som tycktes innehålla Hamas-positiva budskap. Inlägg på Twitter/X den 11 augusti. Telegram är en chattapp med flera hundra miljoner användare runtom i världen. Där hade journalisten Anas al-Sharif en offentlig kanal som bara han själv kunde publicera i. Över 143 000 Telegram-konton följde kanalen, där al-Sharif rapporterade om kriget i Gaza. Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Gå till källan När Källkritikbyrån besöker kanalen står det klart att Hanif Balis skärmdump inte är nytagen. Där finns ingenting som vid första anblick liknar propaganda; det ser ut som förväntad nyhetsrapportering inifrån en krigszon. Dessutom har kanalen 14 323 uppladdade bilder - på Balis skärmdump stod det 12 757. Om skärmdumpen är äkta, måste den alltså vara äldre. Jämförelse mellan Anas al-Sharifs Telegram-konto i dag och skärmdumpen. Sök på bilder Därför bestämmer vi oss i stället för att leta efter tidigare uppladdningar av skärmdumpen. Vem laddade upp den först, om inte Bali? Vi gör en omvänd bildsökning, en metod som förklaras på djupet här. Via Googles sökmotor Fact Check Explorer hittar vi flera tidigare uppladdningar. Den äldsta är från den 22 oktober 2024, då Twitter/X-användaren @EFischberger publicerade den. Där var skärmdumpen del av en längre tråd, som inleddes med bilden nedan: Inlägg på Twitter/X den 22 oktober 2024. "9 timmar och hjältarna strövar fortfarande runt i landet dödandes och tillfångatagandes. Gud, Gud, så stor du är", löd inlägget, som även det tycktes komma från Anas al-Sharifs kanal på Telegram. Det hade i så fall postats den 7 oktober 2023, vid tiden för Hamas terrorattack mot Israel. Även denna skärmdump förekommer i Hanif Balis twittertråd, som bevis för al-Sharifs samröre med gruppen, men den går inte att återfinna i al-Sharifs Telegramkanal. Däremot hade uppladdaren, @EFischenberger, laddat upp en länk till en arkiverad version av inlägget. Nu borttaget inlägg på Anas al-Sharifs Telegram-kanal 7 oktober 2023. Använd arkiveringsverktyg Internet archive är en ideell organisation i USA, som arkiverar hemsidor exakt som de ser ut vid en given tidpunkt. Det handlar alltså inte om en skärmdump som går att förfalska, utan en exakt återgivelse från en tredje part. Då den arkiverade länken exakt matchar den verkliga länken till Anas al-Sharifs kanal på Telegram, bekräftar det att inlägget kommer därifrån. Det verkar alltså ha postats där, och sedan tagits bort. Detta styrks ytterligare av det faktum att al-Sharifs offentliga kanal, där bara han kunnat posta, är kopplad till en "interaktionskanal" där fler kunnat delta. Inlägg som postades i den första kanalen, laddades automatiskt upp till den andra. Och där visar det sig att inlägget finns kvar: Skärmdump från Telegram. I kanalen ser det ut som att inlägget bara har en visning, medan de omkringliggande har tusentals. Detta har somliga pekat ut som ett tecken på förfalskning, att inlägget kanske lagts dit i efterhand eller manipulerats på annat vis. Ta hjälp av experter Men när Källkritikbyrån kontaktar den tyska journalisten Karolin Schwarz, som specialiserat sig i Telegram-bevakning, berättar hon att det helt enkelt beror på att originalinlägget, som inlägget i interaktionskanalen är kopplat emot, är borttaget. Med omvänd logik går det alltså att leta efter inlägg med en enda visning i interaktionskanalen, för att upptäcka sådana som tagits bort från huvudkanalen. När Schwarz gör detta å Källkritikbyråns vägnar, hittar hon ännu ett som Anas al-Sharif publicerat på morgonen den 7 oktober 2023. Det lyder: "Detta är en kamp för seger och martyrskap". Nu borttaget inlägg på Telegram 7 oktober 2023. Detta bevisar inte att al-Sharif varit delaktig i Hamas, eller en ledarfigur som den israeliska militären IDF hävdar - men från hans konto har det publicerats inlägg som uttryckt stöd för terrorgruppens attack mot Israel. Några liknande bevis har Källkritikbyrån inte hittat, som kunnat verifiera eller dementera ifall bildflödet i den skärmdump Hanif Bali ursprungligen laddade upp verkligen kommer från Anas al-Sharifs Telegram-kanal. Samma dag som Bali postade sitt inlägg, den 11 augusti, rapporterade den brittiska nyhetsorganisationen BBC att IDF "uppvisat väldigt lite bevis" för att Anas al-Sharif verkligen var aktiv inom Hamas - men att BBC själva "förstått att al-Sharif gjort jobb för ett medieteam inom Hamas före den nuvarande konflikten". Artikel från BBC den 12 augusti. Jodie Ginsberg, ordförande för pressfrihetsorganisationen Committee for the protection of journalists (CPJ), fördömer attacken och menar att den oavsett detta inte går att rättfärdiga: "Internationell lag är väldigt tydlig på den här punkten, att de enda individer som är legitima mål i ett krig är aktiva kombatanter. Att ha jobbat som medierådgivare åt Hamas, eller ens att göra det nu, gör dig inte till en aktiv kombatant", säger Ginsberg till BBC. Sedan krigsutbrottet har 186 journalister dödats, enligt CPJ. Av dessa uppges 178 ha varit palestinier som dödats av Israel. Utländska journalister är utestängda från krigszonen. Fler guider för hur du granskar filmer, bilder och inlägg hittar du här:? Till alla våra guiderOch vår stora samlingsguide:? Stora verktygslådan för viralgranskare Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f134d8fdce86240fb9cca7b9e5ab0253f1fcb472
37008d99ae260594b7e6758bef794150663ad3a8
5ba22013e8dcd4c7b91177fdac23090acbfb9f55Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet.
Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet.
Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok
Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar.
- Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
Kommentar på Facebook 22 juli 2023.
Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs.
Video på Tiktok 19 januari 2023.
Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.
I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik.
Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter
Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel.
- Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket.
Inlägg på Facebook 26 februari.
För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver.
Inte godkänt som kosttillskott
Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott.
- Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
Kommentar på Facebook 25 mars.
Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott.
- Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg.
Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen.
Oklara biverkningar
Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har.
Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj.
Så här skriver Läkemedelsverket:
Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt
I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund.
Kommentar på Facebook 20 april.
Rådet: Drick inte kolloidalt silver
"Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen.
- Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet.
Kommentar på Facebook 7 maj.
I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag.
- Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou.
Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner.
Ingen mirakelkur mot HPV
Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion.
Inlägg på Facebook 12 februari 2023.
Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för.
- Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
- Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou.
Överkonsumtion kan ge hudsjukdom
"KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet.
Kommentar på Facebook 9 januari.
Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet.
- Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå.
Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr
I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver.
- Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg.
Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner.
- Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg.
Kan leda till antibiotikaresistens
Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika.
Inlägg på Facebook 7 maj.
Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband.
- Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han.
Video på Tiktok 15 november 2022.
På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver.
- När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv.
Och för att förvärra situationen ytterligare:
- Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika.
Kommentar på Facebook 9 januari.
Georgios Sotiriou summerar:
- Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner.
Vattenlevande organismer tar skada av silvret
Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen.
- Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
Inlägg på Facebook 12 juni.
Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön.
- Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.
LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
153f2c088b25163812fd02914fde3cedfd946694
5ba22013e8dcd4c7b91177fdac23090acbfb9f55
TITLE: Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver” DESCRIPTION: Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet. CONTENT: Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. - Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 22 juli 2023. Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Video på Tiktok 19 januari 2023. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik. Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel. - Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. Inlägg på Facebook 26 februari. För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver. Inte godkänt som kosttillskott Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. - Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 25 mars. Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott. - Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg. Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. Oklara biverkningar Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har. Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj. Så här skriver Läkemedelsverket: Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt - För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger Martin Burman. I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund. Kommentar på Facebook 20 april. Rådet: Drick inte kolloidalt silver "Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. - Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 7 maj. I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag. - Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou. Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner. Ingen mirakelkur mot HPV Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion. Inlägg på Facebook 12 februari 2023. Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. - Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. - Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou. Överkonsumtion kan ge hudsjukdom "KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 9 januari. Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. - Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå. Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver. - Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg. Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. - Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg. Kan leda till antibiotikaresistens Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika. Inlägg på Facebook 7 maj. Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband. - Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. Video på Tiktok 15 november 2022. På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver. - När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv. Och för att förvärra situationen ytterligare: - Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika. Kommentar på Facebook 9 januari. Georgios Sotiriou summerar: - Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner. Vattenlevande organismer tar skada av silvret Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen. - Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Inlägg på Facebook 12 juni. Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön. - Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver” DESCRIPTION: Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet. CONTENT: Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. - Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 22 juli 2023. Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Video på Tiktok 19 januari 2023. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik. Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel. - Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. Inlägg på Facebook 26 februari. För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver. Inte godkänt som kosttillskott Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. - Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 25 mars. Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott. - Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg. Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. Oklara biverkningar Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har. Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj. Så här skriver Läkemedelsverket: Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt - För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger Martin Burman. I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund. Kommentar på Facebook 20 april. Rådet: Drick inte kolloidalt silver "Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. - Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 7 maj. I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag. - Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou. Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner. Ingen mirakelkur mot HPV Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion. Inlägg på Facebook 12 februari 2023. Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. - Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. - Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou. Överkonsumtion kan ge hudsjukdom "KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 9 januari. Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. - Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå. Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver. - Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg. Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. - Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg. Kan leda till antibiotikaresistens Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika. Inlägg på Facebook 7 maj. Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband. - Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. Video på Tiktok 15 november 2022. På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver. - När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv. Och för att förvärra situationen ytterligare: - Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika. Kommentar på Facebook 9 januari. Georgios Sotiriou summerar: - Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner. Vattenlevande organismer tar skada av silvret Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen. - Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Inlägg på Facebook 12 juni. Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön. - Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
5ba22013e8dcd4c7b91177fdac23090acbfb9f55
153f2c088b25163812fd02914fde3cedfd946694
153f2c088b25163812fd02914fde3cedfd946694Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet.
Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet.
Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok
Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar.
- Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket.
Kommentar på Facebook 22 juli 2023.
Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs.
Video på Tiktok 19 januari 2023.
Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.
I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik.
Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter
Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel.
- Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket.
Inlägg på Facebook 26 februari.
För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver.
Inte godkänt som kosttillskott
Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott.
- Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
Kommentar på Facebook 25 mars.
Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott.
- Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg.
Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen.
Oklara biverkningar
Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har.
Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj.
Så här skriver Läkemedelsverket:
Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt
I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund.
Kommentar på Facebook 20 april.
Rådet: Drick inte kolloidalt silver
"Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen.
- Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet.
Kommentar på Facebook 7 maj.
I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag.
- Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou.
Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner.
Ingen mirakelkur mot HPV
Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion.
Inlägg på Facebook 12 februari 2023.
Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för.
- Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
- Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou.
Överkonsumtion kan ge hudsjukdom
"KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet.
Kommentar på Facebook 9 januari.
Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet.
- Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå.
Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr
I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver.
- Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg.
Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner.
- Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg.
Kan leda till antibiotikaresistens
Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika.
Inlägg på Facebook 7 maj.
Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband.
- Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han.
Video på Tiktok 15 november 2022.
På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver.
- När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv.
Och för att förvärra situationen ytterligare:
- Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika.
Kommentar på Facebook 9 januari.
Georgios Sotiriou summerar:
- Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner.
Vattenlevande organismer tar skada av silvret
Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen.
- Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket.
Inlägg på Facebook 12 juni.
Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön.
- Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens.
LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
153f2c088b25163812fd02914fde3cedfd946694
5ba22013e8dcd4c7b91177fdac23090acbfb9f55
TITLE: Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver” DESCRIPTION: Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet. CONTENT: Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. - Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 22 juli 2023. Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Video på Tiktok 19 januari 2023. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik. Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel. - Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. Inlägg på Facebook 26 februari. För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver. Inte godkänt som kosttillskott Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. - Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 25 mars. Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott. - Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg. Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. Oklara biverkningar Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har. Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj. Så här skriver Läkemedelsverket: Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt - För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger Martin Burman. I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund. Kommentar på Facebook 20 april. Rådet: Drick inte kolloidalt silver "Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. - Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 7 maj. I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag. - Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou. Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner. Ingen mirakelkur mot HPV Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion. Inlägg på Facebook 12 februari 2023. Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. - Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. - Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou. Överkonsumtion kan ge hudsjukdom "KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 9 januari. Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. - Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå. Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver. - Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg. Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. - Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg. Kan leda till antibiotikaresistens Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika. Inlägg på Facebook 7 maj. Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband. - Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. Video på Tiktok 15 november 2022. På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver. - När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv. Och för att förvärra situationen ytterligare: - Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika. Kommentar på Facebook 9 januari. Georgios Sotiriou summerar: - Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner. Vattenlevande organismer tar skada av silvret Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen. - Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Inlägg på Facebook 12 juni. Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön. - Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Expert: ”Människor ska inte dricka kolloidalt silver” DESCRIPTION: Vare sig säkert eller hälsofrämjande - vi går igenom påståendena på nätet. CONTENT: Att dricka silvervatten är populärt i alternativmedicinska kretsar, men enligt vetenskapen finns det flera problem med så kallat kolloidalt silver - vi går igenom påståendena på nätet. Foto: Skärmdump/Facebook/Tiktok Kolloidalt silver är förbjudet att sälja och marknadsföra som läkemedel - och till och med som kosttillskott. Ändå påstås i sociala medier att det kan användas mot HPV-infektion, bältros och andra sjukdomar. - Problemet med kolloidalt silver är att man inte kan fastslå att det är säkert, varken inom läkemedelsområdet eller livsmedelsområdet, säger Emma Halldin-Ankarberg, toxikolog på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 22 juli 2023. Källkritikbyrån har granskat flera påståenden som sprids i sociala medier om det så kallade silvervattnet, däribland i den stora Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver”.I korthet: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Video på Tiktok 19 januari 2023. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. I detalj: För dig som vill gå på djupet i frågorna har vi gått igenom dem med experter på läkemedel, toxikologi och bioteknik. Läkemedel måste ha hälsofrämjande effekter Först och främst, det är inte tillåtet att sälja eller marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel. - Kolloidalt silver har inte godkänts som läkemedel i Sverige och såvitt Läkemedelsverket känner till inte heller i något annat land inom EU, säger Martin Burman, senior tillsynsutredare på enheten för kosmetika, läkemedel och narkotika på Läkemedelsveket. Inlägg på Facebook 26 februari. För att sälja läkemedel måste det finnas vetenskapliga bevis för att produkten har hälsofrämjande effekter - och några sådana bevis finns inte gällande kolloidalt silver. Inte godkänt som kosttillskott Kolloidalt silver är silverpartiklar i en lösning, ibland även i form av joner, salter i lösning. Inom hela EU är det därtill förbjudet att sälja kolloidalt silver som kosttillskott. - Kolloidalt silver är inte tillåtet att sälja som läkemedel eller som kosttillskott. Det klassificeras i stället som en biocidprodukt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Kommentar på Facebook 25 mars. Efsa, den europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet, har undersökt om kolloidalt silver är säkert att förtära som kosttillskott. - Efsa har inte kunnat säga att det är säkert - och du får inte sälja osäkra livsmedel, säger Emma Halldin-Ankarberg. Både Läkemedelsverket och Livsmedelsverket har information om kolloidalt silver på sina sajter. Men skribenterna misstänkliggör den varnande samhällsinformationen. Oklara biverkningar Trots att silver har en lång historik av att användas av människor mot diverse åkommor, så finns inga bevis för att kolloidalt silver är en "mirakelkur". Och eftersom kolloidalt silver inte uppfyller kraven för att godkännas som läkemedel finns liten kunskap om vilka biverkningar som silvervattnet har. Inlägg på Facebook från sajten Vaken 6 maj. Så här skriver Läkemedelsverket: Läkemedelsverket har inte bedömt om kolloidalt silver är säkert eller effektivt att använda mot sjukdomar. Sådana bedömningar görs i samband med att företag ansöker om att få läkemedel godkända. Från Läkemedelsverkets sajt - För läkemedel finns stränga krav på att vård, apotek och läkemedelstillverkare ska rapportera alla biverkningar till läkemedelsmyndigheter, så att vi kan sammanställa och analysera och uppdatera riskprofil. Eftersom kolloidalt silver inte ingår i några godkända läkemedel har vi inte någon sådan rapportering, säger Martin Burman. I den slutna Facebook-gruppen ”Kolloidalt silver” ges ändå specifika råd om hur mycket KS (kort för kolloidalt silver) som ska drickas och på olika sätt appliceras på och i kroppen mot olika sjukdomar, påståenden som helt saknar vetenskaplig grund. Kommentar på Facebook 20 april. Rådet: Drick inte kolloidalt silver "Sluta aldrig" och ta kolloidalt silver "hela ditt liv" skriver medlemmarna i gruppen. Men konsumtion av kolloidalt silver riskerar att skada njurar och lever och bakteriefloran i tarmen. - Det finns inget vetenskapligt bevis för att det finns några hälsofrämjande effekter av att dricka kolloidalt silver. Det allmänna rådet är att människor inte ska dricka kolloidalt silver, säger Georgios Sotiriou, docent i vetenskapen om biomaterial vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 7 maj. I grupperna ger skribenterna till och med måttangivelser om hur mycket kolloidalt silver som ska intas varje dag. - Du ska inte dricka kolloidalt silver varje dag. Den som ger detta råd är inte en läkare, fastslår Sotiriou. Han undervisar om kolloidalt silver och har skrivit flera forskningsartiklar om silvernanopartiklar och silverjoner. Ingen mirakelkur mot HPV Ett mer uppseendeväckande användningsområde, som föreslås för kolloidalt silver i gruppen, är att man ska spruta in silvervattnet i slidan för att bekämpa en HPV-infektion. Inlägg på Facebook 12 februari 2023. Att detta skulle ha något som helst hälsosvar finns det inte några vetenskapliga belägg för. - Det tror jag inte har någon effekt alls. Utifrån den medicin jag kan så har jag svårt att se att det skulle fungera. Det är alltså onödigt, säger Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. - Det är inte lämpligt att köpa eller förbereda silver själv och applicera det själv på din kropp för du kan orsaka mer skada än nytta, säger Georgios Sotiriou. Överkonsumtion kan ge hudsjukdom "KS kan du inte överdosera." Det påstår en skribent i det privata forumet som har över 17 500 medlemmar. Men som alla andra ämnen så är kolloidalt silver farligt i för höga doser, konstaterar Georgios Sotiriou vid Karolinska institutet. Kommentar på Facebook 9 januari. Det finns inga kända dödsfall orsakade av kolloidalt silver, men det finns risker med att överkonsumera silvervattnet. - Det finns en icke-önskvärd effekt av att dricka kolloidalt silver som kallas argyria. Det är en sjukdom som personer som dricker mycket kolloidalt silver drabbas av. Det innebär att huden blir blågrå. Man med argyria. Källkritikbyrån har anonymiserat honom. Foto: Skärmdump/Flickr I Sverige finns inga kända fall av argyria, men det finns också andra risker med att dricka kolloidalt silver. - Silver är en metall och den fungerar som alla metaller. Den kan lagras i kroppen, till exempel i njurar och lever och skada dem, säger Emma Halldin-Ankarberg. Silvervattnet består av små silvernanopartiklar och sannolikt även silverjoner. - Nanopartiklar kan gå genom cellmembran och störa processerna i cellerna - och man har sett i forskningsstudier att nanopartiklar kan ge inflammation i de organ som drabbas, säger Halldin-Ankarberg. Kan leda till antibiotikaresistens Förutom risken för biverkningar finns ytterligare en allvarlig sidoeffekt av det kolloidala silvret. De som konsumerar kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistensen, det vill säga att bakterier blir motståndskraftiga mot antibiotika. Inlägg på Facebook 7 maj. Docent Georgios Sotiriou beskriver silver som ett mycket kraftfullt antimikrobiellt material som har stor potential inom biomedicinen. Silver kan till exempel användas som beläggning på medicintekniska produkter för att förhindra bakteriebildning, eller på sårförband. - Men när du dricker kolloidalt silver så främjar du det stora problem som vi kallar antimikrobiell resistens, säger han. Video på Tiktok 15 november 2022. På samma sätt som bakterier kan bli resistenta (motståndskraftiga) mot antibiotika kan de bli kan bli resistenta mot silver. - När du dricker kolloidalt silver så tränar du bakterierna att samexistera med silver. Det är väldigt dåligt - och det sänker dina chanser att i framtiden kunna använda ett antimikrobiellt material som skulle kunna rädda ditt liv. Och för att förvärra situationen ytterligare: - Bakterierna som blivit resistenta mot silver kan i sin tur bli resistenta mot antibiotika. Kommentar på Facebook 9 januari. Georgios Sotiriou summerar: - Det är väldigt dåligt att dricka kolloidalt silver. Människor ska inte dricka kolloidalt silver. De bör behandla silver som ett mycket värdefullt antimikrobiellt material som vårdpersonalen har i sin arsenal för att använda mot infektioner. Vattenlevande organismer tar skada av silvret Silver är en tungmetall, som egentligen inte har någon funktion i kroppen. - Det finns alltså ingen anledning att försöka komplettera kosten med silver, konstaterar Emma Halldin-Ankarberg på Livsmedelsverket. Inlägg på Facebook 12 juni. Och förutom eventuella biverkningar av det kolloidala silvret så finns andra icke-önskvärda effekter. När till exempel silverjoner kommer ut i vattendrag kan de orsaka skada på miljön. - Vattenlevande organismer är ofta väldigt känsliga mot metaller, bland annat silver.Sammantaget: Det finns inga vetenskapliga bevis på att det är säkert att dricka kolloidalt silver. Det finns inte heller några bevis för att kolloidalt silver hjälper mot sjukdom, utan det kan rent av vara skadligt och försämra chanserna att få livräddande vård när det verkligen behövs. Det är också otillåtet att sälja och marknadsföra kolloidalt silver som läkemedel eller kosttillskott. Att dricka kolloidalt silver kan bidra till antibiotikaresistens. LÄS MER: ? Kapslar med påstått ivermektin säljs på nätet: "Oförutsägbara risker"? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer ? Dricka chiafrön - sant och falskt om Tiktok-trenden Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
5ba22013e8dcd4c7b91177fdac23090acbfb9f55
153f2c088b25163812fd02914fde3cedfd946694
f9518a5f6568237fa415bf03d6795b07bf57493a”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”.
Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter.
Foto: Skärmdump/Facebook/Privat
Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten.
Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt.
Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont.
Inlägg på Facebook 3 juni.
På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19.
"Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni.
"AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen.
Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni.
"Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död.
Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån.
Delning av inlägg på Facebook 2 juni.
Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår.
Inget samband mellan covidvaccin och sepsis
Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt.
I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018.
Delning av inlägg på Facebook 4 juni.
Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.
Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer.
Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis?
Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker.
Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis.
Inlägg på Instagram 2 juni.
Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177.
Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram.
Kommentar på Facebook 23 juni.
Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin.
Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen?
I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i.
Inlägg på Facebook 2 juni.
Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Kommentar på Instagram 2 juni.
En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter.
Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
0eec0f8f3fe6f37407fc22c1520207dcf345d8db
f9518a5f6568237fa415bf03d6795b07bf57493a
TITLE: Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning DESCRIPTION: ”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”. CONTENT: Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter. Foto: Skärmdump/Facebook/Privat Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten. Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt. Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont. Inlägg på Facebook 3 juni. På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. "Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni. "AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni. "Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död. Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån. - Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån. Delning av inlägg på Facebook 2 juni. Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår. - Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen. Inget samband mellan covidvaccin och sepsis - Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018. Delning av inlägg på Facebook 4 juni. Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet. - Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han. Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer. - Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front. Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis? Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker. Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis. Inlägg på Instagram 2 juni. Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177. Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram. - Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin. Kommentar på Facebook 23 juni. Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin. Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen? I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i. Inlägg på Facebook 2 juni. Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. - Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han. Kommentar på Instagram 2 juni. En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter. - Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen. Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning DESCRIPTION: ”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”. CONTENT: Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter. Foto: Skärmdump/Facebook/Privat Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten. Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt. Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont. Inlägg på Facebook 3 juni. På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. "Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni. "AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni. "Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död. Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån. - Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån. Delning av inlägg på Facebook 2 juni. Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår. - Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen. Inget samband mellan covidvaccin och sepsis - Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018. Delning av inlägg på Facebook 4 juni. Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet. - Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han. Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer. - Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front. Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis? Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker. Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis. Inlägg på Instagram 2 juni. Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177. Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram. - Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin. Kommentar på Facebook 23 juni. Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin. Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen? I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i. Inlägg på Facebook 2 juni. Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. - Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han. Kommentar på Instagram 2 juni. En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter. - Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen. Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f9518a5f6568237fa415bf03d6795b07bf57493a
0eec0f8f3fe6f37407fc22c1520207dcf345d8db
0eec0f8f3fe6f37407fc22c1520207dcf345d8db”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”.
Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter.
Foto: Skärmdump/Facebook/Privat
Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten.
Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt.
Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont.
Inlägg på Facebook 3 juni.
På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19.
"Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni.
"AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen.
Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni.
"Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död.
Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån.
Delning av inlägg på Facebook 2 juni.
Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår.
Inget samband mellan covidvaccin och sepsis
Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt.
I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018.
Delning av inlägg på Facebook 4 juni.
Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.
Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer.
Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis?
Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker.
Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis.
Inlägg på Instagram 2 juni.
Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177.
Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram.
Kommentar på Facebook 23 juni.
Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin.
Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen?
I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i.
Inlägg på Facebook 2 juni.
Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus.
Kommentar på Instagram 2 juni.
En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter.
Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
0eec0f8f3fe6f37407fc22c1520207dcf345d8db
f9518a5f6568237fa415bf03d6795b07bf57493a
TITLE: Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning DESCRIPTION: ”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”. CONTENT: Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter. Foto: Skärmdump/Facebook/Privat Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten. Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt. Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont. Inlägg på Facebook 3 juni. På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. "Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni. "AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni. "Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död. Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån. - Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån. Delning av inlägg på Facebook 2 juni. Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår. - Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen. Inget samband mellan covidvaccin och sepsis - Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018. Delning av inlägg på Facebook 4 juni. Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet. - Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han. Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer. - Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front. Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis? Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker. Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis. Inlägg på Instagram 2 juni. Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177. Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram. - Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin. Kommentar på Facebook 23 juni. Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin. Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen? I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i. Inlägg på Facebook 2 juni. Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. - Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han. Kommentar på Instagram 2 juni. En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter. - Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen. Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Infektionsläkare: Inga belägg för att covidvaccin orsakar sepsis-ökning DESCRIPTION: ”Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig”. CONTENT: Nya elakartade bakterier och minskad immunitet ligger bakom en ökning av en särskild sorts blodförgiftning (sepsis) efter pandemiåren. Men på sociala medier sprids påståenden om att det i stället är massvaccineringen mot covid-19 som är orsaken - vilket tillbakavisas av experter. Foto: Skärmdump/Facebook/Privat Uppdatering 7 aug 2025: En rättelse har tillfogats texten. Sepsis är en av de vanligaste orsakerna till att patienter dör på sjukhus. Tillståndet uppstår när immunförsvaret överreagerar på en infektion i kroppen och viktiga organ slutar fungera normalt. Under våren och sommaren har det rapporterats om flera fall av det livshotande tillståndet. Den 31-åriga influencern och youtubern Jonna Lundell vårdades på sjukhus under flera veckor i juni, en 18-årig gymnasiestudent tvingades amputera båda benen på grund av syrebrist, och en 29-årig höggravid kvinna dog med sitt ofödda barn efter att ha nekats penicillin mot halsont. Inlägg på Facebook 3 juni. På sociala medier påstås det att de här personerna fått sepsis för att de vaccinerade sig mot covid-19. "Jonnas sepsis: Hur kom bakterierna in i blodet? Och varför kunde inte immunförsvaret hävda sig mot dem? Och varför klistrar de sig fast? Alla tre sakerna kan ha med vaskulit till följd av covidvaccin att göra," skriver en man på Facebook den 3 juni. "AMPUTERAT BÄGGE BENEN, på grund av Vaxin mot ett virus som inte finns," skriver en Facebook-användare som delat ett inlägg om 18-åringen som förlorat båda benen. Delning av ett inlägg på Facebook 21 juni. "Hur mycket har sepsis ökat efter MRNA vaxxinet.. dessa rubriker gör en fundersam vad sambandet är" lyder en kommentar under P4 Skaraborgs Facebook-inlägg om den unga mammans död. Föreställningen om att ökningen av sepsis orsakats av covidvaccin har cirkulerat länge i Sverige. Men kopplingen saknar vetenskapligt stöd, säger experter till Källkritikbyrån. - Antydan att Jonna Lundells sepsis skulle ha något med covidvaccination att göra är helt obegriplig, säger Magnus Rasmussen, professor i infektionsmedicin vid Lunds universitet och överläkare på infektionskliniken vid Skånes universitetssjukhus, till Källkritikbyrån. Delning av inlägg på Facebook 2 juni. Jonna Lundells läkare misstänker att tillståndet orsakades av stafylokockbakterier, som spridit sig till blodet genom ett infekterat sår. - Förekomsten av sepsis orsakad av stafylocker var opåverkad av pandemin och har inte ökat efter pandemin, säger Magnus Rasmussen. Inget samband mellan covidvaccin och sepsis - Att antalet sepsisfall har exploderat efter pandemin är helt felaktigt. Det finns ingen indikation på att antalet fall av sepsis har ökat, detta följs på systematiskt sätt av forskare runt om i världen, säger Rasmussen. Däremot har sepsis orsakad av just grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. I januari 2024 varnade Folkhälsomyndigheten för att antalet rapporterade invasiva A-streptokockinfektioner ökade kraftigt under 2023, till den högsta nivån sedan sjukdomen blev anmälningspliktig 2004. Samtidigt uppmärksammades det att antalet fall av sepsis kopplade till bakterien ökat med 50 procent sedan 2018. Delning av inlägg på Facebook 4 juni. Att ökningen av den här typen av sepsis hör ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för, enligt Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet. - Till exempel har vi sett att frekvensen av grupp A-streptokocksepsis har ökat ungefär lika mycket i länder med hög respektive låg vaccinationstäckning mot covid-19, säger han. Magnus Rasmussen, som forskat om covidvaccination och är expert på streptokock-orsakad sepsis, instämmer. - Den låga förekomsten av sepsis orsakad av streptokocker höll i sig under hela pandemin, också under 2022 och första halvan av 2023 då vaccinationen hade införts på bred front. Vad ligger bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis? Grupp A-streptokocker är en vanlig bakterie som kan orsaka sjukdomar som svinkoppor och halsfluss. Men i vissa fall kan den även orsaka allvarliga infektioner som påverkar hela kroppen, som sepsis. Då talar man om invasiva grupp A-streptokocker. Grupp A-streptokocker drabbar ofta yngre människor. Det, menar Kristoffer Strålin, är en viktig anledning till att det fått stor uppmärksamhet i media, trots att det inte tillhör de vanligaste orsakerna till sepsis. Inlägg på Instagram 2 juni. Omkring hälften av alla vuxna som drabbas av sepsis får det i samband med lunginflammation, enligt 1177. Kristoffer Strålin menar att det finns flera faktorer bakom ökningen av streptokock-orsakad sepsis. Det kommer delvis som ett resultat av restriktionerna under pandemiåren, något som även Folkhälsomyndigheten lyft fram. - Distansen mellan människor under pandemin ledde till mycket liten smitta och sjunkande immunförsvar mot grupp A-streptokocker i befolkningen. När vi sedan började träffas som vanligt kunde streptokockerna snabbt spridas, säger Strålin. Kommentar på Facebook 23 juni. Han betonar också att en ny variant av grupp A-streptokocker, som är mer aggressiv, har fått ökad spridning efter pandemin. Kan spikeprotein från covidvaccin göra hål i blodkärlen? I ett Facebook-inlägg i början av juni påstås att spikeprotein från covidvaccin orsakar sepsis. Resonemanget är att immunförsvaret instruerar celler att förstöra sig själva, varpå blodkärlens vävnader får hål som bakterierna fastnar i. Inlägg på Facebook 2 juni. Men så fungerar inte sepsis, enligt Magnus Rasmussen, professor vid Lunds universitet och överläkare på Skånes universitetssjukhus. - Kärlskada ökar inte risken för vare sig streptokocksepsis eller annan sepsis. Att covidvaccin skulle ge kärlskador som bakterier skulle kunna tränga in i har inte alls något stöd i de källor som åberopas i inläggen, säger han. Kommentar på Instagram 2 juni. En artikel som inlägget refererar till påstår att vissa vaccinerade personer med vaccinrelaterade biverkningar har mätbara nivåer av spikeprotein i blodet. Artikeln är inte granskad, vilket innebär att dess kvalitet inte har säkerställts av oberoende experter. - Mina kollegor i Lund har försökt att återupprepa dessa fynd men har inte kunnat hitta spikeprotein i blodet hos personer med exempelvis post-covid symptom. Betydelsen av mycket låga koncentrationer av spikeprotein i blodet, om det nu ens förekommer, är okänd men det saknas stöd för påståendet att detta skulle kunna ge kärlskada som i sin tur skulle öka risken för sepsis, säger Magnus Rasmussen. Sammantaget: Att antalet sepsisfall ökat kraftigt efter pandemin stämmer inte. Däremot har den sepsis som orsakas av grupp A-streptokocker blivit vanligare från 2023 och framåt. Att den ökningen skulle hänga ihop med vaccineringen mot covid-19 finns det inget stöd för. En av flera förklarande faktorer bakom ökningen är restriktionerna under pandemiåren.Rättelse 7 aug 2025: I en tidigare version av den här artikeln stod det felaktigt att Kristoffer Strålin, infektionsöverläkare på Karolinska institutet. Rätt är att han är överläkare på Karolinska universitetssjukhuset och adjungerad lektor och docent på Karolinska institutet.LÄS MER:? Nej, covidvacciner får inte kroppen att producera gift? Här är sanningen bakom uttrycken i vaccindebatten Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
f9518a5f6568237fa415bf03d6795b07bf57493a
0eec0f8f3fe6f37407fc22c1520207dcf345d8db
a9a701aafdb72049225b54c512dfaa8b0462d709Många av råden på nätet saknar vetenskaplig grund - vissa är direkt skadliga.
Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet - det här är vad forskningen faktiskt säger.
Foto: Skärmdump/Tiktok/Facebook/Instagram
Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.”Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor.
Video på Tiktok 23 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.
Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga.
Vad betyder UVA och UVB?
Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA.
Kommentar på Tiktok 10 april.
I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att ”majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de ”stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.- Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10-15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck.
Inlägg på Instagram 5 april. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.
Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt - och återapplicerar krämen under dagen.
Video på Tiktok 15 juni.
”Solkräm ökar risken för sjukdomar”
Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck.
Kommentar på Tiktok 23 mars.
Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet "utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.- Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg - och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck.
Video på Tiktok 14 juni 2024.
”Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer”
Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man "täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center".
Inlägg på Facebook 18 mars.
Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud. Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars
På Tiktok ställs också frågan om vi ”ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är.
Video på Instagram 7 februari 2024. Källkritikbyrån har anonymiserat personen.
Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.- Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund.
Video på Facebook 21 fberuari.
Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga.
Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset.
Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.- Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon.
"UV-maxa" med hjälp av appar?
Det har också blivit en trend bland ungdomar att ”UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador.
Video på Tiktok 31 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna.
Kommentar på Tiktok 23 mars.
”Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer”
Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.Forskarna skrev att "kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige."
Artikel på Umu.se 13 juni 2024.
Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol:
"Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”.
Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid.
Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen.
”Jag bränner mig inte - alltså behöver jag inget skydd”
Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade "soldoktorn" Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget:
Video på Tiktok 8 april.
Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer.
LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller"
Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
e0da97cd67eec362d03ba3f0aed13be67a562cb9
a9a701aafdb72049225b54c512dfaa8b0462d709
TITLE: Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin DESCRIPTION: Många av råden på nätet saknar vetenskaplig grund - vissa är direkt skadliga. CONTENT: Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet - det här är vad forskningen faktiskt säger. Foto: Skärmdump/Tiktok/Facebook/Instagram Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.”Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor. Video på Tiktok 23 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga. Vad betyder UVA och UVB? Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA. - UVB orsakar främst solbränna och ökar risken för hudcancer medan UVA är den främsta orsaken till för tidigt åldrande i huden - det vill säga rynkor och oönskade pigmentfläckar - men kan också på sikt bidra till utveckling av hudcancer. Många solskyddsprodukter innehåller i dag en kombination av fysikaliska och kemiska filter, just för att ge ett bredspektrumskydd mot både UVA och UVB, förklarar Lykke Barck. Kommentar på Tiktok 10 april. I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att ”majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de ”stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.- Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10-15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck. Inlägg på Instagram 5 april. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt - och återapplicerar krämen under dagen. - Det är inget 100-procentigt filter. Solljus tränger igenom, och det räcker för att kroppen ska kunna producera vitamin D. Det finns inga belägg för att korrekt använd solskyddskräm leder till D-vitaminbrist. Däremot kan vissa grupper behöva D-vitamintillskott: äldre, små barn, personer som bär heltäckande kläder eller har mycket melaninrik hud. Där finns det tydliga rekommendationer från Livsmedelsverket, men det har inget med solskyddskräm att göra, säger Barck. Video på Tiktok 15 juni. ”Solkräm ökar risken för sjukdomar” Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck. - Vi har mycket bra solskyddsprodukter på EU-marknaden. De är noggrant reglerade, måste uppfylla krav och kontrolleras för både effekt och säkerhet. Dessutom gör Läkemedelsverket stickprov varje år för att se till att produkterna lever upp till de krav som gäller. Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, säger hon. Kommentar på Tiktok 23 mars. Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet "utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.- Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg - och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck. Video på Tiktok 14 juni 2024. ”Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer” Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man "täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center". Inlägg på Facebook 18 mars. Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud. Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars På Tiktok ställs också frågan om vi ”ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är. Video på Instagram 7 februari 2024. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.- Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund. Video på Facebook 21 fberuari. Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga. Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset. - D-vitaminet produceras i huden, inte ögonen, säger Gauti Jóhannesson.Det finns inte heller någon grund för påståendet att barn inte skulle få använda solglasögon, enligt honom.- Det handlar snarare om att skydda ögonen från skada. Det är helt rimligt att barn använder solglasögon, särskilt i miljöer med mycket reflexljus som snö eller vatten. Man kan få akuta UV-skador på ögat, som ger extrem ljuskänslighet. De brukar gå över, men det är inget man vill råka ut för. På lång sikt ökar långvarig solexponering risken för att man utvecklar grå starr tidigare, eller får inväxt av vävnad över hornhinnan, förklarar Jóhannesson. Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.- Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon. "UV-maxa" med hjälp av appar? Det har också blivit en trend bland ungdomar att ”UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador. Video på Tiktok 31 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna. - Det är jättebra att ungdomarna har lärt sig vad man använder UV-index till och vad den säger, men de har ju vänt på det. De använder det helt galet, och gör tvärtom: I stället för att undvika att sola när det är högt UV-index söker de höga värden för att bli maximalt brända. Utöver risken för hudcancer utsätter de då också sig för risken att huden åldras fortare. Många av de som solar så i dag kommer om några år att i stället vilja lägga mycket pengar på anti-aging-produkter. Men den billigaste anti-aging-produkten är gratis: nämligen att skydda sig mot solen, konstaterar Lykke Barck. Kommentar på Tiktok 23 mars. ”Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer” Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.Forskarna skrev att "kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige." Artikel på Umu.se 13 juni 2024. Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol: "Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”. Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid. Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen. - Det är av flera skäl väldigt svårt att göra en ny studie i dag där man låter folk gå utan solskydd under en längre tid. Med hänsyn till det vi vet om koppling mellan UV-strålning och hudcancer vore det inte etiskt försvarbart. Men vi lutar oss på en gammal australisk studie där en grupp använde solskydd dagligen i cirka fem år, och sedan följdes upp i tio år efter det. Den gruppen fick betydligt färre fall av hudcancer - både skivepitelcancer och melanom - än kontrollgruppen. Vi vet att UV-strålning orsakar hudcancer. Vi vet att solskydd till viss del blockerar UV-strålning. Då får man lägga ihop ett och ett, säger hon. ”Jag bränner mig inte - alltså behöver jag inget skydd” Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade "soldoktorn" Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget: - Många säger: Jag bränner mig inte, jag blir bara brun. Men det är inte ett tecken på hälsa. Det är ett tecken på att huden försöker skydda sig. Att huden blir brun är kroppens signal att den fått för mycket UV. Man har sett att det sker DNA-skador i huden även när man inte blir solbränd, alltså även när man bara får färg. Och det solskydd som mörkare hudtyper har naturligt är inte tillräckligt för att skydda mot allt. Alla kan ta skada av solen, säger Lykke Barck. Video på Tiktok 8 april. - Det viktigaste är att man skyddar sig. Det handlar inte om att smörja in sig och sen sola hur mycket som helst. Det är kläder, skugga, keps, solglasögon som gäller. Och sedan solskydd på de delar som inte går att täcka, konstaterar Barck. Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer. LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller" Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
TITLE: Sant och falskt om solskydd, solglasögon och D-vitamin DESCRIPTION: Många av råden på nätet saknar vetenskaplig grund - vissa är direkt skadliga. CONTENT: Virala påståenden om solkräm, D-vitamin och UV-strålning sprids på nätet - det här är vad forskningen faktiskt säger. Foto: Skärmdump/Tiktok/Facebook/Instagram Varje sommar är sociala medier fulla av råd om solskydd. Influencers, wellnessprofiler och privatpersoner sprider varningar om att solskyddskräm är farligt, blockerar upptaget av D-vitamin, eller till och med ökar risken för hudsjukdomar.Andra påstår att solglasögon stör kroppens biologiska rytm, att vi i stället ska bygga upp ett skydd och framför allt inte ska använda solglasögon.”Sluta helt och hållet att använda solkrämer”, uppmanade exempelvis en Tiktok-användare. Han säger i videon att solen är något av det mest naturliga som behövs för allting här på jorden, och att vi därför inte ska använda solskyddsfaktor. Video på Tiktok 23 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Vi har låtit experter kommentera de olika påståendena som sprids. Lykke Barck, specialistläkare inom hud- och könssjukdomar på Sahlgrenska universitetssjukhuset i Göteborg, och Gauti Jóhannesson, docent och chefläkare vid Sankt Eriks ögonsjukhus, ger båda en likartad bild. Väldigt många av de påståenden som cirkulerar online saknar vetenskaplig grund, och vissa råd kan vara direkt skadliga. Vad betyder UVA och UVB? Solens ultravioletta strålning består huvudsakligen av två typer: UVB och UVA. - UVB orsakar främst solbränna och ökar risken för hudcancer medan UVA är den främsta orsaken till för tidigt åldrande i huden - det vill säga rynkor och oönskade pigmentfläckar - men kan också på sikt bidra till utveckling av hudcancer. Många solskyddsprodukter innehåller i dag en kombination av fysikaliska och kemiska filter, just för att ge ett bredspektrumskydd mot både UVA och UVB, förklarar Lykke Barck. Kommentar på Tiktok 10 april. I en video som tidigare granskats av nyhetsbyrån AFP påstår en svensk användare att ”majoriteten av oss” lider av D-vitaminbrist och att bruket av solglasögon och solskydd är en dålig idé eftersom de ”stör biologiska processer” för att ta upp D-vitamin.- Nej, det stämmer inte, så det behöver man inte vara rädd för. Vår rekommendation är ungefär 10-15 minuter om dagen i solljus med exponerade underarmar, ansikte och händer. Men det betyder inte att man måste sitta i solen oskyddad i en kvart varje dag. Man vistas ju oftast ute mer än så, till exempel på väg till jobbet, i lunchpausen eller när man går till affären, säger Lykke Barck. Inlägg på Instagram 5 april. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Solskyddskrämer är inte heller totalt blockerande, så även om vi är insmorda exponeras vi för solen. För att uppnå det skydd som anges på förpackningen krävs att du smörjer in dig rikligt - och återapplicerar krämen under dagen. - Det är inget 100-procentigt filter. Solljus tränger igenom, och det räcker för att kroppen ska kunna producera vitamin D. Det finns inga belägg för att korrekt använd solskyddskräm leder till D-vitaminbrist. Däremot kan vissa grupper behöva D-vitamintillskott: äldre, små barn, personer som bär heltäckande kläder eller har mycket melaninrik hud. Där finns det tydliga rekommendationer från Livsmedelsverket, men det har inget med solskyddskräm att göra, säger Barck. Video på Tiktok 15 juni. ”Solkräm ökar risken för sjukdomar” Att i stället använda till exempel kokosolja eller hallonfröolja, som en del influencers rekommenderar, är direkt olämpligt, enligt Lykke Barck. - Vi har mycket bra solskyddsprodukter på EU-marknaden. De är noggrant reglerade, måste uppfylla krav och kontrolleras för både effekt och säkerhet. Dessutom gör Läkemedelsverket stickprov varje år för att se till att produkterna lever upp till de krav som gäller. Det finns inget som tyder på att godkända solskyddsmedel skulle vara skadliga för människan, säger hon. Kommentar på Tiktok 23 mars. Att göra egen solskyddskräm, som vissa användare gör på nätet "utan farliga kemikalier” rekommenderas inte heller, då det bland annat är omöjligt att veta vilket skydd krämen faktiskt ger.- Det finns ingen dokumenterad skyddseffekt. Naturliga oljor som kokos, hallonfrö eller morotsoljor har ingen bevisad solskyddseffekt. I vissa fall kan de till och med göra huden mer känslig för solen. Om det finns någon SPF-effekt alls, alltså skyddet mot UVB, är den mycket låg - och skydd mot UVA saknas helt, säger Lykke Barck. Video på Tiktok 14 juni 2024. ”Solglasögon stör D-vitaminproduktion eller biologiska processer” Vi går vidare till påståenden om solglasögon. En Facebook-användare skriver att orsaken till att man bränt sig kan vara att man "täckt för och hindrat solens strålar att nå hjärnans center". Inlägg på Facebook 18 mars. Melanin [. . .] är superviktigt för oss, inte bara att det gör oss bruna. Men när vi täcker för och hindrar solens strålar att nå hjärnans center så minskar vi även förmågan att skydda vår hud. Utdrag ur Facebook-inlägg 18 mars På Tiktok ställs också frågan om vi ”ger oss själva hudcancer genom att använda solglasögon”. Andra hävdar att solgalsögonen gör att vi inte vet vilken tid på dygnet det är. Video på Instagram 7 februari 2024. Källkritikbyrån har anonymiserat personen. Det finns också användare som förespråkar att vi använder luxmätare för att få maximalt med dagsljus.- Jag vet inte var de här påståendena kommer ifrån, men det stämmer inte. Det är helt enkelt fel. Det finns inga belägg för att solglasögon påverkar kroppens D-vitaminproduktion eller den cirkadiska rytmen, säger ögonläkaren Gauti Jóhannesson på Sankt Eriks ögonsjukhus, och tillägger att användandet av dessa luxmätare inte har någon som helst vetenskaplig grund. Video på Facebook 21 fberuari. Studier har också visat att appar som mäter ljus inte är särskilt pålitliga. Det finns utöver detta ytterligare fel i dessa påståenden, nämligen hur produktionen av D-vitamin är kopplad till solljuset. - D-vitaminet produceras i huden, inte ögonen, säger Gauti Jóhannesson.Det finns inte heller någon grund för påståendet att barn inte skulle få använda solglasögon, enligt honom.- Det handlar snarare om att skydda ögonen från skada. Det är helt rimligt att barn använder solglasögon, särskilt i miljöer med mycket reflexljus som snö eller vatten. Man kan få akuta UV-skador på ögat, som ger extrem ljuskänslighet. De brukar gå över, men det är inget man vill råka ut för. På lång sikt ökar långvarig solexponering risken för att man utvecklar grå starr tidigare, eller får inväxt av vävnad över hornhinnan, förklarar Jóhannesson. Lykke Barck bekräftar Gauti Jóhannessons uttalande.- Ögonen registrerar såklart solljuset, men det är inte via ögat som produktionen av D-vitamin startar, utan det sker när huden exponeras för UVB-strålning. Däremot är det viktigt att använda solglasögon som är CE-märkta och blockerar UV. Det skyddar mot den strålning som annars kan påverka ögat negativt både på kort och lång sikt, säger hon. "UV-maxa" med hjälp av appar? Det har också blivit en trend bland ungdomar att ”UV-maxa”, det vill säga att med hjälp av appar som visar UV-index med avsikt sola när UV-index är som högst. De använder till exempel Strålsäkerhetsmyndighetens tjänst för att beräkna hur de ska bli maximalt bruna, i stället för hur de ska skydda sig maximalt från solens skador. Video på Tiktok 31 mars. Källkritikbyrån har anonymiserat personerna. - Det är jättebra att ungdomarna har lärt sig vad man använder UV-index till och vad den säger, men de har ju vänt på det. De använder det helt galet, och gör tvärtom: I stället för att undvika att sola när det är högt UV-index söker de höga värden för att bli maximalt brända. Utöver risken för hudcancer utsätter de då också sig för risken att huden åldras fortare. Många av de som solar så i dag kommer om några år att i stället vilja lägga mycket pengar på anti-aging-produkter. Men den billigaste anti-aging-produkten är gratis: nämligen att skydda sig mot solen, konstaterar Lykke Barck. Kommentar på Tiktok 23 mars. ”Det finns inga bevis för att solskydd förhindrar hudcancer” Olika kemikalier som använts i arbetslivet har visats kunna leda till en ökad risk för skivepitelcancer, en form av hudcancer. Den första yrkesrelaterade cancern upptäcktes hos engelska sotare redan 1775, och under de efterföljande två hundra åren upptäckte man att mineraloljor och skifferoljor också innebar en ökad risk. Men tack vare förebyggande åtgärder är kemikalier som orsak till yrkesrelaterad hudcancer sällsynt i dag.Däremot innebär UV-strålning i samband med utomhusarbete en ökad risk för skivepitelcancer i huden.För några år sedan publicerade två svenska forskare en rapport om arbetsrelaterad hudcancer. I den ställde de sig tvekande till att rekommendera solkräm som ett skydd, eftersom de inte kunde hitta några bevis på att det verkligen skyddar.Enligt forskarnas rapport är risken för malignt melanom vid utomhusarbete oklar, men de konstaterar att det finns goda skäl att undvika långvarig höggradig solstrålning vid utomhusarbete, till exempel med hjälp av fysiska skydd, som skärmar och tak och genom att använda kläder och bredbrättade hattar.Forskarna skrev att "kunskapsläget när det gäller om solskyddsmedel ger ett gott skydd bedöms otillräckligt för att rekommendera användning vid utomhusarbete i Sverige." Artikel på Umu.se 13 juni 2024. Källkritikbyrån har sökt de två forskarna, men inte fått möjlighet att göra en intervju med dem. Så här kommenterade en av forskarna, Bengt Järvholm, saken på Umeå universitets sajt i fjol: "Vi anser att det inte finns tillräckligt med vetenskapligt underlag för att rekommendera användning av solskyddsmedel för att förebygga hudcancer, det saknas vetenskapliga studier som har visat att solskyddsmedel minskat risken för hudcancer”. Järvholm menade också att det är mycket svåra studier att genomföra då de kräver stora grupper och lång uppföljningstid. Källkritikbyrån frågade därför Lykke Barck om detta uttalande. Hon förklarar att det är svårt att genomföra en studie på effekterna av solskydd, eftersom resultaten visar sig först efter många år, och människor dessutom exponeras olika mycket för solen. - Det är av flera skäl väldigt svårt att göra en ny studie i dag där man låter folk gå utan solskydd under en längre tid. Med hänsyn till det vi vet om koppling mellan UV-strålning och hudcancer vore det inte etiskt försvarbart. Men vi lutar oss på en gammal australisk studie där en grupp använde solskydd dagligen i cirka fem år, och sedan följdes upp i tio år efter det. Den gruppen fick betydligt färre fall av hudcancer - både skivepitelcancer och melanom - än kontrollgruppen. Vi vet att UV-strålning orsakar hudcancer. Vi vet att solskydd till viss del blockerar UV-strålning. Då får man lägga ihop ett och ett, säger hon. ”Jag bränner mig inte - alltså behöver jag inget skydd” Det går inte heller, som vissa hävdar att vänja huden långsamt vid solen, något som till exempel den omtalade "soldoktorn" Mikael Sandström förespråkat. Lykke Barck är kritisk till resonemanget: - Många säger: Jag bränner mig inte, jag blir bara brun. Men det är inte ett tecken på hälsa. Det är ett tecken på att huden försöker skydda sig. Att huden blir brun är kroppens signal att den fått för mycket UV. Man har sett att det sker DNA-skador i huden även när man inte blir solbränd, alltså även när man bara får färg. Och det solskydd som mörkare hudtyper har naturligt är inte tillräckligt för att skydda mot allt. Alla kan ta skada av solen, säger Lykke Barck. Video på Tiktok 8 april. - Det viktigaste är att man skyddar sig. Det handlar inte om att smörja in sig och sen sola hur mycket som helst. Det är kläder, skugga, keps, solglasögon som gäller. Och sedan solskydd på de delar som inte går att täcka, konstaterar Barck. Sammantaget: Påståenden om att solskyddsmedel blockerar D-vitamin, att solglasögon är farliga eller att naturliga oljor ger bättre skydd än solkräm saknar vetenskapligt stöd. Enligt expertis från både hud- och ögonsjukvården är det tvärtom: korrekt använt solskydd minskar risken för hudskador, för tidigt åldrande och hudcancer. LÄS MER:? Cancerforskare och läkare varnar för Anders Sydborgs cancerkurer? Vilseledande inlägg om maskrosor som cancerbot sprids på nätet? Här är männen bakom "2-minuters hälsokontroller" Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
a9a701aafdb72049225b54c512dfaa8b0462d709
e0da97cd67eec362d03ba3f0aed13be67a562cb9