Tornevall Networks

TITLE:
Åklagaren: Ingen misstanke om sexuella ofredanden

DESCRIPTION:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom fanns det uppgifter på sociala medier att det skulle ha förekommit sexuella ofredanden. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

CONTENT:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom fanns det uppgifter på sociala medier att det skulle ha förekommit sexuella ofredanden. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

TITLE:
Åklagaren: Ingen misstanke om sexuella ofredanden

DESCRIPTION:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom spreds uppgifter på sociala medier om att upprinnelsen till misshandeln skulle ha varit ett sexuellt ofredande. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

CONTENT:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom spreds uppgifter på sociala medier om att upprinnelsen till misshandeln skulle ha varit ett sexuellt ofredande. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

TITLE:
Åklagaren: Ingen misstanke om sexuella ofredanden

DESCRIPTION:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom fanns det uppgifter på sociala medier att det skulle ha förekommit sexuella ofredanden. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

CONTENT:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom fanns det uppgifter på sociala medier att det skulle ha förekommit sexuella ofredanden. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

TITLE:
Åklagaren: Ingen misstanke om sexuella ofredanden

DESCRIPTION:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom spreds uppgifter på sociala medier om att upprinnelsen till misshandeln skulle ha varit ett sexuellt ofredande. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

CONTENT:
Mattias, 48, misshandlades svårt framför sin familj utanför en Burger King i Karlstad natten till söndag. Han fördes till sjukhus men dödförklarades några timmar senare. Två män i 20-årsåldern greps efter händelsen och häktades på onsdagen på sannolika skäl misstänkta för dråp. Åklagaren avvisar misstanke om sexuella ofredanden Omfattande ryktesspridning har förekommit om vad som ska ha hänt under misshandeln. Även om hur många gärningsmän det rör sig om och att de skulle vara utländska medborgare, vilket inte stämmer. Dessutom spreds uppgifter på sociala medier om att upprinnelsen till misshandeln skulle ha varit ett sexuellt ofredande. Under torsdagen meddelade åklagare Cecilia Aronsson via polisens hemsida att det inte finns någon sådan misstanke i samband med händelsen. Karlstadsbon Bo Widoff är kritisk till ryktesspridningen. – För det första är det hemskt att det här händer i Karlstad, för det andra är det hemskt med all den ryktesspridning som är. Jag har följt det lite via olika sociala medier, det är bland annat politiska krafter som försöker göra något stort av det här, och det känns inte okej, säger Bo Widoff till TV4 Nyheterna. Männen nekar till brott De två häktade männen nekar båda till brott. Förhandlingarna hölls bakom stängda dörrar och varken polis eller åklagare har funnits tillgängliga för att svara på medias frågor under torsdagen. Enligt handlingar som TV4 Nyheterna tagit del av är en av de misstänkta tidigare dömd för misshandel på öppen gata. TV4 har fått familjens tillåtelse att publicera namn och bild på Mattias.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta med flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barn från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man spenderar väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Ny studie: Mer skärm kan ge positiva effekter på inlärning

DESCRIPTION:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

CONTENT:
Studien visar att barn som använt digitala enheter ofta utvecklade både bättre arbetsminne och lättare kunde ta till sig ny kunskap. Forskarna följde 260 barnen från skolstart till 16 års ålder och konstaterar att resultaten utmanar tidigare varningar om barns skärmtid. Folkhälsomyndigheten anser att barn under två år inte bör använda skärm alls, barn i åldern två till fem år bör använda skärm max en timme per dag, sex- till tolvåringar max en till två timmar och från tonåren upp 18 år max två till tre timmar. Olika skärmtid ger olika resultat Psykologen och författaren Siri Helle menar att resultaten i den finska studien inte är särskilt överraskande. – Till exempel gaming, där ser man faktiskt sedan tidigare att det är någonting som ofta leder till en utvecklad kognitiv kapacitet. Det kan ofta vara spel där man behöver problemlösa. Man kanske ska samarbeta flera hundra personer. Det blir väldigt krävande och också väldigt lärorikt, säger Siri Helle. Hon betonar att det är stor skillnad på passivt scrollande i sociala medier och mer aktiva aktiviteter på skärmen men också vad för typ av utmaning ett gamingspel ger. – Är det här ett väldigt enkelt spel som inte är så krävande, då blir man inte särskilt utmanad. Är det däremot ett väldigt komplext spel, kanske ett strategispel, som verkligen kräver att man utnyttjar sitt arbetsminne till max. Då tränar man upp det och så blir man bättre. Enligt Siri Helle bör därför föräldrar kolla vad barnen faktiskt gör, snarare än att bara räkna timmar. – På samma sätt som man är intresserad av barnets andra intressen, ska man intressera sig för vad som händer på skärmen, säger Helle. Socialministern: ”Ska inte ändra riktlinjerna” Socialminister Jakob Forssmed (KD) vill dock inte se någon förändring av de svenska rekommendationerna. – De generella riktlinjerna ska vi absolut inte ändra på. Vi har fortfarande stora problem med att barn blir stillasittande, ensamma och sover sämre för att man är väldigt mycket tid på sociala medier, säger Forssmed. Han menar att det är särskilt viktigt att skilja på olika typer av skärmanvändning. – Det tycks vara långt mer skadligt att vara på de algoritmdrivna plattformarna, de som kallas sociala medier, snarare än att ägna sig åt ett dataspel där man ska lösa komplicerade uppgifter i samarbete med andra, säger socialministern.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Ska ha spridit proryska uppgifter

CONTENT:
Ska ha spridit proryska uppgifter

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Ska ha spridit proryska uppgifter

CONTENT:
Ska ha spridit proryska uppgifter

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Ska ha spridit proryska uppgifter

CONTENT:
Ska ha spridit proryska uppgifter

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Inget hypotetiskt hot” Socialdemokraterna ställer sig mycket kritiskt till uppgifterna med tanke på att "Säkerhetspolisen beskriver Ryssland som det största hotet mot Sverige", enligt partiets rättspolitiske talesperson Teresa Carvalho. Det är alltså inte tal om något abstrakt eller hypotetiskt hot här. Det här är ett hot som finns här. Ett hot mot Sverige, mot vår demokrati och mot våra institutioner, säger hon på en pressträff. Carvalho vill poängtera att ”den här krisen är mycket större än frågan om vilka budskap en enskild person i en enskild befattning hos Sverigedemokraterna har spridit”. Det här handlar om vem som har fått tillgång till vilka slutna rum. Nu kräver S att ytterst statsministern går till botten med vad som hänt med frågor som vilken vetskap statsrådsberedningen haft, om det finns information som rör rikets säkerhet som kan ha röjts och vilka åtgärder som vidtagits.

TITLE:
Kristersson: Då bör SD-tjänstemannen sparkas

DESCRIPTION:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.

CONTENT:
Kristersson säger att det inte finns något utrymme för proryska narrativ i Sverige. Vi befinner oss i ett europeiskt krig. Det här är allvarliga saker, säger Kristersson till Aftonbladet. Man kan ju inte ha människor som sitter och sprider proryska narrativ och arbetar i Sveriges riksdag. Enligt Expos granskning har tjänstemannen, en kvinna som flyttade från Ryssland till Sverige 2006, under 2015–2017 delat artiklar och inlägg med ryska narrativ från ryska statliga organ och statskontrollerade mediebolaget RT samt från kanaler kända för rysk propaganda och desinformation. Kvinnan är dessutom sambo med en av SD:s topptjänstemän i Regeringskansliet och har även delat en hyllningslåt till den ryska presidenteten Putin på sociala medier med hjärt-emojis och kommentaren ”folk sjunger om sin kärlek till presidenten”. Hon ska även så sent som under 2024 och 2025 delat proryskt innehåll enligt Expo. ”Får titta på det” SD-ledaren Jimmie Åkesson poängterar att tjänstemannen inte är i tjänst och inte kommer inte vara det på ett tag. Det här är inget som partiet haft kännedom om vad jag vet, utan det här är en sak som uppmärksammas i dag men vi får titta på det här och reda ut det här men vi har tid på oss, säger han till SVT Nyheter. Jag ser ingen panik med det här. Tidigare skrev SD:s pressavdelning i ett mejl till TT att personen ”offentligt varit starkt kritisk mot regimen i Ryssland under de senaste åren” och att personen för tillfället är föräldraledig. ”Säkerhetskris” Socialdemokraternas rättspolitiska talesperson Teresa Carvalho framhåller att det är en större fråga än SD:s arbetsgivaransvar. Hon kallar uppgifterna för en ”säkerhetskris” till dess att ”motsatsen bevisats”. Det här är i värsta fall ett allvarligt infiltrationsförsök från främmande makt in i maktens centrum, säger Carvalho på en pressträff. Hon framhåller att det är Ulf Kristersson som har det övergripande ansvaret för Regeringskansliet och kräver att statsministern går till botten med vad som hänt samt redovisar huruvida statsrådsberedningen haft vetskap om relationen mellan kvinnan och topptjänstemannen. Svenska folket förtjänar svar.