Tornevall Networks

Staffan Westerberg har gått bort i en ålder av 92 år och utan att på något sätt hävda att det överhuvdtaget existerar någon slags politisk-sociologisk-biogenetisk arvsynd (för det gör det INTE!) så kan jag (som är en av endast en handfull just nu levande människor på jorden som har ”koll” på den svenska s k nationella rörelsen och inte minst dess historia) inte hålla mig från att informera om att hans far ingenjören och LKAB-disponenten Folke Westerberg var något av Luleås extremhögers ”starke man” ”när det begav sig” (d v s under mellankrigstiden och krigsåren) vad gäller högerextremister som specifikt tillhörde Luleås s k övre skikt då han tillhörde högerextrema och pro-nazityska Sveriges nationella förbund (SNF) åtminstone mellan 1934-45 och han var även invald i stadsfullmäktige för SNF under dessa år samt ledamot i flera nämnder och kommittéer innan han efter Tredje rikets blodbadsliknande undergång på våren 1945 gick in i Högerpartiet, d v s i dåvarande Moderata samlingspartiet som han sedan kvarstannade inom fram till sin död.

Det är högst troligt (för att inte säga helt och hållet sannolikt) att Staffan Westerberg präglades djupt av sin högborgerliga familjebakgrund och uppväxt och att han därför gjorde uppror mot densamma och under vuxenåren kom att bearbeta sin (högst ofrivilliga) högerextrema barndom i sina olika tv-program som i efterhand har kommit att anklagas för att ha ”hjärntvättat” generationer av svenskar och gjort dem till s k vänsterextremister.

Det är därför inte en slump att olika företrädare för dagens borgerlighet ständigt nämner Westerberg och hans olika tv-program vid namn när de konkretiserar vad de menar med att SVT har en ”vänsterextrem” historia liksom att Ekerö kommuns mest kända vit makt-band Division S, som f ö spelade på SD:s möten under partiets s k ”kampår” på 1990-talet, har tillägnat en (hat)sång åt Westerberg (d v s sången ”Vilse i pannkakan”).

Jag har ända sedan 90-talet drivit tesen att de övre skiktens barn alltid måste förhålla sig till ”vart vinden blåser” och därför alltid utgör det politiska s k avantgardet då de ständigt måste hålla sig à jour av politisk-sociologisk-biogenetiska skäl (OBS: samtidigt som det INTE existerar någon arvssynd) för att kunna fortsätta att ”vara på topp” och bibehålla sin elitstatus och Westerberg är därför enligt mig en av närmast otaliga exempel på denna min ”hemmasnickrade” hypotes.

https://www.sverigesradio.se/artikel/staffan-westerberg-ar-dod

”Regissören, manusförfattaren och skådespelaren Staffan Westerberg är död. Det bekräftar hans familj för Kulturnytt. Han är mest känd för tv-programmen Vilse i pannkakan, Lillstrumpa och Syster Yster, och sitt arbete för Brunnsgatan 4 nära poeten Kristina Lugn. I sommar sätter Norrbottensteatern upp ”Kabaré solstugan – ett avsked med bulleribång” som bygger på texter av Staffan Westerberg. Tidigare i juni pratade han med Kulturnytt om sista föreställningen och döden. Staffan Westerberg blev 92 år gammal.”

Det här skiftet går nästan inte att ta in – invånarna i det som är kvar av det en gång (och för inte särskilt länge sedan alls) största och mäktigaste globala imperiet i homo sapiens historia, d v s den engelska s k metropolen plus de keltiska randstaterna (d v s Skottland, Wales, Nordirland, Cornwall och Isle of Man), är nu på samma ekonomiska nivå som sydkoreanerna som en gång (och för inte särskilt länge sedan alls) bodde i ett av världens fattigaste och fr a mest förstörda länder (efter Koreakriget såg hela Koreahalvön ut som ett månlandskap) som dessutom tidvis uppvisade planetens högsta födelsetal.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/729186208_881146251096388_7313172204870970702_n.jpg

Så sent som på 1880-talet hade hela Koreahalvön kunnat bli en koloni inom Brittiska imperiet när britterna under några år ockuperade en ö i dagens Sydkorea som en del i ”the great game” i Asien mellan London och Tsar-Ryssland och måhända hade det möjligen gått att förutspå att detta skifte till slut skulle inträffa någon gång i framtiden redan under Kalla kriget när kolonierna förlorades en efter en efter det att luften hade gått ur Brittiska imperiet p g a två världskrig och i samband med de olika kolonialkrigen (varav kriget i Nordirland pågick ända till millenniumskiftet medan Hongkong avträddes så sent som 1997) men det är ändå märkligt och speciellt att få uppleva att så nu sker.

Europa med England i spetsen är idag inget annat än blott en skugga av sitt forna jag och fr a de infödda européerna är numera en kraftigt åldrad befolkningsgrupp medan kontinenten är på väg att framstå som ett gigantiskt utomhusmuseum bebott av pensionärer och vars otaliga praktbyggnader skvallrar om ett mäktigt förflutet (och återigen för inte särskilt länge sedan alls) när Europa med Brittiska imperiet i spetsen var hela världens och mänsklighetens absoluta centrum.

SvD har gått igenom hur de unga vuxna (18-21 år) skulle rösta om det vore val idag och uppdelat på kön mot bakgrund av att fler förstagångsväljare än någonsin tidigare får rösta i årets val. Bland förstagångsväljarna är dessutom männen i klar majoritet p g a de senaste årens invandring vilket innebär att de unga männen är betydligt fler än de unga kvinnorna.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/namnlost-4.jpg

Det som framgår är att skillnaderna är mycket stora vad gäller vilket parti de unga kvinnorna och männen sympatiserar med liksom än mer hur de identifierar sig ideologiskt. Vad gäller statsministerkandidat så föredrar 45% av de unga kvinnorna Andersson medan 27% respektive 25% av de unga männen föredrar Åkesson respektive Kristersson. På frågan om vem de vill ta en öl med så vinner dock Åkesson (26%) oavsett kön och därefter kommer Andersson (16%) och Kristersson (11%) och antagligen då Åkesson uppfattas som mest folklig och mest ”ungdomlig” av partiledarna.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/2-7.jpg

Vad gäller politikområden så rankar de unga kvinnorna lag och ordning (14%), vården (12%) och invandringen (12%) högst medan de unga männen rankar invandringen (23%), ekonomin (16%) och lag och ordning (12%) högst.

På frågan om de ser sig som vänster svarar 48% av de unga kvinnorna att de gör det medan 29% uppfattar sig som höger medan 52% av de unga männen identifierar sig som höger och 26% som vänster (d v s det råder i praktiken en spegelvänd situation utifrån höger/vänster-uppdelningen).

Vidare ser sig 24% av de unga kvinnorna som feminister medan endast 2% av de unga männen gör det och 3% respektive 7% ser sig som gröna respektive som socialister oavsett kön. 7% av de unga kvinnorna kallar sig vidare liberaler medan 11% av de unga männen gör det. Endast 5% av de unga kvinnorna identifierar sig slutligen som nationalister och konservativa vilket hela 30% av de unga männen gör.

Idag överlämnades den norska adoptionsutredningen ”Forsvarlighet, risiko og tillit. Gransking av utenlandsadopsjon til Norge” till den norska regeringen och konkret till barn- och familjeminister Lene Vågslid (S) på en pressträff i Regjeringskvartalet i Oslo. Utredningen tillsattes i juni 2023 efter att tidningen Verdens Gang hade avslöjat att ett flertal utlandsadoptioner till Norge inte hade gått rätt till och den har letts av juridikprofessor Camilla Bernt vid Universitetet i Bergen.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/2-6.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/0.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/1-6.jpg

Slutrapporten består av närmare 800 sidor och den är den mest omfattande statliga adoptionsutredningen i ett mottagarland bredvid svenska Adoptionskommissionens slutrapport som uppgår till runt 1600 sidor. Norge sällar sig därmed till ett växande antal mottagarländer i västvärlden som antingen redan har offentliggjort liknande rapporter eller är på väg att göra det såsom bl a Schweiz, Frankrike, Australien, Danmark, Nederländerna och Belgien. Jag har själv varit inblandad i den norska utredningen genom att jag bistod Verdens Gang när tidningen arbetade på den artikelserie som till slut ledde till att utredningen tillsattes och då utredningen gör bruk av och refererar till min egen forskning vilket flertalet av de andra statliga utredningarna runtom i Europa också har gjort.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/9.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/3-3.jpg

Sedan 1950-talet har Norge adopterat runt 25 000 barn från andra länder varav cirka 6500 från Sydkorea, som är det enskilt största landet, och utredningen konstaterar att norrmännen har adopterat barn på ett olagligt och korrupt sätt från ett flertal ursprungsländer inklusive från bl a Sydkorea, Chile, Etiopien, Ecuador, Bangladesh, Vietnam, Costa Rica, Brasilien, Sri Lanka och Colombia. Utredningen slår bl a ned på att de norska adoptionsförmedlande organisationerna har använt sig av biståndsprojekt som ett sätt att tillskansa sig s k ”adopterbara” barn samt att det s k donationssystemet, som innebar att de norska adoptivföräldrarna förväntades betala stora summor extrapengar i amerikanska dollar (och i kontanter…) till ursprungslandet utöver den fastställda norska adoptionsavgiften, vilket blev ett starkt incitament för de illegala och korrupta adoptionerna.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/4.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/5.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/6.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/7.jpg

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/8.jpg

Det ska påminnas om att detta med att använda bistånd och extradonationer var något som särskilt svenska Adoptionscentrum (AC) satte i system och som AC:s dåvarande ordförande Ulf Kristersson kämpade för att försvara och behålla ”med näbbar och klor” när han 2003 sänkte en svensk adoptionsutredning som föreslog att AC och de andra adoptionsförmedlande adoptioner inte längre skulle få använda sig av biståndsprojekt och donationssystemet p g a problematiken med de korrupta adoptionerna.

Den norska utredningen kritiserar vidare både den norska staten, som genom årtiondena både såg mellan fingrarna på och välsignade de olagliga adoptionerna då de olika norska regeringarna prioriterade att ofrivilligt barnlösa norrmän skulle kunna få barn via adoption liksom att få upp den fallande norska s k fruktsamheten, och de adoptionsförmedlande organisationerna som inte har tagit hänsyn till de risker som det har inneburit att operera i fattiga och korrupta diktaturer.

Slutligen rekommenderar utredningen att statsminister Jonas Gahr Støres (S) norska regering ska stötta Norges runt 25 000 utlandsadopterade så att de av dem som vill om möjligt kan återknyta banden till sina förstaföräldrar och biologiska familjer (inklusive ekonomiskt stöd till DNA-tester), att norska staten systematiskt samlar in alla arkiv runtom i Norge som rör den internationella adoptionsverksamheten och gör materialet tillgängligt för adopterade, att ett resurscenter inrättas för att stötta de norska adoptivfamiljerna och adopterade, att norska adoptivbarn ska ha rätt till hemspråk medan de vuxna adopterade som vill ska ges möjlighet att lära sig sitt ursprungsspråk, att den norska forskningen om adoption, adoptivfamiljer och adopterade ska stärkas samt att den norska regeringen ska undersöka om illegala adoptioner kan falla under den norska människohandelslagen så att de 100-tals norrmän som genom åren har gjort sig skyldiga till de illegala adoptionerna potentiellt ska kunna anmälas, åtalas och lagföras.

Inte många av världens just nu levande människor har egna minnen av hur Berlin såg ut 1940-41 när staden var Tredje rikets huvudstad och inte många av dem som trots allt har det längtar tillbaka till nazisttidens Berlin. En av den handfull personer på planeten som både har egna minnen av Berlin från 1940-41 och samtidigt längtar tillbaka till nazisttidens Berlin råkar dock bo i Sverige och det handlar specifikt om Sveriges mesta nazistveteran och den svenska s k nationella rörelsens ”grand old lady” Vera Oredsson som nyligen avgav denna nostalgiska kommentar på Youtube.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/725838323_2064909401128646_8200171588762771208_n.jpg

Vera Oredsson är idag 98 år gammal och hon har både varit gift med mellankrigstidens och krigsårens svenske nazistledare Sven Olov Lindholm och efterkrigstidens nazistledare Göran Assar Oredsson och idag är hon knuten till NMR. Hon växte upp i just Berlin under nazisttiden med en tysk far som var medlem i SA och en svensk mor och hon kom till Sverige med greve Folke Bernadottes och Svenska Röda korsets Vita bussar som på våren 1945 fraktade hem alla invånare i det sönderfallande Tredje riket som hade svenskt påbrå.

I Europas största, rikaste och viktigaste land (före, efter eller bredvid Ryssland, Storbritannien och Frankrike beroende på hur en räknar och mäter) kokar det som aldrig förr nu när sommarvärmen lägger sig över Centraleuropa: Högerextrema AfD är fortsatt det största partiet i de olika tyska opinionsmätningarna och för första gången någonsin är partiet störst även i det gamla BRD utöver att vara överlägset störst i f d DDR och dessutom är partiet för första gången någonsin störst i en undersökning som mäter de tyska partiernas maximala potential (d v s när AfD kan tänkas ”slå i taket”).

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/afd.jpg

AfD är vidare större bland de tyska männen (30,5%) jämfört med bland tyskorna (27%) men könsskillnaden är samtidigt betydligt mindre än den som gäller i Sverige vad beträffar stödet för SD, vilket är fallet i i stort sett samtliga europeiska länder. Att den politiska könspolariseringen är så extrem i Sverige (och t o m extremast i hela västvärlden) är m a o i hög grad ett svenskt och delvis även nordiskt fenomen.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/afd2.jpg

På riksnivå (d v s inräknat både f d Väst- och Östtyskland) är det invånarna som är ca 35-55 år gamla som stöttar AfD allra mest (närmare 40%) medan stödet sjunker rejält bland de tyska pensionärerna (under 25%), vilket återigen tyder på att det är de majoritetseuropeiska föräldrarna som fortfarande har barn hemmavid som utgör den största kärnväljargruppen för Europas högerpopulistiska och högerextrema partier sett till ålders- och generationskategorin.

AfD har också stöd av runt 40% av den tyska arbetarklassen och av en hög procentandel av den lägre medelklassen och i praktiken är samtliga siffror vad gäller stödet för AfD än högre bland specifikt majoritetstyskarna mot bakgrund av att en så hög andel invånare i Tyskland numera har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund och då den s k fruktsamheten bland de infödda majoritetstyskarna är rekordlåg (för att inte säga katastrofalt låg och det delar Tyskland med de två andra f d Axelmakterna, d v s Italien och Japan vilka tillsammans med Tyskland uppvisar bland de lägsta födelsetalen i världen).

Sverige är idag västvärldens mest mångspråkiga land bredvid USA och Ryssland:

I dagarna har Skolverket offentliggjort de senaste siffrorna rörande andelen grundskoleelever som var berättigade till modersmålsundervisning under läsåret 2025/26, vilket ett s k proxymått på andelen barn i ålderskategorin 7-16 år som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som inte har svenska som förstaspråk.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/111.jpg

Det handlar om närmare 30% av alla barn som är 7-16 år gamla och i de tre storstadsregionerna ligger siffran på 44%, i de mellanstora städerna på över 30% och på landsbygden på 23%. I landets 100-tals fattiga miljonprogramsområden går andelen upp till nästan 70% medan den sjunker till 17-18% i de mer välmående områdena. De största språken för svensk del är bl a arabiska, somaliska, persiska, kurdiska och tigrinja liksom bl a engelska, bosniska, albanska spanska och polska.

Det är troligt att Sverige numera är västvärldens mest mångspråkiga land minus de västländer där mångspråkigheten inte är kopplad till invandring (såsom t ex Belgien och Schweiz). Det enda landet som Sverige kan mäta sig med vad gäller mångspråkighet är i så fall USA där 21-22% av samtliga grundskolelever talar ett annat språk än engelska som förstaspråk, vilket då är en lägre andel än den svenska siffran, och troligen också Ryssland där runt 20% av alla barn i landet talar ett annat språk än ryska som modersmål.

År 1930 talade endast runt 1,5% av totalbefolkningen ett annat språk än svenska som förstaspråk och Sverige var på den tiden omvänt västvärldens mest enspråkiga land bredvid Portugal och ytterligare något annat land men idag råder motsatt situation.

Här nedan följer de siffror som gäller för ett urval kommuner och det ska påminnas om att de utrikes födda barnen är i kraftig minoritet bland alla invånare som är mellan 0-29 år gamla som har någon slags utländsk bakgrund och som talar ett annat språk än svenska som förstaspråk – d v s de allra flesta som ingår i nedanstående siffror är s k andragenerationare:

Bjuv 39,8%%

Borlänge 35,1%

Botkyrka 65,3%

Burlöv 51%

Fagersta 44,4%

Gnosjö 36,6%

Göteborg 39,8%

Haparanda 57,1%

Helsingborg 46,1%

Huddinge 42,2%

Järfälla 55,1%

Landskrona 39,5%

Lessebo 37,5%

Ludvika 35,6%

Malmö 58,7%

Nyköping 35,5%

Nässjö 36,1%

Olofström 36,4%

Perstorp 42,7%

Sigtuna 56,1%

Solna 53,8%

Stockholm 39,7%

Sundbyberg 55,2%

Södertälje 73%

Upplands Väsby 42,5%

Upplands-Bro 54,6%

Västerås 38,8%

Åstorp 45,4%

Älmhult 35,8%

Övertorneå 67,3%

Sverige är idag västvärldens mest mångspråkiga land bredvid USA och Ryssland:

I dagarna har Skolverket offentliggjort de senaste siffrorna rörande andelen grundskoleelever som var berättigade till modersmålsundervisning under läsåret 2025/26, vilket ett s k proxymått på andelen barn i ålderskategorin 7-16 år som talar ett annat språk än svenska i hemmet och som inte har svenska som förstaspråk.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/111.jpg

Det handlar om närmare 30% av alla barn som är 7-16 år gamla och i de tre storstadsregionerna ligger siffran på 44%, i de mellanstora städerna på över 30% och på landsbygden på 23%. I landets 100-tals fattiga miljonprogramsområden går andelen upp till nästan 70% medan den sjunker till 17-18% i de mer välmående områdena. De största språken för svensk del är bl a arabiska, somaliska, persiska, kurdiska och tigrinja liksom bl a engelska, bosniska, albanska spanska och polska.

Det är troligt att Sverige numera är västvärldens mest mångspråkiga land minus de västländer där mångspråkigheten inte är kopplad till invandring (såsom t ex Belgien och Schweiz). Det enda landet som Sverige kan mäta sig med vad gäller mångspråkighet är i så fall USA där 21-22% av samtliga grundskolelever talar ett annat språk än engelska som förstaspråk, vilket då är en lägre andel än den svenska siffran, och troligen också Ryssland där runt 20% av alla barn i landet talar ett annat språk än ryska som modersmål.

Här nedan följer de siffror som gäller för ett urval kommuner och det ska påminnas om att de utrikes födda barnen är i kraftig minoritet bland alla invånare som är mellan 0-29 år gamla som har någon slags utländsk bakgrund och som talar ett annat språk än svenska som förstaspråk – d v s de allra flesta som ingår i nedanstående siffror är s k andragenerationare:

Bjuv 39,8%%

Borlänge 35,1%

Botkyrka 65,3%

Burlöv 51%

Fagersta 44,4%

Gnosjö 36,6%

Göteborg 39,8%

Haparanda 57,1%

Helsingborg 46,1%

Huddinge 42,2%

Järfälla 55,1%

Landskrona 39,5%

Lessebo 37,5%

Ludvika 35,6%

Malmö 58,7%

Nyköping 35,5%

Nässjö 36,1%

Olofström 36,4%

Perstorp 42,7%

Sigtuna 56,1%

Solna 53,8%

Stockholm 39,7%

Sundbyberg 55,2%

Södertälje 73%

Upplands Väsby 42,5%

Upplands-Bro 54,6%

Västerås 38,8%

Åstorp 45,4%

Älmhult 35,8%

Övertorneå 67,3%

SCB har idag släppt ny statistik rörande vilka de osäkra väljarna är och i 2026 års val är de fler än tidigare, vilket antagligen hänger ihop med att antalet förstagångsväljare och antalet väljare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund likaså är fler än tidigare.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/a-4.jpg

Hela 20% av väljarkåren uppger att de för närvarande inte vet vilket parti de ska rösta på i september i år vilket kan jämföras med 14% inför 2022 års val och vilket i sin tur innebär att det fortfarande är oklart vilken sida som vinner även om det mesta pekar på en s k promenadseger för oppositionen.

Det är fr a de unga vuxna väljarna samt väljarna med lägst utbildningsnivå och lägst inkomstnivå, vilket i praktiken betyder invånarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena, som uppger att de är osäkra på vilket parti de sympatiserar med.

I år får också fler väljare än någonsin tidigare som har utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund rösta men denna grupp, som är mycket stor, är också de som röstskolkar allra mest och under de senaste valen har valdeltagandet inom denna grupp dessutom gått ned. Fr a handlar det om landets 100 000-tals s k andragenerationare med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund vilka i mycket hög grad är s k soffliggare men denna grupp kan samtidigt potentiellt avgöra valet (och troligen till oppositionens fördel) om de bara ser till att gå och rösta.

Ingen har samtidigt lyckats ”knäcka” hur väljarna med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund ska kunna mobiliseras så att de går och röstar på valdagen (oavsett vilket parti de röstar på) och fr a gäller det just andragenerationarna som tenderar att rösta i ännu lägre utsträckning än vad deras invandrade föräldrar gör.

SD:s väljare är slutligen den väljargrupp som är mest övertygad om att de ska rösta på sitt parti (hela 90%) medan L:s väljare är den minst lojala väljargruppen (knappt 70%) och däremellan hittas de andra partiernas väljargrupper.

Det ska sägas att av de 20% som uppger att de inte vet vilket parti som de kommer att rösta på så kommer antagligen en hög andel att just röstskolka den 13 september i år.

Den brittiska regeringen ska snart be om ursäkt till alla de brittiska förstamödrar som mer eller mindre tvingades att adoptera bort sina barn (inom landet) under efterkrigstiden p g a att de var unga och ogifta och då biopapporna, vilka också generellt var unga och ogifta, var frånvarande. Denna typ av officiella och offentliga ursäkter har ett flertal västländers regeringar och stater nu avgett med den australiensiska regeringen i spetsen som var först med att göra det redan 2013. Under efterkrigstiden gällde generellt starka patriarkala, kristna och borgerliga normer kring skam och heder i västvärlden som stigmatiserade unga vuxna som fick barn med varandra som inte var gifta och barnen blev därför bortadopterade och i en del fall och i en del västländer (såsom i Sverige) blev förstamödrar också steriliserade. Dessa normer började sedan luckras upp i och med den s k 68-revolutionen och på 1970-talet ebbade de i stort sett ut.

https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/06/mm.jpg

“Downing Street is to make a full apology on behalf of the state to those affected by historical forced adoption in England. Between 1949 and 1976, an estimated 185,000 babies were taken from unmarried mothers and placed for adoption in England and Wales as a result of a culture of shame surrounding pregnancy outside marriage.”

https://www.theguardian.com/society/2026/jun/17/forced-adoption-survivors-full-apology-uk-government-bridget-phillipson

Downing Street is to make a full apology on behalf of the state to those affected by historical forced adoption in England, the education secretary has confirmed.

Bridget Phillipson, giving evidence to MPs on the education select committee on Wednesday, described it as a “shameful period” in UK history.

She said the prime minister would have more to say, but told MPs that all those whose lives had been affected by forced adoption would get the apology they “so profoundly deserve”.

Phillipson’s remarks followed an earlier report from the committee that said a formal and public apology was essential to correct the public record and reduce the burdens felt by many mothers and adoptees.

It urged ministers to provide an initial commitment to an apology and begin working with survivor groups as quickly as possible on its wording.

In her opening remarks to MPs, Phillipson said: “I know that you and the committee will want to hear that this government will very soon be making a full apology on behalf of the state to all of those affected by historic forced adoption in England.

“The prime minister will have more to say on this shameful period in our history, reflecting the gravity of what has happened. But here and now, let me say to all of those affected, you will get the apology that you so profoundly deserve.”

Between 1949 and 1976, an estimated 185,000 babies were taken from unmarried mothers and placed for adoption in England and Wales as a result of a culture of shame surrounding pregnancy outside marriage.

Religious organisations ran most of the mother and baby homes where pregnant women were sent to give birth. Charities and local authorities were involved in funding the placements and finding adoptive parents.

The Welsh and Scottish governments formally apologised for forced adoption practices in 2023, and the head of the Catholic church in England and Wales issued an apology in 2016.

Ireland and Australia have introduced financial compensation schemes after apologising for the coerced removal of children from unmarried mothers.

Helen Hayes, chair of the education select committee, previously said that hearing from survivors about their experiences was “one of the most moving days I have experienced in parliament”.

“Historical forced adoption practices coerced mothers and caused unimaginable trauma for multiple generations of women and profound, often devastating impacts for their children,” she said.

A report by the UK government’s joint committee on human rights in 2022 recommended ministers apologise to unmarried women who were “railroaded” into unwanted adoptions.

Responding to the report, the then-Conservative government said it was sorry “on behalf of society” for the way the women had been treated, but did not think a formal apology appropriate “since the state did not actively support these practices”.