Tornevall Networks

Changes

TITLE:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna

DESCRIPTION:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]

CONTENT:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.

Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund.

Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.

Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.

Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.

Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).

Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.

S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

TITLE:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna

DESCRIPTION:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]

CONTENT:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.

Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund. Det handlar om nästan 500 000 personer tillhörande årskullarna 2005-2008 och de utgör nästan 7% av hela den svenska väljarkåren inför 2026 års val.

Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.

Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.

Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.

Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).

Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.

S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

Versions

1. 2026-05-06 06:34:11

   Discovered: 2026-05-06 06:49:24 Hash: 8fedfa15db8ea7c4ad5624cb5761952165d5d178
   Title:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna
   Description:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]
   Content

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.
   
   Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund. Det handlar om nästan 500 000 personer tillhörande årskullarna 2005-2008 och de utgör nästan 7% av hela den svenska väljarkåren inför 2026 års val.
   
   Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.
   
   Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.
   
   Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.
   
   Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).
   
   Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.
   
   Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.
   
   S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).
2. 2026-05-06 06:34:11

   Discovered: 2026-05-06 06:35:26 Hash: 894fe51b7606f8a7f6f91c865290faadca851a14
   Title:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna
   Description:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]
   Content

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.
   
   Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund.
   
   Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.
   
   Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.
   
   Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.
   
   Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).
   
   Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.
   
   Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.
   
   S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

Changes

TITLE:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna

DESCRIPTION:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]

CONTENT:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.

Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund.

Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.

Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.

Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.

Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).

Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.

S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

TITLE:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna

DESCRIPTION:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]

CONTENT:
En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.

Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund. Det handlar om nästan 500 000 personer tillhörande årskullarna 2005-2008 och de utgör nästan 7% av hela den svenska väljarkåren inför 2026 års val.

Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.

Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.

Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.

Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).

Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.

Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.

S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

Versions

1. 2026-05-06 06:34:11

   Discovered: 2026-05-06 06:49:24 Hash: 8fedfa15db8ea7c4ad5624cb5761952165d5d178
   Title:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna
   Description:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]
   Content

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.
   
   Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund. Det handlar om nästan 500 000 personer tillhörande årskullarna 2005-2008 och de utgör nästan 7% av hela den svenska väljarkåren inför 2026 års val.
   
   Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.
   
   Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.
   
   Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.
   
   Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).
   
   Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.
   
   Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.
   
   S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).
2. 2026-05-06 06:34:11

   Discovered: 2026-05-06 06:35:26 Hash: 894fe51b7606f8a7f6f91c865290faadca851a14
   Title:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna
   Description:

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna. Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till […]
   Content

   En ny opinionsundersökning bland förstagångsväljarna visar att både könspolariseringen liksom den etniska, regionala och klassmässiga polariseringen är extrem bland landets unga vuxna.
   
   Förstagångsväljarna är demografiskt sett fler än någonsin tidigare i ett svenskt val (d v s inför 2026 års val) och männen dominerar (vilket bl a beror på att många tonårspojkar har invandrat till landet) medan runt 40% har utländsk bakgrund.
   
   Den enskilt viktigaste frågan för förstagångsväljarna är lag och ordning följt av invandring och därefter kommer ekonomin.
   
   Bland de unga vuxna kvinnorna har oppositionen ett stöd på 60% medan Tidöpartierna har ett stöd på 59% bland de unga vuxna männen och medan 37% av kvinnorna sympatiserar med S så har SD ett stöd på 29% bland männen.
   
   Undersökningen har vidare och för ovanlighetens skull frågat respondenterna om de har utländsk eller svensk bakgrund och bland förstagångsväljarna som är s k andragenerationare sympatiserar 39,6% med S och 21,6% med V jämfört med 26,3% respektive 11,2% bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund. Omvänt sympatiserar 35% av förstagångsväljarna med svensk bakgrund med SD att jämföra med 12% av andragenerationarna.
   
   Bland förstagångsväljarna som bor i storstäder stödjer 54% S (31%), V (17%) och MP (6%) medan 58% av förstagångsväljarna som bor i mindre städer och på landsbygden stödjer SD (37%) och M (21%).
   
   Högskolestudier och förvärvsarbete, som i hög grad handlar om klass, påverkar slutligen också hur förstagångsväljarna röstar. Bland högskolestudenterna har S (33%), V (14,4%) och MP (6,8%) ett starkt stöd medan SD (27,6%) och M (25%) har ett starkt stöd bland förstagångsväljarna som förvärvsarbetar.
   
   Sammanfattningsvis visar undersökningen att unga vuxna kvinnor står mot unga vuxna män, att förstagångsväljarna som har utländsk bakgrund står mot förstagångsväljarna som har svensk bakgrund, att de unga vuxna som bor i storstäderna står mot de unga vuxna i småstäderna och på landsbygden samt att SACO-barnen står mot LO-barnen i årets val och det är stödet för S respektive SD som skiljer sig åt allra mest.
   
   S har ett extremt stort stöd bland de unga vuxna kvinnorna (37%), bland andragenerationarna (39,6%), bland storstadsborna (31%) och bland medelklassbarnen (33%) medan SD har ett likaledes extremt stort stöd bland de unga vuxna männen (29%), bland förstagångsväljarna med svensk bakgrund (35%), bland småstads- och landsbygdsborna (37%) samt bland arbetarbarnen (27,6%).

Changes

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Versions

1. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:39:22 Hash: 0d26ac53e61a097975a166b361f2bad8f23e69a2
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
2. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:33:21 Hash: 60fa82c6e381fd26960184e8ceff3efe98a66333
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
3. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:31:22 Hash: 2fc8e3d4bee60f614d0e2b38be88d6c93f837a10
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Changes

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Versions

1. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:39:22 Hash: 0d26ac53e61a097975a166b361f2bad8f23e69a2
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
2. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:33:21 Hash: 60fa82c6e381fd26960184e8ceff3efe98a66333
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
3. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:31:22 Hash: 2fc8e3d4bee60f614d0e2b38be88d6c93f837a10
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Changes

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

TITLE:
Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi

DESCRIPTION:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]

CONTENT:
Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.

von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.

Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.

De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.

von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.

Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.

Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Versions

1. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:39:22 Hash: 0d26ac53e61a097975a166b361f2bad8f23e69a2
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” ett flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés påhittade centraleuropeiska rike Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades därtill som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
2. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:33:21 Hash: 60fa82c6e381fd26960184e8ceff3efe98a66333
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna och möjligen gällde det också Donaumonarkins romer.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.
3. 2026-04-30 16:30:41

   Discovered: 2026-04-30 16:31:22 Hash: 2fc8e3d4bee60f614d0e2b38be88d6c93f837a10
   Title:

   Om Gregor von Rezzoris Bukovinatriologi
   Description:

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien. von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan […]
   Content

   Läser just nu den rumänsk-ukrainsk-österrikiska eller snarare post-habsburgska författaren och baronen Gregor von Rezzoris likaledes post-habsburgska Bukovinatriologi, som består av tre självbiografiskt färgade böcker som fr a utspelar sig i den gamla habsburgska provinsen Bukovina, som numera är delat mellan Ukraina och Rumänien.
   
   von Rezzoris Bukovinatriologi genomsyras av samma typ av melankoliska nostalgi som Stefan Zweigs post-habsburgska memoarer ”Världen av i går” präglas av och det är inte en slump att von Rezzori tillhörde Österrike-Ungerns aristokrati medan Zweig härrörde från dubbelmonarkins stora judiska minoritet, då båda dessa grupper både tenderade att vara lojala mot Huset Habsburg samt längta tillbaka till Österrike-Ungern efter 1918 om än av olika skäl.
   
   Därför är adliga författare som von Rezzori och än mer greve Miklós Bánffy, upphovspersonen till den post-habsburgska Transsylvanientrilogin som skildrar den ungerska adelns öde i Erdély som Transsylvanien heter på ungerska, samt judiska författare som Zweig och än mer Joseph Roth, d v s författaren till det post-habsburgska mästerverket ”Radetzkymarschen”, överrepresenterade bland de författare som en gång föddes i Österrike-Ungern och som efter 1918 skrev nostalgiska romaner, memoarer, dikter och pjäser om det gamla kejsardömet.
   
   De bördsstolta centraleuropeiska adelsätterna och den urbana, judiska medelklassen lyckades aldrig känna sig hemma i det Central- och Östeuropa som föddes efter 1918 och som genomsyrades av nationalism, antisemitism, fascism och senare kommunism – ideologer vilka sammantagna och till slut resulterade i båda gruppernas undergång om än på olika sätt. Utöver adeln och judarna sägs f ö också Österrike-Ungerns muslimer ha varit särskilt lojala mot habsburgarna.
   
   von Rezzori föddes i Bukovinas provinshuvudstad Czernowitz som idag ligger i Ukraina och därför heter Tjernivtsi medan rumänerna, som styrde staden 1918-45, känner den som Cernăuţi. Österrike-Ungerns östligaste större stad Czernowitz har ”producerat” eller flertal författare varav poeten Paul Celan numera är mest känd för eftervärlden och en av dem är just von Rezzori, som i sin Bukovinatriologi skildrar staden samt Bukovina eller Teskovina som provinsen benämns som för att ytterligare förstärka känslan av att Österrike-Ungern var något av ett sagoland.
   
   Robert Musil benämnde ju Österrike-Ungern som Kakanien i sin berömda post-habsburgska roman ”Mannen utan egenskaper” medan ännu en adlig författare som likt von Rezzori skrev om Österrike-Ungern efter imperiets fall, baron Fritz von Herzmanovsky-Orlando, benämnde den gamla dubbelmonarkin som Tarokanien i sin post-habsburgska s k österrikiska romantrilogi och måhända går det också att i sammanhanget lägga till Hergés Bordurien, som fr a skildras i seriealbumet ”Kung Ottokars spira”.
   
   Bukovina var slutligen den mest mångkulturella provinsen av Österrike-Ungerns provinser och Czernowitz räknades som den tysktalande världens sista utpost mot ”Halb-Asien”, som Tsar-Ryssland och Balkanhalvön uppfattades som i Wien, och staden räknades som den mest judiska i dubbelmonarkin efter och bredvid Kraków och Lviv.

Changes

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på densamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som bl a Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna när inte ens en katastrofal kombination av Putin- och Trump-priser får arbetarna och den lägre medelklassen att överge radikalhögern i någon större utsträckning.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på densamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på densamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som bl a Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna när inte ens en katastrofal kombination av Putin- och Trump-priser får arbetarna och den lägre medelklassen att överge radikalhögern i någon större utsträckning.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. Och i A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39%.

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. Och i A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39%.

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik.

TITLE:
Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna

DESCRIPTION:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]

CONTENT:
137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. Och i A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39%.

Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.

Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.

Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.

Versions

1. 2026-04-26 08:09:01

   Discovered: 2026-04-26 10:04:09 Hash: 2e2f4bc88d9ff84538395337495eb08c652d7a61
   Title:

   Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna
   Description:

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]
   Content

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).
   
   Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.
   
   Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på densamma.
   
   Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.
2. 2026-04-26 08:09:01

   Discovered: 2026-04-26 10:01:26 Hash: 53983cface638600fee8a9c48f723bbe62fbfb0b
   Title:

   Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna
   Description:

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]
   Content

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).
   
   Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.
   
   Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på densamma.
   
   Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som bl a Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna när inte ens en katastrofal kombination av Putin- och Trump-priser får arbetarna och den lägre medelklassen att överge radikalhögern i någon större utsträckning.
3. 2026-04-26 08:09:01

   Discovered: 2026-04-26 08:34:18 Hash: 51e601e54af57a660c1b418812702b073dafecf6
   Title:

   Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna
   Description:

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]
   Content

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. I A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39% och bisarrt nog åtnjuter arvtagaren till både A.H.:s nazistparti och arvtagaren till Mussolinis fascistparti för närvarande ett stöd på 28-30% i sina respektive länder medan motsvarande partier ligger på 30-40% i flertalet av Europas mest folkrika länder (såsom i bl a Storbritannien, Rumänien, Polen och Nederländerna).
   
   Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.
   
   Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.
   
   Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.
4. 2026-04-26 08:09:01

   Discovered: 2026-04-26 08:29:23 Hash: 9e0483f15c83fe58beb5a7266681f1cbf18837c7
   Title:

   Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna
   Description:

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]
   Content

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. Och i A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39%.
   
   Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.
   
   Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.
   
   Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik. Vänstern står helt enkelt inför en grannlaga uppgift att ta tillbaka arbetarklassen och den lägre medelklassen, vare sig det gäller de en gång så mäktiga socialdemokratiska arbetarpartierna, de f d kommunistpartierna eller de nya vänsterpopulistiska partierna.
5. 2026-04-26 08:09:01

   Discovered: 2026-04-26 08:09:23 Hash: 612bfc96003fbc20bc2eed79bf7189722449d854
   Title:

   Den europeiska radikalhögern är fortsatt stark trots både Putin- och Trump-priserna
   Description:

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del […]
   Content

   137 år efter A.H.:s födelsedag och 81 år efter dennes dödsdag (vilka då båda inträffade i just april månad) fortsätter högerextrema AfD att klättra i de tyska opinionsmätningarna och erhöll nu senast 28%, vilket inte bara innebär att partiet totaldominerar i f d Östtyskland utan också är det största partiet i en allt större del av f d Västtyskland. Och i A.H.:s gamla hemland slår FPÖ samtidigt i taket i de österrikiska opinionsundersökningarna med ett stöd på 37-39%.
   
   Efter att den storskaliga, andra ryska invasionen av Ukraina inleddes i februari 2022 gick matpriserna upp dramatiskt i form av de s k Putin-priserna och fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen kom att drabbas mycket hårt att de ekonomiska följderna av kriget i Ukraina. Och precis när världsekonomin såg ut att börja återhämta sig så sker nu något liknande igen efter att USA och Israel inledde sitt krig mot Iran i februari i år och nu är det Trump-priserna som gäller och inte minst handlar det om kraftigt stigande olje- och bensinpriser, vilka just nu leder till allmänt höjda levnadsomkostnader.
   
   Än en gång är det fr a arbetarklassen och den lägre medelklassen som drabbas privatekonomiskt och vars plånböcker och bankkonton blöder ohejdat men trots det verkar inte detta socioekonomiska segment vare sig överge de ryssvänliga högerextrema partierna eller de USA-vänliga högerpopulistiska partierna i särskilt hög grad. Den samlade paneuropeiska radikalhögern, och vare sig partierna är pro-Putin eller pro-Trump eller både och, lyckas m a o för närvarande och alldeles uppenbarligen med konststycket att fortsätta att skylla allt på den utomeuropeiska invandringen och på de olika minoriteterna liksom på den s k vänsterliberala eliten samt sist men inte minst att fortsätta att få huvudparten av Europas arbetare och lägre medelklass att rösta på desamma.
   
   Den vänsterpopulism som det senaste bulgariska valet gav prov på i och med Radevs parti Progressiva Bulgariens seger och som Mélenchon företräder i Frankrike och Wagenknecht i Tyskland kan möjligen utmana radikalhögern och ta upp kampen om arbetarklassen och den lägre medelklassen men problemet är att de vänsterpopulistiska partierna och ledarna också tenderar att vara ryssvänliga samt kolportera en hård anti-invandringsretorik.