Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Dagens Arena. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
Detta handlar om en månads samlat RSS-innehåll från Dagens Arena, med fokus på svensk samhällsdebatt och politik under perioden 20 juli till 19 augusti 2026. I materialet återkommer frågor om pensioner, arbetsmarknad och Teslastrejken, migration och familjeåterförening samt kriminalpolitik, till exempel förslaget om fängelse för 14-åringar. Konkreta exempel i underlaget är Jon Anderssons analys av Teslastrejken, Olle Bergvalls text om pensioner och Elsa Perssons rapportering om familjeåterförening och andra migrationsfrågor. Det finns också inslag om krigsdrönare, kommunismens relevans och bredare frågor om Sveriges prioriteringar.
cbb06185062c0dba3ceccf517e7bb161d96cd4e6Men hur stor vill du att den ska vara?
Inlägget Lugn, du kommer få pension dök först upp på Dagens Arena.
Men hur stor vill du att den ska vara?
En av de vanligaste missuppfattningarna kring Sveriges pensionssystem är att vi inte kommer få någon pension i framtiden. Den sägs som en sanning och jag har själv hört den i förbifarten under fikat på kontoret. Tillkomsten av denna missuppfattning beror troligen på en blandning av faktakunskap som på olika sätt är kopplade till pensionen.
Folk vet att vi har en åldrande befolkning, pensionsåldern har höjts de senaste åren och dessutom kommer ofta kritik om att pensionerna redan i dag är för låga. Addera därtill en generellt bristande framtidstro och det är inte så konstigt att folk tror att det inte blir några pensioner i framtiden.
Men det är som sagt fel.
Även min egen generation kommer få pension.
Det finns förstås scenarion där det inte blir så, men det bygger på händelser som är så allvarliga att pensionsfrågan i ett sådant sammanhang kommer anses trivial. Det kan till exempel vara om typ hela befolkningen under en mycket lång tid går arbetslösa, eller om barnafödandet fortsätter sjunka till ännu lägre nivåer utan att någonsin stiga. Det är inte omöjliga händelser, men rätt osannolika.
Oavsett om de inträffar är det inte scenarion vi borde dimensionera pensionssystemet för. Även om det är en rolig tanke att mänskligheten dör ut men att den sista människan åtminstone har en schysst pension…
Så, bortsett från de hopplösa extremfallen borde diskussionen vid nästa kafferast handla om
vid vilken ålder ska vi gå i pension och
hur hög ska pensionen vara.
Dagens pensionssystem ger för den som jobbar heltid under hela arbetslivet knappt 50 procent av slutlönen i pension. Tjänar du 40 000 kronor i månaden innan du går i pension, kommer du alltså få en pension på ungefär 19-20 000 kronor. Därtill läggs eventuell tjänstepension, vilket alltid ingår om du har kollektivavtal.
För några veckor sedan presenterade LO förslag på ett mer rättvist pensionssystem. Det bygger till stor del på högre pensioner genom att höja inbetalningen. Men det angriper också en potentiell tredje fråga som bör beaktas i pensionssammanhang: vad ska avgöra vilken pension du får? I dag är det – bortsett från garantipensionen – helt baserat på livsinkomstprincipen. Något förenklat, ju mer du tjänar, desto högre blir din pension. LO vill här lägga till en del som även tar hänsyn till hur länge man arbetat.
Som så många gånger förr kommer diskussionen till slut ned till finansiering och skatt. För att få igenom högre pensioner eller bibehålla pensionsåldern trots en ökad livslängd, krävs mer pengar i systemet. Det är en politisk fajt som den som vill höja pensionerna måste gå vinnande ur.
Vilgot Österlund
Inlägget Lugn, du kommer få pension dök först upp på Dagens Arena.
21348a2976610f4a9bfa09ca834f2eb02dac773cNödvändigt att ställa högre krav och omgående vidta åtgärder, skriver Ban Najar.
Inlägget Låt inte läkare utan rätt kompetens arbeta i svensk vård dök först upp på Dagens Arena.
Det är nödvändigt att ställa högre krav och att omgående vidta åtgärder, skriver Ban Najar.
Under perioden 2020–2025 har flera läkare, utbildade i EU-länder i Öst- och Centraleuropa, blivit anmälda till Inspektionen för vård och omsorg av sina arbetsgivare. Anmälningarna grundar sig i att dessa läkare saknar grundläggande kompetens inom de centrala ämnen som krävs för utbildningen, vilket innebär en risk för patienternas säkerhet.
Detta är att betrakta som en allvarlig systemkris, ovärdigt ett välfärdsland som Sverige. Det krävs omgående åtgärder.
Legitimerade läkare på svenska vårdcentraler som saknar kunskap om hur man hanterar första patientmötet, utför undersökningar i fel ordning och ändrar medicinering utan tydliga underlag, visar att systemet har allvarliga brister. Det är detta som uppmärksammas i P1:s program Kaliber, ”genvägen till läkarlegitimation”.
Om inte åtgärder vidtas riskerar förtroendet för svensk sjukvård att undermineras.
Gymnasiebetyg och högskoleprovsresultat utgör de viktigaste urvalsmetoderna för antagning till svenska universitet och högskolor. För läkarutbildningen krävs vanligtvis toppbetyg från naturvetenskaplig linje eller ett högskoleprovsresultat mellan 1,6 och 2,0 poäng. Läkarutbildningen omfattar 5,5 år, följt av obligatorisk allmäntjänstgöring (AT) om 18–21 månader för att erhålla legitimation. Därefter krävs minst fem års specialisttjänstgöring (ST) för att bli specialistläkare.
Intresset för medicinstudier utomlands har varierat över tid, men mellan 1991 och 1996 blev det allt större. Engelskspråkiga läkarprogram i Öst- och Centraleuropa: Polen, Ungern, Tjeckien, Lettland, Litauen, Bulgarien och Rumänien, gjorde det möjligt för fler att studera till läkare, även de med yrkesförberedande gymnasieutbildning eller låga resultat på högskoleprovet. Ett EU-direktiv gör att dessa läkarutbildningar automatiskt ska godkännas och under perioden 2020–2025 erhöll 1 700 svenskar läkarlegitimation efter avslutade medicinstudier vid något av dessa universitet.
Sedan början av 2010-talet har flera artiklar och granskningar publicerats som belyser kunskapsluckor och kompetensbrist hos svenska legitimerade läkare utbildade i Öst- och Centraleuropa, jämfört med de som utbildats i Sverige. Orsakerna är väl dokumenterade: fusk, korruption och brister på dessa läkarutbildningar. Svenska Dagbladet publicerade 2012 en granskning om fusk och korruption på utbildningarna i Rumänien, och Aftonbladet avslöjade 2023 samma problem i Östeuropa. Den 25 mars 2026 publicerade Ekot granskningen, ”Genvägen till läkarlegitimation”.
Nya läkare med bristande kunskaper och minimal patientkontakt får svensk legitimation inom fyra veckor, och det är dessa läkare som behandlar våra barn och äldre. Sjukvårdsminister Elisabeth Lann (KD) kommenterar i SR: ”otroligt bekymmersamt”, och hänvisar till ”EU-direktivet som Sverige måste förhålla sig till” samt ”vi ska stötta upp regionerna”. Högskoleminister Lotta Edholms (L) statssekreterare Maria Nilsson säger: ”det låter väldigt allvarligt”.
Sveriges Läkarförbund kräver att regeringen agerar. ”Vi hade verkligen önskat att regeringen visat att detta är en viktig fråga”, säger Emelie Hultberg, ordförande i Läkarförbundets utbildnings- och forskningsråd.
Detta är en mycket viktig och aktuell fråga. Svensk sjukvård klarar inte av ytterligare kompetensbrist bland läkare eller bristande ansvar från politiska beslutsfattare. Precis som politiken snabbt vidtagit åtgärder mot gängkriminalitet, bör insatser riktas mot att stoppa oseriösa utbildningar. Trots de höga antagningskraven för svenska läkarstudenter råder en betydligt mer liberal tillämpning för svenskar som erhållit sin läkarexamen från universitet i Öst- och Centraleuropa.
Svenska läkare är redan hårt belastade, och måste dessutom handleda kollegor med utländsk examen för att upprätthålla kvaliteten. Nu behövs konkreta åtgärder: stoppa antagningar till dessa universitet, begränsa CSN stödet till enbart läkerutbildningar inom Sverige, och inför kunskapsprov för alla läkare med utländsk examen från Öst- och Centraleuropa.
När EU-direktiv riskerar att underminera välfärdssamhället och äventyra svenska folkets liv och hälsa, är det regeringens ansvar att agera. Även om det innebär att gå emot EU-direktiven.
Ban Najar, arbetar som cytodiagnostiker på Sahlgrenska Universitetssjukhuset, styrelseledamot i Fässbergs socialdemokratiska förening.
Inlägget Låt inte läkare utan rätt kompetens arbeta i svensk vård dök först upp på Dagens Arena.
f534a22536a2f8b6f9af99a7a58e17fe64f352bfCenterpartiet kräver marknadshyror vid nyproduktion. Vänsterpartiet vägrar förhandla om frågan.
Inlägget ”Vänsterpartiet är garanten för att det inte blir marknadshyror” dök först upp på Dagens Arena.
Centerpartiet kommer att kräva marknadshyror vid nyproduktion om man får inflytande efter valet i höst. Vänsterpartiets ekonomiskpolitiske talesperson Ida Gabrielsson säger till Dagens Arena att man inte kommer att gå med på det.
Om Centerpartiet får inflytande efter valet i höst kommer man att driva kravet om att införa marknadshyror vid nyproduktion. Det säger partiledaren Elisabeth Thand Ringqvist i en intervju med Ekot.
– För oss är det fortfarande viktigt med marknadshyror i nyproduktion, det är vad de som bygger säger att de vill ha för att få i gång byggandet, säger hon i intervjun.
Kravet fanns med som en punkt i januariavtalet mellan S, MP, C och L och ledde till regeringskris sommaren 2021 när Vänsterpartiet krävde misstroendeomröstning mot den S-ledda regeringen som då föll. Elisabeth Thand Ringqvist säger till Ekot att hon tror att det kommer att bli enklare att förhandla om frågan inför nästa mandatperiod.
– Kanske för att arbetslösheten är ännu större nu och behovet av nya bostäder efter den här långa lågkonjunkturen är ännu större. Då måste alla titta på vad det är för pusselbitar som behövs för att få till nybyggnationen.
Socialdemokraterna gick nyligen ut med att man ”avisar marknadshyror i alla dess former”. Och Vänsterpartiet, som ställer krav på att sitta i en rödgrön regering, säger tvärnej till att förhandla om frågan.
– Det byggs redan i dag för dyra bostäder som ingen har råd med. Hyresgäster är hårdast drabbade av kostnadschocken, att då lägga det här i knät på dem är inte sunt förnuft grundat i någon verklighet, säger partiets ekonomiskpolitiske talesperson Ida Gabrielsson till Dagens Arena.
Hon menar att förslaget varken har stöd bland Centerpartiets väljare eller hos de övriga oppositionspartierna.
– Centerpartiet behöver lägga det här åt sidan. Varken väljarna eller hyresgästerna vill ha det. Jag börjar förstå varför man inte vill ha oss vid förhandlingsbordet, för man fick igenom detta förra gången med MP och S och hoppas få gehör nu med. Därför är det viktigt att vi är med. Vi är garanten för att det inte blir marknadshyror, säger Ida Gabrielsson.
Ni kräver att sitta i regering, kan det här vara en fråga ni kan tänka er att kompromissa om för att Centerpartiet ska gå med på det?
– Det här har vi redan avfärdat. De får packa det längst ner i ryggsäcken och fokusera på det som väljarna gillar. Till exempel rättssäkerheten och att det inte ska vara några tonårsutvisningar. Det är klart att Centerpartiet ska ha något men man kan inte kräva sådant som avgör hela den ekonomiska politiken eller bostadspolitiken. På vår sida har vi andra uppfattningar. Då får man välja mellan oss eller att höja hyrorna med högernationalisterna, säger Ida Gabrielsson.
Dagens Arena har sökt Socialdemokraterna för en kommentar.
Inlägget ”Vänsterpartiet är garanten för att det inte blir marknadshyror” dök först upp på Dagens Arena.
81850997ea657ba7c583d2f0ba7584e94d740c72Förskjutningen sker inte genom stora deklarationer, utan genom till synes tekniska reformer.
Inlägget När välfärden blir en klassfråga dök först upp på Dagens Arena.
Förskjutningen sker inte genom stora deklarationer, utan genom till synes tekniska reformer.
Valrörelsen är i praktiken redan igång. Och som så många gånger tidigare är det invandringen – och de invandrade – som står i centrum.
Sverigedemokraterna kommer att göra det de alltid gör: peka ut människor med utländsk bakgrund som problem. Skrämselbilder om hur farlig invandringen påstås vara förväntas återigen ge röster.
Men de är inte ensamma.
Inom Tidöavtalet ser vi hur flera partier rör sig i samma riktning. Kristdemokraterna driver krav på burkaförbud – symbolfrågor som riktas mot redan utsatta grupper och förstärker motsättningen mellan ”vi” och ”dom”.
Det är lätt att tro att detta är hela berättelsen.
Det är det inte.
För samtidigt pågår något annat. En förändring som det är märkligt tyst om – och som därför behöver sägas högt.
Det är genom reformeringen av migrationspolitiken som Sverigedemokraterna och regeringen steg för steg genomför ett systemskifte.
Det som kallas ett ”snabbspår” för arbetande invandrare är ett tydligt exempel. Det presenteras som en lösning. I själva verket är det ett principiellt brott. Logiken är enkel: den som tjänar mer ska snabbare få tillgång till välfärdens trygghetssystem. Den som tjänar mindre får vänta.
Detta är inte arbetslinjen.
Det är en inkomstlinje.
Jag har under lång tid följt – och varit en del av – den politiska idé som byggde den svenska välfärdsstaten. Den vilade på en enkel men avgörande princip: tryggheten skulle vara gemensam.
Rättigheter skulle inte köpas. De skulle gälla alla som lever, arbetar och bidrar här. Nu håller den principen på att förskjutas.
Inte genom stora deklarationer, utan genom till synes tekniska reformer.
Snabbspåret gör inte skillnad mellan den som arbetar och den som inte gör det. Det gör skillnad mellan olika lönenivåer. Mellan ingenjören och undersköterskan. Båda går till jobbet. Båda betalar skatt. Men bara den ena ska snabbare räknas in.
Detta är inte en justering.
Det är en värdering.
När inkomstnivå blir kvalificeringsgrund förändras relationen mellan individ och stat. Välfärden förskjuts från att vara en gemensam institution till att bli något som förtjänas – och förtjänas olika snabbt. Det är så en generell modell urholkas.
Inte genom ett stort beslut – utan genom många små.
Samtidigt ser vi andra förändringar som pekar i samma riktning. Socialbidrag görs allt mer villkorade och differentierade. Krav och sanktioner byggs ut. I debatten talas det om parallella rättssystem – där olika grupper förväntas leva under olika villkor och bedömas efter olika måttstockar.
Var för sig kan dessa förändringar framstå som rimliga eller nödvändiga. Tillsammans tecknar de en annan bild. Av ett samhälle där likabehandling inte längre är självklar utgångspunkt. Där rättigheter gradvis knyts till prestation, inkomst eller grupptillhörighet. Och medan detta sker fylls det politiska utrymmet av skrämsel om invandring.
Det är ingen slump.
Konflikten om människor döljer systemskiftet i politiken.
För frågan är inte bara vem som kommer till Sverige. Frågan är vilket Sverige som formas. Ett samhälle där rättigheter gäller lika för alla som arbetar och bidrar. Eller ett samhälle där din plats avgörs av din lön.
För socialdemokratin är detta ett vägval som inte går att ducka.
Det räcker inte att tala om krav, integration och egenförsörjning. Om vi samtidigt accepterar att högre inkomster ska ge snabbare tillgång till grundläggande rättigheter, då har vi redan lämnat en del av det som byggde vår styrka.
Den generella välfärden var aldrig naiv. Den var ett sätt att hålla ihop ett ojämlikt samhälle. När den ersätts av en prestationslogik förändras inte bara systemen – utan också tilliten mellan människor. Och utan tillit blir det lättare att ställa människor mot varandra. Så i ett valår där invandringen återigen görs till huvudfråga finns det skäl att väcka liv i det som det talas tyst om.
Inte vem som ska få trygghet först. Utan om tryggheten fortfarande ska vara gemensam.
Så länge debatten handlar om vilka människor som ska misstänkliggöras kan systemskiftet fortsätta i tystnad.
Juan Fonseca
Inlägget När välfärden blir en klassfråga dök först upp på Dagens Arena.
43e84f5560e4bb3d62caa2f74f51d46cf0e7f8ccLandet kan också utstråla tillförsikt: de har erfarenheter från tidigare amnestier.
Inlägget Spanien visar värdig migrationspolitik dök först upp på Dagens Arena.
Landet kan också utstråla tillförsikt: de har erfarenheter från tidigare amnestier.
Spaniens premiärminister Pedro Sánchez har nyligen drivit igenom en amnesti för papperslösa migranter. Upp emot en halv miljon människor som i dag saknar giltiga uppehållstillstånd får en möjlighet att få ett ettårigt förnyelsebart uppehållstillstånd. Kravet är att man kan visa att man redan vistats i Spanien i minst fem månader, och inte har begått brott.
Sánchez initiativ står i skärande skarp kontrast mot läget i Sverige.
I Sverige skryter regeringen om hur mycket invandringen har minskat, i Spanien säger premiärministern att invandrare hjälper oss att ”bygga det rika, öppna och mångfaldiga Spanien som vi är och som vi strävar efter att vara”.
I Sverige möts asylsökande av rättsosäkra snabbförfaranden och transitcenter.
I Spanien av en möjlighet att få stanna.
Den spanska politiken är pragmatisk, principfast och progressiv.
Pragmatisk, eftersom den utgår ifrån situationen som den är. Det bästa vore så klart om det fanns lagliga vägar för arbetskraftsinvandring, och ett robust asylsystem för dem som behöver skydd. Till Spanien, till EU. Det måste vara polstjärnan, mot detta måste vi ställa kompassen. Men när lagliga vägar saknas måste politiken agera. En amnesti är kanske en sista utväg, men det är en utväg som förhindrar att enskilda människor hamnar i kläm och får bära bördan av politiska misslyckanden. Som när politiken drabbar människor retroaktivt eller när beslutsfattarna inser att deras beslut får mer omänskliga konsekvenser än de (säger att de) kunnat förutse – Sverige behöver en amnesti för att stoppa tonårsdeportationerna.
Principfast, eftersom politiken i Spanien utgår ifrån att migranter har rättigheter. Även papperslösa migranter har rättigheter som arbetstagare, enligt ILO:s konventioner och FN:s konvention för skydd av migrantarbetares och deras familjers rättigheter, men i praktiken är möjligheten att utöva rättigheterna, på arbetsplatsen, i en fackförening, avhängigt ett tryggt uppehållstillstånd.
Progressiv, eftersom Sánchez regering angriper den spanska skuggekonomin med samma beslutsamhet som den skyddar migrantarbetares rättigheter. Södra Europa är skådeplatsen för ett industriellt utnyttjande av migrantarbetare, som den europeiska fackföreningsrörelsens ledare Esther Lynch kallat det. Och detta utnyttjande är ett hot mot allas rättigheter, överallt. Ingen progressiv ledare kan blunda för det.
I Barcelona, där Pedro Sánchez i helgen var värd för Global Progressive Mobilisation, som samlade världsledare från Brasiliens president Lula da Silva till Minnesotas guvernör Tim Walz, var Spaniens migrationspolitik temat för en rad paneldiskussioner. Det som utmärker de länder som lyckats bra med en öppen men ordnad hantering av migrationen, som Colombia som tagit emot nära tre miljoner flyktingar från Venezuela, eller Brasilien där organisationer möter migranter vid gränsen med erbjudanden om jobb och bostad i någon av Brasiliens delstater, är competence and confidence, säger en amerikansk expert som jag lyssnar på.
För att kunna inge väljare förtroende för att migrationspolitiken är kompetent måste den vara kunskapsbaserad. Två rapporter har varit vägledande för den spanska regeringens politik, säger migrationsminister Elma Saiz Delgado. En om de ekonomiska vinsterna av invandring. Och en om rasismens kostnader.
Spanien kan också utstråla tillförsikt: de har erfarenheter och evidens från tidigare amnestier, senast den omfattande amnesti som utfärdades under socialistledaren Zapateros regering 2005. Den ledde inte till Spaniens undergång, som kritikerna förutspådde. Idag har Spanien en av EU:s snabbast växande ekonomier, och även om arbetslösheten fortfarande är hög stiger sysselsättningen snabbt.
Spanien visar vägen mot en migrationspolitik som är pragmatisk samtidigt som den är principfast och progressiv. De spanska socialisterna utstrålar dessutom både kompetens och tillförsikt. Inspirerande.
Lisa Pelling
Inlägget Spanien visar värdig migrationspolitik dök först upp på Dagens Arena.
6a99523b37be2943b4b18085f193cb7ae40a5462Ett öppet brev till Socialdemokraterna
Inlägget På vilket sätt är Vänsterpartiet extremt? dök först upp på Dagens Arena.
Kari Parman skriver ett öppet brev till Socialdemokraterna om deras inställning till att samarbeta med Vänsterpartiet.
Det finns frågor som inte försvinner hur ofta de än rundas. En sådan riktar sig till Socialdemokraterna: på vilket sätt är Vänsterpartiet ett extremistiskt parti?
Det är ingen retorisk fråga, utan en fråga om politisk hederlighet. Under senare år har Socialdemokraterna återkommande markerat avstånd, ibland öppet, ibland genom tal om ansvar, regeringsduglighet och behovet av mittenförankring. Oavsett formulering landar signalen i samma sak: Vänsterpartiet anses stå utanför det rimliga.
Det är ett allvarligt påstående. Och allvarliga påståenden kräver sakliga grunder.
Om invändningen gäller historia, partiets rötter i kommunismen, uppstår ett problem. Flera partier bär på historiska arv som i dag framstår som problematiska. Ändå bedöms de utifrån vad de är nu. Vänsterpartiet har bytt namn, förändrat sin politik och verkar inom det parlamentariska systemet. Ska historien vara avgörande måste den principen gälla konsekvent. Annars framstår den som selektiv.
Om det i stället är politiken som anses extrem krävs konkretion. Är det synen på välfärden, viljan att begränsa vinster i skola och omsorg? Arbetsmarknadspolitiken, att stärka fackliga rättigheter? Den ekonomiska politiken, att minska klyftor genom omfördelning? Eller utrikespolitiken?
Det är fullt legitimt att invända mot allt detta. Men skillnad är inte detsamma som extremism. För att ett parti ska beskrivas som extremistiskt krävs att det ifrågasätter demokrati, rättsstat eller grundläggande fri- och rättigheter. Det är svårt att hävda att Vänsterpartiet gör det i dag.
Samtidigt påverkas trovärdigheten av Socialdemokraternas egna positionsförflyttningar, inte minst inom migration, rättspolitik och säkerhet. Politik förändras, men när gränser flyttas förändras också vad som uppfattas som “extremt”.
För många väljare är Socialdemokraterna och Vänsterpartiet fortfarande delar av en gemensam tradition med värden som jämlikhet, välfärd och solidaritet. När avståndet markeras så tydligt riskerar det att uppfattas som mer än taktik, som ett avståndstagande också från väljare.
Därför är det svårt att bortse från att frågan kanske handlar mindre om extremism och mer om strategi och positionering. Om så är fallet vore det mer klargörande att säga det.
Oenighet är naturlig i politiken. Men den måste beskrivas korrekt. Att använda etiketter som antyder att någon står utanför det demokratiskt acceptabla kräver saklig grund, inte politisk bekvämlighet.
Frågan kvarstår: på vilket sätt är Vänsterpartiet ett extremistiskt parti, och varför motiverar det att Socialdemokraterna inte samarbetar med dem?
Ett tydligt svar skulle bidra till en mer hederlig politisk debatt.
Kari Parman, före detta ordförande i Gnosjö Arbetarekommun
Inlägget På vilket sätt är Vänsterpartiet extremt? dök först upp på Dagens Arena.
31fcfb320f61263a399f52a37ef95997b21d4053Två miljoner svenskar känner ångest för sin ekonomi.
Inlägget Oxfam vill klassa ekonomisk ångest som folksjukdom dök först upp på Dagens Arena.
Två miljoner svenskar känner ångest för sin ekonomi. Det visar en ny undersökning från Oxfam.
Undersökningen, som gjorts av Verian på uppdrag av Oxfam Sverige, visar att en av fyra vuxna upplever olika typer av ångestsyndrom kopplade till ekonomi.
Det handlar bland annat om sömnsvårigheter, stress och socialt utanförskap. Organisationen vill därför att ekonomisk ångest ska klassas som en folksjukdom.
– Vår undersökning visar att två miljoner svenskar känner ångest över sin ekonomi, och många berättar om oro för att inte klara en oväntad utgift eller om livet hastigt skulle förändras exempelvis genom en sjukskrivning. Samtidigt får politikerna underkänt av en majoritet, 60 procent av väljarna tycker inte att politikerna arbetar för att förbättra deras ekonomi, säger Suzanne Standfast, generalsekreterare för Oxfam Sverige i ett pressmeddelande.
Nu vill biståndsorganisationen att politikerna agerar.
– Att en av fyra lever med ekonomisk ångest är inget annat än ett politiskt misslyckande. Den oroliga tid vi lever i, med geopolitiska spänningar, krig i vårt närområde, ökande konflikter och klimatkris, ställer nya krav på robusta samhällen. Ojämlika samhällen med stora klyftor är allt annat än trygga och robusta, säger Suzanne Standfast.
Jon Andersson
Inlägget Oxfam vill klassa ekonomisk ångest som folksjukdom dök först upp på Dagens Arena.
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst.
Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg.
Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än.
Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter.
– Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer.
Christian Kopfer
Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer:
– I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter.
Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer.
– Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt.
Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern.
– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten.
När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar.
– Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska.
Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar:
– Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han.
Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa.
Per Högselius, KTH.
– Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius.
Vad kan vi vänta oss närmast från politiken?
– Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter.
Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna.
– Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda.
Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser:
– Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer.
I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius:
– Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Christian Kopfer Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. Per Högselius, KTH. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna... Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcbPriserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst.
Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg.
Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än.
Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter.
– Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer.
Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer:
– I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter.
Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer.
– Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt.
Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern.
– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten.
När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar.
– Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska.
Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar:
– Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han.
Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa.
– Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius.
Vad kan vi vänta oss närmast från politiken?
– Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter.
Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna.
– Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda.
Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser:
– Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer.
I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius:
– Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Christian Kopfer Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. Per Högselius, KTH. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna... Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna...
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst.
Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg.
Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen.
Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än.
Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter.
– Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer.
Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer:
– I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter.
Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer.
– Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt.
Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern.
– Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten.
När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar.
– Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska.
Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar:
– Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han.
Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa.
– Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius.
Vad kan vi vänta oss närmast från politiken?
– Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter.
Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna.
– Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda.
Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser:
– Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer.
I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius:
– Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om.
Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Christian Kopfer Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. Per Högselius, KTH. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna... Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
TITLE: Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor DESCRIPTION: Priserna väntas öka på olja och snart kan bensin behöva ransoneras. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena. CONTENT: Konflikten kring Hormuzsundet fortgår och det kan snart bli nödvändigt att ransonera bensin och diesel, tror råvaruanalytikern. De höjda oljepriserna drabbar fattiga länder värst. Den tillfälliga vapenvilan mellan Iran och USA har inte löst konflikten kring Hormuzsundet. Senast meddelade Iran på fredagen att man öppnar sundet, men dagen efter stängdes det igen, med hänvisning till att USA blockerar landets fartyg. Dieselpriset sänktes visserligen på måndagen, men det väntas snart gå upp igen. Enligt råvaruanalytikern Christian Kopfer vid investmentbanken Arctic Securities är oljeproduktionen nu nere på ett underskott motsvarande 12-13 miljoner fat om dagen jämfört med normalläge. Än så länge löser de flesta aktörer det hela med att ta av sina oljelager, vilket gör att en konkret brist inte riktigt visar sig än. Inställda flyg Flygbranschen har dock redan reagerat på höjda oljepriser genom att ställa in flighter. – Det beror på att jetbränslet är väldigt exponerat mot moderna raffinaderier i Mellanöstern, säger Christian Kopfer. Samma fenomen märks i plast- och kemiindustrin, säger han. Där har de höjda oljepriserna i sig lett till att man dragit ned på produktionen. Det här är de första två faserna av ransonering, menar Christian Kopfer: – I nästa fas blir det brist på diesel, och den kommer kanske redan i maj. Det beror på att diesel också är mer exponerat mot Mellanöstern och råolja. Diesel finns inget substitut för; lastbilar, fartyg och jordbrukssektorn är väldigt beroende av diesel. Det kommer leda till ransonering av diesel, och då kommer man prioritera samhällsviktiga delar, som jordbruk och vissa transporter. Bensin kan ransoneras Den sista fasen väntas inträffa i juni, och kommer påverka bensin, som främst konsumeras av privatbilister. Men kan vi vara säkra på att politikerna kommer att fatta de här svåra besluten om ransonering? Ja, menar Christian Kopfer. – Politiskt måste man gripa in, det kommer vara nödvändigt. Parallellt med att vi går mot ransonering, kommer priset på bensin vid pump kunna nå så högt som 30 kronor litern. – Kanske kommer frågan delvis lösas genom en ”frivillig” konsumtionsminskning, genom att priserna går upp så mycket. Delvis kommer den vara påtvingad av staten. Fast i oljeberoende När det gäller konsumenternas smärtgräns för bensinpris, säger Christian Kopfer att det inte går att slå fast, då konsumenter har olika ekonomiska förutsättningar. – Tittar men historiskt är det väldigt låg efterfråge-elasticitet just vad gäller olja, eftersom man inte konsumerar för nöjes skull. Men vad gäller nöjesresor med flyg, har vi redan skett en minskning till viss del. Innan kriget förväntades efterfrågan på olja öka under året, men nu förväntas den minska. Även Per Högselius, professor i teknikhistoria vid KTH, slår fast att efterfrågan på olja kvarstår länge även vid prishöjningar: – Det belyser hur fast vi är i oljeberoendet, säger han. Även gasbrist Per Högselius betonar att det inte råder någon fysisk brist på olja, det är istället enbart en transportkris. Det handlar inte heller bara om olja som har svårt att nå konsumenter. Kriget i Mellanöstern begränsar också tillgången på naturgas som används för elproduktion i stora delar av Europa. – Mycket av gasinfrastrukturen är förstörd i Gulf-staterna, och när gaspriserna går upp går även elpriserna upp. Mycket gas kommer från Gulf-området: man säger att det handlar om 20 procent av produktionen både vad gäller gas och olja globalt sett. När gaspriserna i Europa går upp driver det upp elpriser även i Sverige, vilket vi såg i början av Ukraina-kriget, säger Per Högselius. Vad kan vi vänta oss närmast från politiken? – Det är en svår situation eftersom det också är valår i Sverige, så det är känsligt att göra något nu som riskerar att alienera vissa väljargrupper. Det finns en konflikt mellan klimatmålen och att kunna sänka kostnaderna för konsumenter. Globalt sett förstärker krisen de redan stora orättvisorna. – Det här får kraftiga effekter i fattiga länder, där man inte har råd att använda den olja man behöver använda. Kan öka stöd för omställning Per Högselius ser positivt på EU:s åtgärder för att ställa om i grön riktning. Samtidigt ser han nu en risk för att nästa steg i utsläppshandelssystemet kan hotas av höjda energipriser: – Vi har haft ett framgångsrikt utsläppshandelssystem fram till nu, vilket främst har handlar om att stänga ned kolkraftverk. Men nu ska det utvidgas till att inkludera transport och uppvärmning, och det är politiskt och socialt väldigt känsligt. Att få bort olje- och gasuppvärmning av hus griper in i privatpersoners liv mycket mer. I bästa fall kan den nuvarande oljekrisen skapa större stöd för en grön omställning i samhället, säger Per Högselius: – Förhoppningsvis kan man få med sig grupper som tidigare varit skeptiska mot en omställning. I slutänden handlar det också om solidaritet: mellan länder och mellan olika grupper i samhället, för att lyckas ställa om. Inlägget Experten: Bensinpriset vid pump kan bli 30 kronor dök först upp på Dagens Arena.
c4576b22e442066d2f10670eee4fc3fd2e0f4333
dcbeaa2a0ff9dc044cfa3ea50f6958af47228fcb
bde5932956badb4ed588816b643757dffc3b7f76