Göteborgs Spårvägar har sedan en tid tillbaka krävt att vissa av sina spårvagnsförare ska lämna läkarintyg redan från den första sjukdagen. Enligt huvudskyddsombudet Per-Åke Karlsson har situationen blivit så problematisk att han nu vänt sig till Arbetsmiljöverket genom en så kallad 6:6a-begäran. – Grundproblemet är att vi har en systematik i hur förstadagsintyget används. Spårvagnsförarna […]
Content
Göteborgs Spårvägar har sedan en tid tillbaka krävt att vissa av sina spårvagnsförare ska lämna läkarintyg redan från den första sjukdagen. Enligt huvudskyddsombudet Per-Åke Karlsson har situationen blivit så problematisk att han nu vänt sig till Arbetsmiljöverket genom en så kallad 6:6a-begäran.
– Grundproblemet är att vi har en systematik i hur förstadagsintyget används. Spårvagnsförarna står för 24 av de 25 krav på förstadagsintyg som finns i bolaget trots att förarna och den övriga personalen är ungefär lika många. Det blir i praktiken en särbehandling av en specifik yrkesgrupp.
Spårvagnsförare arbetar i så kallad säkerhetstjänst, vilket innebär att förarnas hälsotillstånd och förmåga att utföra arbetet är av särskild betydelse för säkerheten. Den som inte är i skick att framföra en spårvagn ska med andra ord inte heller göra det.
Per-Åke Karlsson – huvudskyddsombud på Göteborgs spårvägar
Men enligt Per-Åke Karlsson riskerar kravet på förstadagsintyg att få motsatt effekt. Tröskeln för att sjukskriva sig blir högre och förare kan känna sig pressade att gå till jobbet trots att de är sjuka, samtidigt som själva kravet upplevs som ett hot som hänger över den som haft återkommande sjukfrånvaro.
– Vissa av mina arbetskamrater har fått höra: ”Är du sjuk en gång till så får du kravet på förstadagsintyg på dig.”
I sin anmälan beskriver Per-Åke Karlsson hur förstadagsintyget av de berörda upplevs som en ”permanent bestraffning och ett misstänkliggörande av enskilda arbetstagare”. Han menar också att kravet skapar en orimlig situation för den som faktiskt är sjuk, eftersom den anställde måste ordna ett läkarintyg redan samma dag.
– Personalen mår inte bra av detta. Ibland måste de fysiskt ta sig ner till företagshälsovården när de ligger hemma och är sjuka. Det kan handla om migrän, magsjuka eller feber.
Enligt de senaste uppgifterna omfattas 24 spårvagnsförare av krav på förstadagsintyg. I resten av Göteborgs Spårvägar är det, enligt Per-Åke Karlsson, endast en person som har motsvarande krav.
Han menar att skillnaden är svår att motivera och att den i praktiken innebär att olika grupper av anställda behandlas på helt olika sätt.
– Det är fruktansvärt orättvist. Man delar in olika yrkeskategorier i olika klasser med olika förutsättningar. De som utför det tyngsta jobbet, de som fysiskt måste vara på arbetsplatsen, måste dessutom vara friska och utvilade för att kunna utföra sitt arbete på ett säkert sätt.
– Det är inte okej att just spårvagnsförare ska bli misstänkliggjorda, medan andra grupper, exempelvis tjänstemän, kan vara hemma och arbeta framför datorn även om de är sjuka.
Har Göteborgs Spårvägar varit lyhörda för kritiken?
– Nej, det kan jag inte påstå. Vi har haft åtskilliga möten och tagit upp frågan i skyddskommittéer, men det känns som att de inte ens vill diskutera den.
– De gör som de vill utan att tänka på konsekvenserna och på arbetsmiljön.
Göteborgs Spårvägar avvisar bilden av att förstadagsintygen skulle användas som en bestraffning. I bolagets svar på Per-Åke Karlssons 6:6a-begäran skriver arbetsgivaren att åtgärden inte syftar till att bestraffa enskilda medarbetare, utan till att ”skapa förutsättningar för dialog kring frånvaro och behov av stöd”.