Tornevall Networks

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Pauline Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Pauline Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnden för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012–2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

”Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valspurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet. Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket om regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blocken minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadsskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up, själv tycker jag att det känns lite som att kastas tillbaka till valfri alternativ rockscen i mitten av 1990-talet.

En bardisk, låg scen, några bord och klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Pauline Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Pauline Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnden för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012–2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

”Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valspurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet. Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket om regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blocken minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadsskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up, själv tycker jag att det känns lite som att kastas tillbaka till valfri alternativ rockscen i mitten av 1990-talet.

En bardisk, låg scen, några bord och klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Pauline Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Pauline Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnden för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012–2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

”Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valspurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet. Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket om regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blocken minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadsskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

– Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart att det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det som att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det går bra? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning blev det 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här, Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Paulina Lidén. Foto: Jesper Bengtsson.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Foto: Jesper Bengtsson.

 

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up, själv tycker jag att det känns lite som att kastas tillbaka till valfri alternativ rockscen i mitten av 1990-talet.

En bardisk, låg scen, några bord och klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”Det ska bli roligt att byta regering”

DESCRIPTION:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat. 

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Miljöpartiet hoppas på sitt bästa valresultat.

Det är torsdag kväll och vi befinner oss ovanpå restaurang Landet vid Telefonplan i Stockholm.

Normalt är detta ett ställe för stand up. En bardisk, låg scen, några bord och något som ser ut som klotter på väggarna.

Fast just den här kvällen är det bokat av Miljöpartiets lokala partiavdelning.

Ett femtiotal personer är på plats för att lyssna på, mingla med och peppas av språkröret Amanda Lind.

Och pepp är det.

För just nu går det bra för Miljöpartiet. I Verians senaste opinionsmätning fick man 8 procent.

– Vårt mål är att få vårt bästa valresultat någonsin, Det är klart inom räckhåll och det är väldigt sporrande, säger Amanda Lind.

Det bästa resultatet hittills är 7,34 procent. Från valet 2010.

Blandade reaktioner

Särskilt bra går det i områden som det här. Telefonplan och Hägersten, relativt välbärgade men radikala Stockholmsförorter. I förra valet fick Mp nästan 15 procent av väljarstödet i valkretsen. Socialdemokraterna fick 32 och Vänstern drygt 14 procent.

– Vi växer. Nu har vi över 500 medlemmar, säger en av arrangörerna från den lokala partiföreningen innan hon ger ordet till Amanda Lind.

Timmarna innan minglet på Landet har de partiaktiva stått utanför tunnelbaneuppgången, delat ut material och pratat med väljare.

– Det är förstås blandade reaktioner, men de många säger att de redan tänkt rösta på oss, och andra säger att de tänker rösta för att få bort Tidöregeringen, säger Pauline Lidén, av kampanjarbetarna som också är språkrör för Grön ungdom i Stockholm.

Alla är förstås inte lika uppmuntrande. Utanför t-baneuppgången möter jag Peter, 37, som tackade nej till att ta mot material från de kampanjande miljöpartisterna. Han vill inte vara med på bild, men säger att han tänker rösta på något av Tidöpartierna.

– Kärnkraftsfrågan, där delar jag inte alls de rödgrönas bild, säger han. Och skatterna. Med en rödgrön regering blir det skattehöjningar. Det är jag säker på.

Tonårsutvisningarna vattendelare

Miljöpartiet brukar beskrivas som ett parti där väljarnas inställning visar hur polariserat samhällsklimatet är. De som gillar partiet gillar det starkt, samtidigt som många är väldigt skeptiska, nästan hatiska.

Men Paulina Lidén säger att hon inte märker av det lika mycket nu, i alla fall inte bland de yngre väljarna.

– Det är klart att det finns de som köpt in sig på Tidös bild att kriminaliteten är det största problemet och att allt löser sig bara vi utvisar människor, men ännu fler säger att klimatet är en viktig fråga och ogillar den samhällsutveckling vi haft under flera år, med tonårsutvisningarna till exempel.

Sara Grolander, ordförande i stadsdelsnämnde för Hägersten–Älvsjö, håller med.

– Jag gick med i partiet runt 2012-2013 och då hade vi medvind och klimatfrågan var högt prioriterad. Sedan har det varit några år när det varit svårare, men nu känns det att något hänt i samhällsdebatten.

Liksom Pauline Lidén nämner hon tonårsutvisningarna, att debatten om dem blev en vattendelare.

– Där uppskattar många att Miljöpartiet hela tiden hållit en konsekvent linje, att vi inte ändrat oss för att vindarna blåst åt ett annat håll.

“Vi kan prata om vad vi vill göra”

Inne på stand up-klubben minglar Amanda Lind med partifolket. Den här kvällen är även SVT på plats för att följa henne i valkampanjen. Under ett par timmar. Rullar kameran och mikrofonen är på oavbrutet. Jag tänker att det måste kräva närmast totalt fokus från språkrörets sida. Även samtal med medarbetare och partivänner, eller för den delen intervjun med Dagens Arena, kommer finnas med på bandet.

Vi ställer oss vid bardisken.

Ni är starka i den här sortens områden, men hur ser det ut i andra delar av landet, har ni kampanjat där också?

Jag har varit över hela landet, och det märks en skillnad. Vi åkte till exempel ur ganska många kommuner och regioner både 2018 och 2022, men även där ser det ut som att vi är på väg tillbaka. Och jag tycker det är väldigt roligt att vi kan driva en valrörelse och vara inne i en valpurt där vi kan prata om vad vi vill för Sverige och vår politik. Hur vi vill få ner utsläppen, hur vi vill stärka välfärden och öka jämlikheten. I stället för att vädja om taktikröster.

Men vad tror du det är som gör att det blir högt? Klimatfrågan har ju inte riktigt tagit plats i valdebatten? 

– Det var en ganska stor diskussion i våras om att man ska bryta fossilberoende efter att krisen bröt ut i Hormuzsundet Sedan har vi haft en sommar med värmerekord och stora skogsbränder i södra Europa. Det är klart det påminner människor om att klimatet är en viktig fråga. Och att vi är det parti som på djupet engagerar oss i den här frågan. Men sen tror jag också att det jobb vi har gjort är att stärka oss i frågor som ekonomisk jämlikhet. Att vi står upp för en stark välfärd. Sen har vi såklart också haft den här diskussionen om utvisningspolitiken. Där vi har tagit stor plats om en human migrationspolitik.

Där upplever många att det svängt i opinionen. 

– Ja, det har blivit en känsla hos många i Sverige att det räcker nu. Att det har gått för långt. Och då hör man att vi står för en annan riktning. Och det är väl det vi möter, att man längtar efter det. Och längtar kanske också efter ett parti som har visioner och pratar om sin egen politik snarare än att svartmåla andra.

Ni har sluppit ganska mycket av det taktiska snacket som regeringsbildningen, det som Centern och Vänstern hela tiden möter. Varför är det så tror du, ni ska ju också vara med i den där konstellationen om ni vinner valet?

– Jag tror att det handlar om att inget parti har satt upp röda linjer mot oss och vi har förhållit oss konstruktiva till alla partier i oppositionen. Vi ser att alla partier behövs på något sätt i en majoritetskonstellation.

Men nu verkar det som att gapet mellan blockan minskar, och många säger att diskussionen om regeringsalternativen är en faktor. Kommer ni alla att komma överens vid en valseger?

– Som sagt, det är inte hos Miljöpartiet spärrarna finns. Vi vill se en ny riktning för Sverige, det är väldigt viktigt för oss. Vi går till val på att byta statsminister. Vi vill gärna se Magdalena Andersson som statsminister, men vi vill också byta politik. Och det kommer ju att vara vårt fokus såklart, att det blir den här riktningsförändringen. Att vi får bort marknadskolan, att vi kan sänka utsläppen och får en klimatomställning värd namnet.

En medarbetare knackar på Amanda Linds axel och säger att intervjun är klar. Det är dags att gå peppa valarbetarna.

– Det ska bli roligt att byta regering, säger Lind innan hon går mot scenen.

Det är en vecka kvar till valdagen.

Jesper Bengtsson

Inlägget ”Det ska bli roligt att byta regering” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna

DESCRIPTION:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Hur hänger helgens delstatsval i Sachsen-Anhalt ihop med det svenska valet en vecka senare?

I båda fallen står ett högerpopulistiskt parti på tröskeln till regeringsmakten.

Här hemma kämpar Jimmie Åkesson för att få upp Sverigedemokraternas valresultat. Det har sett lite magert ut. Opinionsmätningar har tytt på att väljarstödet för första gången i partiets historia skulle kunna minska i ett riksdagsval; i alla tidigare val från partiets bildande har SD ökat.

Jimmie Åkesson sa i början av valrörelsen att Sverigedemokraternas väljare inte gillar ”samarbetet med de borgerliga partierna”, eftersom SD inte är något borgerligt parti. Kanske något att fundera över för borgerligheten.

Delat proryska inlägg

De tre gamla borgerliga partier som sitter i Tidö-regeringen har ju närt förhoppningen att Sverigedemokraterna skulle transformeras till ett vanligt borgerligt parti. Och visst har Sverigedemokraterna försökt få bort medlemmar som gett uttryck för antisemitism och extrema åsikter. Men de har ju hela tiden en tendens att dyka upp igen närmast kontinuerligt – i en strid ström kommer nya avslöjanden, avhopp och uteslutningar.

Det finns en hel del sverigedemokratiska vildar i riksdagen. Senast i dagarna har det avslöjats att en SD-anställd delat proryska inlägg på sociala medier.

Innebörden i Åkessons uttalande att Sverigedemokraterna har en annan historia, andra rötter och andra politiska mål än borgerligheten har också en annan förklaring. Partiet balanserar ju hela tiden mellan normalisering och radikalisering i ett försök att hålla ihop sin väljarkoalition. Inte minst i valrörelser blir partiet mer konfrontativt. Och det gäller förstås även årets valkampanj.

Det handlar om att appellera till väljare som riskerar att bli kvar i soffan på valdagen. Men Åkesson är också orolig för att SD-väljare ska välja att rösta på andra alternativ på högerkanten, varav en del är rena avsöndringar från det egna partiet. Som ”Alternativ för Sverige”. Ett annat exempel är “Örebropartiet”, som faktiskt kan få över 12 procent av rösterna i Örebro län, och därmed erövra ett mandat i Sveriges riksdag.

Partiet är en ”one man show”. Partiledaren Markus Allard började som vänsterpartist, men uteslöts, och bildade Örebropartiet 2014. Han förenar vänster- och högerpopulism, nationalism och marxism.

Sverigedemokraternas konfrontativa valrörelse handlar inte minst om att inte tappa de väljare som kan gå till de här partierna. Nigel Farage har samma problem i Storbritannien, där ”Reform” har tappat väljare till utbrytarpartiet och mer extrema ”Restore Britain”. Det är också bakgrunden till att ingen i SD:s partiledning egentligen har något att invända mot Richard Jomshofs antimuslimska bokturné. Och Jimmie Åkesson själv lovar att benåda en förtalsdömd. I USA har ju Donald Trump benådat sina vänner.

Hållit till i demokratins tassemarker

Alternative für Deutschland (AfD) bildades 2013 av ett antal nationalekonomer av hög rang, som gillade fria marknader, men som var emot euron men accepterade EU. Tänk svenska Junilistan som en parallell.

Men professorerna lämnade partiet när nya medlemmar vällde in. En del kom från den politiska undervegetationen på högerkanten som aldrig tidigare i modern tid haft någon plattform att tala om. Tyskland har också med stöd i grundlagen förbjudit åtskilliga nazianstrukna partier och organisationer under efterkrigstiden.

I AfD öppnade sig nu en möjlighet för många av de som alltid hållit till i politikens och demokratins tassemarker att förverkliga sina radikala idéer.

De stora flyktingströmmarna i mitten av 10-talet ledde också till omfattande folkliga protester mot invandringen, särskilt om den kom från muslimska länder. Då bildades Pegida (”Patriotiska européer mot islamiseringen av västvärlden”), med rötter i Dresden, organisationen bör beskrivas som rasistiskt och högerextremt.

Man kan nog säga att AfD i någon mening omformades till det partipolitiska uttrycket för den här folkliga mobiliseringen mot invandring i allmänhet och muslimska invandrare i synnerhet. En lucka i historien öppnades för den här tidigare perifera och splittrade extremhögern.

Inte försökt bli rumsrena

Till skillnad från Sverigedemokraterna har AfD inte försökt bli rumsrena, utan leker med uttryck och symboler från nazitiden på ett medvetet och explicit sätt. Särskilt radikalt är partiets företrädare i några delstater i östra Tyskland. I Thüringen fick partiet nästan 33 procent i delstatsvalet för ett och ett halvt år sedan. Där leds partiet av Björn Höcke; en domstol har konstaterat att han kan kallas fascist. Weimar som ligger i Thüringen har gett namn åt den demokratiska republik som tog form efter första världskriget, för där undertecknades 1919 den demokratiska parlamentariska författningen, som fortlevde tills Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933.

Och inför söndagens val i Sachsen-Anhalt pekar opinionsmätningarna på att AfD kan få en bra bit över 40 procent, och kanske till och med få egen majoritet och bilda regering på egen hand i delstaten.

Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund är en ung, driftig och karismatisk politiker. Men han är också högerradikal. Der Spiegel placerade honom för några veckor sedan på sitt omslag med rubriken ”Den farligaste mannen i Tyskland”. Med tanke på partiets framgångar i hela Tyskland kan han mycket väl bli AfD:s kanslerkandidat i nästa tyska federala val. Han var visserligen medlem i kristdemokratiska CDU innan han gick till AfD 2014. Men Der Spiegel skriver att hans politiska historia inleddes i en organisation som sedan förbjöds, ”Heimattreue Jugend” (Fosterlandstrogen ungdom).

Flera andra personer i ledningen för AfD i Sachsen-Anhalt har samma bakgrund, och var aktiva där tillsammans med Siegmund.

Etnonationalism

På pappret är AfD alltså ett radikalare parti än SD. Men det är, menar jag, mer en fråga om en grad- än en artskillnad.

I båda fallen representerar de här partierna etnonationalism och invandringskritik, de ställer krav på massiva utvisningar. ”Remigration” har blivit ett begrepp på den högerradikala kanten. Klimatförnekelse är ett annat förenande drag. Kritiken mot public service går ut på att medierna ljuger medan alternativmedierna säger sanningen. AfD vill avskaffa delstatens public service. Skolan ska fostra medborgarna i nationell anda, genusperspektiv ska tas bort. Föreningar som inte stödjer en nationell agenda ska berövas offentligt stöd. Tjänstemännens oväld ifrågasätts. Universiteten ska underordnas politiska prioriteringar. AfD vill ha en patriotisk kulturpolitik, och inga pengar ska längre gå till ”antitysk konst och kultur”. Kyrkornas ekumeniska flyktingstöd ska förbjudas. Och så vidare. Och så vidare.

Parallellerna till Sverigedemokraternas agenda är förstås uppenbar och slående.

Korståg mot Bauhausskolan

För några år sedan gjorde min hustru och jag ett slags privat studieresa till Weimar och Dessau, bland annat för att lära oss mer om Bauhausskolans historiska rötter. Weimar är något av en borgerlig idyll, men var inte bara Goethes hemvist och Weimarrepublikens födelsestad. Här etablerades allra först den funktionalistiska Bauhausskolan.

AfD har inlett ett korståg mot Bauhausskolan, som i partiets ögon representerar en ”modernistisk irrgång”. Kopplingen till 30-talet är skrämmande och talande. Först motade konservativa krafter bort Bauhaus från Weimar. Den flyttade och blomstrade sedan i Dessau som ligger i Sachsen-Anhalt. Dessau var en industristad, och här kunde skolan blomstra i samverkan med industrialiseringen och arbetarrörelsen. Den medverkade till att bygga flera bostadsområden, som i dag besöks av turister från hela världen. 1932 fick skolan flytta igen, nu hade nazisterna tagit makten lokalt och tvingade bort Bauhausskolan, som en kort tid var belägen i Berlin. Men när Hitler tog makten upplöstes Bauhausskolan och spreds över världen i ett slags arkitektonisk diaspora.

I vår tid har AfD protesterat mot det stora Bauhausmuseet i centrala Dessau. Man kan fundera på om det kommer att stängas eller förtvina om AfD tar makten. Den historiska dimensionen är förstås slående och oroande. Många i Bauhausskolan var för övrigt judar. AfD vill hellre se ”tyska” hus. Här i Sverige har Sverigedemokraterna slagit ett slag för ”Sverigehuset”, ett falurött trähus som hämtat från Bullerbyn. Inget ont om trähus eller Falu rödfärg. Men städerna och byarna mår i min värld bättre av pluralism.

Men det är ju just pluralismen som skär sig med den högerpopulistiska världsbilden.

Vill avsluta Ukrainastödet

Man kan fundera på hur mycket DDR-historien spelar in i det här sammanhanget. AfD i den här delen av Tyskland spelar medvetet på ett slags östidentitet. DDR hade inga invandrare att tala om. Och det är här Pediga föddes och AfD har hittills fått störst stöd i östra Tyskland. I delstater i före detta Östtyskland är förståelsen för Kremls argument vanligt förekommande.

Hela AfD vill avsluta såväl det tyska stödet till Ukraina som sanktionerna mot Ryssland. Många tyskar, särskilt i den östra delen och inom AfD, är kritiska till USA. Även Sverigedemokraterna flörtade en hel del med Ryssland innan kriget i Ukraina; Putin styr ju ett nationalistiskt och konservativt välde. Detta ställer nya och svåra frågor till de andra partierna i Tyskland. I praktiken är AfD proryskt.

Om partiet vinner makten i Sachsen-Anhalt handlar det exempelvis om hur regeringen i Berlin ska hantera säkerhetsinformation som delas med lokala myndigheter. Vad gör ett parti med nära relationer till Kreml i så fall? Redan nu talas om att Nato inte kan ha trupper placerade i Sachsen-Anhalt. Kommer AfD:s lojalitet med Moskva bli viktigare än relationerna till Berlin?

AfD:s framgångar i Tyskland är uppseendeväckande. 2025 fick partiet nästan 21 procent i valet till förbundsdagen. Sedan har det bara ökat, som i Sachsen-Anhalt.

Samtidigt krisar koalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD. Koalitionen är ett politiskt tvångsäktenskap. Först och främst har kanslern och kristdemokraten Friedrich Merz inte imponerat och ifrågasätts nu öppet i sitt parti CDU. Merz framstår som arrogant och i avsaknad av fingertoppskänsla. Kanske styr han som en verkställande direktör snarare än en politiker, han har ju varit många år i näringslivet. Efter att ha suttit i koalitioner sedan 1998 (med undantag för en mandatperiod), mestadels som junior partner, är SPD en skugga av sitt forna jag. SPD:s stöd i arbetarklassen har dalat, AfD har tagit en stor del av SPD:s tidigare kärnväljare. SPD och CDU har turats om att regera sedan 1949. De var Västtysklands stora ”Volksparteien”. Håller folket på att träda in i AfD i stället? Eller kan de gamla folkpartierna återuppväckas ur sin dvala?

Stora ekonomiska problem

I grund och botten har AfD vunnit stöd på grund av missnöjet med migrationen, särskilt efter 2015. Men ovanpå detta har Tyskland stora ekonomiska problem. Visserligen drev CDU och SPD igenom en reformering av den så kallade skuldbromsen för att möjliggöra lånefinansiering av investeringar i infrastruktur, klimatomställning och försvar.

I övrigt går det knackigt.

Den tyska ekonomin har inte växt de senaste sju åren. Pandemin, inflationen, ökade el- och bränslepriser, kriget i Ukraina och nu i Iran har varit förödande för den tyska ekonomin och därigenom hela det tyska samhället. Den tyska industrin har länge varit en viktig motor i den tyska ekonomin, ja i hela EU. Nu konkurrerar de kinesiska elbilarna ut de tyska bilarna. De är billigare och bättre. Och backas upp av den kinesiska staten som under kommunistpartiets ledning kan mobilisera enorma skalfördelar och har en obegränsad tillgång till kapital. De senaste åren har upp emot 350 000 industrijobb försvunnit i Tyskland; varje månad tappar Tyskland nu ytterligare cirka 15 000 arbetstillfällen i industrin.

Det är kanske inte konstigt att det skälver i det tyska samhället, och det politiska systemet skakar. Ekonomiska kriser göder ofta extremism. Det är sedan gammalt. Plånboksfrågor påverkar politiken och sätter ramarna för det politiskt möjliga.

Det ekonomiska tyska undret har till stora delar gått gamla Östtyskland förbi, det var kanske inte bättre förr men det var tryggare, så tänker och känner många i forna DDR.

Vänsterkonservativa BSW

Om AfD tar makten i Sachsen-Anhalt lär det betraktas som en milstolpe i Tysklands nutidshistoria. Partiet har en radikal agenda och ett 250 sidor långt program att sätta i sjön. Många politikområden rår inte delstaten själv över och kan kanske inte göra så mycket åt, som flyktingpolitiken som bestäms i Berlin och i Bryssel. Men partiet kommer med all säkerhet att göra livet surt för invandrare i Sachsen-Anhalt. Och det finns många områden där en AfD-regering har stora möjligheter att utmana det etablerade politiska systemet. Det lär bli en högintensiv krigföring med Berlin. Tänk Viktor Orbáns och Ungerns konflikt med EU.

Men i själva verket är frågan om vilka vilka partier som kommer in i och inte kommer in i delstatsparlamentet som avgör om AfD får egen majoritet; det finns en spärr på fem procents väljarstöd. I nuläget balanserar De Gröna, socialdemokratiska SPD och liberala FDP på den spärren. Men där befinner sig också Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Detta vänsterkonservativa parti delar många av AfD:s perspektiv, är invandringskritiskt, nationalistiskt och proryskt.

BSW har antytt ett möjligt stöd till en AfD-regering i Sachsen-Anhalt, om partiet tar sig över spärren. Det skulle förstås vara en ödets ironi om ett parti med starka rötter i och kulturella kopplingar till gamla DDR öppnar dörrarna till makten för ett högerradikalt parti. 1900-talets stora europeiska tragedier kastar fortfarande sina skuggor över vår tid. Historien tenderar att hela tiden göra sig påmind. Även när man trodde att allt det där var över.

Den högerpopulistiska vågen tar inte slut i brådrasket. Varken i Tyskland eller i Sverige. För detta är vår tids existentiella demokratiska strid, som präglar vår stund på jorden.

Håkan A Bengtsson

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna

DESCRIPTION:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Hur hänger helgens delstatsval i Sachsen-Anhalt ihop med det svenska valet en vecka senare?

I båda fallen står ett högerpopulistiskt parti på tröskeln till regeringsmakten.

Här hemma kämpar Jimmie Åkesson för att få upp Sverigedemokraternas valresultat. Det har sett lite magert ut. Opinionsmätningar har tytt på att väljarstödet för första gången i partiets historia skulle kunna minska i ett riksdagsval; i alla tidigare val från partiets bildande har SD ökat.

Jimmie Åkesson sa i början av valrörelsen att Sverigedemokraternas väljare inte gillar ”samarbetet med de borgerliga partierna”, eftersom SD inte är något borgerligt parti. Kanske något att fundera över för borgerligheten.

Delat proryska inlägg

De tre gamla borgerliga partier som sitter i Tidö-regeringen har ju närt förhoppningen att Sverigedemokraterna skulle transformeras till ett vanligt borgerligt parti. Och visst har Sverigedemokraterna försökt få bort medlemmar som gett uttryck för antisemitism och extrema åsikter. Men de har ju hela tiden en tendens att dyka upp igen närmast kontinuerligt – i en strid ström kommer nya avslöjanden, avhopp och uteslutningar.

Det finns en hel del sverigedemokratiska vildar i riksdagen. Senast i dagarna har det avslöjats att en SD-anställd delat proryska inlägg på sociala medier.

Innebörden i Åkessons uttalande att Sverigedemokraterna har en annan historia, andra rötter och andra politiska mål än borgerligheten har också en annan förklaring. Partiet balanserar ju hela tiden mellan normalisering och radikalisering i ett försök att hålla ihop sin väljarkoalition. Inte minst i valrörelser blir partiet mer konfrontativt. Och det gäller förstås även årets valkampanj.

Det handlar om att appellera till väljare som riskerar att bli kvar i soffan på valdagen. Men Åkesson är också orolig för att SD-väljare ska välja att rösta på andra alternativ på högerkanten, varav en del är rena avsöndringar från det egna partiet. Som ”Alternativ för Sverige”. Ett annat exempel är “Örebropartiet”, som faktiskt kan få över 12 procent av rösterna i Örebro län, och därmed erövra ett mandat i Sveriges riksdag.

Partiet är en ”one man show”. Partiledaren Markus Allard började som vänsterpartist, men uteslöts, och bildade Örebropartiet 2014. Han förenar vänster- och högerpopulism, nationalism och marxism.

Sverigedemokraternas konfrontativa valrörelse handlar inte minst om att inte tappa de väljare som kan gå till de här partierna. Nigel Farage har samma problem i Storbritannien, där ”Reform” har tappat väljare till utbrytarpartiet och mer extrema ”Restore Britain”. Det är också bakgrunden till att ingen i SD:s partiledning egentligen har något att invända mot Richard Jomshofs antimuslimska bokturné. Och Jimmie Åkesson själv lovar att benåda en förtalsdömd. I USA har ju Donald Trump benådat sina vänner.

Hållit till i demokratins tassemarker

Alternative für Deutschland (AfD) bildades 2013 av ett antal nationalekonomer av hög rang, som gillade fria marknader, men som var emot euron men accepterade EU. Tänk svenska Junilistan som en parallell.

Men professorerna lämnade partiet när nya medlemmar vällde in. En del kom från den politiska undervegetationen på högerkanten som aldrig tidigare i modern tid haft någon plattform att tala om. Tyskland har också med stöd i grundlagen förbjudit åtskilliga nazianstrukna partier och organisationer under efterkrigstiden.

I AfD öppnade sig nu en möjlighet för många av de som alltid hållit till i politikens och demokratins tassemarker att förverkliga sina radikala idéer.

De stora flyktingströmmarna i mitten av 10-talet ledde också till omfattande folkliga protester mot invandringen, särskilt om den kom från muslimska länder. Då bildades Pegida (”Patriotiska européer mot islamiseringen av västvärlden”), med rötter i Dresden, organisationen bör beskrivas som rasistiskt och högerextremt.

Man kan nog säga att AfD i någon mening omformades till det partipolitiska uttrycket för den här folkliga mobiliseringen mot invandring i allmänhet och muslimska invandrare i synnerhet. En lucka i historien öppnades för den här tidigare perifera och splittrade extremhögern.

Inte försökt bli rumsrena

Till skillnad från Sverigedemokraterna har AfD inte försökt bli rumsrena, utan leker med uttryck och symboler från nazitiden på ett medvetet och explicit sätt. Särskilt radikalt är partiets företrädare i några delstater i östra Tyskland. I Thüringen fick partiet nästan 33 procent i delstatsvalet för ett och ett halvt år sedan. Där leds partiet av Björn Höcke; en domstol har konstaterat att han kan kallas fascist. Weimar som ligger i Thüringen har gett namn åt den demokratiska republik som tog form efter första världskriget, för där undertecknades 1919 den demokratiska parlamentariska författningen, som fortlevde tills Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933.

Och inför söndagens val i Sachsen-Anhalt pekar opinionsmätningarna på att AfD kan få en bra bit över 40 procent, och kanske till och med få egen majoritet och bilda regering på egen hand i delstaten.

Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund är en ung, driftig och karismatisk politiker. Men han är också högerradikal. Der Spiegel placerade honom för några veckor sedan på sitt omslag med rubriken ”Den farligaste mannen i Tyskland”. Med tanke på partiets framgångar i hela Tyskland kan han mycket väl bli AfD:s kanslerkandidat i nästa tyska federala val. Han var visserligen medlem i kristdemokratiska CDU innan han gick till AfD 2014. Der Spiegel skriver att flera andra personer i ledningen för AfD i Sachsen-Anhalt har en bakgrund i en organisation som sedan förbjöds, ”Heimattreue Jugend” (Fosterlandstrogen ungdom).

Etnonationalism

På pappret är AfD alltså ett radikalare parti än SD. Men det är, menar jag, mer en fråga om en grad- än en artskillnad.

I båda fallen representerar de här partierna etnonationalism och invandringskritik, de ställer krav på massiva utvisningar. ”Remigration” har blivit ett begrepp på den högerradikala kanten. Klimatförnekelse är ett annat förenande drag. Kritiken mot public service går ut på att medierna ljuger medan alternativmedierna säger sanningen. AfD vill avskaffa delstatens public service. Skolan ska fostra medborgarna i nationell anda, genusperspektiv ska tas bort. Föreningar som inte stödjer en nationell agenda ska berövas offentligt stöd. Tjänstemännens oväld ifrågasätts. Universiteten ska underordnas politiska prioriteringar. AfD vill ha en patriotisk kulturpolitik, och inga pengar ska längre gå till ”antitysk konst och kultur”. Kyrkornas ekumeniska flyktingstöd ska förbjudas. Och så vidare. Och så vidare.

Parallellerna till Sverigedemokraternas agenda är förstås uppenbar och slående.

Korståg mot Bauhausskolan

För några år sedan gjorde min hustru och jag ett slags privat studieresa till Weimar och Dessau, bland annat för att lära oss mer om Bauhausskolans historiska rötter. Weimar är något av en borgerlig idyll, men var inte bara Goethes hemvist och Weimarrepublikens födelsestad. Här etablerades allra först den funktionalistiska Bauhausskolan.

AfD har inlett ett korståg mot Bauhausskolan, som i partiets ögon representerar en ”modernistisk irrgång”. Kopplingen till 30-talet är skrämmande och talande. Först motade konservativa krafter bort Bauhaus från Weimar. Den flyttade och blomstrade sedan i Dessau som ligger i Sachsen-Anhalt. Dessau var en industristad, och här kunde skolan blomstra i samverkan med industrialiseringen och arbetarrörelsen. Den medverkade till att bygga flera bostadsområden, som i dag besöks av turister från hela världen. 1932 fick skolan flytta igen, nu hade nazisterna tagit makten lokalt och tvingade bort Bauhausskolan, som en kort tid var belägen i Berlin. Men när Hitler tog makten upplöstes Bauhausskolan och spreds över världen i ett slags arkitektonisk diaspora.

I vår tid har AfD protesterat mot det stora Bauhausmuseet i centrala Dessau. Man kan fundera på om det kommer att stängas eller förtvina om AfD tar makten. Den historiska dimensionen är förstås slående och oroande. Många i Bauhausskolan var för övrigt judar. AfD vill hellre se ”tyska” hus. Här i Sverige har Sverigedemokraterna slagit ett slag för ”Sverigehuset”, ett falurött trähus som hämtat från Bullerbyn. Inget ont om trähus eller Falu rödfärg. Men städerna och byarna mår i min värld bättre av pluralism.

Men det är ju just pluralismen som skär sig med den högerpopulistiska världsbilden.

Vill avsluta Ukrainastödet

Man kan fundera på hur mycket DDR-historien spelar in i det här sammanhanget. AfD i den här delen av Tyskland spelar medvetet på ett slags östidentitet. DDR hade inga invandrare att tala om. Och det är här Pediga föddes och AfD har hittills fått störst stöd i östra Tyskland. I delstater i före detta Östtyskland är förståelsen för Kremls argument vanligt förekommande.

Hela AfD vill avsluta såväl det tyska stödet till Ukraina som sanktionerna mot Ryssland. Många tyskar, särskilt i den östra delen och inom AfD, är kritiska till USA. Även Sverigedemokraterna flörtade en hel del med Ryssland innan kriget i Ukraina; Putin styr ju ett nationalistiskt och konservativt välde. Detta ställer nya och svåra frågor till de andra partierna i Tyskland. I praktiken är AfD proryskt.

Om partiet vinner makten i Sachsen-Anhalt handlar det exempelvis om hur regeringen i Berlin ska hantera säkerhetsinformation som delas med lokala myndigheter. Vad gör ett parti med nära relationer till Kreml i så fall? Redan nu talas om att Nato inte kan ha trupper placerade i Sachsen-Anhalt. Kommer AfD:s lojalitet med Moskva bli viktigare än relationerna till Berlin?

AfD:s framgångar i Tyskland är uppseendeväckande. 2025 fick partiet nästan 21 procent i valet till förbundsdagen. Sedan har det bara ökat, som i Sachsen-Anhalt.

Samtidigt krisar koalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD. Koalitionen är ett politiskt tvångsäktenskap. Först och främst har kanslern och kristdemokraten Friedrich Merz inte imponerat och ifrågasätts nu öppet i sitt parti CDU. Merz framstår som arrogant och i avsaknad av fingertoppskänsla. Kanske styr han som en verkställande direktör snarare än en politiker, han har ju varit många år i näringslivet. Efter att ha suttit i koalitioner sedan 1998 (med undantag för en mandatperiod), mestadels som junior partner, är SPD en skugga av sitt forna jag. SPD:s stöd i arbetarklassen har dalat, AfD har tagit en stor del av SPD:s tidigare kärnväljare. SPD och CDU har turats om att regera sedan 1949. De var Västtysklands stora ”Volksparteien”. Håller folket på att träda in i AfD i stället? Eller kan de gamla folkpartierna återuppväckas ur sin dvala?

Stora ekonomiska problem

I grund och botten har AfD vunnit stöd på grund av missnöjet med migrationen, särskilt efter 2015. Men ovanpå detta har Tyskland stora ekonomiska problem. Visserligen drev CDU och SPD igenom en reformering av den så kallade skuldbromsen för att möjliggöra lånefinansiering av investeringar i infrastruktur, klimatomställning och försvar.

I övrigt går det knackigt.

Den tyska ekonomin har inte växt de senaste sju åren. Pandemin, inflationen, ökade el- och bränslepriser, kriget i Ukraina och nu i Iran har varit förödande för den tyska ekonomin och därigenom hela det tyska samhället. Den tyska industrin har länge varit en viktig motor i den tyska ekonomin, ja i hela EU. Nu konkurrerar de kinesiska elbilarna ut de tyska bilarna. De är billigare och bättre. Och backas upp av den kinesiska staten som under kommunistpartiets ledning kan mobilisera enorma skalfördelar och har en obegränsad tillgång till kapital. De senaste åren har upp emot 350 000 industrijobb försvunnit i Tyskland; varje månad tappar Tyskland nu ytterligare cirka 15 000 arbetstillfällen i industrin.

Det är kanske inte konstigt att det skälver i det tyska samhället, och det politiska systemet skakar. Ekonomiska kriser göder ofta extremism. Det är sedan gammalt. Plånboksfrågor påverkar politiken och sätter ramarna för det politiskt möjliga.

Det ekonomiska tyska undret har till stora delar gått gamla Östtyskland förbi, det var kanske inte bättre förr men det var tryggare, så tänker och känner många i forna DDR.

Vänsterkonservativa BSW

Om AfD tar makten i Sachsen-Anhalt lär det betraktas som en milstolpe i Tysklands nutidshistoria. Partiet har en radikal agenda och ett 250 sidor långt program att sätta i sjön. Många politikområden rår inte delstaten själv över och kan kanske inte göra så mycket åt, som flyktingpolitiken som bestäms i Berlin och i Bryssel. Men partiet kommer med all säkerhet att göra livet surt för invandrare i Sachsen-Anhalt. Och det finns många områden där en AfD-regering har stora möjligheter att utmana det etablerade politiska systemet. Det lär bli en högintensiv krigföring med Berlin. Tänk Viktor Orbáns och Ungerns konflikt med EU.

Men i själva verket är frågan om vilka vilka partier som kommer in i och inte kommer in i delstatsparlamentet som avgör om AfD får egen majoritet; det finns en spärr på fem procents väljarstöd. I nuläget balanserar De Gröna, socialdemokratiska SPD och liberala FDP på den spärren. Men där befinner sig också Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Detta vänsterkonservativa parti delar många av AfD:s perspektiv, är invandringskritiskt, nationalistiskt och proryskt.

BSW har antytt ett möjligt stöd till en AfD-regering i Sachsen-Anhalt, om partiet tar sig över spärren. Det skulle förstås vara en ödets ironi om ett parti med starka rötter i och kulturella kopplingar till gamla DDR öppnar dörrarna till makten för ett högerradikalt parti. 1900-talets stora europeiska tragedier kastar fortfarande sina skuggor över vår tid. Historien tenderar att hela tiden göra sig påmind. Även när man trodde att allt det där var över.

Den högerpopulistiska vågen tar inte slut i brådrasket. Varken i Tyskland eller i Sverige. För detta är vår tids existentiella demokratiska strid, som präglar vår stund på jorden.

Håkan A Bengtsson

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna

DESCRIPTION:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Hur hänger helgens delstatsval i Sachsen-Anhalt ihop med det svenska valet en vecka senare?

I båda fallen står ett högerpopulistiskt parti på tröskeln till regeringsmakten.

Här hemma kämpar Jimmie Åkesson för att få upp Sverigedemokraternas valresultat. Det har sett lite magert ut. Opinionsmätningar har tytt på att väljarstödet för första gången i partiets historia skulle kunna minska i ett riksdagsval; i alla tidigare val från partiets bildande har SD ökat.

Jimmie Åkesson sa i början av valrörelsen att Sverigedemokraternas väljare inte gillar ”samarbetet med de borgerliga partierna”, eftersom SD inte är något borgerligt parti. Kanske något att fundera över för borgerligheten.

Delat proryska inlägg

De tre gamla borgerliga partier som sitter i Tidö-regeringen har ju närt förhoppningen att Sverigedemokraterna skulle transformeras till ett vanligt borgerligt parti. Och visst har Sverigedemokraterna försökt få bort medlemmar som gett uttryck för antisemitism och extrema åsikter. Men de har ju hela tiden en tendens att dyka upp igen närmast kontinuerligt – i en strid ström kommer nya avslöjanden, avhopp och uteslutningar.

Det finns en hel del sverigedemokratiska vildar i riksdagen. Senast i dagarna har det avslöjats att en SD-anställd delat proryska inlägg på sociala medier.

Innebörden i Åkessons uttalande att Sverigedemokraterna har en annan historia, andra rötter och andra politiska mål än borgerligheten har också en annan förklaring. Partiet balanserar ju hela tiden mellan normalisering och radikalisering i ett försök att hålla ihop sin väljarkoalition. Inte minst i valrörelser blir partiet mer konfrontativt. Och det gäller förstås även årets valkampanj.

Det handlar om att appellera till väljare som riskerar att bli kvar i soffan på valdagen. Men Åkesson är också orolig för att SD-väljare ska välja att rösta på andra alternativ på högerkanten, varav en del är rena avsöndringar från det egna partiet. Som ”Alternativ för Sverige”. Ett annat exempel är “Örebropartiet”, som faktiskt kan få över 12 procent av rösterna i Örebro län, och därmed erövra ett mandat i Sveriges riksdag.

Partiet är en ”one man show”. Partiledaren Markus Allard började som vänsterpartist, men uteslöts, och bildade Örebropartiet 2014. Han förenar vänster- och högerpopulism, nationalism och marxism.

Sverigedemokraternas konfrontativa valrörelse handlar inte minst om att inte tappa de väljare som kan gå till de här partierna. Nigel Farage har samma problem i Storbritannien, där ”Reform” har tappat väljare till utbrytarpartiet och mer extrema ”Restore Britain”. Det är också bakgrunden till att ingen i SD:s partiledning egentligen har något att invända mot Richard Jomshofs antimuslimska bokturné. Och Jimmie Åkesson själv lovar att benåda en förtalsdömd. I USA har ju Donald Trump benådat sina vänner.

Hållit till i demokratins tassemarker

Alternative für Deutschland (AfD) bildades 2013 av ett antal nationalekonomer av hög rang, som gillade fria marknader, men som var emot euron men accepterade EU. Tänk svenska Junilistan som en parallell.

Men professorerna lämnade partiet när nya medlemmar vällde in. En del kom från den politiska undervegetationen på högerkanten som aldrig tidigare i modern tid haft någon plattform att tala om. Tyskland har också med stöd i grundlagen förbjudit åtskilliga nazianstrukna partier och organisationer under efterkrigstiden.

I AfD öppnade sig nu en möjlighet för många av de som alltid hållit till i politikens och demokratins tassemarker att förverkliga sina radikala idéer.

De stora flyktingströmmarna i mitten av 10-talet ledde också till omfattande folkliga protester mot invandringen, särskilt om den kom från muslimska länder. Då bildades Pegida (”Patriotiska européer mot islamiseringen av västvärlden”), med rötter i Dresden, organisationen bör beskrivas som rasistiskt och högerextremt.

Man kan nog säga att AfD i någon mening omformades till det partipolitiska uttrycket för den här folkliga mobiliseringen mot invandring i allmänhet och muslimska invandrare i synnerhet. En lucka i historien öppnades för den här tidigare perifera och splittrade extremhögern.

Inte försökt bli rumsrena

Till skillnad från Sverigedemokraterna har AfD inte försökt bli rumsrena, utan leker med uttryck och symboler från nazitiden på ett medvetet och explicit sätt. Särskilt radikalt är partiets företrädare i några delstater i östra Tyskland. I Thüringen fick partiet nästan 33 procent i delstatsvalet för ett och ett halvt år sedan. Där leds partiet av Björn Höcke; en domstol har konstaterat att han kan kallas fascist. Weimar som ligger i Thüringen har gett namn åt den demokratiska republik som tog form efter första världskriget, för där undertecknades 1919 den demokratiska parlamentariska författningen, som fortlevde tills Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933.

Och inför söndagens val i Sachsen-Anhalt pekar opinionsmätningarna på att AfD kan få en bra bit över 40 procent, och kanske till och med få egen majoritet och bilda regering på egen hand i delstaten.

Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund är en ung, driftig och karismatisk politiker. Men han är också högerradikal. Der Spiegel placerade honom för några veckor sedan på sitt omslag med rubriken ”Den farligaste mannen i Tyskland”. Med tanke på partiets framgångar i hela Tyskland kan han mycket väl bli AfD:s kanslerkandidat i nästa tyska federala val. Han var visserligen medlem i kristdemokratiska CDU innan han gick till AfD 2014. Men Der Spiegel skriver att hans politiska historia inleddes i en organisation som sedan förbjöds, ”Heimattreue Jugend” (Fosterlandstrogen ungdom).

Flera andra personer i ledningen för AfD i Sachsen-Anhalt har samma bakgrund, och var aktiva där tillsammans med Siegmund.

Etnonationalism

På pappret är AfD alltså ett radikalare parti än SD. Men det är, menar jag, mer en fråga om en grad- än en artskillnad.

I båda fallen representerar de här partierna etnonationalism och invandringskritik, de ställer krav på massiva utvisningar. ”Remigration” har blivit ett begrepp på den högerradikala kanten. Klimatförnekelse är ett annat förenande drag. Kritiken mot public service går ut på att medierna ljuger medan alternativmedierna säger sanningen. AfD vill avskaffa delstatens public service. Skolan ska fostra medborgarna i nationell anda, genusperspektiv ska tas bort. Föreningar som inte stödjer en nationell agenda ska berövas offentligt stöd. Tjänstemännens oväld ifrågasätts. Universiteten ska underordnas politiska prioriteringar. AfD vill ha en patriotisk kulturpolitik, och inga pengar ska längre gå till ”antitysk konst och kultur”. Kyrkornas ekumeniska flyktingstöd ska förbjudas. Och så vidare. Och så vidare.

Parallellerna till Sverigedemokraternas agenda är förstås uppenbar och slående.

Korståg mot Bauhausskolan

För några år sedan gjorde min hustru och jag ett slags privat studieresa till Weimar och Dessau, bland annat för att lära oss mer om Bauhausskolans historiska rötter. Weimar är något av en borgerlig idyll, men var inte bara Goethes hemvist och Weimarrepublikens födelsestad. Här etablerades allra först den funktionalistiska Bauhausskolan.

AfD har inlett ett korståg mot Bauhausskolan, som i partiets ögon representerar en ”modernistisk irrgång”. Kopplingen till 30-talet är skrämmande och talande. Först motade konservativa krafter bort Bauhaus från Weimar. Den flyttade och blomstrade sedan i Dessau som ligger i Sachsen-Anhalt. Dessau var en industristad, och här kunde skolan blomstra i samverkan med industrialiseringen och arbetarrörelsen. Den medverkade till att bygga flera bostadsområden, som i dag besöks av turister från hela världen. 1932 fick skolan flytta igen, nu hade nazisterna tagit makten lokalt och tvingade bort Bauhausskolan, som en kort tid var belägen i Berlin. Men när Hitler tog makten upplöstes Bauhausskolan och spreds över världen i ett slags arkitektonisk diaspora.

I vår tid har AfD protesterat mot det stora Bauhausmuseet i centrala Dessau. Man kan fundera på om det kommer att stängas eller förtvina om AfD tar makten. Den historiska dimensionen är förstås slående och oroande. Många i Bauhausskolan var för övrigt judar. AfD vill hellre se ”tyska” hus. Här i Sverige har Sverigedemokraterna slagit ett slag för ”Sverigehuset”, ett falurött trähus som hämtat från Bullerbyn. Inget ont om trähus eller Falu rödfärg. Men städerna och byarna mår i min värld bättre av pluralism.

Men det är ju just pluralismen som skär sig med den högerpopulistiska världsbilden.

Vill avsluta Ukrainastödet

Man kan fundera på hur mycket DDR-historien spelar in i det här sammanhanget. AfD i den här delen av Tyskland spelar medvetet på ett slags östidentitet. DDR hade inga invandrare att tala om. Och det är här Pediga föddes och AfD har hittills fått störst stöd i östra Tyskland. I delstater i före detta Östtyskland är förståelsen för Kremls argument vanligt förekommande.

Hela AfD vill avsluta såväl det tyska stödet till Ukraina som sanktionerna mot Ryssland. Många tyskar, särskilt i den östra delen och inom AfD, är kritiska till USA. Även Sverigedemokraterna flörtade en hel del med Ryssland innan kriget i Ukraina; Putin styr ju ett nationalistiskt och konservativt välde. Detta ställer nya och svåra frågor till de andra partierna i Tyskland. I praktiken är AfD proryskt.

Om partiet vinner makten i Sachsen-Anhalt handlar det exempelvis om hur regeringen i Berlin ska hantera säkerhetsinformation som delas med lokala myndigheter. Vad gör ett parti med nära relationer till Kreml i så fall? Redan nu talas om att Nato inte kan ha trupper placerade i Sachsen-Anhalt. Kommer AfD:s lojalitet med Moskva bli viktigare än relationerna till Berlin?

AfD:s framgångar i Tyskland är uppseendeväckande. 2025 fick partiet nästan 21 procent i valet till förbundsdagen. Sedan har det bara ökat, som i Sachsen-Anhalt.

Samtidigt krisar koalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD. Koalitionen är ett politiskt tvångsäktenskap. Först och främst har kanslern och kristdemokraten Friedrich Merz inte imponerat och ifrågasätts nu öppet i sitt parti CDU. Merz framstår som arrogant och i avsaknad av fingertoppskänsla. Kanske styr han som en verkställande direktör snarare än en politiker, han har ju varit många år i näringslivet. Efter att ha suttit i koalitioner sedan 1998 (med undantag för en mandatperiod), mestadels som junior partner, är SPD en skugga av sitt forna jag. SPD:s stöd i arbetarklassen har dalat, AfD har tagit en stor del av SPD:s tidigare kärnväljare. SPD och CDU har turats om att regera sedan 1949. De var Västtysklands stora ”Volksparteien”. Håller folket på att träda in i AfD i stället? Eller kan de gamla folkpartierna återuppväckas ur sin dvala?

Stora ekonomiska problem

I grund och botten har AfD vunnit stöd på grund av missnöjet med migrationen, särskilt efter 2015. Men ovanpå detta har Tyskland stora ekonomiska problem. Visserligen drev CDU och SPD igenom en reformering av den så kallade skuldbromsen för att möjliggöra lånefinansiering av investeringar i infrastruktur, klimatomställning och försvar.

I övrigt går det knackigt.

Den tyska ekonomin har inte växt de senaste sju åren. Pandemin, inflationen, ökade el- och bränslepriser, kriget i Ukraina och nu i Iran har varit förödande för den tyska ekonomin och därigenom hela det tyska samhället. Den tyska industrin har länge varit en viktig motor i den tyska ekonomin, ja i hela EU. Nu konkurrerar de kinesiska elbilarna ut de tyska bilarna. De är billigare och bättre. Och backas upp av den kinesiska staten som under kommunistpartiets ledning kan mobilisera enorma skalfördelar och har en obegränsad tillgång till kapital. De senaste åren har upp emot 350 000 industrijobb försvunnit i Tyskland; varje månad tappar Tyskland nu ytterligare cirka 15 000 arbetstillfällen i industrin.

Det är kanske inte konstigt att det skälver i det tyska samhället, och det politiska systemet skakar. Ekonomiska kriser göder ofta extremism. Det är sedan gammalt. Plånboksfrågor påverkar politiken och sätter ramarna för det politiskt möjliga.

Det ekonomiska tyska undret har till stora delar gått gamla Östtyskland förbi, det var kanske inte bättre förr men det var tryggare, så tänker och känner många i forna DDR.

Vänsterkonservativa BSW

Om AfD tar makten i Sachsen-Anhalt lär det betraktas som en milstolpe i Tysklands nutidshistoria. Partiet har en radikal agenda och ett 250 sidor långt program att sätta i sjön. Många politikområden rår inte delstaten själv över och kan kanske inte göra så mycket åt, som flyktingpolitiken som bestäms i Berlin och i Bryssel. Men partiet kommer med all säkerhet att göra livet surt för invandrare i Sachsen-Anhalt. Och det finns många områden där en AfD-regering har stora möjligheter att utmana det etablerade politiska systemet. Det lär bli en högintensiv krigföring med Berlin. Tänk Viktor Orbáns och Ungerns konflikt med EU.

Men i själva verket är frågan om vilka vilka partier som kommer in i och inte kommer in i delstatsparlamentet som avgör om AfD får egen majoritet; det finns en spärr på fem procents väljarstöd. I nuläget balanserar De Gröna, socialdemokratiska SPD och liberala FDP på den spärren. Men där befinner sig också Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Detta vänsterkonservativa parti delar många av AfD:s perspektiv, är invandringskritiskt, nationalistiskt och proryskt.

BSW har antytt ett möjligt stöd till en AfD-regering i Sachsen-Anhalt, om partiet tar sig över spärren. Det skulle förstås vara en ödets ironi om ett parti med starka rötter i och kulturella kopplingar till gamla DDR öppnar dörrarna till makten för ett högerradikalt parti. 1900-talets stora europeiska tragedier kastar fortfarande sina skuggor över vår tid. Historien tenderar att hela tiden göra sig påmind. Även när man trodde att allt det där var över.

Den högerpopulistiska vågen tar inte slut i brådrasket. Varken i Tyskland eller i Sverige. För detta är vår tids existentiella demokratiska strid, som präglar vår stund på jorden.

Håkan A Bengtsson

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna

DESCRIPTION:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Skillnaden mellan SD och tyska AfD är en grad- snarare än artskillnad.

Hur hänger helgens delstatsval i Sachsen-Anhalt ihop med det svenska valet en vecka senare?

I båda fallen står ett högerpopulistiskt parti på tröskeln till regeringsmakten.

Här hemma kämpar Jimmie Åkesson för att få upp Sverigedemokraternas valresultat. Det har sett lite magert ut. Opinionsmätningar har tytt på att väljarstödet för första gången i partiets historia skulle kunna minska i ett riksdagsval; i alla tidigare val från partiets bildande har SD ökat.

Jimmie Åkesson sa i början av valrörelsen att Sverigedemokraternas väljare inte gillar ”samarbetet med de borgerliga partierna”, eftersom SD inte är något borgerligt parti. Kanske något att fundera över för borgerligheten.

Delat proryska inlägg

De tre gamla borgerliga partier som sitter i Tidö-regeringen har ju närt förhoppningen att Sverigedemokraterna skulle transformeras till ett vanligt borgerligt parti. Och visst har Sverigedemokraterna försökt få bort medlemmar som gett uttryck för antisemitism och extrema åsikter. Men de har ju hela tiden en tendens att dyka upp igen närmast kontinuerligt – i en strid ström kommer nya avslöjanden, avhopp och uteslutningar.

Det finns en hel del sverigedemokratiska vildar i riksdagen. Senast i dagarna har det avslöjats att en SD-anställd delat proryska inlägg på sociala medier.

Innebörden i Åkessons uttalande att Sverigedemokraterna har en annan historia, andra rötter och andra politiska mål än borgerligheten har också en annan förklaring. Partiet balanserar ju hela tiden mellan normalisering och radikalisering i ett försök att hålla ihop sin väljarkoalition. Inte minst i valrörelser blir partiet mer konfrontativt. Och det gäller förstås även årets valkampanj.

Det handlar om att appellera till väljare som riskerar att bli kvar i soffan på valdagen. Men Åkesson är också orolig för att SD-väljare ska välja att rösta på andra alternativ på högerkanten, varav en del är rena avsöndringar från det egna partiet. Som ”Alternativ för Sverige”. Ett annat exempel är “Örebropartiet”, som faktiskt kan få över 12 procent av rösterna i Örebro län, och därmed erövra ett mandat i Sveriges riksdag.

Partiet är en ”one man show”. Partiledaren Markus Allard började som vänsterpartist, men uteslöts, och bildade Örebropartiet 2014. Han förenar vänster- och högerpopulism, nationalism och marxism.

Sverigedemokraternas konfrontativa valrörelse handlar inte minst om att inte tappa de väljare som kan gå till de här partierna. Nigel Farage har samma problem i Storbritannien, där ”Reform” har tappat väljare till utbrytarpartiet och mer extrema ”Restore Britain”. Det är också bakgrunden till att ingen i SD:s partiledning egentligen har något att invända mot Richard Jomshofs antimuslimska bokturné. Och Jimmie Åkesson själv lovar att benåda en förtalsdömd. I USA har ju Donald Trump benådat sina vänner.

Hållit till i demokratins tassemarker

Alternative für Deutschland (AfD) bildades 2013 av ett antal nationalekonomer av hög rang, som gillade fria marknader, men som var emot euron men accepterade EU. Tänk svenska Junilistan som en parallell.

Men professorerna lämnade partiet när nya medlemmar vällde in. En del kom från den politiska undervegetationen på högerkanten som aldrig tidigare i modern tid haft någon plattform att tala om. Tyskland har också med stöd i grundlagen förbjudit åtskilliga nazianstrukna partier och organisationer under efterkrigstiden.

I AfD öppnade sig nu en möjlighet för många av de som alltid hållit till i politikens och demokratins tassemarker att förverkliga sina radikala idéer.

De stora flyktingströmmarna i mitten av 10-talet ledde också till omfattande folkliga protester mot invandringen, särskilt om den kom från muslimska länder. Då bildades Pegida (”Patriotiska européer mot islamiseringen av västvärlden”), med rötter i Dresden, organisationen bör beskrivas som rasistiskt och högerextremt.

Man kan nog säga att AfD i någon mening omformades till det partipolitiska uttrycket för den här folkliga mobiliseringen mot invandring i allmänhet och muslimska invandrare i synnerhet. En lucka i historien öppnades för den här tidigare perifera och splittrade extremhögern.

Inte försökt bli rumsrena

Till skillnad från Sverigedemokraterna har AfD inte försökt bli rumsrena, utan leker med uttryck och symboler från nazitiden på ett medvetet och explicit sätt. Särskilt radikalt är partiets företrädare i några delstater i östra Tyskland. I Thüringen fick partiet nästan 33 procent i delstatsvalet för ett och ett halvt år sedan. Där leds partiet av Björn Höcke; en domstol har konstaterat att han kan kallas fascist. Weimar som ligger i Thüringen har gett namn åt den demokratiska republik som tog form efter första världskriget, för där undertecknades 1919 den demokratiska parlamentariska författningen, som fortlevde tills Adolf Hitler utnämndes till rikskansler i januari 1933.

Och inför söndagens val i Sachsen-Anhalt pekar opinionsmätningarna på att AfD kan få en bra bit över 40 procent, och kanske till och med få egen majoritet och bilda regering på egen hand i delstaten.

Partiets toppkandidat Ulrich Siegmund är en ung, driftig och karismatisk politiker. Men han är också högerradikal. Der Spiegel placerade honom för några veckor sedan på sitt omslag med rubriken ”Den farligaste mannen i Tyskland”. Med tanke på partiets framgångar i hela Tyskland kan han mycket väl bli AfD:s kanslerkandidat i nästa tyska federala val. Han var visserligen medlem i kristdemokratiska CDU innan han gick till AfD 2014. Der Spiegel skriver att flera andra personer i ledningen för AfD i Sachsen-Anhalt har en bakgrund i en organisation som sedan förbjöds, ”Heimattreue Jugend” (Fosterlandstrogen ungdom).

Etnonationalism

På pappret är AfD alltså ett radikalare parti än SD. Men det är, menar jag, mer en fråga om en grad- än en artskillnad.

I båda fallen representerar de här partierna etnonationalism och invandringskritik, de ställer krav på massiva utvisningar. ”Remigration” har blivit ett begrepp på den högerradikala kanten. Klimatförnekelse är ett annat förenande drag. Kritiken mot public service går ut på att medierna ljuger medan alternativmedierna säger sanningen. AfD vill avskaffa delstatens public service. Skolan ska fostra medborgarna i nationell anda, genusperspektiv ska tas bort. Föreningar som inte stödjer en nationell agenda ska berövas offentligt stöd. Tjänstemännens oväld ifrågasätts. Universiteten ska underordnas politiska prioriteringar. AfD vill ha en patriotisk kulturpolitik, och inga pengar ska längre gå till ”antitysk konst och kultur”. Kyrkornas ekumeniska flyktingstöd ska förbjudas. Och så vidare. Och så vidare.

Parallellerna till Sverigedemokraternas agenda är förstås uppenbar och slående.

Korståg mot Bauhausskolan

För några år sedan gjorde min hustru och jag ett slags privat studieresa till Weimar och Dessau, bland annat för att lära oss mer om Bauhausskolans historiska rötter. Weimar är något av en borgerlig idyll, men var inte bara Goethes hemvist och Weimarrepublikens födelsestad. Här etablerades allra först den funktionalistiska Bauhausskolan.

AfD har inlett ett korståg mot Bauhausskolan, som i partiets ögon representerar en ”modernistisk irrgång”. Kopplingen till 30-talet är skrämmande och talande. Först motade konservativa krafter bort Bauhaus från Weimar. Den flyttade och blomstrade sedan i Dessau som ligger i Sachsen-Anhalt. Dessau var en industristad, och här kunde skolan blomstra i samverkan med industrialiseringen och arbetarrörelsen. Den medverkade till att bygga flera bostadsområden, som i dag besöks av turister från hela världen. 1932 fick skolan flytta igen, nu hade nazisterna tagit makten lokalt och tvingade bort Bauhausskolan, som en kort tid var belägen i Berlin. Men när Hitler tog makten upplöstes Bauhausskolan och spreds över världen i ett slags arkitektonisk diaspora.

I vår tid har AfD protesterat mot det stora Bauhausmuseet i centrala Dessau. Man kan fundera på om det kommer att stängas eller förtvina om AfD tar makten. Den historiska dimensionen är förstås slående och oroande. Många i Bauhausskolan var för övrigt judar. AfD vill hellre se ”tyska” hus. Här i Sverige har Sverigedemokraterna slagit ett slag för ”Sverigehuset”, ett falurött trähus som hämtat från Bullerbyn. Inget ont om trähus eller Falu rödfärg. Men städerna och byarna mår i min värld bättre av pluralism.

Men det är ju just pluralismen som skär sig med den högerpopulistiska världsbilden.

Vill avsluta Ukrainastödet

Man kan fundera på hur mycket DDR-historien spelar in i det här sammanhanget. AfD i den här delen av Tyskland spelar medvetet på ett slags östidentitet. DDR hade inga invandrare att tala om. Och det är här Pediga föddes och AfD har hittills fått störst stöd i östra Tyskland. I delstater i före detta Östtyskland är förståelsen för Kremls argument vanligt förekommande.

Hela AfD vill avsluta såväl det tyska stödet till Ukraina som sanktionerna mot Ryssland. Många tyskar, särskilt i den östra delen och inom AfD, är kritiska till USA. Även Sverigedemokraterna flörtade en hel del med Ryssland innan kriget i Ukraina; Putin styr ju ett nationalistiskt och konservativt välde. Detta ställer nya och svåra frågor till de andra partierna i Tyskland. I praktiken är AfD proryskt.

Om partiet vinner makten i Sachsen-Anhalt handlar det exempelvis om hur regeringen i Berlin ska hantera säkerhetsinformation som delas med lokala myndigheter. Vad gör ett parti med nära relationer till Kreml i så fall? Redan nu talas om att Nato inte kan ha trupper placerade i Sachsen-Anhalt. Kommer AfD:s lojalitet med Moskva bli viktigare än relationerna till Berlin?

AfD:s framgångar i Tyskland är uppseendeväckande. 2025 fick partiet nästan 21 procent i valet till förbundsdagen. Sedan har det bara ökat, som i Sachsen-Anhalt.

Samtidigt krisar koalitionen mellan kristdemokratiska CDU och socialdemokratiska SPD. Koalitionen är ett politiskt tvångsäktenskap. Först och främst har kanslern och kristdemokraten Friedrich Merz inte imponerat och ifrågasätts nu öppet i sitt parti CDU. Merz framstår som arrogant och i avsaknad av fingertoppskänsla. Kanske styr han som en verkställande direktör snarare än en politiker, han har ju varit många år i näringslivet. Efter att ha suttit i koalitioner sedan 1998 (med undantag för en mandatperiod), mestadels som junior partner, är SPD en skugga av sitt forna jag. SPD:s stöd i arbetarklassen har dalat, AfD har tagit en stor del av SPD:s tidigare kärnväljare. SPD och CDU har turats om att regera sedan 1949. De var Västtysklands stora ”Volksparteien”. Håller folket på att träda in i AfD i stället? Eller kan de gamla folkpartierna återuppväckas ur sin dvala?

Stora ekonomiska problem

I grund och botten har AfD vunnit stöd på grund av missnöjet med migrationen, särskilt efter 2015. Men ovanpå detta har Tyskland stora ekonomiska problem. Visserligen drev CDU och SPD igenom en reformering av den så kallade skuldbromsen för att möjliggöra lånefinansiering av investeringar i infrastruktur, klimatomställning och försvar.

I övrigt går det knackigt.

Den tyska ekonomin har inte växt de senaste sju åren. Pandemin, inflationen, ökade el- och bränslepriser, kriget i Ukraina och nu i Iran har varit förödande för den tyska ekonomin och därigenom hela det tyska samhället. Den tyska industrin har länge varit en viktig motor i den tyska ekonomin, ja i hela EU. Nu konkurrerar de kinesiska elbilarna ut de tyska bilarna. De är billigare och bättre. Och backas upp av den kinesiska staten som under kommunistpartiets ledning kan mobilisera enorma skalfördelar och har en obegränsad tillgång till kapital. De senaste åren har upp emot 350 000 industrijobb försvunnit i Tyskland; varje månad tappar Tyskland nu ytterligare cirka 15 000 arbetstillfällen i industrin.

Det är kanske inte konstigt att det skälver i det tyska samhället, och det politiska systemet skakar. Ekonomiska kriser göder ofta extremism. Det är sedan gammalt. Plånboksfrågor påverkar politiken och sätter ramarna för det politiskt möjliga.

Det ekonomiska tyska undret har till stora delar gått gamla Östtyskland förbi, det var kanske inte bättre förr men det var tryggare, så tänker och känner många i forna DDR.

Vänsterkonservativa BSW

Om AfD tar makten i Sachsen-Anhalt lär det betraktas som en milstolpe i Tysklands nutidshistoria. Partiet har en radikal agenda och ett 250 sidor långt program att sätta i sjön. Många politikområden rår inte delstaten själv över och kan kanske inte göra så mycket åt, som flyktingpolitiken som bestäms i Berlin och i Bryssel. Men partiet kommer med all säkerhet att göra livet surt för invandrare i Sachsen-Anhalt. Och det finns många områden där en AfD-regering har stora möjligheter att utmana det etablerade politiska systemet. Det lär bli en högintensiv krigföring med Berlin. Tänk Viktor Orbáns och Ungerns konflikt med EU.

Men i själva verket är frågan om vilka vilka partier som kommer in i och inte kommer in i delstatsparlamentet som avgör om AfD får egen majoritet; det finns en spärr på fem procents väljarstöd. I nuläget balanserar De Gröna, socialdemokratiska SPD och liberala FDP på den spärren. Men där befinner sig också Bündnis Sahra Wagenknecht (BSW). Detta vänsterkonservativa parti delar många av AfD:s perspektiv, är invandringskritiskt, nationalistiskt och proryskt.

BSW har antytt ett möjligt stöd till en AfD-regering i Sachsen-Anhalt, om partiet tar sig över spärren. Det skulle förstås vara en ödets ironi om ett parti med starka rötter i och kulturella kopplingar till gamla DDR öppnar dörrarna till makten för ett högerradikalt parti. 1900-talets stora europeiska tragedier kastar fortfarande sina skuggor över vår tid. Historien tenderar att hela tiden göra sig påmind. Även när man trodde att allt det där var över.

Den högerpopulistiska vågen tar inte slut i brådrasket. Varken i Tyskland eller i Sverige. För detta är vår tids existentiella demokratiska strid, som präglar vår stund på jorden.

Håkan A Bengtsson

Inlägget Slående tysk parallell till Sverigedemokraterna dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Medborgardemokratin måste vara upplyst

DESCRIPTION:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft.

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Rickard Sandler, statsminister och mångårig utrikesminister, sade i sina minnesord över den 1925 avlidne regeringskollegan Fredrik Thorsson (S), son till en skomakare: ”Hans liv och bana är historien om hur en arbetare blivit medborgare”. Thorsson blev föräldralös vid nio och såldes på barnauktion. Som vuxen blev han först handelsminister, sedan respekterad finansminister.

Demokratin gjorde undersåten Fredrik Thorsson till medborgare. Undersåten gör som den blir tillsagd. Medborgaren tänker själv. Medborgaren måste hålla sig informerad om sak- och maktförhållanden och delar denna kunskap med andra medborgare. En medborgardemokrati måste vara en upplyst demokrati.

Självstyrande studier

I Sverige fick upplysningen fasta ramar och levande platser: bibliotek, studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Föreningsliv med kunskap i att skriva dagordningar och protokoll. En mängd folkrörelsebaserade tidningar och tidskrifter.

En infrastruktur för kunskap om och försvar av den upplysta demokratin byggdes snabbt upp under bred politisk enighet.

Folkbiblioteken fick statliga medel 1912. Folkbildningen fick ett första samlat stöd 1924. Samtidigt startade radion med ett uttalat folkbildningsuppdrag. Stödet till folkbildningen trappades upp under 1900-talet, särskilt i ett riksdagsbeslut 1947 efter de positiva erfarenheterna av folkbildning under beredskapsåren.

Böcker för medborgarkunskap gavs ut. Rickard Sandler var tidigt ute med sin nationalekonomiska klassiker ”Samhället sådant det är” (1911, läst i årtionden). Försvarsministern och senare finansministern Per Edvin Skölds ”Kommunalkunskap” kom i 17 upplagor, liksom hans otaliga skrifter om skatter, tullar, vägar, försvar och annan kunskap som medborgarna i en demokrati behöver. Värner Rydéns ”Medborgarkunskap” kom 1923 och användes in på 1960-talet. Den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad gav ut skrifter om ansvarsfrågor kring fred och jordbruk. Elin Wägner skrev om hushållning i kristid i den evigt omtryckta ”Väckarklocka” (1941).

Folkhögskolornas antal femdubblades under 1900-talet. Studieförbunden knöt till sig ständigt fler medlemsorganisationer vilket mobiliserade befolkningen kring självstyrande studier och samtal.

Medier med ansvariga utgivare försvagas

Det var då. Dagens villkor för den upplysta demokratin är helt annorlunda. Många trodde att internet skulle bidra till upplysningen, rentav vitalisera demokratin. Men de sociala medierna har inneburit något helt annat.

De sociala mediernas ägare har utvecklat affärsmodeller som gör det möjligt för dem att lägga under sig de nationella och lokala reklammarknader som under ett par århundraden medfinansierat tryckta mediers granskning av privat och offentlig maktutövning. Medier med ansvariga utgivare försvagas. De sociala mediernas algoritmer ger de amerikanska techplattformarna ytterligare möjligheter att kolonisera människornas medvetanden. Den upplyste medborgaren ingår inte i affärsmodellen.

AI ser ut att accelerera denna maktutövning. Varningsklockorna ringer nu, från Vatikanen till världens finanscentra och även svenska IVA. I Financial Times skriver chefskolumnisten Martin Wolf att AI kommer att medföra ”en extraordinär koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på ett litet fåtal”. De som vill att demokratin ska överleva ”måste försöka stoppa detta”.

De politiska ombuden för denna omvandling, män som J.D. Vance och Elon Musk, själv tech- och medieoligark, reser runt i Europa och kampanjar för just de högerextrema politiska krafter som enligt samstämmiga undersökningar utgör det största hotet mot den västliga demokratin.

I de nya oligarkernas värld ska medborgaren åter bli undersåte. Därför måste nu den upplysta demokratins försvarare klart, tydligt och konkret träda fram.

Fler måste ta ansvar

Sverige är ett av världens mest stiftelsetäta länder. Stiftelsen bokförlaget Natur & Kultur ger många personer stöd och stipendier också för demokratin och har kapacitet för mer. Dess stadgar ger stiftelsens styrelse det uttryckliga uppdraget att verka mot totalitära idéer. Stiftelsen har i dag ett kapital på 1 700 miljoner kronor och därmed också de ekonomiska resurserna.

Förlaget grundades 1922 för att delta i den upplysta medborgardemokratin. Johan Hansson, som var förlagschef under trettio år, grundade 1947 Stiftelsen bokförlaget Natur och Kultur och senare också stiftelsen Rättsfonden. Denna visade i en undersökning häromåret hur svag kunskapen om demokrati och rättsstatens villkor är bland svenska tonåringar.

Fonden har därför föreslagit en medborgarhandbok i Rydéns, Sandlers och Skölds efterföljd. Förlaget och fonden skulle göra en stor insats för den svenska demokratins självförsvar genom att ge ut en digital medborgarhandbok för Sverige i vår tid. En sådan måste utgå från en grundlig analys av dagens ekonomiska och politiska maktförhållanden och med konkreta förslag på hur dessa kan förändras för att stärka den svenska demokratins självförsvar.

Andra stiftelser borde följa, och ge ord och möjligheter till fler som vill arbeta för att återupprätta den upplysta demokratin. Vi tror att intresset är brett.

Politiken måste, nu liksom för ett sekel sedan, ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. De senaste årens nedskärningar i folkbildningen måste vändas. Vi är bara i början av ett långvarigt och krävande försvarsarbete för vår samhällsmodell och vår frihet.

Måns Lönnroth, författare till essän ”Vem var Johan Hansson och vem är han idag?” (2026). Natur & Kultur grundades av hans morföräldrar.

Sverker Sörlin, författare till boken ”Till folkbildningens försvar: Rätten att veta tillsammans” (Natur & Kultur, utkommer 31 augusti)

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Medborgardemokratin måste vara upplyst

DESCRIPTION:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft.

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. Det skriver Måns Lönnroth och Sverker Sörlin. 

Rickard Sandler, statsminister och mångårig utrikesminister, sade i sina minnesord över den 1925 avlidne regeringskollegan Fredrik Thorsson (S), son till en skomakare: ”Hans liv och bana är historien om hur en arbetare blivit medborgare”. Thorsson blev föräldralös vid nio och såldes på barnauktion. Som vuxen blev han först handelsminister, sedan respekterad finansminister.

Demokratin gjorde undersåten Fredrik Thorsson till medborgare. Undersåten gör som den blir tillsagd. Medborgaren tänker själv. Medborgaren måste hålla sig informerad om sak- och maktförhållanden och delar denna kunskap med andra medborgare. En medborgardemokrati måste vara en upplyst demokrati.

Självstyrande studier

I Sverige fick upplysningen fasta ramar och levande platser: bibliotek, studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Föreningsliv med kunskap i att skriva dagordningar och protokoll. En mängd folkrörelsebaserade tidningar och tidskrifter.

En infrastruktur för kunskap om och försvar av den upplysta demokratin byggdes snabbt upp under bred politisk enighet.

Folkbiblioteken fick statliga medel 1912. Folkbildningen fick ett första samlat stöd 1924. Samtidigt startade radion med ett uttalat folkbildningsuppdrag. Stödet till folkbildningen trappades upp under 1900-talet, särskilt i ett riksdagsbeslut 1947 efter de positiva erfarenheterna av folkbildning under beredskapsåren.

Böcker för medborgarkunskap gavs ut. Rickard Sandler var tidigt ute med sin nationalekonomiska klassiker ”Samhället sådant det är” (1911, läst i årtionden). Försvarsministern och senare finansministern Per Edvin Skölds ”Kommunalkunskap” kom i 17 upplagor, liksom hans otaliga skrifter om skatter, tullar, vägar, försvar och annan kunskap som medborgarna i en demokrati behöver. Värner Rydéns ”Medborgarkunskap” kom 1923 och användes in på 1960-talet. Den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad gav ut skrifter om ansvarsfrågor kring fred och jordbruk. Elin Wägner skrev om hushållning i kristid i den evigt omtryckta ”Väckarklocka” (1941).

Folkhögskolornas antal femdubblades under 1900-talet. Studieförbunden knöt till sig ständigt fler medlemsorganisationer vilket mobiliserade befolkningen kring självstyrande studier och samtal.

Medier med ansvariga utgivare försvagas

Det var då. Dagens villkor för den upplysta demokratin är helt annorlunda. Många trodde att internet skulle bidra till upplysningen, rentav vitalisera demokratin. Men de sociala medierna har inneburit något helt annat.

De sociala mediernas ägare har utvecklat affärsmodeller som gör det möjligt för dem att lägga under sig de nationella och lokala reklammarknader som under ett par århundraden medfinansierat tryckta mediers granskning av privat och offentlig maktutövning. Medier med ansvariga utgivare försvagas. De sociala mediernas algoritmer ger de amerikanska techplattformarna ytterligare möjligheter att kolonisera människornas medvetanden. Den upplyste medborgaren ingår inte i affärsmodellen.

AI ser ut att accelerera denna maktutövning. Varningsklockorna ringer nu, från Vatikanen till världens finanscentra och även svenska IVA. I Financial Times skriver chefskolumnisten Martin Wolf att AI kommer att medföra ”en extraordinär koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på ett litet fåtal”. De som vill att demokratin ska överleva ”måste försöka stoppa detta”.

De politiska ombuden för denna omvandling, män som J.D. Vance och Elon Musk, själv tech- och medieoligark, reser runt i Europa och kampanjar för just de högerextrema politiska krafter som enligt samstämmiga undersökningar utgör det största hotet mot den västliga demokratin.

I de nya oligarkernas värld ska medborgaren åter bli undersåte. Därför måste nu den upplysta demokratins försvarare klart, tydligt och konkret träda fram.

Fler måste ta ansvar

Sverige är ett av världens mest stiftelsetäta länder. Stiftelsen bokförlaget Natur & Kultur ger många personer stöd och stipendier också för demokratin och har kapacitet för mer. Dess stadgar ger stiftelsens styrelse det uttryckliga uppdraget att verka mot totalitära idéer. Stiftelsen har i dag ett kapital på 1 700 miljoner kronor och därmed också de ekonomiska resurserna.

Förlaget grundades 1922 för att delta i den upplysta medborgardemokratin. Johan Hansson, som var förlagschef under trettio år, grundade 1947 Stiftelsen bokförlaget Natur och Kultur och senare också stiftelsen Rättsfonden. Denna visade i en undersökning häromåret hur svag kunskapen om demokrati och rättsstatens villkor är bland svenska tonåringar.

Fonden har därför föreslagit en medborgarhandbok i Rydéns, Sandlers och Skölds efterföljd. Förlaget och fonden skulle göra en stor insats för den svenska demokratins självförsvar genom att ge ut en digital medborgarhandbok för Sverige i vår tid. En sådan måste utgå från en grundlig analys av dagens ekonomiska och politiska maktförhållanden och med konkreta förslag på hur dessa kan förändras för att stärka den svenska demokratins självförsvar.

Andra stiftelser borde följa, och ge ord och möjligheter till fler som vill arbeta för att återupprätta den upplysta demokratin. Vi tror att intresset är brett.

Politiken måste, nu liksom för ett sekel sedan, ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. De senaste årens nedskärningar i folkbildningen måste vändas. Vi är bara i början av ett långvarigt och krävande försvarsarbete för vår samhällsmodell och vår frihet.

Måns Lönnroth, författare till essän ”Vem var Johan Hansson och vem är han idag?” (2026). Natur & Kultur grundades av hans morföräldrar.

Sverker Sörlin, författare till boken ”Till folkbildningens försvar: Rätten att veta tillsammans” (Natur & Kultur, utkommer 31 augusti)

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Medborgardemokratin måste vara upplyst

DESCRIPTION:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft.

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Rickard Sandler, statsminister och mångårig utrikesminister, sade i sina minnesord över den 1925 avlidne regeringskollegan Fredrik Thorsson (S), son till en skomakare: ”Hans liv och bana är historien om hur en arbetare blivit medborgare”. Thorsson blev föräldralös vid nio och såldes på barnauktion. Som vuxen blev han först handelsminister, sedan respekterad finansminister.

Demokratin gjorde undersåten Fredrik Thorsson till medborgare. Undersåten gör som den blir tillsagd. Medborgaren tänker själv. Medborgaren måste hålla sig informerad om sak- och maktförhållanden och delar denna kunskap med andra medborgare. En medborgardemokrati måste vara en upplyst demokrati.

Självstyrande studier

I Sverige fick upplysningen fasta ramar och levande platser: bibliotek, studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Föreningsliv med kunskap i att skriva dagordningar och protokoll. En mängd folkrörelsebaserade tidningar och tidskrifter.

En infrastruktur för kunskap om och försvar av den upplysta demokratin byggdes snabbt upp under bred politisk enighet.

Folkbiblioteken fick statliga medel 1912. Folkbildningen fick ett första samlat stöd 1924. Samtidigt startade radion med ett uttalat folkbildningsuppdrag. Stödet till folkbildningen trappades upp under 1900-talet, särskilt i ett riksdagsbeslut 1947 efter de positiva erfarenheterna av folkbildning under beredskapsåren.

Böcker för medborgarkunskap gavs ut. Rickard Sandler var tidigt ute med sin nationalekonomiska klassiker ”Samhället sådant det är” (1911, läst i årtionden). Försvarsministern och senare finansministern Per Edvin Skölds ”Kommunalkunskap” kom i 17 upplagor, liksom hans otaliga skrifter om skatter, tullar, vägar, försvar och annan kunskap som medborgarna i en demokrati behöver. Värner Rydéns ”Medborgarkunskap” kom 1923 och användes in på 1960-talet. Den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad gav ut skrifter om ansvarsfrågor kring fred och jordbruk. Elin Wägner skrev om hushållning i kristid i den evigt omtryckta ”Väckarklocka” (1941).

Folkhögskolornas antal femdubblades under 1900-talet. Studieförbunden knöt till sig ständigt fler medlemsorganisationer vilket mobiliserade befolkningen kring självstyrande studier och samtal.

Medier med ansvariga utgivare försvagas

Det var då. Dagens villkor för den upplysta demokratin är helt annorlunda. Många trodde att internet skulle bidra till upplysningen, rentav vitalisera demokratin. Men de sociala medierna har inneburit något helt annat.

De sociala mediernas ägare har utvecklat affärsmodeller som gör det möjligt för dem att lägga under sig de nationella och lokala reklammarknader som under ett par århundraden medfinansierat tryckta mediers granskning av privat och offentlig maktutövning. Medier med ansvariga utgivare försvagas. De sociala mediernas algoritmer ger de amerikanska techplattformarna ytterligare möjligheter att kolonisera människornas medvetanden. Den upplyste medborgaren ingår inte i affärsmodellen.

AI ser ut att accelerera denna maktutövning. Varningsklockorna ringer nu, från Vatikanen till världens finanscentra och även svenska IVA. I Financial Times skriver chefskolumnisten Martin Wolf att AI kommer att medföra ”en extraordinär koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på ett litet fåtal”. De som vill att demokratin ska överleva ”måste försöka stoppa detta”.

De politiska ombuden för denna omvandling, män som J.D. Vance och Elon Musk, själv tech- och medieoligark, reser runt i Europa och kampanjar för just de högerextrema politiska krafter som enligt samstämmiga undersökningar utgör det största hotet mot den västliga demokratin.

I de nya oligarkernas värld ska medborgaren åter bli undersåte. Därför måste nu den upplysta demokratins försvarare klart, tydligt och konkret träda fram.

Fler måste ta ansvar

Sverige är ett av världens mest stiftelsetäta länder. Stiftelsen bokförlaget Natur & Kultur ger många personer stöd och stipendier också för demokratin och har kapacitet för mer. Dess stadgar ger stiftelsens styrelse det uttryckliga uppdraget att verka mot totalitära idéer. Stiftelsen har i dag ett kapital på 1 700 miljoner kronor och därmed också de ekonomiska resurserna.

Förlaget grundades 1922 för att delta i den upplysta medborgardemokratin. Johan Hansson, som var förlagschef under trettio år, grundade 1947 Stiftelsen bokförlaget Natur och Kultur och senare också stiftelsen Rättsfonden. Denna visade i en undersökning häromåret hur svag kunskapen om demokrati och rättsstatens villkor är bland svenska tonåringar.

Fonden har därför föreslagit en medborgarhandbok i Rydéns, Sandlers och Skölds efterföljd. Förlaget och fonden skulle göra en stor insats för den svenska demokratins självförsvar genom att ge ut en digital medborgarhandbok för Sverige i vår tid. En sådan måste utgå från en grundlig analys av dagens ekonomiska och politiska maktförhållanden och med konkreta förslag på hur dessa kan förändras för att stärka den svenska demokratins självförsvar.

Andra stiftelser borde följa, och ge ord och möjligheter till fler som vill arbeta för att återupprätta den upplysta demokratin. Vi tror att intresset är brett.

Politiken måste, nu liksom för ett sekel sedan, ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. De senaste årens nedskärningar i folkbildningen måste vändas. Vi är bara i början av ett långvarigt och krävande försvarsarbete för vår samhällsmodell och vår frihet.

Måns Lönnroth, författare till essän ”Vem var Johan Hansson och vem är han idag?” (2026). Natur & Kultur grundades av hans morföräldrar.

Sverker Sörlin, författare till boken ”Till folkbildningens försvar: Rätten att veta tillsammans” (Natur & Kultur, utkommer 31 augusti)

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Medborgardemokratin måste vara upplyst

DESCRIPTION:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft.

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Fler kan och bör ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. Det skriver Måns Lönnroth och Sverker Sörlin. 

Rickard Sandler, statsminister och mångårig utrikesminister, sade i sina minnesord över den 1925 avlidne regeringskollegan Fredrik Thorsson (S), son till en skomakare: ”Hans liv och bana är historien om hur en arbetare blivit medborgare”. Thorsson blev föräldralös vid nio och såldes på barnauktion. Som vuxen blev han först handelsminister, sedan respekterad finansminister.

Demokratin gjorde undersåten Fredrik Thorsson till medborgare. Undersåten gör som den blir tillsagd. Medborgaren tänker själv. Medborgaren måste hålla sig informerad om sak- och maktförhållanden och delar denna kunskap med andra medborgare. En medborgardemokrati måste vara en upplyst demokrati.

Självstyrande studier

I Sverige fick upplysningen fasta ramar och levande platser: bibliotek, studiecirklar, föreläsningar och annan folkbildning. Föreningsliv med kunskap i att skriva dagordningar och protokoll. En mängd folkrörelsebaserade tidningar och tidskrifter.

En infrastruktur för kunskap om och försvar av den upplysta demokratin byggdes snabbt upp under bred politisk enighet.

Folkbiblioteken fick statliga medel 1912. Folkbildningen fick ett första samlat stöd 1924. Samtidigt startade radion med ett uttalat folkbildningsuppdrag. Stödet till folkbildningen trappades upp under 1900-talet, särskilt i ett riksdagsbeslut 1947 efter de positiva erfarenheterna av folkbildning under beredskapsåren.

Böcker för medborgarkunskap gavs ut. Rickard Sandler var tidigt ute med sin nationalekonomiska klassiker ”Samhället sådant det är” (1911, läst i årtionden). Försvarsministern och senare finansministern Per Edvin Skölds ”Kommunalkunskap” kom i 17 upplagor, liksom hans otaliga skrifter om skatter, tullar, vägar, försvar och annan kunskap som medborgarna i en demokrati behöver. Värner Rydéns ”Medborgarkunskap” kom 1923 och användes in på 1960-talet. Den kvinnliga medborgarskolan i Fogelstad gav ut skrifter om ansvarsfrågor kring fred och jordbruk. Elin Wägner skrev om hushållning i kristid i den evigt omtryckta ”Väckarklocka” (1941).

Folkhögskolornas antal femdubblades under 1900-talet. Studieförbunden knöt till sig ständigt fler medlemsorganisationer vilket mobiliserade befolkningen kring självstyrande studier och samtal.

Medier med ansvariga utgivare försvagas

Det var då. Dagens villkor för den upplysta demokratin är helt annorlunda. Många trodde att internet skulle bidra till upplysningen, rentav vitalisera demokratin. Men de sociala medierna har inneburit något helt annat.

De sociala mediernas ägare har utvecklat affärsmodeller som gör det möjligt för dem att lägga under sig de nationella och lokala reklammarknader som under ett par århundraden medfinansierat tryckta mediers granskning av privat och offentlig maktutövning. Medier med ansvariga utgivare försvagas. De sociala mediernas algoritmer ger de amerikanska techplattformarna ytterligare möjligheter att kolonisera människornas medvetanden. Den upplyste medborgaren ingår inte i affärsmodellen.

AI ser ut att accelerera denna maktutövning. Varningsklockorna ringer nu, från Vatikanen till världens finanscentra och även svenska IVA. I Financial Times skriver chefskolumnisten Martin Wolf att AI kommer att medföra ”en extraordinär koncentration av ekonomisk och politisk makt i händerna på ett litet fåtal”. De som vill att demokratin ska överleva ”måste försöka stoppa detta”.

De politiska ombuden för denna omvandling, män som J.D. Vance och Elon Musk, själv tech- och medieoligark, reser runt i Europa och kampanjar för just de högerextrema politiska krafter som enligt samstämmiga undersökningar utgör det största hotet mot den västliga demokratin.

I de nya oligarkernas värld ska medborgaren åter bli undersåte. Därför måste nu den upplysta demokratins försvarare klart, tydligt och konkret träda fram.

Fler måste ta ansvar

Sverige är ett av världens mest stiftelsetäta länder. Stiftelsen bokförlaget Natur & Kultur ger många personer stöd och stipendier också för demokratin och har kapacitet för mer. Dess stadgar ger stiftelsens styrelse det uttryckliga uppdraget att verka mot totalitära idéer. Stiftelsen har i dag ett kapital på 1 700 miljoner kronor och därmed också de ekonomiska resurserna.

Förlaget grundades 1922 för att delta i den upplysta medborgardemokratin. Johan Hansson, som var förlagschef under trettio år, grundade 1947 Stiftelsen bokförlaget Natur och Kultur och senare också stiftelsen Rättsfonden. Denna visade i en undersökning häromåret hur svag kunskapen om demokrati och rättsstatens villkor är bland svenska tonåringar.

Fonden har därför föreslagit en medborgarhandbok i Rydéns, Sandlers och Skölds efterföljd. Förlaget och fonden skulle göra en stor insats för den svenska demokratins självförsvar genom att ge ut en digital medborgarhandbok för Sverige i vår tid. En sådan måste utgå från en grundlig analys av dagens ekonomiska och politiska maktförhållanden och med konkreta förslag på hur dessa kan förändras för att stärka den svenska demokratins självförsvar.

Andra stiftelser borde följa, och ge ord och möjligheter till fler som vill arbeta för att återupprätta den upplysta demokratin. Vi tror att intresset är brett.

Politiken måste, nu liksom för ett sekel sedan, ta ansvar för att säkra medborgardemokratins livskraft. De senaste årens nedskärningar i folkbildningen måste vändas. Vi är bara i början av ett långvarigt och krävande försvarsarbete för vår samhällsmodell och vår frihet.

Måns Lönnroth, författare till essän ”Vem var Johan Hansson och vem är han idag?” (2026). Natur & Kultur grundades av hans morföräldrar.

Sverker Sörlin, författare till boken ”Till folkbildningens försvar: Rätten att veta tillsammans” (Natur & Kultur, utkommer 31 augusti)

Inlägget Medborgardemokratin måste vara upplyst dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern

DESCRIPTION:
Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama.

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Orphan

Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama, som utspelas i efterdyningarna av det antikommunistiska upproret i Ungern 1956.

Den ungerske regissörens László Nemes gjorde sig ett namn med debutfilmen “Sauls son” (2015), som vann juryns stora pris i Cannes 2015 och en Oscar föra bästa utländska film året därpå. Filmen handlar om den ungerske juden Saul Ausländer som tillsammans med andra ungerska judar ingår i ett så kallat ”sonderkommando”i koncentrationslägret i Auschwitz . Deras uppgift är att eskortera människor till gaskamrarna för att sedan bränna liken efter att de gasats ihjäl. En mycket obehaglig och berörande film om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under förintelsen. 

Försvunnen far

I Nemes nya film “Orphan” är det åter ungerska judars situation som står i fokus. Filmen börjar 1947 då förintelseöverlevaren Klára (Andrea Waskovics) återförenas med sin son Andor (Bojtorján Barabas), som varit gömd på ett barnhem under kriget. Snart flyttas vi tio år fram i tiden till efterdyningarna av den antikommunistiska revolten i Ungern 1956, som brutalt slogs ner av Sovjetunionen. Klára och Andor bor i en lägenhet i Budapest. Andor längtar efter sin försvunna far som han fortfarande hoppas är i livet, trots att fadern varit försvunnen sedan krigsslutet. 

“Orphan” är framför allt ett far- coh son son drama där spänningen mellan Andor (Bojtorján Barabas) och Mihály (Grégory Gadebois) är den drivande kraften. Foto: Lucky Dogs

 

När slaktaren Mihály Berend (Grégory Gadebois) kommer in i Klára och Andors liv förändras allt. Det visar sig att Mihály gömt Klára under kriget och han påstår sig också vara far till Andor. Nu vill han flytta in hos dem och adoptera Andor. Något pojken kraftigt motsätter sig. Kanske inte så konstigt med tanke på Mihálys tvivelaktiga karaktär. Det sägs att han tagit emot pengar för att gömma Klára och att han plågat och behandlat henne illa. 

Vid sidan av huvudhistorien får vi också följa Andors kamrat Sári (Elíz Szabó), vars bror Tamás (Soma Sándor)  gömmer sig för den hemliga polisen och planerar en flykt ut ur landet. En historia som ska utvecklas på ett dramatiskt sätt i filmens slutskede.  

Autentiska miljöer

Nemes har tidigare visat hur bra han är på att återskapa autentiska miljöer. “Orphan” är inget undantag. Miljöerna i 50-talets Budapest känns äkta när det gäller alltifrån specerihandeln där Klára jobbar till den slitna lägenheten där  Klára och Andor bor. Nemes har också på ett skickligt sätt lyckas återskapa stämningarna i ett land märkt av den nedslagna revolten. 

Precis som i László Nemes tidigare filmer står Mátyás Erdély för fotot. En fotograf som är bra  på att skapa stämningar genom ljus och skuggor. Det gäller inte minst filmens slutscen på ett folktomt tivoli, där de upplysta karusellerna och pariserhjulet bidrar till den ödesmättade stämningen.  

“Orphan” är ett starkt och välspelat drama som på ett skickligt vis väver samman den svåra situationen för judar i efterkrigstidens Ungern med efterdyningarna av den antikommunistiska revolten. Men framför allt är “Orphan” ett far – och son drama där spänningen mellan Andor och Mihály är den drivande kraften. 

Jon Andersson

“Orphan” har svensk biopremiär den 4 september. 

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern

DESCRIPTION:
Jon Andersson ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama.

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Orphan

Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama, som utspelas i efterdyningarna av det antikommunistiska upproret i Ungern 1956.

Den ungerske regissörens László Nemes gjorde sig ett namn med debutfilmen ”Sauls son” (2015), som vann juryns stora pris i Cannes 2015 och en Oscar föra bästa utländska film året därpå. Filmen handlar om den ungerske juden Saul Ausländer som tillsammans med andra ungerska judar ingår i ett så kallat ”sonderkommando”i koncentrationslägret i Auschwitz. Deras uppgift är att eskortera människor till gaskamrarna för att sedan bränna liken efter att de gasats ihjäl. En mycket obehaglig och berörande film om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under förintelsen. 

Försvunnen far

I Nemes nya film ”Orphan” är det åter ungerska judars situation som står i fokus. Filmen börjar 1947 då förintelseöverlevaren Klára (Andrea Waskovics) återförenas med sin son Andor (Bojtorján Barabas), som varit gömd på ett barnhem under kriget. Snart flyttas vi tio år fram i tiden till efterdyningarna av den antikommunistiska revolten i Ungern 1956, som brutalt slogs ner av Sovjetunionen. Klára och Andor bor i en lägenhet i Budapest. Andor längtar efter sin försvunna far som han fortfarande hoppas är i livet, trots att fadern varit försvunnen sedan krigsslutet. 

”Orphan” är framför allt ett far och son-drama där spänningen mellan Andor (Bojtorján Barabas) och Mihály (Grégory Gadebois) är den drivande kraften. Foto: Lucky Dogs

 

När slaktaren Mihály Berend (Grégory Gadebois) kommer in i Klára och Andors liv förändras allt. Det visar sig att Mihály gömt Klára under kriget och han påstår sig också vara far till Andor. Nu vill han flytta in hos dem och adoptera Andor. Något pojken kraftigt motsätter sig. Kanske inte så konstigt med tanke på Mihálys tvivelaktiga karaktär. Det sägs att han tagit emot pengar för att gömma Klára och att han plågat och behandlat henne illa. 

Vid sidan av huvudhistorien får vi också följa Andors kamrat Sári (Elíz Szabó), vars bror Tamás (Soma Sándor)  gömmer sig för den hemliga polisen och planerar en flykt ut ur landet. En historia som ska utvecklas på ett dramatiskt sätt i filmens slutskede.  

Autentiska miljöer

Nemes har tidigare visat hur bra han är på att återskapa autentiska miljöer. ”Orphan” är inget undantag. Miljöerna i 50-talets Budapest känns äkta när det gäller alltifrån specerihandeln där Klára jobbar till den slitna lägenheten där  Klára och Andor bor. Nemes har också på ett skickligt sätt lyckas återskapa stämningarna i ett land märkt av den nedslagna revolten. 

Precis som i László Nemes tidigare filmer står Mátyás Erdély för fotot. En fotograf som är bra  på att skapa stämningar genom ljus och skuggor. Det gäller inte minst filmens slutscen på ett folktomt tivoli, där de upplysta karusellerna och pariserhjulet bidrar till den ödesmättade stämningen.  

”Orphan” är ett starkt och välspelat drama som på ett skickligt vis väver samman den svåra situationen för judar i efterkrigstidens Ungern med efterdyningarna av den antikommunistiska revolten. Men framför allt är ”Orphan” ett far och son-drama där spänningen mellan Andor och Mihály är den drivande kraften. 

Jon Andersson

”Orphan” har svensk biopremiär den 4 september. 

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern

DESCRIPTION:
Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama.

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Orphan

Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama, som utspelas i efterdyningarna av det antikommunistiska upproret i Ungern 1956.

Den ungerske regissörens László Nemes gjorde sig ett namn med debutfilmen “Son of Saul” (2015), som vann juryns stora pris i Cannes 2015. Filmen handlar om den ungerske juden Saul Ausländer som tillsammans med andra ungerska judar ingår i ett så kallat ”sonderkommando”i koncentrationslägret i Auschwitz . Deras uppgift är att eskortera människor till gaskamrarna för att sedan bränna liken efter att de gasats ihjäl. En mycket obehaglig och berörande film om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under förintelsen. 

Försvunnen far

I Nemes nya film “Orphan” är det åter ungerska judars situation som står i fokus. Filmen börjar 1947 då förintelseöverlevaren Klára (Andrea Waskovics) återförenas med sin son Andor (Bojtorján Barabas), som varit gömd på ett barnhem under kriget. Snart flyttas vi tio år fram i tiden till efterdyningarna av den antikommunistiska revolten i Ungern 1956, som brutalt slogs ner av Sovjetunionen. Klára och Andor bor i en lägenhet i Budapest. Andor längtar efter sin försvunna far som han fortfarande hoppas är i livet, trots att fadern varit försvunnen sedan krigsslutet. 

“Orphan” är framför allt ett far- coh son son drama där spänningen mellan Andor (Bojtorján Barabas) och Mihály (Grégory Gadebois) är den drivande kraften. Foto: Lucky Dogs

 

När slaktaren Mihály Berend (Grégory Gadebois) kommer in i Klára och Andors liv förändras allt. Det visar sig att Mihály gömt Klára under kriget och han påstår sig också vara far till Andor. Nu vill han flytta in hos dem och adoptera Andor. Något pojken kraftigt motsätter sig. Kanske inte så konstigt med tanke på Mihálys tvivelaktiga karaktär. Det sägs att han tagit emot pengar för att gömma Klára och att han plågat och behandlat henne illa. 

Vid sidan av huvudhistorien får vi också följa Andors kamrat Sári (Elíz Szabó), vars bror Tamás (Soma Sándor)  gömmer sig för den hemliga polisen och planerar en flykt ut ur landet. En historia som ska utvecklas på ett dramatiskt sätt i filmens slutskede.  

Autentiska miljöer

Nemes har tidigare visat hur bra han är på att återskapa autentiska miljöer. “Orphan” är inget undantag. Miljöerna i 50-talets Budapest känns äkta när det gäller alltifrån specerihandeln där Klára jobbar till den slitna lägenheten där  Klára och Andor bor. Nemes har också på ett skickligt sätt lyckas återskapa stämningarna i ett land märkt av den nedslagna revolten. 

Precis som i László Nemes tidigare filmer står Mátyás Erdély för fotot. En fotograf som är bra  på att skapa stämningar genom ljus och skuggor. Det gäller inte minst filmens slutscen på ett folktomt tivoli, där de upplysta karusellerna och pariserhjulet bidrar till den ödesmättade stämningen.  

“Orphan” är ett starkt och välspelat drama som på ett skickligt vis väver samman den svåra situationen för judar i efterkrigstidens Ungern med efterdyningarna av den antikommunistiska revolten. Men framför allt är “Orphan” ett far – och son drama där spänningen mellan Andor och Mihály är den drivande kraften. 

Jon Andersson

“Orphan” har svensk biopremiär den 4 september. 

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern

DESCRIPTION:
Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama.

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Orphan

Jon Andersson  ger ett högt betyg till László Nemes far och son-drama, som utspelas i efterdyningarna av det antikommunistiska upproret i Ungern 1956.

Den ungerske regissörens László Nemes gjorde sig ett namn med debutfilmen “Sauls son” (2015), som vann juryns stora pris i Cannes 2015 och en Oscar föra bästa utländska film året därpå. Filmen handlar om den ungerske juden Saul Ausländer som tillsammans med andra ungerska judar ingår i ett så kallat ”sonderkommando”i koncentrationslägret i Auschwitz . Deras uppgift är att eskortera människor till gaskamrarna för att sedan bränna liken efter att de gasats ihjäl. En mycket obehaglig och berörande film om de fruktansvärda brott mot mänskligheten som begicks under förintelsen. 

Försvunnen far

I Nemes nya film “Orphan” är det åter ungerska judars situation som står i fokus. Filmen börjar 1947 då förintelseöverlevaren Klára (Andrea Waskovics) återförenas med sin son Andor (Bojtorján Barabas), som varit gömd på ett barnhem under kriget. Snart flyttas vi tio år fram i tiden till efterdyningarna av den antikommunistiska revolten i Ungern 1956, som brutalt slogs ner av Sovjetunionen. Klára och Andor bor i en lägenhet i Budapest. Andor längtar efter sin försvunna far som han fortfarande hoppas är i livet, trots att fadern varit försvunnen sedan krigsslutet. 

“Orphan” är framför allt ett far- coh son son drama där spänningen mellan Andor (Bojtorján Barabas) och Mihály (Grégory Gadebois) är den drivande kraften. Foto: Lucky Dogs

 

När slaktaren Mihály Berend (Grégory Gadebois) kommer in i Klára och Andors liv förändras allt. Det visar sig att Mihály gömt Klára under kriget och han påstår sig också vara far till Andor. Nu vill han flytta in hos dem och adoptera Andor. Något pojken kraftigt motsätter sig. Kanske inte så konstigt med tanke på Mihálys tvivelaktiga karaktär. Det sägs att han tagit emot pengar för att gömma Klára och att han plågat och behandlat henne illa. 

Vid sidan av huvudhistorien får vi också följa Andors kamrat Sári (Elíz Szabó), vars bror Tamás (Soma Sándor)  gömmer sig för den hemliga polisen och planerar en flykt ut ur landet. En historia som ska utvecklas på ett dramatiskt sätt i filmens slutskede.  

Autentiska miljöer

Nemes har tidigare visat hur bra han är på att återskapa autentiska miljöer. “Orphan” är inget undantag. Miljöerna i 50-talets Budapest känns äkta när det gäller alltifrån specerihandeln där Klára jobbar till den slitna lägenheten där  Klára och Andor bor. Nemes har också på ett skickligt sätt lyckas återskapa stämningarna i ett land märkt av den nedslagna revolten. 

Precis som i László Nemes tidigare filmer står Mátyás Erdély för fotot. En fotograf som är bra  på att skapa stämningar genom ljus och skuggor. Det gäller inte minst filmens slutscen på ett folktomt tivoli, där de upplysta karusellerna och pariserhjulet bidrar till den ödesmättade stämningen.  

“Orphan” är ett starkt och välspelat drama som på ett skickligt vis väver samman den svåra situationen för judar i efterkrigstidens Ungern med efterdyningarna av den antikommunistiska revolten. Men framför allt är “Orphan” ett far – och son drama där spänningen mellan Andor och Mihály är den drivande kraften. 

Jon Andersson

“Orphan” har svensk biopremiär den 4 september. 

Inlägget Starkt och välspelat drama i efterkrigstidens Ungern dök först upp på Dagens Arena.