Tornevall Networks

När de första nyheterna kom om att det palestinska motståndet tagit sig igenom muren runt Gaza började mitt hjärta slå snabbare.

Min spontana tanke: Äntligen! Nu händer det! 

Samtidigt blev jag rädd. Jag såg framför mig, redan innan propagandalögnerna började spridas, hur Israel skulle ta tillfället i akt att slå tillbaka hårdare än de någonsin gjort förut. Hur många tusentals palestinier skulle behöva sätta livet till?

Verkligheten överträffade tyvärr mina värsta farhågor. 

Så gick vi ut på gatorna. Självklart för att fira motståndet. Men också, och kanske mest, för att protestera mot Israels eskalerande folkmord.

I Helsingborg var vi tusentals den första tiden. Kvinnor, män och barn med olika ursprung tågade genom staden. Vi skrek ut vår vrede, vår frustration och vår sorg. 

Jag höll i en utbildning den hösten. Bland deltagarna fanns några palestinier. Samtidigt som de var förkrossade över Israels grymma vedergällning och hade svårt att koncentrera sig på vad vi sa, var min kollega upprörd eftersom hen hört att Hamas våldtagit en farmor och tvingat hennes barnbarn att titta på. Jag blev mållös. 

Propagandan mot den palestinska motståndskampen var massiv redan från start. Metoden väl förberedd och sedan länge beprövad. Många köpte de falska påståendena om halshuggna spädbarn och andra påstådda bestialiska brott med hull och hår. När uppgifterna senare motbevisades, var det redan försent. 

Hamas kunde inte nämnas i media utan tillägget ”terrorstämplade”. Om det ändå råkade hända, kom genast en korrigering och ursäkt. 

Motståndskampen likställdes med terrorism. Antisionism utmålades som antisemitism. Alla som på något sätt uttalade sig i riktning mot att palestinier har samma mänskliga rättigheter som alla andra var tvungna att svara på frågan ”Stödjer du Hamas?”. 

Och inte har det blivit bättre. Folkmordet har blivit vardagsmat.

Israels konstanta övergrepp får passera obemärkt. Och den som höjer sin röst till försvar av palestinierna måste ständigt försvara sig. 

Var är de upprörda ledartexterna om de ständiga brotten mot vapenvila? Om den fortsatta katastrofala bristen på basala livsmedel och mediciner? Om att våldet från ockupationsmakten eskalerar även på Västbanken?

Istället fokuserar media på att svensk-palestinier haft mage att fira att deras folk rest sig mot ockupation och förtryck. Att de hoppas att kampen ska lyckas och att Palestina ska bli fritt. 

Vänsterpartiet hakar på, utan tillstymmelse till problematisering. Dadgostar och partiledningen välkomnar Expressens ”granskning”. Inte ett enda ifrågasättande av anklagelserna. Istället hjälper de till i häxjakten. 

Det är skrattretande. Men det är också blodigt allvar. 

Flera av mina palestinska vänner och kamrater är oroliga. De är rädda för att förlora sina jobb. Rädda att förlora rätten att bo kvar i Sverige. De skräms till tystnad medan politiker som påstått sig stå på deras sida kastar dem till vargarna. 

Det är nu viktigare än någonsin förr att stå upp för det som är rätt. Att inte vika sig för de spelregler imperialismen satt upp.

Vi spelar inte det spelet, vi är inte med. 

Vi som står på mänsklighetens sida är trots allt fler än de som stödjer folkmord. Låt oss välta spelplanen och istället bygga upp en rättvis värld!

Tidsplanen för att stänga flera verksamheter på Sollefteå sjukhus förlängs med sju till nio månader för att skapa utrymme för ytterligare analyser kring bland annat patientsäkerhet och antal vårdplatser. Det meddelar region Västernorrland på sin hemsida.

Under tiden ska vården ta fram förslag som minskar antalet ambulanstransporter från Sollefteå till kusten och se över hur ambulansvården ska anpassas. Senast i oktober ska förslagen vara klara.

Regionens egna analyser visar att det kommer att behövas 4000 fler ambulanstransporter per år när neddragningarna genomförts, det är dubbelt så många som de 2000 ambulanstransporter konsulterna Ernst & Young räknade med.

Regionen ska heller inte genomföra alla förändringar på sjukhuset i Sollefteå på en gång. Genomförandet kommer att ske mer stegvis över en längre tidsperiod.

Det var den politiska majoriteten i regionen bestående av Socialdemokraterna, Centerpartiet och Moderaterna som drev fram avvecklingen av Sollefteå sjukhus. På förslag från konsultfirman Ernst & Young beslutade de att sjukhuset ska fokusera på vård av multisjuka äldre. All specialistvård ska tas bort och patienterna ska skickas till Sundsvall eller Örnsköldsvik.

Demonstration mot nedmonteringen av sjukhuset i Sollefteå. Foto: Karin Kämsby/Proletären

Beslutet, som föregicks av massiva protester, innebär att intensivvård, barnmedicin, barnläkare i beredskap, narkosläkarjour och all operationsverksamhet med sövning tas bort i Sollefteå. Av 390 jobb försvinner 146. Neddragningarna har börjat och skulle vara klara vid slutet av 2027.

Nu skjuts beslutet alltså upp till efter valet. De ansvariga politikerna kan därmed hoppas på en lugnare valrörelse där de inte riskerar att förlora lika många väljare.

USA och Iran har kommit överens om ett samförståndsavtal som syftar till ett slut på de militära konflikterna. Det återstår att se vad som händer framöver. Mycket är osäkert, inte minst kopplat till Israels agerande. De amerikanska och israeliska angreppen har med varierande intensitet pågått sedan slutet av februari. Kriget är ett av många uttryck för ökad desperation och alltmer påtagliga aggressiva impulser hos en försvagad ”stormakt”.

Men låt oss stanna upp en stund och fråga oss vad som kännetecknar den amerikanska militarismen. Hur stora resurser läggs egentligen på militärmakten? Frågan lyfts i en alldeles nyutgiven rapport som visar att de uppgifter som bland annat det svenska fredsinstitutet Sipri återger kraftigt underskattar omfattningen på den amerikanska militarismen.

USA har under hela perioden efter andra världskriget varit ett extremt militariserat samhälle. Redan på 1950-talet pekade marxistiskt influerade forskare som Robert Heilbroner och Michal Kalecki på militärutgifternas centrala betydelse för den amerikanska ekonomin. Paul Baran och Paul Sweezy skrev i sitt klassiska arbete Monopolkapitalet från 1966 att militarismen fyllde viktiga förebyggande funktioner för den amerikanska kapitalismen.

Via ökade rustningar och återkommande krig absorberades det överskott som annars kunde bidra till minskade vinster och krympta investeringsmöjligheter. Samtidigt blockerades socialt nyttiga offentliga investeringar som hade kunnat stärka arbetarklassen och i förlängningen utmana de ekonomiska makthavarnas inflytande på enskilda arbetsplatser, på arbetsmarknaden i stort och i politiken. 

I den senaste amerikanska budgeten för 2027 ökar anslagen till krigsmakten från 900 miljarder till 1.500 miljarder dollar. Som jämförelse kan nämnas att hela den svenska bruttonationalprodukten uppgick till strax under 670 miljarder dollar år 2025. Det är en historiskt kraftig ökning av de militära anslagen. I praktiken betyder det att närmare 70 procent av anslagen i den federala budgeten går till militären. 

Men är dessa uppgifter rättvisande? I en rapport som presenterades av organisationen Project on Government Oversight i dagarna av David Vine, John Bellamy Foster och Gisela Cernadas (The True Total U.S. Military Budget) framkommer att de amerikanska skattebetalarnas kostnader för militären är betydligt högre än vad som syns i budgeten.

Tar man hänsyn till olika sociala ersättningar till nuvarande och tidigare militärer, kostnader för kärnvapen (som sorterar under ett civilt departement), militärrelaterade rymdforskningsutgifter och ränteutgifter på statsskulden som är direkt relaterade till finansieringen av krig uppgick kostnaderna 2025 till mellan 1.700 miljarder och 2.300 miljarder dollar (den sistnämnda uppgiften täcker också räntekostnaderna på statsskulden). 

Sipri anger att USA 2025 stod för 33 procent av världens samlade militärutgifter. Utgår vi från att Sipris beräkningar stämmer för andra länder skulle uppräkningen av USA:s utgifter innebära att USA i själva verket stod för 47 procent av de samlade utgifterna 2025 (när vi inte tar hänsyn till ränteutgifter på statsskulden, vilket SIPRI inte gör). Ryssland och Kina stod för drygt fem respektive drygt tio procent av de globala militärutgifterna. 

Författarna till rapporten konstaterar att den amerikanska allmänheten undanhållits information om de verkliga kostnaderna för militarismen. Men verkligheten gör sig påmind i flera avseenden. Inte minst relaterat till den växande ojämlikheten och nedskärningarna inom den redan begränsade välfärdspolitiken.

I juli förra året antogs Donald Trumps ”Big and Beautiful Bill” av kongressen. Den innehöll flera olika delar, bland annat skattesänkningar för de allra rikaste på cirka 4.500 miljarder dollar de kommande åren. Men den innehöll också kraftiga nedskärningar av det sociala skyddet, som Medicaid (sjukförsäkringssystemet för låginkomsttagare) och Supplemental Nutrition Assistance Program (SNAP) som syftar till att motverka hunger bland de allra fattigaste.

Nyligen beslutade också kongressen att göra stora nedskärningar i ett annat riktat stödprogram: Special Supplemental Nutrition Program for Women, Infants, and Children (WIC). Miljontals fattiga och hungrande drabbas. Donald Trump gör ingen hemlighet av syftet. Den federala regeringen ska inte befatta sig med välfärdsfrågor. Utgifterna för det militära har högsta prioritet. 

Trump har rätt i att militarismen slukar alltmer resurser. Men det illustrerar också att militarismen inte bara är kopplad till USA:s krigföring. Den utgör ett helt avgörande inslag i ett alltmer utpräglat klasskrig på hemmaplan. Samma mönster kommer sannolikt att upprepas i EU:s medlemsländer. Det talar i sin tur för att kampen mot militarismen bör ta sikte på både fred och socialism.

Jonas OlofssonMalmö

För ägaren Fabian Ruben har Vårdcentralen Hälsa Hemma i Kållered, Mölndals kommun, varit en god affär. De senaste tre åren har Ruben tagit ut en lön på sammanlagt drygt 2,3 miljoner kronor och haft kapitalinkomster på 540.000 kronor.

För Västra Götalandsregionen (VGR) har det varit en sämre affär. Och nu slår regionen bakut. I förra veckan bröts avtalet med Hälsa Hemma sedan VGR upptäckt ett omfattande fiffel och att vårdcentralen lurat till sig pengar från regionen.

VGR vill, i en första del, ha tillbaka 4,4 miljoner kronor. Flera återbetalningskrav kan tillkomma efter regionens utredning. I rapporteringen av ungas psykiska hälsa (UPH) har regionen upptäckt allvarliga brister i bedömningen av fallen. Sedan årskiftet har 200 barn och unga varit i kontakt med UPH-enheten.

Vårdcentralen, med 5000 listade patienter, har lockat med specialistläkare – som inte alls var specialister. Också rapporteringen från vårdcentralen, grunden för den ersättning Hälsa Hemma fått, har varit felaktig. Regionen konstaterar att vårdcentralen fått ersättning för flera saker på fel sätt. VGR pekar också på att vårdcentralen, mot bestämmelserna, tagit kontakt med tidigare patienter för att uppmana dem till fler besök.

– Västra Götalandsregionens högsta prioritet är att invånarna får vård på ett tryggt, säkert och professionellt sätt och att vårdgivare följer avtal. Vi skickar brev till alla patienter där de får information om vilken vårdcentral de kommer att tillhöra nu och hur de gör om de vill välja en annan vårdcentral. Informationen skickas på flera språk, säger Marie Gustafsson, avdelningschef för Patientsäkerhet och medicinsk krisberedskap i regionen i ett uttalande.

Fabian Ruben, 43, bor i en villa i Kungsbacka och är läkare, specialist i allmänmedicin. Han sitter i styrelsen för flera bolag. Han är också aktiv centerpartist. 2022 ställde Ruben upp för C i valet till kommunfullmäktige i Kungsbacka. Han fick tre personröster och blev inte invald. 

Den senaste veckan har rasistiska upplopp återigen skakat Nordirlands huvudstad Belfast, för tredje sommaren i rad. Den utlösande faktorn den här gången var en brutal knivattack på måndagen, utförd av en sudanesisk asylsökande som greps på platsen och är häktad för dådet.

Invandrares bilar, bostadshus och affärslokaler sattes därefter i brand som protest. Upploppen eldades på i sociala medier av bland andra den ökände brittiske högerextremisten Tommy Robinson, vars uppmaningar delades på X av världens rikaste man Elon Musk.

Reaktionerna på attacken blev våldsamma när främlingsfientliga krafter sökte hämnas på alla med invandrarbakgrund i staden. Som invandrat de senaste decennierna, bör kanske förtydligas, då upploppen hade starkast uppslutning i områden som bebos av brittiska lojalister med rötterna i den tidigare kolonialmakten England.

Bland annat brittiska The Guardian påpekar att trots att knivattacken genomfördes i traditionellt  republikanska kvarter, där man vill se ett enat Irland, var det mot en bakgrund av Union Jacks och lojalistiska muralmålningar i främst de östra delarna av staden som de rasistiska ligisterna gick bärsärk och jagade invånare med utomeuropeiskt ursprung för att låta dem stå till svars för vad en enskild individ hade gjort.

The Guardian skriver också att lojalistiska paramilitära grupper, som finns kvar sedan den våldsamma tiden på 1970-, 80- och 90-talet som går under namnet The Troubles, har kopplingar till upploppen. Samtidigt som vissa av de högerextrema ledarna och grupperna valt att inte delta eller uppvigla till dem, för att visa på sin egen betydelse och skicka ett budskap till myndigheterna att ”detta är vad som händer om vi inte kontrollerar gatorna”, enligt samma tidning.

Bland dem som erkänner att lojalistiska paramilitära grupper hade inflytande i upploppen, men som inte vill erkänna någon egen skuld, är nu 60-åriga Glen Kane, som suttit nio år i fängelse för sin roll i mordet på en katolsk man i ett sekteriskt upplopp 1992. 

Klädd i en t-shirt med texten ”Stop the boats”, med budskapet att stoppa båtar med migranter som kommer till Storbritannien och Irland, talade Kane utanför rätten i centrala Belfast. Han förnekade någon egen inblandning men förklarade att han är åtalad för motsvarande hets mot folkgrupp på grund av sina kopplingar till högerextremism både på den irländska ön och i England.

– Jag rör mig överallt men jag var inte en del av oroligheterna. Grejen är att för många år sedan var jag i 15 år en del av BNP [det fascistiska British Nationalist Party], men jag åker bara runt och observerar vad som händer, sade Kane enligt Belfast Telegraph.

Kane hade sällskap utanför rätten av den dömda bankrånaren Mark Sinclair, som också varit medlem i den paramilitära högerextrema organisationen UVF [Ulster Volunteer Force]. 

– Jag kommer att gå in och ställa mig framför domaren i min ”Stop the Boats”-t-shirt, sade Kane som står åtalad för sin roll i rasistiska upplopp sommaren 2024.

Irlands kommunistiska parti, CPI, lyfter också kopplingen till lojalistiska krafter, i ett uttalande om knivattacken och efterspelet.

”Organiserade lojalistiska element och agitatorer för extremhögern har försökt utnyttja den här händelsen för att sprida skräck och splittring. Hem har attackerats, företag har blivit måltavlor, fordon har bränts och migrantfamiljer har utsatts för hot och våld”, skriver CPI i ett uttalande undertecknat partiets ordförande Jimmy Corcoran. 

I samtal med Proletären utvecklar Jimmy Corcoran resonemanget:

– Våldet begränsades till de lojalistiska områdena. 1969 brände pöbelhopar ut katolska familjer från samma områden. De lojalistiska paramilitärerna kontrollerar stora delar av dessa arbetarklassområden och de tillhandahöll organisationen för de här attackerna mot icke-vita människor.

Samtidigt spiller den högerextrema propagandan över också i de traditionellt republikanska stadsdelarna, om än inte alls lika starkt, säger han.

– Några få högerextrema personer i de republikanska och katolska områdena utfärdade också hot, men de republikanska grupperna tvingade dem att sluta. Den traditionella sekteristiska antikatolska ideologin har idag kompletterats av rasism.

CPI försöker tillsammans med resten av den irländska vänstern – både i republiken Irland och de sex fortfarande brittiskkontrollerade grevskap som utgör Nordirland – få arbetarklassen att se igenom den billiga högerextrema propagandan.

– Extremhögern erbjuder inga lösningar på de problem som arbetande människor står inför. Den kan inte bygga bostäder, förbättra offentliga tjänster, höja lönerna eller stärka samhällen. Dess politik bygger på splittring, där arbetare ställs mot arbetare medan de verkliga orsakerna till sociala och ekonomiska svårigheter förblir orörda, säger Jimmy Corcoran.

I partiets uttalande lyfter man också de i staden som försvarat sina grannar med utländsk bakgrund:

”Vi berömmer de fackföreningsmedlemmar, samhällsaktivister, hyresgästorganisationer och lokala invånare som har mobiliserat sig för att stödja hotade familjer och försvara sina grannar från hot. Deras handlingar visar den solidaritet och enighet som arbetarklassamhällen behöver.”

En solidaritet som även manifesterades i lördags när tusentals Belfastbor gick ut på gatan och demonstrerade mot rasism och främlingsfientlighet.

Eduskunta, den finska riksdagen, har godkänt en lagändring som innebär ett upphävande av landets förbud mot kärnvapen, rapporterar finska medier. Finland har sedan 1980-talet haft ett totalförbud mot import, tillverkning, innehav och transport av kärnladdningar på finskt territorium. 

Ett förbud som nu rivs upp till följd av Natoanpassningen.

Omröstningen i riksdagen om ”ändringen i kärnenergilagen” gick igenom med 125 röster för och 61 emot (13 frånvarande). Socialdemokraterna, De gröna och Vänsterförbundet var emot förslaget.

”Med detta förslag stärker vi Finlands försvar och möjliggör fullt utnyttjande av Natos kärnvapenavskräckning. Genom att upphäva det totala förbudet mot kärnvapen från kalla kriget anpassar vi vår lagstiftning så att den är jämförbar med våra närmaste Nato-allierade”, skrev Finlands försvarsminister Antti Häkkänen (Samlingspartiet) på X efter omröstningen. Häkkinen hade innan omröstningen vädjat till riksdagsledamöterna om att rösta ja.

Sverige har, genom försvarsminister Pål Jonson (M), sedan tidigare öppnat för att ha kärnvapen placerade i Sverige under krigstid. Sverige har också, till skillnad från exempelvis Norge och Danmark, valt att inte skriva in några formella reservationer eller förbehåll mot kärnvapen i sitt militära samarbetsavtal (DCA) med USA, något som kritiserats av flera fredsorganisationer, däribland Läkare mot kärnvapen.

I ett upprop konstaterar Svenska Byggnadsarbetarförbundet att ”organiserad brottslighet har fått fäste i svenska byggbranschen. Miljoner av våra skattepengar finansierar kriminella nätverk genom systematiskt fusk som pågår över hela Sverige, varje dag”.

Konsekvensen är livsfarliga arbetsplatser, urholkade villkor och dumpade löner. Förbundet konstaterar att de allt längre leden av underentreprenörer gör det svårare att kontrollera vilka som jobbar på bygget. Det öppnar upp för oseriösa aktörer och kriminalitet.

Nu vill Byggnads att myndigheterna tar krafttag för ett stopp för kriminaliteten i branschen, och att inte en krona av det svenska folkets skattepengar ska gå till kriminella intressen.

Kraven är enkla:

Max två led underentreprenörer.

Svartlista fuskande företag.

Gynna företag med egen personal.

Byggnads krav har aktualiserats av hissraset i Ursvik i Sundbyberg i december 2024, då fem arbetare dog. I förra veckan kom domen mot de ansvariga – de friades.

Med uppropet Krossa byggmaffians grepp om branschen, vill Byggnads stryka under kraven. Byggnads uppmanar alla som stöder kraven att skriva under uppropet. Målet är 4500 underskrifter. Vid lunchtid på tisdagen hade 3834 personer skrivit under.

Antisemitiska attityder har ökat sedan 2020. Det kommer en ny undersökning från Forum för levande historia fram till.

För den gapiga grupp SD-troll som inte missar ett tillfälle att kalla Palestina- och vänsteraktivister för nazister och antisemiter har jag både goda och dåliga nyheter.

Den goda nyheten (för SD-trollen) är att undersökningen visar att muslimer och personer födda i Mellanöstern och Nordafrika har en högre benägenhet till antisemitiska attityder.

Den dåliga nyheten (återigen, för SD-trollen) är att det är sverigedemokrater som är mest benägna att ha antisemitiska attityder, följt av anhängare till ”annat parti” och sedan moderater. Det är ett resultat som ligger i linje med den tidigare undersökningen från 2020, men också andra undersökningar.

Tvärtemot vad mediedreven mot Vänsterpartiet antytt, är sympatisörer till Vänsterpartiet och Miljöpartiet minst benägna att hysa antisemitiska attityder.

I undersökningen poängteras samtidigt att antisemitismen snarare är kopplade till olika typer av värderingar än partistympatier. De värderingar som främst kopplas till antisemitism är ”högerauktoritär” och ”konspiratorisk läggning”.

Det finns skäl att vara skeptisk till attitydundersökningar baserade på enkäter. Det är svårt att veta hur seriöst människor svarar och vad som egentligen ligger bakom ett svar.

I undersökningen undersöks tre former av antisemitism, nämligen ”social distans till judar”, ”traditionell antisemitism” och ”antisemitism relaterad till Israel”. Flera av påståendena, speciellt de som ligger till grund för ”antisemitism relaterad till Israel”, är dock luriga. Två exempel:

”På grund av sionisternas inflytande över medierna döljs sanningen om Israels övergrepp mot palestinierna”. Rapportförfattarna skriver att de medvetet valt att använda ”sionister” för att det ”efterliknar […] det språk som ofta används när antisemitiska budskap av detta slag förmedlas i offentligheten”.

Påståendet antyder en antisemitisk konspirationsteori om att ”judiska intressen” styr media. Det stämmer naturligtvis inte. Samtidigt är det ett faktum det finns starka proisraeliska åsikter på de flesta borgerliga ledarredaktioner i Sverige.

Eller ta påståendet ”Judar överdriver problemet med trakasserier för att tysta kritiken mot Israel”. Det är knappast en antisemitisk åsikt att hävda att hotet mot judar – speciellt jämfört med hotet mot muslimer – skulle vara överdrivet, och att det kan finnas politiska anledningar bakom.

Att det finns växande antisemitiska attityder i flera olika grupper i samhället är illa. Enligt undersökningen är det fyra procent som har ”antijudiska attityder med starkare attityd”.

Själv hade jag velat se en jämförelse med hur många som har motsvarande ”antimuslimska attityder med starkare attityd”. Talande nog hittar jag ingen sådan undersökning.

Medan media fokuserar på antisemitismen bland muslimska invandrare och Palestinaaktivister, läser jag att nazistiska Nordiska motståndsrörelsen fått tillstånd på Almedalsveckan i Visby. I kommentarsfältet är SD-trollen nu istället noga med att påpeka att även nazister måste få uttrycka sin åsikt.

FOTBOLL I Palestina tog sig aldrig vidare från VM-kvalet, men solidariteten med Palestina var ändå högst närvarande när VM i fotboll inleddes i USA, Mexiko och Kanada i helgen.

På flera platser: som till exempel inför USA:s premiärmatch mot Paraguay på SoFi Stadium i Los Angeles där en av de artister som deltog i invigningsshowen visade var han hade sina sympatier: han bar en traditionell palestinasjal när han uppträdde med sin grupp av trumslagare. Alla enhetligt klädda i rött, men en av dem med ett extra plagg: en keffiyeh.

Både inför och under Brasiliens match mot Marocko på New Jersey Stadium sågs fans från båda lagen vifta med palestinska flaggor i staden och på läktaren. I Mexico City formade demonstranter klädda i rött, grönt, vitt och svart den palestinska flaggan utanför Aztekstadion (Mexico City Stadium) i centrala staden. Och i Toronto, en av de kanadensiska värdstäderna, täckte aktivister över en av det internationella fotbollsförbundets (Fifa) många propagandaskyltar med uppmaningen ”Kick Israel out of Fifa” (Sparka Israel ut ur Fifa). 

Palestinasolidariteten inför, under och efter VM-matcherna är en välriktad straffspark i baken på Fifa, som vägrar ta ställning mot det israeliska folkmordet och krigsförbrytelserna i Gaza och på Västbanken.