Väljarna med utomeuropeisk bakgrund kommer återigen sannolikt att avgöra årets val:
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/namnlost-1.jpg
Den arabiskspråkiga nättidningen Alkompis har nyligen genomfört en läsarundersökning som visar att hela 94,2% av de 1509 läsare som deltog i undersökningen kommer att rösta på något av de fyra oppositionspartierna medan endast 4,2% kommer att rösta på något av de fyra Tidöpartierna. Novus väljarbarometer från juli i år indikerade på ett liknande sätt att hela 86% av respondenterna som själva identifierar sig som muslimer uppgav att de sympatiserar med något av oppositionspartierna medan ynka 3,8% svarade att de stöttar något av Tidöpartierna.
Ingen vet dock hur stor vare sig den ”arabiska rösten” eller den ”muslimska rösten” är och det enda som är säkert är att den i båda fallen är större i årets val än någonsin tidigare. Arabiska är numera det största språket som talas i Sverige efter svenska och Sverige inhyser idag den högsta andelen invånare med någon slags muslimsk kulturell bakgrund i västvärlden bredvid Frankrike och Bulgarien (minus de majoritetsmuslimska länderna på Balkanhalvön).
I 2022 års val var valdeltagandet samtidigt rekordlågt bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund medan uppemot 30 000 förmodade muslimer röstade på Partiet Nyans, som med 0,44% blev det största partiet utanför riksdagen. Allt tyder på att dessa två faktorer avgjorde valet till Tidöpartiernas fördel. Men hade valdeltagandet varit detsamma i 2022 års val som i 2018 års val vad beträffar väljarna med utomeuropeisk bakgrund så hade Tidöpartierna förlorat valet.
Endast runt 55% av väljarna med utomeuropeisk bakgrund valde att rösta i 2022 års riksdagsval att jämföra med 64% i 2018 års val och röstskolkarna hittas framför allt inte bland invandrarna utan bland deras barn som är födda och uppvuxna här – det vill säga andragenerationarna. I 2018 års val röstade exempelvis 80% av väljarna i Rosengård men i 2022 års val handlade det om 52% och den dramatiska minskningen avspeglar att andragenerationarna snart är proportionellt fler än invandrarna i miljonprogramsområdena.
I år kommer väljarna med utomeuropeisk bakgrund sannolikt återigen att avgöra valutgången och den stora frågan är nu om oppositionen kommer att kunna massmobilisera väljarna med utomeuropeisk bakgrund i miljonprogramsområdena (och inte minst andragenerationarna) och få dem att verkligen gå och rösta den 13 september. Om valdeltagandet fortsätter att vara lågt bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund även i årets val så innebär det helt enkelt en möjlig valförlust för oppositionen. I år ställer dessutom inte bara Partiet Nyans upp i valet utan också ytterligare ett muslimskt parti – Visionspartiet – vilka tillsammans kan komma att locka 10 000-tals röster i miljonprogramsområdena.
Samtidigt var valdeltagandet bland majoritetssvenskarna rekordhögt i 2022 års val – hela 91% – och allt tyder på att majoritetssvenskarna återigen kommer att gå kvinna/man ur huse även i år. Faktum är att om bara majoritetssvenskarna hade fått rösta så hade Sverige uppvisat världens högsta valdeltagande och framför allt tyder en del på att om bara majoritetssvenskarna hade fått rösta så skulle Tidöpartierna återigen segra i årets val.
Den 26 augusti inleddes förtidsröstningen och enligt Valmyndighetens statistik har fler väljare förtidsröstat under de första tre dygnen än någonsin tidigare. Hela 4,7% av väljarkåren har hittills gjort det jämfört med 3,6% i 2022 års val och inte minst ser det ut som att förtidsröstningen har gått upp i kommuner som Malmö, Botkyrka och Södertälje vilka härbärgerar en hög andel väljare med utomeuropeisk bakgrund. Detta kan naturligtvis förändras under de kommande dagarna fram tills valdagen men just nu finns det med andra ord en del som tyder på att valdeltagandet kan komma att gå upp bland väljarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket i sin tur bäddar för en seger för oppositionen.
