Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Morgon-Tidningen. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
6fc7d1715a5dd387a965853ca3b5aa89d71a366cStatsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […]
Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med.
SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin.
Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på.
De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat.
– Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT.
Han fortsätter:
– Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort.
Åkesson ville inte utesluta något
Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
6fc7d1715a5dd387a965853ca3b5aa89d71a366c
2af76b3611410578c9c7a1917a88a277a02432f5
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå.
TITLE: Jomshof vill bli demokratiminister: ”Jag tar den genast” DESCRIPTION: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof […] CONTENT: Statsministern anklagar honom för att sabotera valrörelsen. Richard Jomshof själv vill ha en nyinrättad ministerpost med uppdrag att driva just den fråga han anklagas för att skada Tidösamarbetet med. SVT följde SD-toppen under ett besök i Falun dagen efter att Ulf Kristersson riktat kritik mot honom. Bakgrunden är en intervju i Dagens Nyheter där Jomshof uppmanade muslimer att sluta vara muslimer. Han bedriver just nu en bokturné där han föreläser för partikamrater om islam, som han beskriver som ett hot mot demokratin. Kritiken avfärdar han med att alla partier söker uppmärksamhet och att han driver det han tror på. De ministerposter som i dag finns på bordet är han däremot inte intresserad av. De skulle vara svåra att förena med hans opinionsbildning, menar han – men en post byggd kring den egna frågan vore något annat. – Det kan man kanske lägga under någon sorts demokratiminister, säger han till SVT. Han fortsätter: – Om man skulle kunna få en ministerpost där man sysslar med islam och islamiseringsfrågan? Ja det är en annan sak, jag tar den genast, jag lovar. Helt ärligt, det hade jag gjort. Åkesson ville inte utesluta något Kristersson har lovat Sverigedemokraterna ministerposter om Tidöpartierna behåller makten. Frågan om vilka personer det kan bli aktuellt för blev känslig sedan Jomshof kallat Magdalena Andersson för quisling – en affär som präglade första halvan av augusti. När Jimmie Åkesson nyligen fick frågan om Jomshof därmed diskvalificerat sig ville partiledaren inte utesluta att Jomshof kunde bli minister ändå. Kristersson avfärdar Ulf Kristersson menar dock i en kommentar till Svenska Dagbladet att han inte vill ge Jomshof uppmärksamhet. – Jag kommer personligen godkänna varje person som blir statsråd. Det här handlar bara om att han vill få uppmärksamhet. Jag tar inte det på allvar, säger Kristersson till tidningen.
2af76b3611410578c9c7a1917a88a277a02432f5
6fc7d1715a5dd387a965853ca3b5aa89d71a366c
d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […]
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
Kyrkan dröjer med beskedet
Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
909890edc31863be67185807475f1b66523de207
d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
909890edc31863be67185807475f1b66523de207
909890edc31863be67185807475f1b66523de207Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […]
Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked.
Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode.
Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden.
Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet.
Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare.
Kyrkan dröjer med beskedet
Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt.
– Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT.
Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen.
Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
909890edc31863be67185807475f1b66523de207
d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt av sin stiftelse. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
TITLE: Herrgårdsskandalen fortsätter: Två myndigheter granskar Birgitta Ed DESCRIPTION: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade […] CONTENT: Länsstyrelsen har inlett tillsyn av Fållöknastiftelsen och vill veta hur donationerna använts och varför statsministerns fru får betalt. Samtidigt sammanträdde domkapitlet i Strängnäs om hennes prästlöften – utan att lämna besked. Tillsynen är en direkt följd av Aftonbladets granskning av herrgården utanför Malmköping, rapporterar DN. Myndigheten har ställt frågor om två saker: vad de insamlade pengarna gått till, och Birgitta Eds arvode. Enligt stadgarna ska stiftelsens styrelse arbeta utan ersättning. Styrelseordföranden Thorbjörn Larsson uppger till Aftonbladet att Ed ändå får betalt, eftersom hon vid sidan av styrelseuppdraget har en roll som utvecklare av verksamheten. Beloppet är sedan tidigare känt: 22 000 kronor i månaden. Den andra frågan rör själva grundkonstruktionen. Donationerna ska enligt ändamålsparagrafen främja existentiell hälsa med kristna värderingar som grund, men har i praktiken använts för att rusta upp en fastighet som delägs av statsministerparet. Larsson menar att det inte nödvändigtvis innebär någon ekonomisk fördel för ägarna, och stiftelsen svarar länsstyrelsen att pengarna gått till att göra ön tillgänglig för besökare. Kyrkan dröjer med beskedet Parallellt prövas Eds ställning som präst. Domkapitlet i Strängnäs stift sammanträdde i torsdags om de 29 anmälningar som kommit in efter granskningen, men något offentligt besked lämnades inte. Protokollet ska justeras inom fjorton dagar, och först då blir beslutet känt. – Protokollet kommer att prata, sade mötesordföranden Lars Seger till SVT. Alternativen är att ärendet avskrivs eller att utredningen fortsätter. Möjliga påföljder sträcker sig från skriftlig erinran till avkragning, alltså att prästen fråntas rätten att utöva vigningstjänsten. Tre av domkapitlets ledamöter, däribland biskopen och domprosten, har anmält jäv och lämnat processen. Att två myndighetsprocesser löper samtidigt tre veckor före valdagen är illa för Ulf Kristersson, som redan pressas internt av affären. Fållökna är en av flera händelser som samlats i MT:s genomgång av statsministerns skandaler.
d7a7ee6b3ff0addd7bdad189078b7dfe6230c866
909890edc31863be67185807475f1b66523de207
e831be4488e893ab4193350a5b66bc7fc6351d69Socialdemokraterna riktar flera nya vallöften mot äldre. Partiet vill att alla äldre ska få en fast läkare och att minutstyrningen inom hemtjänsten ska stoppas. Socialdemokraterna går till val på vad man kallar för ”ett paradigmskifte” för äldreomsorgen. På ett vård- och omsorgsboende i Blackeberg i västra Stockholm presenterar partiledare Magdalena Andersson (S) flera vallöften. S […]
Socialdemokraterna riktar flera nya vallöften mot äldre.
Partiet vill att alla äldre ska få en fast läkare och att minutstyrningen inom hemtjänsten ska stoppas.
Socialdemokraterna går till val på vad man kallar för ”ett paradigmskifte” för äldreomsorgen. På ett vård- och omsorgsboende i Blackeberg i västra Stockholm presenterar partiledare Magdalena Andersson (S) flera vallöften.
S anser att alla äldre ska få en fast läkare och vill stoppa minutstyrningen inom hemtjänsten.
Partiet vill också se ett vaccinationsprogram för äldre.
Det framgår inte hur snart reformerna kan bli verklighet om S vinner valet eller vad det sammantaget kommer att kosta, mer än att det handlar om miljardbelopp.
– I framtida budgetförhandlingar är det här något som vi socialdemokrater kommer att prioritera, säger Magdalena Andersson
Enligt henne är en viktig del av finansieringen Socialdemokraternas vallöfte om att statsbidragen till kommunerna ska skrivas upp med inflationen.
– Det är den här valrörelsens tråkigaste men viktigaste reform, för det skulle göra att vi tryggar en finansiering för skola, sjukvård och omsorg, säger hon.
I dag råder det stor brist på allmänläkare och bara tre av tio svenskar uppger att de har en fast läkarkontakt.
008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbffDet ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […]
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte.
Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
Elisabeth Svantesson
Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
Gunnar Strömmer
Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
Maria Malmer Stenergard
Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
Benjamin Dousa
Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
Mattias Karlsson
Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
Vägvalet bakom personfrågan
Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
TITLE: Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår DESCRIPTION: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […] CONTENT: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken. Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked. Elisabeth Svantesson Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen. Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT) Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den. Gunnar Strömmer Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination. Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT) Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat. Maria Malmer Stenergard Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde. Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT) Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval. Benjamin Dousa Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning. Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst. Mattias Karlsson Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen. Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen. Vägvalet bakom personfrågan Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen. Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
TITLE: Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår DESCRIPTION: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […] CONTENT: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken. Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked. Elisabeth Svantesson Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen. Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT) Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den. Gunnar Strömmer Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination. Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT) Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat. Maria Malmer Stenergard Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde. Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT) Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval. Benjamin Dousa Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning. Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst. Mattias Karlsson Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen. Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen. Vägvalet bakom personfrågan Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen. Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […]
Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte.
Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken.
Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked.
Elisabeth Svantesson
Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen.
Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT)
Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den.
Gunnar Strömmer
Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination.
Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT)
Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat.
Maria Malmer Stenergard
Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde.
Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT)
Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval.
Benjamin Dousa
Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning.
Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst.
Mattias Karlsson
Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen.
Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen.
Vägvalet bakom personfrågan
Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen.
Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
TITLE: Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår DESCRIPTION: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. […] CONTENT: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken. Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked. Elisabeth Svantesson Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen. Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT) Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den. Gunnar Strömmer Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination. Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT) Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat. Maria Malmer Stenergard Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde. Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT) Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval. Benjamin Dousa Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning. Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst. Mattias Karlsson Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen. Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen. Vägvalet bakom personfrågan Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen. Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
TITLE: Fem personer som kan ta över M om Kristersson avgår DESCRIPTION: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt […] CONTENT: Det ser mörkt ut för Moderaterna. Prognoserna pekar mot att partiet kan göra sitt sämsta val på tjugofyra år och opinionen har inte lyft på hela mandatperioden. Förlorar Tidöpartierna makten den 13 september börjar en strid om vem som ska leda partiet vidare – och någon självklar kronprins eller kronprinsessa finns inte. Historien talar sitt tydliga språk. Fredrik Reinfeldt avgick kvällen efter valförlusten 2014, och Anna Kinberg Batra föll 2017 sedan elva av tjugotvå partidistrikt krävt hennes avgång. Båda gångerna handlade striden ytterst om förhållandet till Sverigedemokraterna – samma fråga som löpt genom Ulf Kristerssons snart nio år som partiledare, och som nu avgörs i praktiken. Ingen av de namn som nämns nedan har öppnat för en kandidatur, och någon efterträdarprocess pågår inte. Det här är alltså kvalificerade gissningar, inte besked. Elisabeth Svantesson Förstavice partiordförande sedan 2019 och finansminister sedan regeringsskiftet. Hon stod närmast till buds redan 2017, men klev åt sidan för Kristersson och stödde hans kandidatur. Formellt är hon den som står på tur, och hon har den tyngsta portföljen i regeringen. Elisabeth Svantesson (Foto: Jessica Gow/TT) Nackdelen är densamma som fördelen. Svantesson är i allra högsta grad förknippad med Tidöpolitiken och har som finansminister försvarat varje skattesänkning oppositionen kritiserat. Ett parti som förlorat på sin nuvarande kurs kanske inte nödvändigtvis väljer den som personifierar den. Gunnar Strömmer Justitieministern var partisekreterare under åren då Moderaterna svängde om SD och lade grunden för Tidösamarbetet. Han kan alltså både politiken och partiapparaten, vilket är en ovanlig kombination. Gunnar Strömmer (Foto. Lars Schröder / TT) Men han bär också ansvaret för mandatperiodens mest kritiserade lagstiftningsarbete. Lagrådet avstyrkte straffreformen i sin helhet och kallade den ett hastverk, och striden om mängdrabatten slutade med att regeringen drev igenom en lag utan ikraftträdandedatum. Dock finns det en bild av att Strömmer är populär bland allmänheten, vilket gör honom till en het kandidat. Maria Malmer Stenergard Utrikesminister sedan 2024 och dessförinnan migrationsminister. Hon har vuxit i rollen och sitter i partistyrelsen sedan 2021, men har till skillnad från de övriga inte hela sitt politiska liv i Stockholmspolitiken – hon är utbildad jurist och har arbetat som kronofogde. Maria Malmer Stenergard (Foto: Stina Stjernkvist / SvD / TT) Hennes bakgrund på migrationsområdet gör henne acceptabel för den del av partiet som vill fortsätta åt höger, samtidigt som utrikesposten gett henne distans till den inrikespolitiska konflikten. Det är en position som brukar löna sig i partiledarval. Benjamin Dousa Biståndsminister, tidigare vd för Timbro och för Företagarna och ordförande för MUF innan dess. Han är den tydligaste representanten för de moderater som tycker att partiet tappat bort företagande och ekonomi till förmån för lag och ordning. Det som talar för Dousa är att han är ung och har en stark närvaro på sociala medier. Han är samtidigt den som suttit kortast tid i regeringen. Han förekommer oftare i spekulationer om nästa partiledarval än om det som kan komma i höst. Mattias Karlsson Moderaternas gruppledare i riksdagen, alltså inte SD:s chefsideolog med samma namn. Han har kontroll över riksdagsgruppen, vilket är den maktbas varje partiledarkandidat behöver, och är samtidigt tillräckligt osynlig i offentligheten för att inte bära något av valförlusten personligen. Just anonymiteten är dock problemet. Ett parti som ska bygga upp sig igen efter ett katastrofval brukar vilja ha någon väljarna redan känner igen. Vägvalet bakom personfrågan Frågan om efterträdare är i själva verket en fråga om riktning. Ska Moderaterna fortsätta det samarbete som gjort dem till juniorpartner till ett större SD, eller söka sig tillbaka mot mitten där Centerpartiet just nu växer? Kristersson har byggt hela sitt ledarskap på det första alternativet, och ett dåligt valresultat blir därför oundvikligen en dom över den linjen. Om det ens blir aktuellt avgörs den 13 september. MT:s sammanvägning av opinionsmätningarna uppdateras löpande fram till valdagen.
008406a9e966dab97932ddaf933fdad00b2bcbff
2b7ef4b9232a5d50e2adc41a0891e4136122ef44
1f5c836dac47a0d6f3628e4f8857a350ce53dae7Gängens betalning för våldsdåd sjunker samtidigt som utförarna blir yngre. Antalet 13- och 14-åringar som rekryteras har tredubblats de senaste åren, uppger en tidigare brottsutredare för Sveriges Radio. Luay Mohageb, som arbetat med utredningar av gängbrott, beskriver rekryteringen av barn i den åldern som väldigt vanlig i dag. – Under de senaste åren har antalet […]
Gängens betalning för våldsdåd sjunker samtidigt som utförarna blir yngre. Antalet 13- och 14-åringar som rekryteras har tredubblats de senaste åren, uppger en tidigare brottsutredare för Sveriges Radio.
Luay Mohageb, som arbetat med utredningar av gängbrott, beskriver rekryteringen av barn i den åldern som väldigt vanlig i dag.
– Under de senaste åren har antalet utförare i 13–14-årsåldern tredubblats, säger han.
Beloppen har gått ner
SR har också pratat med advokaten Linus Gardell som ser en utveckling där barnen inte bara bli yngre – summorna som erbjuds och betalas för morduppdrag har fallit i takt med att åldern gått ner.
Tonårsflickan som misstänks ha skjutit en pojke på Ronnaskolan i Södertälje ska ha erbjudits 15 000 kronor, enligt uppgifter till Aftonbladet.
Barnen får dessutom sällan de pengar de utlovats, uppger Mohageb.
e3d612805512d7e45b47c72885a07239fcb5bd8eJimmie Åkesson säger i en intervju med franska nyhetsbyrån AFP att han siktar på statsministerposten om fyra år, 2030. – Det kommer fler val och jag siktar på posten som statsminister 2030 eller senare, säger Sverigedemokraternas partiledare. Han säger till nyhetsbyrån att Tidöpartierna är överens om att Ulf Kristersson (M) är den statsministerkandidat man kommer […]
Jimmie Åkesson säger i en intervju med franska nyhetsbyrån AFP att han siktar på statsministerposten om fyra år, 2030.
– Det kommer fler val och jag siktar på posten som statsminister 2030 eller senare, säger Sverigedemokraternas partiledare.
Han säger till nyhetsbyrån att Tidöpartierna är överens om att Ulf Kristersson (M) är den statsministerkandidat man kommer att stödja om det blir en seger för högersidan i det kommande valet.
– I gengäld får vi stort inflytande i en sådan regering och kommer att få betydande ministerposter, säger han.
I april i år gick Kristersson för första gången ut med att planen är att SD skulle få ministerposter i nästa regering.
e3bb001bc5f20309c76ef6f356ec76a2f583d311Socialdemokraterna går till val på att införa målet om en barnmorska per födande. Målet ska vara uppnått inom nästa mandatperiod genom överenskommelser med regionerna, enligt partiledaren Magdalena Andersson. – Vi behöver säkerställa att alla barn som föds i Sverige kan födas i en miljö som är trygg, och att alla kvinnor som föder barn och […]
Socialdemokraterna går till val på att införa målet om en barnmorska per födande.
Målet ska vara uppnått inom nästa mandatperiod genom överenskommelser med regionerna, enligt partiledaren Magdalena Andersson.
– Vi behöver säkerställa att alla barn som föds i Sverige kan födas i en miljö som är trygg, och att alla kvinnor som föder barn och alla pappor som är med också kan ha en trygg upplevelse, säger Andersson till TT.
Partiet vill uppnå målet genom att staten sluter överenskommelser med Sveriges Kommuner och Regioner (SKR), där staten har möjlighet att skjuta till pengar.
– Exakt hur mycket pengar som behöver skjutas till behöver vi diskutera med SKR, det ser olika ut i olika regioner. Region Uppsala, till exempel, har precis gått fram med det här och har avsatt 35 miljoner för att kunna leva upp till detta, säger Andersson.
Finns det tillräckligt många barnmorskor?
– Det är ett stort problem i dag att barnmorskor också väljer att lämna yrket. En av anledningarna till att man gör det är just att man känner att det är svårt att göra ett bra jobb under de villkor som gäller i dag. Det här är också ett sätt att få fler barnmorskor att stanna i yrket, det kan också vara ett sätt att få barnmorskor att välja att komma tillbaka till yrket, säger Andersson.
S gick till val med samma löfte inför riksdagsvalet 2022, då partiet förlorade regeringsmakten.
35190b25b4977299184be5d696e7e0ee188f7c02Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren. Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte […]
Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren.
Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte utlovat något regeringsunderlag åt något håll.
Bilden bekräftar den sammanvägning av opinionsmätningar som gällt hela sommaren. Enskilda partiers rörelser sedan förra mätningen är däremot små: SD tappar drygt en enhet till 19,1 och Moderaterna vinner en till 18,3, vilket gör att avståndet mellan dem nu är mindre än en enhet. Socialdemokraterna backar men är kvar som klart största parti på 30,1.
Liberalerna ”håller på att försvinna”
För Liberalerna ändras ingenting. Partiet noterar 1,9 procent, en tiondel upp och långt under de fyra som krävs. TV4:s politiske kommentator Ulf Kristoffersson beskriver i en analys hur partiet fortsätter framåt med breda leenden trots att avgrunden närmar sig.
”Ett parti med hundraåriga rötter håller på att försvinna”, skriver han.
Ryker L försvinner samtliga partiets mandat, och de dryga 45 procenten krymper till drygt 43 i praktiken.
@font-face { font-family: "GT Planar"; src: local("GT Planar Medium"), url("https://morgontidningen.se/wp-content/uploads/2025/01/GT-Planar-Medium.woff") format("woff"); font-weight: 100 900; font-display: swap; } .mt-poll { max-width: 660px; margin: 2em auto; padding: 0; font-family: 'GT Planar'; color: #1C1C1C; background: transparent; } .mt-poll__chart { display: flex; align-items: flex-end; gap: 6px; height: 260px; } .mt-poll__col { flex: 1; display: flex; flex-direction: column; align-items: center; justify-content: flex-end; height: 100%; } .mt-poll__chg { font-family: 'GT Planar'; font-size: 10px; font-weight: 500; color: #1C1C1C; opacity: 0.4; margin-bottom: 1px; line-height: 1; } .mt-poll__val { font-family: 'GT Planar'; font-size: 16px; font-weight: 700; color: #1C1C1C; margin-bottom: 4px; font-variant-numeric: tabular-nums; line-height: 1; } .mt-poll__bar { width: 100%; max-width: 56px; min-height: 3px; } .mt-poll__labels { display: flex; gap: 6px; padding-top: 6px; } .mt-poll__lbl { font-family: 'GT Planar'; flex: 1; text-align: center; font-size: 12px; font-weight: 700; color: #1C1C1C; letter-spacing: 0.3px; } .b-v { background: #ED1B24; } .b-s { background: #EF1A36; } .b-mp { background: #52A243; } .b-c { background: #005C2B; } .b-l { background: #006AB4; } .b-kd { background: #005EA3; } .b-m { background: #2C4690; } .b-sd { background: #4E4138; } .b-ovr { background: #999999; } .mt-poll__caption { font-family: 'GT Planar'; font-size: 12px; line-height: 1.2; letter-spacing: 0.4px; color: #1C1C1C; opacity: 0.4; margin-top: 16px; text-align: left; } @media (max-width: 520px) { .mt-poll__chart { height: 200px; gap: 3px; } .mt-poll__labels { gap: 3px; } .mt-poll__val { font-family: 'GT Planar'; font-size: 13px; } .mt-poll__chg { font-family: 'GT Planar'; } .mt-poll__lbl { font-family: 'GT Planar'; font-size: 10px; } .mt-poll__bar { max-width: 42px; } .mt-poll__caption { font-family: 'GT Planar'; font-size: 14.4px; line-height: 1.2; letter-spacing: 0.4px; } }
(−0,4) 7,4
(−1,7) 30,1
(+0,7) 7,9
(+0,5) 7,1
(+0,1) 1,9
(+0,2) 6,3
(+1,0) 18,3
(−1,3) 19,1
(+0,9) 1,9
V S MP C L KD M SD ÖVR
Källa: TV4/Novus, augusti 2026. 5 617 intervjuer, 3–16 augusti. Förändring i procentenheter jämfört med föregående mätning.
a251e486589d0c24bb9e0ea4074232e022e4ab25
35190b25b4977299184be5d696e7e0ee188f7c02
TITLE: Fortsatt stort övertag för rödgröna – Liberalerna långt under spärren DESCRIPTION: Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren. Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte […] CONTENT: Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren. Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte utlovat något regeringsunderlag åt något håll. Bilden bekräftar den sammanvägning av opinionsmätningar som gällt hela sommaren. Enskilda partiers rörelser sedan förra mätningen är däremot små: SD tappar drygt en enhet till 19,1 och Moderaterna vinner en till 18,3, vilket gör att avståndet mellan dem nu är mindre än en enhet. Socialdemokraterna backar men är kvar som klart största parti på 30,1. Liberalerna ”håller på att försvinna” För Liberalerna ändras ingenting. Partiet noterar 1,9 procent, en tiondel upp och långt under de fyra som krävs. TV4:s politiske kommentator Ulf Kristoffersson beskriver i en analys hur partiet fortsätter framåt med breda leenden trots att avgrunden närmar sig. ”Ett parti med hundraåriga rötter håller på att försvinna”, skriver han. Ryker L försvinner samtliga partiets mandat, och de dryga 45 procenten krymper till drygt 43 i praktiken.
TITLE:
Fortsatt stort övertag för rödgröna – Liberalerna långt under spärren
DESCRIPTION:
Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren. Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte […]
CONTENT:
Novus augustimätning för TV4 ger oppositionen sju enheters försprång. Liberalerna står kvar på 1,9 procent, mindre än halva riksdagsspärren.
Mätningen bygger på 5 617 intervjuer gjorda 3–16 augusti och landar på 52,5 procent för S, V, MP och C tillsammans, mot 45,6 för Tidöpartierna. Räknas Centerpartiet bort är läget betydligt jämnare – partiet har inte utlovat något regeringsunderlag åt något håll.
Bilden bekräftar den sammanvägning av opinionsmätningar som gällt hela sommaren. Enskilda partiers rörelser sedan förra mätningen är däremot små: SD tappar drygt en enhet till 19,1 och Moderaterna vinner en till 18,3, vilket gör att avståndet mellan dem nu är mindre än en enhet. Socialdemokraterna backar men är kvar som klart största parti på 30,1.
Liberalerna ”håller på att försvinna”
För Liberalerna ändras ingenting. Partiet noterar 1,9 procent, en tiondel upp och långt under de fyra som krävs. TV4:s politiske kommentator Ulf Kristoffersson beskriver i en analys hur partiet fortsätter framåt med breda leenden trots att avgrunden närmar sig.
”Ett parti med hundraåriga rötter håller på att försvinna”, skriver han.
Ryker L försvinner samtliga partiets mandat, och de dryga 45 procenten krymper till drygt 43 i praktiken.
@font-face { font-family: "GT Planar"; src: local("GT Planar Medium"), url("https://morgontidningen.se/wp-content/uploads/2025/01/GT-Planar-Medium.woff") format("woff"); font-weight: 100 900; font-display: swap; }
.mt-poll {
max-width: 660px;
margin: 2em auto;
padding: 0;
font-family: 'GT Planar';
color: #1C1C1C;
background: transparent;
}
.mt-poll__chart {
display: flex;
align-items: flex-end;
gap: 6px;
height: 260px;
}
.mt-poll__col {
flex: 1;
display: flex;
flex-direction: column;
align-items: center;
justify-content: flex-end;
height: 100%;
}
.mt-poll__chg {
font-family: 'GT Planar';
font-size: 10px;
font-weight: 500;
color: #1C1C1C;
opacity: 0.4;
margin-bottom: 1px;
line-height: 1;
}
.mt-poll__val {
font-family: 'GT Planar';
font-size: 16px;
font-weight: 700;
color: #1C1C1C;
margin-bottom: 4px;
font-variant-numeric: tabular-nums;
line-height: 1;
}
.mt-poll__bar {
width: 100%;
max-width: 56px;
min-height: 3px;
}
.mt-poll__labels {
display: flex;
gap: 6px;
padding-top: 6px;
}
.mt-poll__lbl {
font-family: 'GT Planar';
flex: 1;
text-align: center;
font-size: 12px;
font-weight: 700;
color: #1C1C1C;
letter-spacing: 0.3px;
}
.b-v { background: #ED1B24; }
.b-s { background: #EF1A36; }
.b-mp { background: #52A243; }
.b-c { background: #005C2B; }
.b-l { background: #006AB4; }
.b-kd { background: #005EA3; }
.b-m { background: #2C4690; }
.b-sd { background: #4E4138; }
.b-ovr { background: #999999; }
.mt-poll__caption {
font-family: 'GT Planar';
font-size: 12px;
line-height: 1.2;
letter-spacing: 0.4px;
color: #1C1C1C;
opacity: 0.4;
margin-top: 16px;
text-align: left;
}
@media (max-width: 520px) {
.mt-poll__chart { height: 200px; gap: 3px; }
.mt-poll__labels { gap: 3px; }
.mt-poll__val { font-family: 'GT Planar'; font-size: 13px; }
.mt-poll__chg { font-family: 'GT Planar'; }
.mt-poll__lbl { font-family: 'GT Planar'; font-size: 10px; }
.mt-poll__bar { max-width: 42px; }
.mt-poll__caption { font-family: 'GT Planar'; font-size: 14.4px; line-height: 1.2; letter-spacing: 0.4px; }
}
(−0,4)
7,4
(−1,7)
30,1
(+0,7)
7,9
(+0,5)
7,1
(+0,1)
1,9
(+0,2)
6,3
(+1,0)
18,3
(−1,3)
19,1
(+0,9)
1,9
V
S
MP
C
L
KD
M
SD
ÖVR
Källa: TV4/Novus, augusti 2026. 5 617 intervjuer, 3–16 augusti. Förändring i procentenheter jämfört med föregående mätning.
35190b25b4977299184be5d696e7e0ee188f7c02
a251e486589d0c24bb9e0ea4074232e022e4ab25