Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet

DESCRIPTION:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter. Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen. En kvinna som säljer en …

CONTENT:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.

Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook

Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.

En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.

Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.

Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.

Kikhosta inte ofarligt

I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.

Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.

Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:

Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.

Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 

Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.

Dör barn av kikhosta i Sverige?

Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.

Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.

Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 

Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
Ur Facebook-video 17 januari

Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.

Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.

– Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.

– På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.

Dödstalen

I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.

Video på Facebook 17 januari.

Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.

Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 

1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5

Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.

Från Läkartidningens artikel 2021.

1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Antibiotika i stället för vaccin?

Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 

– Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.

Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.

Polio – risk att bli förlamad

Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning. 

Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine

Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.

Video på Facebook 17 januari. 

Kvinnan tar upp polio i sin kurs:

Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.

Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.

Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.

Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.

– I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.

Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio. 

Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel

Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit. 

Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.

Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:

Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten

Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 

– Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Stelkramp 

Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.

Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
Ur video på Facebook 17 januari

Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.

Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kommentar på Facebook 28 januari.

I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.

– Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 

Kommentar på Facebook 28 januari.

Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes. 

Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?

Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt. 

Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

– Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.

När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin. 

Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet

Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.

LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet

DESCRIPTION:
Kikhosta och polio – vi går igenom påståenden med experter.

CONTENT:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.

Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook

Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.

En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.

Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.

Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.

Kikhosta inte ofarligt

I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.

Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.

Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:

Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.

Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 

Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.

Dör barn av kikhosta i Sverige?

Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.

Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.

Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 

Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
Ur Facebook-video 17 januari

Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.

Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.

– Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.

– På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.

Dödstalen

I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.

Video på Facebook 17 januari.

Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.

Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 

1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5

Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.

Från Läkartidningens artikel 2021.

1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Antibiotika i stället för vaccin?

Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 

– Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.

Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.

Polio – risk att bli förlamad

Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning. 

Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine

Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.

Video på Facebook 17 januari. 

Kvinnan tar upp polio i sin kurs:

Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.

Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.

Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.

Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.

– I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.

Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio. 

Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel

Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit. 

Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.

Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:

Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten

Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 

– Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Stelkramp 

Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.

Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
Ur video på Facebook 17 januari

Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.

Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kommentar på Facebook 28 januari.

I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.

– Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 

Kommentar på Facebook 28 januari.

Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes. 

Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?

Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt. 

Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

– Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.

När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin. 

Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet

Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.

LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-06-22 01:57:00

   Discovered: 2026-06-22 12:12:48 Hash: 5bb2f59af0a63c7cc2963c815a5597a8935faf4e
   Title:

   Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet
   Description:

   Kikhosta och polio – vi går igenom påståenden med experter.
   Content

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.
   
   Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook
   
   Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.
   
   En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.
   
   Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.
   
   Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.
   
   Kikhosta inte ofarligt
   
   I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.
   
   Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.
   
   Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:
   
   Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.
   
   Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 
   
   Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.
   
   Dör barn av kikhosta i Sverige?
   
   Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.
   
   Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.
   
   Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 
   
   Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
   Ur Facebook-video 17 januari
   
   Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.
   
   Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.
   
   – Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
   
   Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.
   
   – På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.
   
   Dödstalen
   
   I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.
   
   Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 
   
   1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5
   
   Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.
   
   Från Läkartidningens artikel 2021.
   
   1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Antibiotika i stället för vaccin?
   
   Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 
   
   – Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.
   
   Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.
   
   Polio – risk att bli förlamad
   
   Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning.
   
   Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine
   
   Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Kvinnan tar upp polio i sin kurs:
   
   Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.
   
   Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.
   
   Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.
   
   – I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.
   
   Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio.
   
   Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel
   
   Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit.
   
   Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.
   
   Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:
   
   Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
   Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten
   
   Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 
   
   – Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Stelkramp
   
   Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.
   
   Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
   Ur video på Facebook 17 januari
   
   Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.
   
   Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.
   
   – Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes.
   
   Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?
   
   Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt.
   
   Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   – Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.
   
   När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin.
   
   Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund
   
   FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet
   
   Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-06-22 01:57:00

   Discovered: 2026-06-22 12:11:15 Hash: a0b44c9457525d790182acc969b172c11d19deb7
   Title:

   Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet
   Description:

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter. Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen. En kvinna som säljer en …
   Content

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.
   
   Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook
   
   Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.
   
   En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.
   
   Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.
   
   Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.
   
   Kikhosta inte ofarligt
   
   I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.
   
   Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.
   
   Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:
   
   Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.
   
   Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 
   
   Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.
   
   Dör barn av kikhosta i Sverige?
   
   Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.
   
   Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.
   
   Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 
   
   Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
   Ur Facebook-video 17 januari
   
   Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.
   
   Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.
   
   – Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
   
   Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.
   
   – På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.
   
   Dödstalen
   
   I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.
   
   Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 
   
   1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5
   
   Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.
   
   Från Läkartidningens artikel 2021.
   
   1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Antibiotika i stället för vaccin?
   
   Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 
   
   – Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.
   
   Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.
   
   Polio – risk att bli förlamad
   
   Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning.
   
   Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine
   
   Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Kvinnan tar upp polio i sin kurs:
   
   Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.
   
   Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.
   
   Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.
   
   – I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.
   
   Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio.
   
   Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel
   
   Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit.
   
   Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.
   
   Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:
   
   Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
   Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten
   
   Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 
   
   – Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Stelkramp
   
   Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.
   
   Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
   Ur video på Facebook 17 januari
   
   Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.
   
   Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.
   
   – Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes.
   
   Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?
   
   Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt.
   
   Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   – Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.
   
   När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin.
   
   Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund
   
   FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet
   
   Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet

DESCRIPTION:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter. Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen. En kvinna som säljer en …

CONTENT:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.

Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook

Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.

En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.

Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.

Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.

Kikhosta inte ofarligt

I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.

Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.

Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:

Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.

Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 

Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.

Dör barn av kikhosta i Sverige?

Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.

Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.

Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 

Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
Ur Facebook-video 17 januari

Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.

Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.

– Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.

– På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.

Dödstalen

I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.

Video på Facebook 17 januari.

Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.

Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 

1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5

Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.

Från Läkartidningens artikel 2021.

1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Antibiotika i stället för vaccin?

Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 

– Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.

Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.

Polio – risk att bli förlamad

Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning. 

Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine

Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.

Video på Facebook 17 januari. 

Kvinnan tar upp polio i sin kurs:

Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.

Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.

Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.

Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.

– I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.

Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio. 

Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel

Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit. 

Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.

Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:

Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten

Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 

– Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Stelkramp 

Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.

Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
Ur video på Facebook 17 januari

Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.

Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kommentar på Facebook 28 januari.

I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.

– Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 

Kommentar på Facebook 28 januari.

Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes. 

Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?

Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt. 

Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

– Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.

När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin. 

Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet

Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.

LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

TITLE:
Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet

DESCRIPTION:
Kikhosta och polio – vi går igenom påståenden med experter.

CONTENT:
I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.

Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook

Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.

En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.

Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.

Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.

Kikhosta inte ofarligt

I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.

Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.

Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:

Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.

Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 

Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.

Dör barn av kikhosta i Sverige?

Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.

Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.

Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 

Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
Ur Facebook-video 17 januari

Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.

Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.

– Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.

Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.

– På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.

Dödstalen

I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.

Video på Facebook 17 januari.

Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.

Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 

1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5

Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.

Från Läkartidningens artikel 2021.

1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.

Antibiotika i stället för vaccin?

Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 

– Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.

Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.

Polio – risk att bli förlamad

Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning. 

Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine

Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.

Video på Facebook 17 januari. 

Kvinnan tar upp polio i sin kurs:

Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.

Kommentar på Facebook 5 februari.

Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.

Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.

Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.

Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.

– I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.

Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio. 

Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel

Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit. 

Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.

Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:

Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten

Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 

– Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Stelkramp 

Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.

Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
Ur video på Facebook 17 januari

Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.

Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.

Kommentar på Facebook 28 januari.

I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.

– Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 

Kommentar på Facebook 28 januari.

Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes. 

Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?

Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt. 

Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet

– Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.

Kommentar på Facebook 28 januari.

Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.

När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin. 

Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund

FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet

Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.

LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Versions

1. 2026-06-22 01:57:00

   Discovered: 2026-06-22 12:12:48 Hash: 5bb2f59af0a63c7cc2963c815a5597a8935faf4e
   Title:

   Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet
   Description:

   Kikhosta och polio – vi går igenom påståenden med experter.
   Content

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.
   
   Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook
   
   Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.
   
   En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.
   
   Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.
   
   Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.
   
   Kikhosta inte ofarligt
   
   I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.
   
   Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.
   
   Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:
   
   Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.
   
   Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 
   
   Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.
   
   Dör barn av kikhosta i Sverige?
   
   Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.
   
   Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.
   
   Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 
   
   Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
   Ur Facebook-video 17 januari
   
   Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.
   
   Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.
   
   – Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
   
   Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.
   
   – På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.
   
   Dödstalen
   
   I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.
   
   Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 
   
   1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5
   
   Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.
   
   Från Läkartidningens artikel 2021.
   
   1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Antibiotika i stället för vaccin?
   
   Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 
   
   – Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.
   
   Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.
   
   Polio – risk att bli förlamad
   
   Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning.
   
   Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine
   
   Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Kvinnan tar upp polio i sin kurs:
   
   Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.
   
   Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.
   
   Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.
   
   – I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.
   
   Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio.
   
   Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel
   
   Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit.
   
   Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.
   
   Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:
   
   Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
   Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten
   
   Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 
   
   – Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Stelkramp
   
   Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.
   
   Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
   Ur video på Facebook 17 januari
   
   Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.
   
   Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.
   
   – Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes.
   
   Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?
   
   Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt.
   
   Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   – Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.
   
   När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin.
   
   Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund
   
   FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet
   
   Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!
2. 2026-06-22 01:57:00

   Discovered: 2026-06-22 12:11:15 Hash: a0b44c9457525d790182acc969b172c11d19deb7
   Title:

   Så sprids vilseledande påståenden om barnvaccinprogrammet på nätet
   Description:

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter. Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen. En kvinna som säljer en …
   Content

   I sociala medier är vaccinmotståndet på frammarsch. Källkritikbyrån granskar just nu påståenden om det svenska barnvaccinationsprogrammet – i den här artikeln går vi igenom vad som sägs om sjukdomar som kikhosta och polio med experter.
   
   Kollage: Skärmbild/Pixabay/Facebook
   
   Under coronapandemin fanns ett stort fokus på covid-19-vaccinerna, men även barnvaccinationsprogrammet har hamnat i skottgluggen.
   
   En kvinna som säljer en onlinekurs om programmet menar på att sjukdomarna som vaccinen ska skydda mot inte utgör ett så stort hot och att vaccinen ”gör mer skada än nytta”.
   
   Youtubevideo om kursen 17 mars 2025.
   
   Vi går i den här granskningen igenom ett par av påståendena som görs i sociala medier och i den onlinekurs som kvinnan säljer om kikhosta, polio, stelkramp, haemophilus influenzae typ b (Hib) och hepatit-B.
   
   Kikhosta inte ofarligt
   
   I en tidigare artikel har vi granskat påståenden om mässling, påssjuka och röda hund. Det här är sjukdomar som man, enligt de experter Källkritikbyrån talat med, inte nödvändigtvis vaccinerar mot främst för att de är dödliga för barnen som får sjukdomen, utan för att de riskerar att orsaka allvarliga skador på andra sätt.
   
   Men en sjukdom som kan vara riktigt farlig för de yngsta barnen är kikhosta. Kikhosta har minskat sedan vaccinet infördes, men immuniteten avtar över tid, så sjukdomen förekommer fortfarande. Kikhosta ger kraftig hosta följd av kikningar med ett karaktäristiskt ljud när den sjuka kippar efter luft.
   
   Mayokliniken, ett centrum för sjukvård, medicinsk forskning och undervisning i USA, har lagt upp en video för att visa hur det kan låta när ett litet barn har kikhosta:
   
   Hostan kan pågå i flera månader och kallas på en del språk för hundradagarshosta.
   
   Kvinnan läser i sin kurs upp 1177:s sjukdomsinformation om kikhosta och kommenterar den så här: 
   
   Hostattackerna är jobbiga, men för de flesta barn är det inte farligt. 
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Men för barn under sex månader, som inte är fullt skyddade av vaccinet, kan kikhostan bli livshotande. Värst utsatta är barn under tre månader som inte fått sitt första vaccin än. Hostattackerna kan göra att barnet slutar andas och får syrebrist. Ibland kommer andningsuppehållen redan innan hostan eller kikningarna börjat. Andra farliga symtom är kramper och medvetslöshet.
   
   Dör barn av kikhosta i Sverige?
   
   Kvinnan visar under kursen grafer över sjukdomsfall och dödsfall, hämtade från material utgivet av den nedlagda antroposofiska Vidarkliniken.
   
   Då ska vi slänga ett öga på de här diagrammen över kikhosta. Där har man fört in statistik över antal insjuknande och antal dödsfall. Och sen placerat ut när vaccinen har introducerats på marknaden. Och den mest intressanta är ju ändå den här till höger, antal dödsfall. För att i alla fall jag kan ju känna att jag är okej med att mitt barn blir sjukt så länge det inte medför allvarliga konsekvenser och allra minst dödsfall då.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   I Sverige rapporterades 2 545 fall av kikhosta under 2024. Av dem avled nio individer inom 30 dagar efter att diagnosen kikhosta ställts, enligt Folkhälsomyndighetens statistik. Ett av dödsfallen var ett barn under ett år och övriga var 50 år eller äldre.
   
   Kvinnan tar upp att vaccinationerna upphörde mellan 1979 och 1996. 
   
   Det innebär nästan 20 år av uppehåll. Då borde vi ju rimligtvis se en ökning av dödsfall i kikhosta under de här 20 åren om nu vaccinen är det som räddar liv. Men det gör vi inte. Det är alltså inte fler dödsfall i kikhosta under de här 20 åren när vaccinet inte ges till barn. 
   Ur Facebook-video 17 januari
   
   Det stämmer att vi slutade vaccinera mot kikhosta 1979, då vaccinet inte gav tillräckligt skydd och även misstänktes ge oönskade biverkningar. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Studier visade att sex av tio barn som inte var vaccinerade fick kikhosta innan de fyllde tio år. Åren 1981–1983 vårdades nära 2 300 barn på sjukhus för kikhosta. Hälften var under ett år gamla. Vissa barn blev riktigt sjuka – fyra procent drabbades av neurologiska komplikationer och 14 procent hade lunginflammation. Elva barn behövde andningshjälp och tre avled. Här ser du Folkhälsomyndighetens statistik över rapporterade fall av kikhosta i Sverige mellan åren 1940–2024. På den ena axeln syns antal fall och på den andra årtalen. Vaccinernas införande och stoppet är utmarkerat.
   
   Från Folkhälsomyndighetens sida: Rapporterade fall av kikhosta i Sverige 1940–2024.
   
   – Under perioden då man inte vaccinerade mot kikhosta var det en annan åldersfördelning bland fallen, med fler fall bland 1–4-åringar än bland spädbarn under ett år. Därmed var det färre fall i den åldersgrupp som löper högst risk att avlida. Möjligtvis kan den ökade medvetenheten om kikhosta också ha bidragit till att spädbarnen skyddades bättre, bland annat med antibiotikaprofylax, säger Hélène Englund, epidemiolog vid Folkhälsomyndigheten.
   
   Detta bekräftas av överläkaren och barnallergologen Johan Alm, vid allergi- och vaccinmottagningen vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm, som var verksam under denna period.
   
   – På vår akutmottagning hängde lappar: ”Spädbarn med hosta – tänk på kikhosta”. Vi var hela tiden på tårna och då blir det antibiotika som förskrivs väldigt frikostigt.
   
   Dödstalen
   
   I videon hävdar kvinnan att dödstalen inte steg under uppehållet 1979–1996, men det stämmer inte. Källkritikbyrån har begärt ut Socialstyrelsens statistik för dessa år.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Socialstyrelsens dödsregister redovisar personer med kikhosta som underliggande dödsorsak, alltså den orsak som bedömts ha initierat den kedja av händelser som lett till döden.
   
   Antal dödsfall i kikhosta i Sverige, enligt Socialstyrelsens dödsregister: 
   
   1969-1978: 2 1979-1988: 3 1989-1998: 5
   
   Det finns, för att komplicera det hela, flera sätt att räkna. Som vi tidigare nämnt så dog nio personer av kikhosta år 2024, enligt Folkhälsomyndighetens statistik, men bara tre i Socialstyrelsens dödsregister.Skillnaden mellan myndigheternas siffror beror på att man bedömer dödsfallsorsaker på olika sätt. Dödsorsaksregistret bygger på den medicinska bedömningen av vad som orsakade dödsfallet, gjord av läkare med tillgång till all klinisk information, medan Folkhälsomyndigheten bygger sin statistik på tidssamband – det vill säga om ett dödsfall inträffar inom 30 dagar från diagnos.Det här diskuterades ofta under coronapandemin. En klargörande genomgång av de olika räknesätten publicerades i Läkartidningen 2021 – den hittar du här.
   
   Från Läkartidningens artikel 2021.
   
   1996 började Sverige vaccinera igen med ett nytt och bättre vaccin mot kikhosta. Då minskade fallen snabbt. Under 2009–2013 fick färre än 300 personer kikhosta per år. Men 2014 ökade fallen igen till över 700, och 2015–2019 var det mellan 600–800 fall varje år. Flest som blev sjuka var spädbarn. Under 2014–2015 avled tre spädbarn i Sverige i kikhosta, enligt Folkhälsomyndigheten.Du kan läsa mer om detta i skriften Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Vaccinationsprogram för barn – en kunskapsöversikt för hälsopersonal.
   
   Antibiotika i stället för vaccin?
   
   Ett vanligt argument är att man skulle kunna behandla de barn som blir sjuka. Varför inte bara ge dem antibiotika i stället? Jo, dels finns det en risk att antibiotikaresistensen ökar i samhället om man börjar behandla alla som drabbas av olika bakterier med antibiotika.Ur ett internationellt perspektiv har vi än så länge låg förekomst av antibiotikaresistens, men den ökar även i Sverige. 
   
   – Om barn i hög grad skulle vara ovaccinerade så skulle antibiotikaanvändningen öka dramatiskt, med den resistensproblematik som uppstår, säger läkaren Johan Alm.
   
   Ett annat problem är att antibiotikan måste sättas in tidigt, och det är inte säkert att man hunnit uppfatta att det rör sig om kikhosta i det stadiet. Antibiotikan botar inte heller sjukdomen, utan kan bara göra den mindre farlig och mindre smittsam.
   
   Polio – risk att bli förlamad
   
   Polio sprids genom smutsigt vatten, mat eller droppar från hosta och nysningar. Ungefär 95 procent av de smittade får inga eller lätta besvär. Men hos en liten andel av de smittade angriper viruset nervsystemet och orsakar förlamning.
   
   Poliodrabbad pojke i ”järnlunga”. Foto: Wikimedia commons/National Museum of Health and Medicine
   
   Det senaste stora polioutbrottet i Sverige pågick 1953–1954. Massvaccinationerna startade 1957 och det senaste förlamningsfallet registrerades 1962. Sverige har inte haft något inhemskt poliofall sedan 1977. Vi har haft två importerade fall, det vill säga personer som smittats utanför Sverige, 1979 och 1992.Här kan du läsa mer om polions historia i Sverige.
   
   Video på Facebook 17 januari.
   
   Kvinnan tar upp polio i sin kurs:
   
   Polio finns fortfarande i några enstaka länder i Asien och Afrika. Världshälsoorganisationen WHO rekommenderar en extra dos om du ska resa till ett land där det finns en aktuell risk för att smittas. Återigen en sjukdom som egentligen knappt existerar i Sverige.
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   Kvinnan kopplar många av sjukdomarna till fattigare tider och omständigheter, något som vi gick igenom i den första delen av artikelserien.
   
   Kommentar på Facebook 5 februari.
   
   Hélène Englund, epidemiolog på Folkhälsomyndigheten, säger att fattigdom mycket riktigt ökar risken för smittsamma sjukdomar.– Det beror på dålig mat, brist på sjukvård, trångboddhet och dålig hygien. Rent vatten minskar risken mycket. Men det omvända gäller inte – det vill säga god levnadsstandard skyddar inte mot alla sjukdomar. På 1950-talet levde vi bra i Sverige, men ändå fick tusentals polio, säger Englund.Folkhälsomyndighetens grafik över fallen 1905–2017 – på den ena axeln visas fall per 100 000 personer och på den andra årtalen. Massvaccinationerna startade i slutet av 50-talet.
   
   Det har funnits en paradox runt polio och sanitet: när hygienen blev bättre smittades visserligen färre spädbarn. Det låter positivt, men i stället blev äldre barn och vuxna sjuka. De hade inget skydd mot sjukdomen, och hos dem var risken för förlamning mycket större. Därför ökade antalet förlamningsfall trots bättre hygien.
   
   Det är alltså en komplex fråga. Att vi fick bättre sanitära omständigheter innebar inte heller att sjukdomen försvann eller att vi kan bekämpa den med enbart god hygien.Något som ytterligare bekräftar det är att Europa förklarades poliofritt först 2002. Innan dess orsakade polio mindre epidemier under 1980- och 90-talen i Finland, Israel och Holland – alla länder med hög sanitär standard men med ”luckor” i sina vaccinationsprogram, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   Utdrag ur AI-genererad bild på Facebook 31 maj.
   
   – I dessa tider vet vi ju inte från den ena dagen till den andra hur det ser ut på jordklotet, med flyktingströmmar och händelser i världen. Det är fantastiskt bra att alla har ett skydd mot polio, säger läkaren Johan Alm.
   
   Har man en gång haft polio finns också risken att man utvecklar postpoliosyndrom efter 10–20 år. I Sverige lever cirka 8 000–10 000 personer med postpolio.
   
   Hib-vaccinet – ett framgångsrikt exempel
   
   Haemophilus influenzae typ b (Hib) en bakterie som kan ge upphov till infektioner och potentiellt allvarliga eller livshotande komplikationer. Det var tidigare en av de vanligaste orsakerna till bakteriell hjärnhinneinflammation hos små barn, men efter att Hib-vaccinet infördes i det svenska barnvaccinationsprogrammet 1992 har sjukdomen nästan försvunnit.
   
   Ur kursen Barnvaccinationsprogrammet.
   
   Kvinnan tar upp att sjukdomen inte var anmälningspliktig förrän 1996, och menar att man inte kan lita på att många insjuknade i sjukdomen innan dess. Hon påpekar att ”dödsfall i Hib är ytterst ovanligt”.Enligt Folkhälsomyndigheten hade Sverige kring 160–190 fall av H.influenzae per år under perioden 1987–1992, en majoritet av dessa orsakade av typ b. Att rapporteringen var frivillig före 1996 kommenterar myndigheten så här:
   
   Frivillig betyder att det inte var obligatoriskt att rapportera. Så gott som alla laboratorier deltog i den frivilliga rapporteringen.
   Utdrag ur mejl från Folkhälsomyndigheten
   
   Även om Hib är en vanlig bakterie som kan ge förkylningsliknande symtom kan den drabba barn hårt, enligt Johan Alm vid Sachsska barn- och ungdomssjukhuset i Stockholm. 
   
   – Man kan få meningit, alltså hjärninflammation, som är direkt dödlig eller ger svåra handikapp. När jag började jobba kom även barn in med epiglottit – struplocksinflammation – som inte fick luft och behövde opereras akut. Det krävde intensivvård och ibland nödtrakeotomi, alltså att man skar upp i halsen för att ge luft den vägen. Det är oerhört dramatiskt. Detta ser vi inte längre nu eftersom barn är vaccinerade mot haemophilus influenzae, säger Alm.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Stelkramp
   
   Stelkramp smittar inte mellan människor, utan orsakas av en bakterie som finns i jord och damm. När bakterien kommer in genom sår bildas ett gift som ger muskelkramper och stelhet.Stelkramp kan göra att man slutar andas och behöver ligga i respirator i flera månader, tills giftet gått ur kroppen. Det kan ta lång tid och vara komplicerat. Antikroppar kan lindra giftets effekt om de ges tidigt. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög.
   
   Visste du att historiskt har stelkramp inte handlat om barn och jordiga sår som man oftast tänker på när man tänker på stelkramp, utan om nyfödda spädbarn som smittades via navel när man klippte navelsträngen med icke-sterila verktyg, samt militärer i krig. Detta var de två stora riskgrupperna. Lekande barn var egentligen aldrig någon riskgrupp sett till statistiken. De finns helt enkelt inte representerade där.
   Ur video på Facebook 17 januari
   
   Det stämmer att spädbarn i utvecklingsländer kan få stelkramp om navelsträngen klipps med smutsiga verktyg, men stelkrampsbakterien finns hela tiden i jorden.
   
   Förr fick män stelkrampsvaccin när de gjorde lumpen, men kvinnor hade sämre uppföljning. Därför drabbas framför allt äldre kvinnor i dag – de fick kanske bara en eller två sprutor, vilket inte räcker hela livet.– Det stämmer att smitta kan ske via orena verktyg när man klipper navelsträngen. Extra utsatta är nyfödda barn till ovaccinerade mödrar, som inte fått några skyddande antikroppar från mamman under graviditeten. Men det är inte den enda risken. Jag har bara sett två patienter med stelkramp, och båda var äldre kvinnor födda på 1920-talet som inte fått påfyllnadsdoser, säger Marie Studahl, professor och överläkare vid Sahlgrenska universitetssjukhuset.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   I Facebook-videon hävdar kvinnan att en majoritet av den vuxna befolkningen skulle vara ovaccinerad mot stelkramp, något som inte stämmer – merparten av befolkningen är vaccinerade. Även om vaccineffekten avtar innebär det inte att befolkningen är ovaccinerad.I en undersökning som Folkhälsomyndigheten publicerade 2016 studerades seroprevalens, det vill säga andelen med antikroppar mot sjukdomen, för olika sjukdomar i befolkningen. För stelkramp låg nivån på 96 procent och man såg även att antikroppsnivåerna mot stelkramp bibehölls på hög nivå över tid.
   
   – Det kan vara statistiskt sant att stelkrampsfallen främst är äldre, men det beror ju på att alla andra är vaccinerade med ett väldigt effektivt vaccin som gör att man inte blir sjuk av stelkrampsbakterier – som finns överallt, säger Johan Alm. 
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Mellan 2015 och 2024 rapporterades 19 fall i Sverige. De flesta var äldre kvinnor (medianåldern var 77 år). Av dessa 19 var 15 födda före 1953 – innan stelkrampsvaccin infördes.
   
   Hepatit B-vaccinet – varför vaccineras spädbarn?
   
   Kvinnan ifrågasätter under kursen varför man vaccinerar barn mot en sjukdom som överförs sexuellt.
   
   Varför ger vi det till barn, när främsta smittvägen är oskyddat sex?
   Ur onlinekursen Barnvaccinationsprogrammet
   
   – Visserligen överförs hepatit B sexuellt och via blod. Men det kan till exempel inträffa om barnet är ute och reser utomlands och råkar ut för en trafikolycka och behöver blod i ett land där man inte har möjlighet att kontrollera blodet på samma sätt som i Sverige. Då kan man smittas av hepatit B, som är en mycket allvarlig infektion som i slutänden även kan leda till levercancer. Att ha hepatitskydd känns därför värdefullt om man ska leva ett liv och känna sig fri och trygg. Vi som jobbar inom sjukvården har alla erbjudits hepatit B-vaccin eftersom vi riskerar att sticka oss på någon kanyl, säger läkaren Johan Alm till Källkritikbyrån.
   
   Kommentar på Facebook 28 januari.
   
   Sammantaget: För de allra flesta går kikhosta över av sig själv, men för barn som är yngre än sex månader kan läget bli allvarligt, i vissa fall livshotande. Mellan 1979 och 1996 vaccinerades barn inte mot kikhosta. Under den här perioden ökade sjukdomsfallen kraftigt. Anledningen till att man inte bara behandlar barn med antibiotika är bland annat risken för ökad antibiotikaresistens i samhället. Ett annat problem är att sätta in antibiotikan i rätt tid.God levnadsstandard hjälper mot polio, men är inte en garant mot utbrott. Sjukdomen drabbade länder som Finland, Israel och Holland under 1980- och 90-talen – alla länder med hög sanitär standard. Stelkramp är väldigt ovanligt i Sverige i dag, men kommer sig av en bakterie som finns i jorden. Utan vaccination och behandling är dödligheten hög. En majoritet av den svenska befolkningen är vaccinerad mot stelkramp.
   
   När Källkritikbyrån talat med kvinnan bakom onlinekursen har hon lyft fram en misstro mot myndigheter och läkemedelsföretag. Hon säger att hennes inlägg och kurs syftar till att ”visa en annan sida av myntet” när det gäller vaccin.
   
   Kvinnan uppfattar biverkningar av vaccin som en större fara än effekterna av själva sjukdomarna, och tar upp underrapportering av läkemedelsbiverkningar som ett problem.Här hittar du mer i den första delen av artikelserien:► Del 1: Experter: Därför vaccineras barn mot mässling, påssjuka och röda hund
   
   FAKTA: Barnvaccinationsprogrammet
   
   Under 1900-talet orsakade de sex stora sjukdomarna mässling, kikhosta, stelkramp, polio, tuberkulos och difteri miljontals dödsfall globalt, och har därför kommit att kallas för ”the six killer diseases”.Det svenska barnvaccinationsprogrammet erbjuder i dag skydd mot tolv olika sjukdomar: difteri, stelkramp, kikhosta, polio, Haemophilus influenzae typ b (Hib), pneumokocker, mässling, påssjuka, röda hund, Hepatit B, humant papillomvirus (HPV) och rotavirus. Vaccinerna ges vid olika tidpunkter från tre månaders ålder upp till skolåldern, och vissa – som HPV-vaccinet – erbjuds i tonåren.Ett vaccin läggs till vaccinationsprogrammet när många blir drabbade, sjukdomen är allvarlig och vaccinet bedöms som säkert och effektivt, enligt Folkhälsomyndigheten.
   
   LÄS MER:► ”Läkaruppropet” sprider missvisande bild av TBE-vaccinet► Så sprids falska påståenden om HPV-vaccinet Gardasil► Dödsfall bland unga idrottare utnyttjas av vaccinmotståndare
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!

Changes

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

Versions

1. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:38:28 Hash: 1d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecf
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   I det här fallet så får man inga sökträffar.
   
   Från Google-sökning.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
2. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:35:28 Hash: bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
3. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:13:27 Hash: dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcb
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com

Changes

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

Versions

1. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:38:28 Hash: 1d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecf
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   I det här fallet så får man inga sökträffar.
   
   Från Google-sökning.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
2. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:35:28 Hash: bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
3. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:13:27 Hash: dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcb
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com

Changes

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

I det här fallet så får man inga sökträffar.

Från Google-sökning.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

TITLE:
Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”

DESCRIPTION:
Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.

CONTENT:
En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta. 

Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook

I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.

Inlägg på Twitter/X den 9 juni.

I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.

Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.

En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.

Kommentar på Twitter/X den 10 juni.

Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.

Inlägg på Threads 10 juni.

Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.

Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.

Inlägg på Facebook 11 juni.

Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.

– Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.

Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.

Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.

Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:

Sökning på Google.

Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.

Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”

Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se

Christian Haagch.haag@outlook.com

Versions

1. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:38:28 Hash: 1d78625fdd03037baedb13e030c432b64d986ecf
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   I det här fallet så får man inga sökträffar.
   
   Från Google-sökning.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
2. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:35:28 Hash: bb209588f829533abd572790e72d892e274ec948
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var äkta – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var äkta.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning av en svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägg på Threads 10 juni.
   
   Ursprungsinlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site plus ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com
3. 2026-06-12 11:12:24

   Discovered: 2026-06-12 09:13:27 Hash: dd23a0ae7346b50ce1378b526ff43f1c701c1fcb
   Title:

   Fejkartikel sprids om Julia Frändfors: ”Ovanligt många som gått på det”
   Description:

   Vare sig ”rasistattacken” eller Aftonbladet-artikeln var på riktigt – kommer från ett skämtkonto.
   Content

   En Aftonbladet-artikel om trakasserier mot poddprofilen Julia Frändfors har fått spridning i veckan – men vare sig attacken eller artikeln var på riktigt.
   
   Foto: Skärmdump/Twitter/X/Facebook
   
   I tisdags lade ett skämtkonto på Twitter/X ut en bild som såg ut att vara en skärmdump av en artikel i Aftonbladet. ”Julia Frändfors utsatt för rasistattack” stod det i rubriken.
   
   Inlägg på Twitter/X den 9 juni.
   
   I ”artikeln” visas hur någon satt upp en teckning med nazistsymbolen svastika ihop med texten ”Åk hem” på Frändfors dörr.
   
   Trots att det uttryckligen stod att bilden var från ett ”parodikonto” fick den stor spridning och en hel del kommentarer där det framgår att den tagits på allvar.
   
   En del har hakat upp sig på att teckningen på dörren är uppsatt bredvid kikhålet på insidan av dörren och tror att det är poddprofilen själv som satt upp bilden.
   
   Kommentar på Twitter/X den 10 juni.
   
   Den fejkade skärmdumpen har sedan dess rört sig ut på andra plattformar, bland annat Threads och Facebook.
   
   Inlägget på Twitter/X har setts över 185 000 gånger.
   
   Julia Frändfors har poängterat ”artikeln” är falsk i en story på Instagram och i torsdags publicerade Aftonbladet Nöje en dementi.
   
   Inlägg på Facebook 11 juni.
   
   Även om många ser igenom bluffen, så skapar den problem för de som syns i bilden, exempelvis Aftonbladets reporter Natalie Demirian Genna.
   
   – Att den här typen av falska bilder skapas av både satirkonton och nättroll är förstås tråkigt, men också något jag är van vid och som inte påverkar mig särskilt mycket, då majoriteten ändå förstår att det är just en falsk bild. Men i det här fallet har ovanligt många gått på det hela och ovanligt många har spridit den vidare som en sanning och varit upprörda över ”publiceringen”, som alltså aldrig har publicerats hos oss på Aftonbladet.
   
   Enligt Demirian Genna har ett antal personer som trott att det hela var en riktig nyhet hört av sig till henne.– Det är problematiskt både för mig, som måste svara på mängder av läsarmejl som undrar vad man sysslar med som skriver sådana här ”nyheter” när det finns uppenbara faktafel, och det är förstås också besvärligt för personen som artikeln ser ut att handla om. Just eftersom att den här bilden har spridits så mycket valde vi att gå ut med en uppmaning om att inte gå på det här på våra sociala medier, men mer än så kan vi tyvärr inte göra.
   
   Kommentar på Aftonbladet Nöjes Facebook-sida 11 juni.
   
   Även i kommentarsfältet till Aftonbladet Nöjes inlägg om att det inte finns någon sådan artikel så uttrycker människor ändå uppfattningen att det måste röra sig om en verklig händelse. De tror att det är Frändfors som satt upp teckningen på sin egen dörr.Så, hur ska man avgöra om något blivit publicerat på Aftonbladet eller vilken sajt som helst? Ja, till att börja med så kan du söka i en webbläsare på utdrag ur den påstådda artikeln, omslutet av citationstecken, följt av ordet site följt av ett kolon och webbplatsen du vill undersöka. Alltså:
   
   Sökning på Google.
   
   Du hittar fler sökmotortricks i Stora verktygslådan för viralgranskare och här finns även en genomgång om hur du söker på en bild.
   
   Om något blivit borttaget från en sajt så kan du också använda dig av verktyg som Wayback machine för att hitta dem. Till vår guide Så hittar du borttagna saker på nätet. Och vill du höra mer om Wayback machine och de sätt som internet arkiveras så tipsar vi om Medierna i P1 som tog upp frågan i helgen.LÄS MER:► Fejkad ledartext om OS-trippeln sprids på Twitter/X► Föräldrakrav under ramadan upprör – kommer från satirkonto► Mannen bakom fejknyheterna: ”Bedrövad att så många går på det”
   
   Har du tips på saker som du vill att vi ska skriva om så hör av dig!Den här granskningen är gjord inom ramen för projektet Valkollen i samarbete med Medieinstitutet Fojo.Åsa Larssonasa@kallkritikbyran.se
   
   Christian Haagch.haag@outlook.com

Changes

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-06-10 16:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:34:20 Hash: b3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2e
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-06-10 16:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:29:47 Hash: ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00b
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Changes

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

TITLE:
Guide: Så geolokaliserar du en bild

DESCRIPTION:
Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.

CONTENT:
Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.

Bild från Telegram 9 februari.

Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.

Den omvända bildsökningen

Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.

Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.

Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.

Från Google-sökning.

I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.

Från Google-sökning.

Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.

Från Google Maps.

Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.

Det gör däremot lekplatsen strax norrut.

Från Google Maps.

Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.

Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.

Street view

Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.

Från Google Maps.

I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.

Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.

Metadata

En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.

Foto: Privat

Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.

Foto: Skärmdump

Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.

Foto: Skärmdump

Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.

Från Jimpl.com.

Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.

Från Google Street View.

Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.

Kan AI visa vägen?

I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.

För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.

Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar

Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!

Versions

1. 2026-06-10 16:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:34:20 Hash: b3a2e21a40165396d39ab296760078ead081dd2e
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi dig steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området.AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område, och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården. Däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!
2. 2026-06-10 16:28:21

   Discovered: 2026-06-10 14:29:47 Hash: ab333664e69a508cf9c7432e8e341f33d7eba00b
   Title:

   Guide: Så geolokaliserar du en bild
   Description:

   Med hjälp av en bild från en pro-rysk hackare visar vi steg för steg.
   Content

   Hur geolokaliserar man en bild eller film – alltså, listar ut var den är tagen? I den här guiden visar vi dig steg för steg hur du kan gå tillväga.Den 9 februari publicerades bilden nedan av en pro-rysk hackergrupp på plattformen Telegram.
   
   Bild från Telegram 9 februari.
   
   Gruppen påstod att den kom från en övervakningskamera i Sverige, som de tagit sig in i. Men stämde det? När vi zoomade in i bilden hittade vi inga uppenbara ledtrådar, såsom gatunamn, skyltar, eller andra detaljer som direkt skulle kunna avslöja platsen. I stället gick vi till nästa steg.
   
   Den omvända bildsökningen
   
   Finns det någonting i bilden eller filmen som sticker ut? Handlar det om en film – ta då en skärmdump av just den scenen. Då kan vi stoppa in den i en sökmotor (till exempel Google, Bing, Tineye eller Yandex) för att göra en omvänd bildsökning – alltså en sökning efter visuella matchningar.
   
   Klicka på kamerasymbolen för att söka med bild, i stället för med text.
   
   Till en början söker verktyget sannolikt efter hela bilden. Men genom att dra i ramarna, kan du välja att fokusera på ett visst område.
   
   Från Google-sökning.
   
   I vårt fall valde vi att fokusera på byggnaden till vänster. Den syns tydligt, och har en arkitektur som skulle kunna vara utmärkande för området. AI-översikten som vi får upp ger vi inte mycket för. Fliken “visuella matchningar”, däremot, ger förslag på liknande bilder. Och i det här fallet pekar samtliga mot Karlstorpsvägen i Trollhättan. Vilket förvisso var det som den ofta opålitliga AI-översikten föreslog.
   
   Från Google-sökning.
   
   Ibland hittar man sitt svar redan här, om det man sökt efter är tillräckligt unikt – en gotisk kyrka, ett färgglatt hotell, en specifik staty. I det här fallet behöver vi fastslå att vi verkligen hittat rätt område; och i så fall, exakt vilken adress det rör sig om.Den första visuella matchningen som Google gav oss var “Karlstorpsvägen 101”. Vi slår in den i Google Maps.
   
   Från Google Maps.
   
   Där finns faktiskt en innergård. Men när vi tittar på den bild som hackarna lade upp matchar inte det vi ser med satellitvyn över lekplatsen.
   
   Det gör däremot lekplatsen strax norrut.
   
   Från Google Maps.
   
   Där kunde vi se att staketet, sandlådan, rutschkanan, gungställningen, och träden låg precis så som på hackarnas bild. Och genom att fastställa vinkeln som bilden tagits ur, att det handlade om Karlstorpsvägen 121.
   
   Således var bilden geolokaliserad. Vårt nästa steg var att kontakta bostadsrättsföreningen – vilket ni kan läsa mer om här.
   
   Street view
   
   Ett annat knep, när man lokaliserat en plats eller åtminstone ett ungefärligt område i Google Maps, är att gå ner i gatuvyn. Det gör man genom att dra den gula gubben nere till höger dit man vill bli nedsläppt.
   
   Från Google Maps.
   
   I det här fallet går det tyvärr inte komma åt en gatuvy där man ser innergården; däremot kan man få en bättre bild av de byggnader som syns i bakgrunden på hackarnas foto.Genom att klicka på “se fler datum” uppe till vänster kommer vi dessutom åt tidigare bilder som Google tagit där; och på det viset skulle vi kunna ”kronolokalisera”, tidsbestämma, fotot, utifrån hur platsen förändrats.
   
   Byggnaden till vänster, och terrassen framför den blåa bilen, går att se i bakgrunden på hackarnas bild.
   
   Här hittar du hela granskningen av hackarnas inbrott i en porttelefon som Källkritikbyrån gjorde i februari.
   
   Metadata
   
   En tredje metod för att avslöja en plats, är att undersöka bilden eller filmens metadata. Det är information om när, var, hur och av vem en digital fil skapades – exempelvis ett fotodatum, eller, om platsinställningarna var aktiverade: de exakta koordinaterna.
   
   Foto: Privat
   
   Bilden ovan tog jag under en bilsemester i Norrland. Men var? Gör man en omvänd bildsökning, upptäcker man snart att många norrländska älvar ser ut ungefär så här. Men om man hittat den här bilden i originalstorlek – uppladdad på nätet, eller kanske mejlad, sms:ad eller uppladdad via en molntjänst – finns god chans att metadatan är intakt.Den finner vi i så fall genom att högerklicka på filen och välja “Egenskaper”, sedan fliken “Information” (åtminstone för Windows-datorer). Då kommer vi först se att bilden togs den 15 juli 2024, klockan 18:01.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Detta följs av information om vilka fotoinställningar som användes, och sist men inte minst, koordinaterna.
   
   Foto: Skärmdump
   
   Dessa kan man sedan söka efter, exempelvis i Google Maps. Men ännu lättare tycker jag är att använda ett onlineverktyg specialiserat på att visa metadata på ett strukturerat sätt, exempelvis Jimpl.com.Laddar man upp en bild dit, får man en synnerligen lättöverskådlig vy – och en länk direkt till Google Maps.
   
   Från Jimpl.com.
   
   Därifrån kan man förstås återigen gå ner i gatuvyn, och bekräfta att det var just här som bilden togs.
   
   Från Google Street View.
   
   Viktigt att veta är dock att metadatan kan manipuleras; känner man till den, kan man pränta in både ett falskt skapandedatum och felaktiga koordinater. Dessutom raderas den systematiskt av de flesta sociala medierna, med undantag för Telegram, av utrymmes- och integritetsskäl.Ofta kommer den alltså finnas, om den finns är den inte säkert pålitlig – men om den finns, och om det den visar kan verifieras även på andra vis, så kan den ge en direkt och fullkomlig bild över en mediefils uppkomst.
   
   Kan AI visa vägen?
   
   I augusti 2025 genomförde OSINT-organisationen Bellingcat ett utförligt test för att se om AI-chattbottar var pålitliga när det kom till geolokalisering. Svaret: oftare än vad den skeptiske skulle kunna tro, men mer sällan än vad bottarna själva försöker övertyga oss om. Faktum är att de ibland upptäcker detaljer som vi människor missar, särskilt när det kommer till text som de med sina OCR-läsare kan dechiffrera bättre än oss.
   
   För egen del använder jag ibland ChatGPT, Gemini och Claude på chans, för att se vad de säger, och i bästa fall få en fingervisning om var jag borde rikta min egen research. Men svaren bör, som alltid med AI, tas med en stor nypa salt.
   
   Bellingcat har för övrigt samlat sina bästa verktyg för geolokalisering här. Där finns bland annat en länk till deras egenutvecklade verktyg Shadowfinder – som utifrån hur skuggorna faller på en bild kan avgöra var på jorden den kan, och inte kan, vara tagen. I den här guiden kan ni läsa mer om hur det fungerar.LÄS MER:► Så agerar pro-ryska hackare i Norden► Stora verktygslådan för viralgranskare► Genomskåda AI – här är tipsen som är ute och de som fortfarande funkar
   
   Har du tips om saker du vill att vi ska granska så hör av dig!