Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
d3f0f4bb0e69d3184248b2787f39bd15996eb22dSanna Hill befann sig på en central position i den högerextremistiska mediesfären i nästan 20 år – fram till avhoppet. Nu berättar hon för Journalisten om livet inne på Nya Tider, Exakt24 och Frihetsnytt. ”Jag har sett den ryska påverkansoperationen med egna ögon.”
Lördagen den 8 augusti blev Sanna Hills avhopp från den högerextrema rörelsen offentligt. I en lång intervju med Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius berättade hon att den utlösande faktorn för…
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fbSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC.
I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.”
I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter.
– Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet?
En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”.
– Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt?
– Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig.
Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”?
– Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut.
Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare?
– Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen.
Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon.
– Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna.
Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor.
– Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem.
Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar.
– Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor.
Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan?
– En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel.
Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784bSjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar…
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
2d1bb73aace64d3fd9073f518923805bae4f81fb
6ad26f1373ffd1589d71b84a412ed3059c9c784b
7c8f8e92c91ca5930c42aafcc875ecc14a777399Centerpartiet vill utvidga skyddet mot SLAPP-processer och Vänsterpartiet vill ändra avbildningsförbudet så att journalister åter ska kunna fotografera skyddsobjekt. Det visar Reportrar utan gränsers valenkät.
I valenkäten som Reportrar utan gränser presenterar idag bedyrar samtliga åtta riksdagspartier pressfrihetens betydelse, men när det gäller konkreta förslag spretar beskeden.
Vänsterpartiet är det enda parti som vill ändra avbildningsförbudet som gjort att flera journalister som filmat eller fotat skyddsobjekt har fällts.
Centerpartiet är ensamt om ett uttryckligt krav på att det befintliga skyddet mot SLAPP-processer ska utvidgas till rent svenska tvister. Miljöpartiet vill stärka skyddet men preciserar inte om det även ska omfatta sådana tvister. Flera andra partier är öppna för förändringar, men vill först utvärdera vilket skydd EU:s nya direktiv ger. Sverigedemokraterna anser att dagens skydd är tillräckligt.
– Väljarna har rätt att veta vilka partier som är beredda att gå från principförklaringar till konkreta beslut. Det som är positivt är att den regering som tillträder efter valet vet att partierna vill stärka pressfriheten. Nu behövs det bara enas om konkreta förslag på hur det ska göras, säger Erik Larsson, talesperson på Reportrar utan gränser Sverige, i en kommentar.
d65194c8fb4d58c8eafa63b40404935670b56f6cEn av Dagens ETC:s återkommande frilansmedarbetare åtalas för att ha spottat på riksdagsledamoten Richard Jomshof (SD). Medarbetaren är avstängd och samarbetet utvärderas, uppger chefredaktören Andreas Gustavsson.
Det var i samband med att Richard Jomshof besökte en syntkonsert i Stockholm i maj som han ska ha blivit spottad i ansiktet av en man i 45-årsåldern. Mannen åtalas…
b6e34cf2408af5da8840ead480adea006e3f839bMeta ska betala cirka 17 miljarder dollar till amerikanska delstater, och måste införa begränsningar i sina tjänster. Det är resultatet av en förlikning mellan Meta och 29 amerikanska delstater.
Förutom att Meta ska betala 17 miljarder dollar (cirka 160 miljarder kronor) ska företaget vidta flera åtgärder för att skydda unga användare:
Bland annat införs en daglig tidsgräns på två timmar, en spärr från midnatt till klockan 06, och avstängda notiser under skoltid.
Det viktigaste med uppgörelsen är att det är första gången i USA som Meta tvingas förändra sin grundläggande design av Facebook och Instagram för att skydda unga, och det kan få konsekvenser för fler techbolag, skriver Blake Montgomery i en analys i Guardian.
a64c586501efef77717362b9626e32addd0ed310Svenska Dagbladet väljer att inte ha bilder på den mordmisstänkte 18-åringen i Fagersta på sin digitala förstasida. – Att synas verkar vara en central del i syftet med brottet, säger redaktionschefen Erik Hedtjärn.
– Redan i fredags hade vi information där man kunde anta att det här brottet var del av en sfär eller subkultur där en central del i syftet med brottet…
285439ffd6295640b70f6599d6e532e203e9edf6tar över efter Christer Modig som operativ chef på Viaplay.
Caroline Lord Skarplöth tar över ansvaret för den operativa verksamheten på Viaplay Group Radio som Vice President Radio efter Christer Modig.
Christer Modig fortsätter som Senior Vice President Radio och får samtidigt en ny roll som Senior Strategic Advisor för Viaplay Group Radio. Han kommer att fokusera på radions långsiktiga och strategiska frågor, bland annat politiska processer och myndighetskontakter, tillståndsfrågor, programstrategi, partnerskap och distribution.
Caroline Lord Skarplöth började som programledare på Mix Megapol 2001 och har sedan arbetat på bland andra NRJ och MTG Radio. På MTG Radio hade hon flera ledande roller och gick från marknadschef till försäljningschef innan hon 2014 rekryterades till TV4 där hon bland annat var försäljningschef.
Hon rekryterades till Viaplay Group Radio som programdirektör i oktober förra året och blir nu alltså Vice President Radio med ansvar för den dagliga och operativa verksamheten.
”Det känns både inspirerande och hedrande att få ta över ansvaret för Viaplay Group Radio. Radio har varit en röd tråd genom stora delar av min karriär och jag ser verkligen fram emot att tillsammans med alla skickliga kollegor fortsätta att utveckla våra starka varumärken, vårt innehåll och vår affär. Vi har en väldigt spännande framtid framför oss”, säger Caroline Lord Skarplöth i ett pressmeddelande.
35ca730593948d01f72248c4b6147163054a4dadRasmus Canbäck har rekryterats från Blankspot till Gad World där han ska bli redaktör och efter årsskiftet även ansvarig utgivare.
På Blankspot har han granskat bland annat de forna sovjetstaterna och även gjort uppmärksammade avslöjanden om Sveriges relation till Turkiet. – Jag har jobbat på Blankspot i 5–6 år. Det…
26742262d14f7cb4837c4500fa690372eb7bcfe1Det blir allt svårare att verka som journalist i Israel och på Västbanken. DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin berättar för Journalisten om förlängda inreseförhör, otillräckligt skydd mot hotfulla bosättare och skarpa skott mot fotografer. – Israeliska soldater siktade rakt mot mig med sina vapen.
Samtidigt som det israeliska bosättarvåldet mot palestinier på Västbanken eskalerar trappar den israeliska armén upp sina attacker mot journalister som försöker bevaka händelserna, enligt Reportrar utan gränser. Det kommer också…
021f522738e09fcff6423049d2e6e14d5311b647
26742262d14f7cb4837c4500fa690372eb7bcfe1
TITLE: Emma Bouvin om situationen i Israel och på Västbanken: ”Väldigt upptrappat” DESCRIPTION: Det blir allt svårare att verka som journalist i Israel och på Västbanken. DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin berättar för Journalisten om förlängda inreseförhör, otillräckligt skydd mot hotfulla bosättare och skarpa skott mot fotografer. – Israeliska soldater siktade rakt mot mig med sina vapen. CONTENT: Samtidigt som det israeliska bosättarvåldet mot palestinier på Västbanken eskalerar trappar den israeliska armén upp sina attacker mot journalister som försöker bevaka händelserna, enligt Reportrar utan gränser. Även bosättarvåld mot… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: Emma Bouvin om situationen i Israel och på Västbanken: ”Väldigt upptrappat” DESCRIPTION: Det blir allt svårare att verka som journalist i Israel och på Västbanken. DN:s Mellanösternkorrespondent Emma Bouvin berättar för Journalisten om förlängda inreseförhör, otillräckligt skydd mot hotfulla bosättare och skarpa skott mot fotografer. – Israeliska soldater siktade rakt mot mig med sina vapen. CONTENT: Samtidigt som det israeliska bosättarvåldet mot palestinier på Västbanken eskalerar trappar den israeliska armén upp sina attacker mot journalister som försöker bevaka händelserna, enligt Reportrar utan gränser. Det kommer också… Läs hela artikeln på journalisten.se
26742262d14f7cb4837c4500fa690372eb7bcfe1
021f522738e09fcff6423049d2e6e14d5311b647