Full text
Ebba Busch (KD) anklagar Moderaterna och Sverigedemokraterna för ”smutskastning och struntprat”.
– Jag vill se fyra år till för det blågula laget men jag accepterar inte dåligt beteende, säger hon i en video på sociala medier.
En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Ebba Busch (KD) anklagar Moderaterna och Sverigedemokraterna för ”smutskastning och struntprat”.
– Jag vill se fyra år till för det blågula laget men jag accepterar inte dåligt beteende, säger hon i en video på sociala medier.
Ebba Busch (KD) anklagar Moderaterna och Sverigedemokraterna för ”smutskastning och struntprat”.
– Jag vill se fyra år till för det blågula laget men jag accepterar inte dåligt beteende, säger hon i en video på sociala medier.
Hallengren (S) efter Aftonbladets avslöjande
Hallengren (S) efter Aftonbladets avslöjande
De väljare som fortfarande vacklar finns i första hand hos Centerpartiet och Liberalerna. Det visar en undersökning från DN/Ipsos. Färre än var tredje bland dem är säker på sitt partival.
De väljare som fortfarande vacklar finns i första hand hos Centerpartiet och Liberalerna. Det visar en undersökning från DN/Ipsos. Färre än var tredje bland dem är säker på sitt partival.
Om Tidöpartierna behåller makten väntar hårda strider om en rad sakfrågor. Partierna har var för sig dragit upp röda linjer som bäddar för uppslitande konflikter. DN listar några av de svåraste frågorna för partierna att komma överens om.
Om Tidöpartierna behåller makten väntar hårda strider om en rad sakfrågor. Partierna har var för sig dragit upp röda linjer som bäddar för uppslitande konflikter. DN listar några av de svåraste frågorna för partierna att komma överens om.
Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra.
Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra.
TITLE: Pappan efter Tjörnolyckan: Varit på sjön hela livet DESCRIPTION: Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra. CONTENT: Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra.
TITLE: Pappan om Tjörnolyckan: ”Då bryter jag väl ihop” DESCRIPTION: Pappan på fritidsbåten vid Tjörnolyckan beskriver hur han klämdes fast men sedan lyckades ta sig loss. När han kommer upp till ytan ser han två flytvästar, i den ena finns hans son medan den andra är tom. – Då bryter jag väl ihop lite, för jag inser att min dotter som inte riktigt kunde simma inte har sin flytväst på sig och att det nog är över för henne, säger han under rättegången. CONTENT: Pappan på fritidsbåten vid Tjörnolyckan beskriver hur han klämdes fast men sedan lyckades ta sig loss. När han kommer upp till ytan ser han två flytvästar, i den ena finns hans son medan den andra är tom. – Då bryter jag väl ihop lite, för jag inser att min dotter som inte riktigt kunde simma inte har sin flytväst på sig och att det nog är över för henne, säger han under rättegången.
TITLE: Kaptenen och lotsen oense om ansvar i båtolyckan DESCRIPTION: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik – en bild som lotsen i sin tur avvisar. CONTENT: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik – en bild som lotsen i sin tur avvisar.
TITLE: Pappan efter Tjörnolyckan: Varit på sjön hela livet DESCRIPTION: Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra. CONTENT: Pappan på fritidsbåten säger att det inte rådde någon svår väderlek och att båtens lanternor var tända. Samtidigt skyller fartygets befälhavare och lots på varandra.
TITLE: Åklagaren i rätten: Båten blev i praktiken överkörd DESCRIPTION: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik. CONTENT: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik.
TITLE: Kaptenen och lotsen oense om ansvar i båtolyckan DESCRIPTION: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik – en bild som lotsen i sin tur avvisar. CONTENT: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik – en bild som lotsen i sin tur avvisar.
TITLE: Åklagaren i rätten: Båten blev i praktiken överkörd DESCRIPTION: Lastfartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger han. CONTENT: Lastfartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger han.
TITLE: Åklagaren i rätten: Båten blev i praktiken överkörd DESCRIPTION: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik. CONTENT: Åklagaren i rättegången om båtolyckan utanför Tjörn anser att lastfartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger åklagare James von Reis. Fartygets befälhavare hävdar att lotsen var den som ansvarade för att hålla utkik.
TITLE: Åklagaren i rätten: Inte minsta lilla kursändring DESCRIPTION: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han. CONTENT: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han.
TITLE: Åklagaren i rätten: Båten blev i praktiken överkörd DESCRIPTION: Lastfartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger han. CONTENT: Lastfartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Fritidsbåten blev i praktiken överkörd, säger han.
TITLE: Åklagaren i rätten: Inte minsta lilla kursändring DESCRIPTION: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han. CONTENT: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han.
TITLE: Åklagaren i rätten: Inte minsta lilla kursändring DESCRIPTION: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han. CONTENT: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten och rammade den, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han.
TITLE: Åklagaren i rätten: Både kapten och lots bör dömas DESCRIPTION: Åklagaren yrkar på straff för både kaptenen och lotsen på lastfartyget när rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn inleds. – Båda har varit tillsammans på bryggan på resan från Uddevalla till en hamn i Norge. CONTENT: Åklagaren yrkar på straff för både kaptenen och lotsen på lastfartyget när rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn inleds. – Båda har varit tillsammans på bryggan på resan från Uddevalla till en hamn i Norge.
TITLE: Åklagaren i rätten: Inte minsta lilla kursändring DESCRIPTION: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han. CONTENT: Fartygets svarta låda utgör åklagarens viktigaste bevisning i rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn. Åklagaren anser att fartyget stadigt närmade sig fritidsbåten, utan att inse det. – Det fanns inte minsta lilla kursändring, säger han.
TITLE: Kaptenen och lotsen i rätten efter Tjörn-olyckan DESCRIPTION: Fritidsbåten syntes tydligt på lastfartygets radar. Ändå inträffade den svåra olyckan utanför Tjörn i somras. Nu inleds rättegången mot befälhavaren och lotsen som var ombord. CONTENT: Fritidsbåten syntes tydligt på lastfartygets radar. Ändå inträffade den svåra olyckan utanför Tjörn i somras. Nu inleds rättegången mot befälhavaren och lotsen som var ombord.
TITLE: Åklagaren i rätten: Både kapten och lots bör dömas DESCRIPTION: Åklagaren yrkar på straff för både kaptenen och lotsen på lastfartyget när rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn inleds. – Båda har varit tillsammans på bryggan på resan från Uddevalla till en hamn i Norge. CONTENT: Åklagaren yrkar på straff för både kaptenen och lotsen på lastfartyget när rättegången om den svåra olyckan utanför Tjörn inleds. – Båda har varit tillsammans på bryggan på resan från Uddevalla till en hamn i Norge.
Att S och MP rundade Vänsterpartiets budgetseger är en förklaring till det nu så stenhårda regeringskravet.
Det säger V-toppen Ida Gabrielsson, som varnar för en högersväng om S vinner på söndag.
– Rödgröna väljare kommer bli besvikna om de vaknar upp och Ebba Busch fortfarande ska vara vice statsminister.
Att S och MP rundade Vänsterpartiets budgetseger är en förklaring till det nu så stenhårda regeringskravet.
Det säger V-toppen Ida Gabrielsson, som varnar för en högersväng om S vinner på söndag.
– Rödgröna väljare kommer bli besvikna om de vaknar upp och Ebba Busch fortfarande ska vara vice statsminister.
Busch: ”Struntprat från det egna laget”
Busch: ”Struntprat från det egna laget”
Slår rekordet
Slår rekordet
Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten, där han berättar sin upplevelse av hela händelseförloppet. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten, där han berättar sin upplevelse av hela händelseförloppet. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras...
Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta i att åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: ”Då ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet” DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur fritidsbåten drogs in under fartygets bulb, den utbuktande delen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet började han reflexmässigt ta djupa andetag och fick in vatten i lungorna, något han beskriver som en brännande känsla. Till slut lyckades han ta sig upp till ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln i samband med olyckan. Han drabbades också av lunginflammation efter att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen blev kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli kolliderade en fritidsbåt med ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. Ombord på fritidsbåten fanns en familj med mamma, pappa, son och dotter. Pappan och sonen överlevde olyckan. Mamman och dottern miste sina liv. På torsdagen inleddes rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde. Båda står åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan berättade i rätten att familjen var på båtsemester tillsammans med hans bror och dennes familj, i två separata båtar. Broderns båt hade fått motorproblem och en stund före olyckan bestämde de sig för att ändra planerna. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var mulet och hade börjat mörkna. Pappan berättar att dottern var ledsen och rädd, men att hon senare lugnade sig. Sedan hörde han ett motorljud. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Den 6 augusti skrevs sonen ut från sjukhuset, men han ska bli fortsatt undersökt för att säkerställa att han inte drabbats av en hjärnskada. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte. CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. ”Det mest traumatiska” Pappan slog i huvudet och axeln vid olyckan, samt att han fick lunginflammation av att ha andats in diesel som läckte från den förstörda båten. Han tillbringade en knapp vecka på sjukhuset, sonen fick ligga kvar lite längre. – Det mest traumatiska var väl egentligen att se sin son ligga i respirator och hans uppvaknande. Jag har aldrig varit med om att ett barn har varit sövd så länge. Han var väldigt snurrig och betedde sig konstigt. Och som jag hade förstått det, hade läkaren också befarat hjärnskada. – Jag var glad att han levde, men det var också jobbigt att se honom innan man visste hur illa däran han var. Sonen är i dag på benen, men ska fortsatt utredas för eventuella skador. Mamman och dottern överlevde inte.
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Vid tillfället var det mulet och hade börjat mörkna. Pappan säger att dottern var ledsen och rädd, men att hon sedan lugnade sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Bytte rutt Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. ”Jag får inget svar” Pappan berättar hur båten sugs in under bulben, alltså den utbuktande kölen längst fram på fartyget. – Vi har sjunkit ganska mycket ganska fort för jag ser inget ljus, eller så ligger kölen uppåt, men det blir i alla fall kolsvart i sittbrunnen. Och sen är det som att jag kläms under nånting där jag sitter och har svårt att ta mig loss. Under vattnet börjar han reflexmässigt ta djupa andetag och får in vatten i lungorna, något han upplever som en brännande känsla. Till slut lyckas han pressa sig uppåt och når ytan. – 50-100 meter bort ser jag två flytvästar som ligger och guppar i havet. Alltså mina barns flytvästar. Då börjar jag simma bort, plaska mig bort mot dem och ropa efter dem. Jag får inget svar, säger han i förhör. Sonen var i sin flytväst, men den andra var tom. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten, där han berättar sin upplevelse av hela händelseförloppet. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten, där han berättar sin upplevelse av hela händelseförloppet. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Texten uppdateras...
TITLE: Tjörnolyckan: Pappans ord i rätten DESCRIPTION: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras... CONTENT: Den 28 juli blev en fritidsbåt påkörd av ett stort fartyg utanför Tjörn på Västkusten. En familj – mamma, pappa, son och dotter – befann sig på fritidsbåten. Pappan och sonen överlevde, mamman och dottern miste sina liv. I dag har rättegången mot befälhavaren och lotsen på det norska lastfartyget Misje Verde inletts. De står båda åtalade för vållande till annans död. Pappans ord Pappan i familjen förhörs i rätten under torsdagseftermiddagen. Han berättar att de var på båtsemester tillsammans med hans bror med familj, i två separata båtar. Brodern hade haft lite problem med sin båt, så en stund innan olyckan bestämde de sig för att styra om. – Vi trodde att vi skulle till Marstrand. Men eftersom han hade lite motorproblem så bestämde vi oss för att strunta åka in i en gästhamn, om han inte kan få i backen och så där. Så då bestämde vi att avsluta semestern och åka hem samma dag, säger pappan i förhör. Det var ganska dåligt väder den dagen och pappan säger att barnen var lite rädda och oroliga. Men sedan lugnande det sig. – Barnen slutar låta vid ett tillfälle i båten. Och då hör jag ett motorljud strax på mitt babord. Ungefär som att det skulle vara en större motorbåt som är ute och kör. Då tittar jag över axeln bara för att och se ifall de har sett mig, ungefär vilket håll de är på väg åt. Då ser jag bara bulben, säger han. Texten uppdateras...