Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Proletären. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
a444ebc64d24eecbd21fc57a1c7eb0919f73e25eQatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […]
Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord.
Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag utan fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring.
En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall.
Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul.
Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades.
Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
12ededf104c8a34e75a110d78f5c6b437e615bbf
a444ebc64d24eecbd21fc57a1c7eb0919f73e25e
TITLE: Al Jazeera avskedar Gaza-journalister DESCRIPTION: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […] CONTENT: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag som inte erbjuder varken fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring. En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall. Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul. Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades. Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
TITLE: Al Jazeera avskedar Gaza-journalister DESCRIPTION: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […] CONTENT: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag utan fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring. En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall. Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul. Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades. Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
a444ebc64d24eecbd21fc57a1c7eb0919f73e25e
12ededf104c8a34e75a110d78f5c6b437e615bbf
12ededf104c8a34e75a110d78f5c6b437e615bbfQatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […]
Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord.
Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag som inte erbjuder varken fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring.
En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall.
Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul.
Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades.
Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
12ededf104c8a34e75a110d78f5c6b437e615bbf
a444ebc64d24eecbd21fc57a1c7eb0919f73e25e
TITLE: Al Jazeera avskedar Gaza-journalister DESCRIPTION: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […] CONTENT: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag som inte erbjuder varken fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring. En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall. Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul. Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades. Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
TITLE: Al Jazeera avskedar Gaza-journalister DESCRIPTION: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till […] CONTENT: Qatarbaserade mediebolaget Al Jazeera har sagt upp avtalen med 24 journalister, kameramän och producenter i Gaza som bevakat och överlevt Israels folkmord. Enligt journalisterna sker detta trots att Al Jazeera tidigare försäkrat dem om framtida anställningsmöjligheter inom nätverket och att de inte skulle överges. Men nu får de inte längre lön och hänvisas istället till ett privat medieföretag utan fasta anställningsavtal, anställningsskydd eller försäkring. En del av journalisterna har arbetat i Gaza i mer än två år och fortsatt rapportera trots skador, personliga förluster och konstanta israeliska flyganfall. Kameramannen och producenten Mohammed Shalha är en av de drabbade. Han filmade flera inslag med de nu mördade journalisterna Anas al-Sharif, Mohammed Qraiqea och Ismail al-Ghoul. Mahmoud Shalha överlevde den israeliska attacken mot al-Shifa-sjukhuset i augusti förra året, där flera ur Al Jazeeras nyhetsteam dödades. Kriget och folkmordet i Gaza är den dödligaste konflikten i historien för journalister.
a444ebc64d24eecbd21fc57a1c7eb0919f73e25e
12ededf104c8a34e75a110d78f5c6b437e615bbf
62f1f1ec94fa530d3459d67a22c9de7cc499edd1I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […]
I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien.
Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet.
Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Kanske innan de fortsätter att läxa upp oss att det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”.
Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta.
Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han.
– Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times.
En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet.
Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara).
Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza.
– Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País.
– Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko.
Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda.
Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen.
Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
c4e49ec5729c66b535dcc81b3efa0b83fddd90a1
62f1f1ec94fa530d3459d67a22c9de7cc499edd1
TITLE: Bakom migrantkrisen i Ceuta: ”Avsiktligt framtagen” DESCRIPTION: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […] CONTENT: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet. Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Innan de fortsätter att läxa upp oss kanske det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”. Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta. Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han. – Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times. En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet. Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara). Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza. – Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País. – Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko. Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda. Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen. Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
TITLE: Bakom migrantkrisen i Ceuta: ”Avsiktligt framtagen” DESCRIPTION: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […] CONTENT: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet. Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Kanske innan de fortsätter att läxa upp oss att det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”. Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta. Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han. – Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times. En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet. Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara). Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza. – Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País. – Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko. Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda. Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen. Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
62f1f1ec94fa530d3459d67a22c9de7cc499edd1
c4e49ec5729c66b535dcc81b3efa0b83fddd90a1
c4e49ec5729c66b535dcc81b3efa0b83fddd90a1I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […]
I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien.
Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet.
Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Innan de fortsätter att läxa upp oss kanske det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”.
Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta.
Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han.
– Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times.
En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet.
Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara).
Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza.
– Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País.
– Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko.
Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda.
Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen.
Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
c4e49ec5729c66b535dcc81b3efa0b83fddd90a1
62f1f1ec94fa530d3459d67a22c9de7cc499edd1
TITLE: Bakom migrantkrisen i Ceuta: ”Avsiktligt framtagen” DESCRIPTION: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […] CONTENT: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet. Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Innan de fortsätter att läxa upp oss kanske det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”. Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta. Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han. – Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times. En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet. Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara). Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza. – Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País. – Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko. Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda. Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen. Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
TITLE: Bakom migrantkrisen i Ceuta: ”Avsiktligt framtagen” DESCRIPTION: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom […] CONTENT: I slutet på förra veckan tog sig tiotusentals migranter över gränsen från Marocko till den nordafrikanska enklaven Ceuta, som varit under spansk kontroll sedan 1580. Allt mer tyder nu på att Marocko, möjligtvis med USA:s och Israels goda minne, medvetet orkestrerat anstormningen som ett politiskt påtryckningsmedel mot Spanien. Den spanska militärpolisen, Guardia Civil, har genom övervakningskameror längs gränsen kunnat se att det fanns marockanska underrättelseagenter bland migranterna. Det rapporterar El Español, som också skriver att det inte är första gången Marockos underrättelsetjänst infiltrerat migrantströmmar på det här sättet. Israels FN-ambassadör, Danny Danon, skrev på X i fredags: ”Kanske innan de fortsätter att läxa upp oss att det är dags för [Spanien] att förklara för världen varför de fortfarande upprätthåller koloniala enklaver i Afrika”. Spaniens transportminister, Óscar Puente, delade inlägget och kommenterade: ”Ja, nu börjar allt bli ganska tydligt”. Om Marocko medvetet använt migranter som instrument för sina intressen hade det inte varit första gången. Efter att Spanien 2021 tog emot västsahariske befrielsefronten Polisarios generalsekreterare, Brahim Ghali, för akut medicinsk behandling av covid-19 svarade Marocko – som ockuperar Västsahara sedan 1975 – med att lätta på gränskontrollerna, vilket ledde till att tusentals migranter tog sig till Ceuta. Flera bedömare menar att Marocko även denna gång haft ett finger i spelet. Bland dem före detta utrikesminister Carl Bildt (M): “Migrationsnödsituationen i Ceuta verkar vara avsiktligt framtagen av Marocko”, skriver han. – Det är omöjligt för nästan 50.000 människor att passera gränsen mellan Marocko och Spanien på ett enda dygn utan att Marocko är inblandade, sade Lorenzo Gabrielli, forskare vid Pompeu Fabra-universitetet i Barcelona, till New York Times. En del analytiker pekar på att Marocko kan ha gjort detta som svar på premiärminister Pedro Sánchez besök till Algeriet här om veckan, som är Spaniens största leverantör av gas och står för en tredjedel av den totala naturgasimporten till landet. Algeriet bröt sina diplomatiska förbindelser med Marocko 2021 och relationen mellan länderna präglas av territoriella tvister (inte minst på grund av Frankrikes koloniala gränsdragningar), stängda gränser sedan 1994 och diplomatiska konflikter (bland annat gällande Marockos ockupation av Västsahara). Andra menar att Marocko, som har goda relationer med Israel, möjliggjorde den senaste migrationsströmmen för att straffa Spanien för deras hållning i folkmordet i Gaza. – Folk ser inte detta som en migrationskris; det var i grunden en attack, en kränkning av Spaniens territoriella integritet, säger Ceutas borgmästare, Juan Jesús Vivas, från det konservativa Partido Popular (PP), till El País. – Folk upplevde att detta, om inte orkestrerades, så åtminstone uppmuntrades eller tilläts av Marocko. Åtminstone 72 personer som försökte ta sig till Ceuta förra veckan har rapporterats döda. Spanska myndigheter meddelade under måndagen att runt 69.500 migranter har återvänt till Marocko, långt över de ursprungliga uppskattningarna på 50.000 personer som korsat gränsen. Tusentals migranter, inklusive hundratals barn och minderåriga, befinner sig fortfarande i Ceuta, som har en total befolkningsmängd på strax över 84.000.
62f1f1ec94fa530d3459d67a22c9de7cc499edd1
c4e49ec5729c66b535dcc81b3efa0b83fddd90a1
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69bEnorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.
Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.
Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.
– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.
Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.
– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.
– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.
Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.
– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.
CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.
Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.
– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.
– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.
Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.
Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.
– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.
Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.
– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.
– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.
Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.
– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.
CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.
Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.
– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.
– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.
Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.
Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.
– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.
Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.
– Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten.
– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.
Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.
– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar.
CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.
Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.
– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till.
– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […]
Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning.
Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord.
Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till.
– Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären.
Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför.
– Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten.
– Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer.
– Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna.
Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen.
– Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar.
CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen.
Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja.
– Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till.
– Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
TITLE: Franska brandmän i kamp mot bränder – och nedskärningar DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT:s förbund för räddningstjänsten, SDIS, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser – vilka utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kronisk personalbristen, antalet heltidsanställda brandmän samt administrativ och teknisk personal håller inte jämna steg med ökningen av antalet insatser och befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. En alltför hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, förlorad känsla av mening i arbetet, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, så som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, berättar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts, och många överskrider gränsen på arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten, kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän, en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Frågan på mångas läppar är huruvida ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är direkta manifestationer av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser, utan en strukturell verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter.
TITLE: Franske brandmannen: ”Vi står inför en ständig belastning” DESCRIPTION: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt […] CONTENT: Enorma skogsbränder har härjat i Europa i sommar. De har varit långt värre än genomsnittet, både sett till antal och omfattning. Ett av de hårdast drabbade länderna har varit Frankrike, där drygt 116.000 hektar skog har brunnit, vilket av inrikesministeriet beskrivs som ett historiskt rekord. Peter Gurruchaga, brandman med 23 år i yrket och fackligt engagerad i CGT, beskriver läget som svårt. Inte bara sett till förödelsen, utan även till brandmännens arbetsbelastning. Utöver skogsbränderna kommer de många utryckningar som de återkommande värmeböljorna leder till. – Situationen på fältet har försämrats avsevärt under senare år. Vi står inför en ständig operativ belastning, främst till följd av en kraftig ökning av akuta sjukvårdsinsatser som utgör mer än 80 procent av vår verksamhet. Denna ökning beror på att den lokala sjukvården dragits tillbaka på grund av resursbrist och krisen inom det offentliga sjukhusväsendet. Antalet insatser har ökat med mer än två miljoner sedan 1990 och uppgår idag till 4,75 miljoner per år, berättar han för Proletären. Han radar upp de många utmaningar som brandförsvaret står inför. – Dels den kroniska personalbristen, där antalet heltidsanställda brandmän, administrativ och teknisk personal inte håller jämna steg med ökningen av antalet insatser eller med befolkningstillväxten. – Sedan har vi så kallad operativ utmattning. För hög arbetsbelastning leder till svår fysisk och psykisk utmattning, att arbetet känns allt mer meningslöst, samt hälsoproblem som hjärt-kärlsjukdomar och cancer. – Och så de ökade riskerna. Klimatrelaterade kriser, som omfattande skogsbränder och återkommande översvämningar, drabbar nu hela landet och är inte längre begränsade till sommarmånaderna. Nedskärningspolitiken, som tillämpats av flera på varandra följande regeringar, har slagit hårt mot brandförsvaret, menar Peter Gurruchaga. Och det får konsekvenser för skogsbrandsbekämpningen. – Åtstramningarna har lett till en åldrande fordonspark och återkommande brist på flygresurser. Till exempel har flottan av Canadair-plan, som uppgick till elva stycken 1983, inte förnyats, och idag finns endast ett plan kvar. Och detta trots att Frankrike nu har tre miljoner hektar mer skogsmark än på 1980-talet. Storleken på förstärkningsstyrkorna begränsas ofta av ekonomiska, snarare än operativa, skäl. Personal skickas ut för att bekämpa bränder trots extrem utmattning. Regler kring arbetstid och vila åsidosätts och många överskrider gränsen för tillåtet antal arbetstimmar. CGT har tagit ställning i frågan. De fördömer bland annat den strama ekonomistiska styrningen av räddningstjänsten och kräver en nationell plan för massrekrytering av heltidsanställda brandmän. De vill också se en ”hållbar och solidariskt utformad statlig finansieringsplan” för kraftigt utökade brandbekämpningsresurser, samt förbättrade arbetsvillkor för brandmännen. Många frågar sig om ökningen och den ovanligt snabba spridningen av bränderna beror på klimatförändringar. Peter Gurrachaga svarar utan att tveka: ja. – Värmeböljorna och spridningen av extrema skogsbränder är det direkta resultatet av klimatförändringar. Dessa är inte längre exceptionella händelser utan en verklighet som samhället måste anpassa sig till. – Och det behövs massiva återinvesteringar i det offentliga, särskilt civil säkerhet och brandskydd, för att stå emot klimatförändringarnas effekter, avslutar Peter Gurrachaga.
c109121ffc0e2bebd9af015c56cc62ae533ec69b
8af414ad3b93ed638cb844e86dfc77c623e9b776
c082c8987a3dacf77a45b1536fd79b83ca233a82
5c220b19da5296eea17137bf35b5f3411ca1d054
fb774ea924b4cd8eaca2ad8baee185748c2a6377Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne. Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent […]
Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne.
Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent arbetarbakgrund och ju närmare makten man kommer, desto färre blir undersköterskorna, industriarbetarna, byggnadsarbetarna och yrkeschaufförerna.
Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står på Kommunistiska Partiets vallista till kommunfullmäktige i Borlänge. Han menar att den politiska legitimiteten urholkas när klyftan mellan folkvalda och arbetarna växer.
– Samtidigt är detta en fullkomligt naturlig utveckling. Politiken har blivit ett yrke och en karriärväg. Då kommer arbetarna att sållas bort i processen.
– Vi ska inte heller förstora betydelsen av parlamentariska församlingar. Det är få gånger i historien som dessa har löst arbetarklassens problem. Lösningen kommer snarare genom organisering på arbetsplatserna eller i våra bostadsområden, säger Joakim Karlsson.
Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står som förstanamn på Kommunistiska partiets lista till kommunfullmäktige i Borlänge. Foto: Erling Bronsberg
Rent formellt är politiken öppen för alla. Men forskningsrapporten konstaterar samtidigt att politiken ofta är organiserad för människor som själva kan styra över sin arbetstid. Men hindren för arbetare handlar inte bara om mötestider. De finns också i partiernas korridorer, där kontakter, kulturella koder och likheten med dem som redan har makt påverkar vem som anses redo för nästa uppdrag.
– Rätt språk, rätt vokabulär och rätt kontakter är betydligt viktigare än exempelvis meriter eller ett förtroende från folket, säger Joakim Karlsson och fortsätter:
– För att få en plats vid makten tror jag att det är betydligt viktigare att du håller med partitopparna än att du faktiskt går på möten och engagerar dig.
Enligt forskningsrapporten har Sverigedemokraterna den högsta andelen politiker med arbetarbakgrund av riksdagspartierna. Samtidigt har partiet betydligt färre arbetare bland sina politiker än bland sina egna väljare.
Samtidigt är Socialdemokraterna ett stort parti med en betydande andel väljare från arbetarklassen. Men andelen arbetare på partiets politiska uppdrag är lägre än andelen bland väljarna, och gapet växer för varje steg i den politiska karriären.
Arbetare är inte heller en politiskt enhetlig grupp. En undersköterska, en svetsare och en lagerarbetare behöver inte tycka lika. Men de delar erfarenheter av lönearbete, scheman, arbetsledning och begränsad kontroll över den egna arbetstiden som är ovanligare bland yrkespolitiker och högutbildade tjänstemän.
Joakim Karlsson menar samtidigt att en person från arbetarklassen kommer att ha svårt att på allvar påverka det politiska systemet eller partierna som verkar inom det.
– En arbetare i de etablerade partierna kan kanske driva positiva frågor för arbetarklassen. Men då är det bara på ytan. En person inom dessa partier kommer aldrig att släppas fram om det skulle betyda att maktförhållandet mellan arbete och kapital skulle förändras.
Sedan 1970-talet har det däremot skett stora förändringar när det gäller andra former av representation i politiken. Politikerna har blivit mer lika den svenska befolkningen på flera sätt – men inte när det gäller klass.
Forskarna skriver:
”Grupperna kvinnor, yngre (under 35 år) och utrikesfödda har kommit att utgöra allt mer snarlika andelar av riksdagsledamöterna och den röstberättigade befolkningen. Utvecklingen för arbetarklassen har varit betydligt långsammare och nivån av underrepresentation är alltså fortsatt väldigt hög.”
Joakim Karlsson understryker att representation är viktig, men att poängen måste vara att utmana klasstrukturer och föra fram en konkret klasspolitik.
– Frågor om människors lika värde är viktiga, men detta kommer i sig aldrig att utmana klassamhället eller på allvar påverka konflikten mellan arbete och kapital.
– Man kan inte stirra sig blind på människors kön eller etnicitet. Det säger ingenting om vilken klassbakgrund de har eller vilka frågor de vill driva, avslutar Joakim Karlsson.
4b82024f0594c4a7f4078223c9f8daf92cb1dcdd
fb774ea924b4cd8eaca2ad8baee185748c2a6377
TITLE: Arbetarna saknas i maktens korridorer – trots att de är hälften av väljarna DESCRIPTION: Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne. Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent […] CONTENT: Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne. Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent arbetarbakgrund och ju närmare makten man kommer, desto färre blir undersköterskorna, industriarbetarna, byggnadsarbetarna och yrkeschaufförerna. Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står på Kommunistiska Partiets vallista till kommunfullmäktige i Borlänge. Han menar att den politiska legitimiteten urholkas när klyftan mellan folkvalda och arbetarna växer. – Samtidigt är detta en fullkomligt naturlig utveckling. Politiken har blivit ett yrke och en karriärväg. Då kommer arbetarna att sållas bort i processen. – Vi ska inte heller förstora betydelsen av parlamentariska församlingar. Det är få gånger i historien som dessa har löst arbetarklassens problem. Lösningen kommer snarare genom organisering på arbetsplatserna eller i våra bostadsområden, säger Joakim Karlsson. Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står som förstanamn på Kommunistiska partiets lista till kommunfullmäktige i Borlänge. Foto: Erling Bronsberg Rent formellt är politiken öppen för alla. Men forskningsrapporten konstaterar samtidigt att politiken ofta är organiserad för människor som själva kan styra över sin arbetstid. Men hindren för arbetare handlar inte bara om mötestider. De finns också i partiernas korridorer, där kontakter, kulturella koder och likheten med dem som redan har makt påverkar vem som anses redo för nästa uppdrag. – Rätt språk, rätt vokabulär och rätt kontakter är betydligt viktigare än exempelvis meriter eller ett förtroende från folket, säger Joakim Karlsson och fortsätter: – För att få en plats vid makten tror jag att det är betydligt viktigare att du håller med partitopparna än att du faktiskt går på möten och engagerar dig. Enligt forskningsrapporten har Sverigedemokraterna den högsta andelen politiker med arbetarbakgrund av riksdagspartierna. Samtidigt har partiet betydligt färre arbetare bland sina politiker än bland sina egna väljare. Socialdemokraterna är ett stort parti med en betydande andel väljare från arbetarklassen. Men andelen arbetare på partiets politiska uppdrag är lägre än andelen bland väljarna, och gapet växer för varje steg i den politiska karriären. Arbetare är inte heller en politiskt enhetlig grupp. En undersköterska, en svetsare och en lagerarbetare behöver inte tycka lika. Men de delar erfarenheter av lönearbete, scheman, arbetsledning och begränsad kontroll över den egna arbetstiden som är ovanligare bland yrkespolitiker och högutbildade tjänstemän. Joakim Karlsson menar samtidigt att en person från arbetarklassen kommer att ha svårt att på allvar påverka det politiska systemet eller partierna som verkar inom det. – En arbetare i de etablerade partierna kan kanske driva positiva frågor för arbetarklassen. Men då är det bara på ytan. En person inom dessa partier kommer aldrig att släppas fram om det skulle betyda att maktförhållandet mellan arbete och kapital skulle förändras. Sedan 1970-talet har det däremot skett stora förändringar när det gäller andra former av representation i politiken. Politikerna har blivit mer lika den svenska befolkningen på flera sätt – men inte när det gäller klass. Forskarna skriver: ”Grupperna kvinnor, yngre (under 35 år) och utrikesfödda har kommit att utgöra allt mer snarlika andelar av riksdagsledamöterna och den röstberättigade befolkningen. Utvecklingen för arbetarklassen har varit betydligt långsammare och nivån av underrepresentation är alltså fortsatt väldigt hög.” Joakim Karlsson understryker att representation är viktig, men att poängen måste vara att utmana klasstrukturer och föra fram en konkret klasspolitik. – Frågor om människors lika värde är viktiga, men detta kommer i sig aldrig att utmana klassamhället eller på allvar påverka konflikten mellan arbete och kapital. – Man kan inte stirra sig blind på människors kön eller etnicitet. Det säger ingenting om vilken klassbakgrund de har eller vilka frågor de vill driva, avslutar Joakim Karlsson.
TITLE: Arbetarna saknas i maktens korridorer – trots att de är hälften av väljarna DESCRIPTION: Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne. Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent […] CONTENT: Sverige brukar beskrivas som en representativ demokrati. Men när det gäller klass har underrepresentationen i politiken varit konstant sedan 1970-talet, enligt forskningsrapporten ”Klasstaket i svensk politik” av Olle Folke och Johanna Rickne. Arbetarklassen utgör strax över hälften av väljarkåren men endast 13 procent av ledamöterna i riksdagen. Bland kommunernas politiska toppnamn har bara 17 procent arbetarbakgrund och ju närmare makten man kommer, desto färre blir undersköterskorna, industriarbetarna, byggnadsarbetarna och yrkeschaufförerna. Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står på Kommunistiska Partiets vallista till kommunfullmäktige i Borlänge. Han menar att den politiska legitimiteten urholkas när klyftan mellan folkvalda och arbetarna växer. – Samtidigt är detta en fullkomligt naturlig utveckling. Politiken har blivit ett yrke och en karriärväg. Då kommer arbetarna att sållas bort i processen. – Vi ska inte heller förstora betydelsen av parlamentariska församlingar. Det är få gånger i historien som dessa har löst arbetarklassens problem. Lösningen kommer snarare genom organisering på arbetsplatserna eller i våra bostadsområden, säger Joakim Karlsson. Joakim Karlsson jobbar som tågvärd och står som förstanamn på Kommunistiska partiets lista till kommunfullmäktige i Borlänge. Foto: Erling Bronsberg Rent formellt är politiken öppen för alla. Men forskningsrapporten konstaterar samtidigt att politiken ofta är organiserad för människor som själva kan styra över sin arbetstid. Men hindren för arbetare handlar inte bara om mötestider. De finns också i partiernas korridorer, där kontakter, kulturella koder och likheten med dem som redan har makt påverkar vem som anses redo för nästa uppdrag. – Rätt språk, rätt vokabulär och rätt kontakter är betydligt viktigare än exempelvis meriter eller ett förtroende från folket, säger Joakim Karlsson och fortsätter: – För att få en plats vid makten tror jag att det är betydligt viktigare att du håller med partitopparna än att du faktiskt går på möten och engagerar dig. Enligt forskningsrapporten har Sverigedemokraterna den högsta andelen politiker med arbetarbakgrund av riksdagspartierna. Samtidigt har partiet betydligt färre arbetare bland sina politiker än bland sina egna väljare. Samtidigt är Socialdemokraterna ett stort parti med en betydande andel väljare från arbetarklassen. Men andelen arbetare på partiets politiska uppdrag är lägre än andelen bland väljarna, och gapet växer för varje steg i den politiska karriären. Arbetare är inte heller en politiskt enhetlig grupp. En undersköterska, en svetsare och en lagerarbetare behöver inte tycka lika. Men de delar erfarenheter av lönearbete, scheman, arbetsledning och begränsad kontroll över den egna arbetstiden som är ovanligare bland yrkespolitiker och högutbildade tjänstemän. Joakim Karlsson menar samtidigt att en person från arbetarklassen kommer att ha svårt att på allvar påverka det politiska systemet eller partierna som verkar inom det. – En arbetare i de etablerade partierna kan kanske driva positiva frågor för arbetarklassen. Men då är det bara på ytan. En person inom dessa partier kommer aldrig att släppas fram om det skulle betyda att maktförhållandet mellan arbete och kapital skulle förändras. Sedan 1970-talet har det däremot skett stora förändringar när det gäller andra former av representation i politiken. Politikerna har blivit mer lika den svenska befolkningen på flera sätt – men inte när det gäller klass. Forskarna skriver: ”Grupperna kvinnor, yngre (under 35 år) och utrikesfödda har kommit att utgöra allt mer snarlika andelar av riksdagsledamöterna och den röstberättigade befolkningen. Utvecklingen för arbetarklassen har varit betydligt långsammare och nivån av underrepresentation är alltså fortsatt väldigt hög.” Joakim Karlsson understryker att representation är viktig, men att poängen måste vara att utmana klasstrukturer och föra fram en konkret klasspolitik. – Frågor om människors lika värde är viktiga, men detta kommer i sig aldrig att utmana klassamhället eller på allvar påverka konflikten mellan arbete och kapital. – Man kan inte stirra sig blind på människors kön eller etnicitet. Det säger ingenting om vilken klassbakgrund de har eller vilka frågor de vill driva, avslutar Joakim Karlsson.
fb774ea924b4cd8eaca2ad8baee185748c2a6377
4b82024f0594c4a7f4078223c9f8daf92cb1dcdd
126cf9842c78801ccc0b9bc9671890afdcbfa9ecUtrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring. Biståndet ska också användas ”för att stärka […]
Utrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring.
Biståndet ska också användas ”för att stärka demokratisk utveckling och mänskliga fri- och rättigheter“. Zoltan Tiroler, ordförande i Svensk-Kubanska Föreningen, är kritisk till strategidokumentet och säger till Proletären att biståndsstrategin inte alls handlar om att hjälpa Kuba – tvärtom.
– Biståndet kommer inte att gå till att hjälpa det kubanska folket. Syftet är att öppna upp landet för västerländskt kapital och stödja USA:s planer på regimskifte. Det är groteskt, bland det sämsta vi har sett de senaste 50 åren, säger han.
– Det ligger helt i linje med den övriga utrikespolitiken. Sverige fjäskar för USA. Strategidokumentet visar på Sveriges underordnande USA och att de stödjer USA:s politik gentemot Kuba.
Zoltan Tiroler lyfter i sammanhanget hur den svenska ambassaden i Havanna i sista sekund nekade visum till ett kubanskt ungdomslag att resa till Göteborg för att spela i Gothia Cup. Det hade varit det första kubanska laget någonsin att delta i turneringen.
– Det var ett hjärtlöst beslut.
Journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman har också kritiserat den nya biståndsstrategin: ”Sveriges nya Kubabistånd – inget till människor i nöd, allt till att förbereda statskupp”, skriver hon i sociala medier.
I strategidokumentet skriver UD att Sverige genom ett starkt kontaktnät och långvarit engagemang kan ”spela en viktig roll i att stötta demokratiska förändringsaktörer” och att Sverige är ”ett av få länder som under lång tid stöttat en ekonomisk reformprocess och framväxten av privat företagsamhet i Kuba”.
”Stödet till privat företagsamhet och ekonomiska reformer skapar förutsättningar att på sikt utöka handel, investeringar och erfarenhetsutbyte i viktiga sektorer såsom telekom, gruvnäring och grön omställning”, fortsätter UD.
Ingenstans i dokumentet nämns den olagliga blockad som USA haft i över 60 år mot den socialistiska önationen i Karibien, som varje år fördöms av en massiv majoritet av FN:s medlemsländer. Blockaden stryper landets ekonomi och orsakar misär, fattigdom och försämrade livsvillkor för miljontals människor.
– Det är hårresande. UD blundar för elefanten i rummet. Det är uppenbart att USA:s sjöblockad och sanktionerna är det största problemet, säger Zoltan Tiroler.
Ingenstans omnämns heller den energiblockad som USA införde i början på året som har lett till en fördubbling av Kubas spädbarnsdödlighet och att överlevnadsgraden för barn med cancer sjunkit från 85 till 65 procent.
”Kuba har de senaste åren befunnit sig i en djup och mångdimensionell kris, präglad av brist på energi och drivmedel samt mycket låga nivåer av investeringar i produktion, infrastruktur och offentliga tjänster”, skriver UD och fortsätter:
”De begränsade ekonomiska reformer som den kubanska regimen infört för att öppna för privat småföretagsamhet har inte varit tillräckliga för att vända den ekonomiska nedgången”.
Inte heller i strategidokumenten för Kuba åren 2016-2020 eller 2021-2025 nämner UD blockaden.
– Sverige är ett av de mest antikubanska länderna i EU. Man röstar pliktskyldigt mot blockaden i FN:s generalförsamling varje år, sedan gör man ingenting, säger Zoltan Tiroler.
– Gång på gång ser vi rabiata antikubanska drev från svenska politiker, inklusive från Liberalerna. Och Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har länge drivit på för att EU ska häva PDCA-avtalet för politisk dialog och samarbete med Kuba.
Vidare skriver UD i dokumentet att ”inget finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter”.
Det innebär att i princip inget bistånd kan gå till sjukvård, utbildning, transportsektorn, vaccintillverkning eller energiproduktion på Kuba, eftersom dessa nästan uteslutande görs i offentlig regi.
Även kvinnoorganisationer, fackföreningar och småbrukarorganisationer med kopplingar till den kubanska staten stängs ute från biståndet.
338463262bf250aa896a62644b300b34547543a3
126cf9842c78801ccc0b9bc9671890afdcbfa9ec
TITLE: Ny biståndsstrategi för Kuba – med regimskifte som mål DESCRIPTION: Utrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring. Biståndet ska också användas ”för att stärka […] CONTENT: Utrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring. Biståndet ska också användas ”för att stärka demokratisk utveckling och mänskliga fri- och rättigheter“. Zoltan Tiroler, styrelseledamot i Svensk-Kubanska Föreningen, är kritisk till strategidokumentet och säger till Proletären att biståndsstrategin inte alls handlar om att hjälpa Kuba – tvärtom. – Biståndet kommer inte att gå till att hjälpa det kubanska folket. Syftet är att öppna upp landet för västerländskt kapital och stödja USA:s planer på regimskifte. Det är groteskt, bland det sämsta vi har sett de senaste 50 åren, säger han. – Det ligger helt i linje med den övriga utrikespolitiken. Sverige fjäskar för USA. Strategidokumentet visar på Sveriges underordnande USA och att de stödjer USA:s politik gentemot Kuba. Zoltan Tiroler lyfter i sammanhanget hur den svenska ambassaden i Havanna i sista sekund nekade visum till ett kubanskt ungdomslag att resa till Göteborg för att spela i Gothia Cup. Det hade varit det första kubanska laget någonsin att delta i turneringen. – Det var ett hjärtlöst beslut. Journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman har också kritiserat den nya biståndsstrategin: ”Sveriges nya Kubabistånd – inget till människor i nöd, allt till att förbereda statskupp”, skriver hon i sociala medier. I strategidokumentet skriver UD att Sverige genom ett starkt kontaktnät och långvarit engagemang kan ”spela en viktig roll i att stötta demokratiska förändringsaktörer” och att Sverige är ”ett av få länder som under lång tid stöttat en ekonomisk reformprocess och framväxten av privat företagsamhet i Kuba”. ”Stödet till privat företagsamhet och ekonomiska reformer skapar förutsättningar att på sikt utöka handel, investeringar och erfarenhetsutbyte i viktiga sektorer såsom telekom, gruvnäring och grön omställning”, fortsätter UD. Ingenstans i dokumentet nämns den olagliga blockad som USA haft i över 60 år mot den socialistiska önationen i Karibien, som varje år fördöms av en massiv majoritet av FN:s medlemsländer. Blockaden stryper landets ekonomi och orsakar misär, fattigdom och försämrade livsvillkor för miljontals människor. – Det är hårresande. UD blundar för elefanten i rummet. Det är uppenbart att USA:s sjöblockad och sanktionerna är det största problemet, säger Zoltan Tiroler. Ingenstans omnämns heller den energiblockad som USA införde i början på året som har lett till en fördubbling av Kubas spädbarnsdödlighet och att överlevnadsgraden för barn med cancer sjunkit från 85 till 65 procent. ”Kuba har de senaste åren befunnit sig i en djup och mångdimensionell kris, präglad av brist på energi och drivmedel samt mycket låga nivåer av investeringar i produktion, infrastruktur och offentliga tjänster”, skriver UD och fortsätter: ”De begränsade ekonomiska reformer som den kubanska regimen infört för att öppna för privat småföretagsamhet har inte varit tillräckliga för att vända den ekonomiska nedgången”. Inte heller i strategidokumenten för Kuba åren 2016-2020 eller 2021-2025 nämner UD blockaden. – Sverige är ett av de mest antikubanska länderna i EU. Man röstar pliktskyldigt mot blockaden i FN:s generalförsamling varje år, sedan gör man ingenting, säger Zoltan Tiroler. – Gång på gång ser vi rabiata antikubanska drev från svenska politiker, inklusive från Liberalerna. Och Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har länge drivit på för att EU ska häva PDCA-avtalet för politisk dialog och samarbete med Kuba. Vidare skriver UD i dokumentet att ”inget finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter”. Det innebär att i princip inget bistånd kan gå till sjukvård, utbildning, transportsektorn, vaccintillverkning eller energiproduktion på Kuba, eftersom dessa nästan uteslutande görs i offentlig regi. Även kvinnoorganisationer, fackföreningar och småbrukarorganisationer med kopplingar till den kubanska staten stängs ute från biståndet.
TITLE: Ny biståndsstrategi för Kuba – med regimskifte som mål DESCRIPTION: Utrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring. Biståndet ska också användas ”för att stärka […] CONTENT: Utrikesdepartementet (UD) har lagt fram en ny strategi för Sveriges utvecklingssamarbete med Kuba för åren 2026-2031. Sida får ett anslag på drygt 10 miljoner per år för att stärka den privata företagsamheten, stödja små- och medelstora företag, öppna upp landet för västerländskt kapital och få igenom politisk förändring. Biståndet ska också användas ”för att stärka demokratisk utveckling och mänskliga fri- och rättigheter“. Zoltan Tiroler, ordförande i Svensk-Kubanska Föreningen, är kritisk till strategidokumentet och säger till Proletären att biståndsstrategin inte alls handlar om att hjälpa Kuba – tvärtom. – Biståndet kommer inte att gå till att hjälpa det kubanska folket. Syftet är att öppna upp landet för västerländskt kapital och stödja USA:s planer på regimskifte. Det är groteskt, bland det sämsta vi har sett de senaste 50 åren, säger han. – Det ligger helt i linje med den övriga utrikespolitiken. Sverige fjäskar för USA. Strategidokumentet visar på Sveriges underordnande USA och att de stödjer USA:s politik gentemot Kuba. Zoltan Tiroler lyfter i sammanhanget hur den svenska ambassaden i Havanna i sista sekund nekade visum till ett kubanskt ungdomslag att resa till Göteborg för att spela i Gothia Cup. Det hade varit det första kubanska laget någonsin att delta i turneringen. – Det var ett hjärtlöst beslut. Journalisten och författaren Kajsa Ekis Ekman har också kritiserat den nya biståndsstrategin: ”Sveriges nya Kubabistånd – inget till människor i nöd, allt till att förbereda statskupp”, skriver hon i sociala medier. I strategidokumentet skriver UD att Sverige genom ett starkt kontaktnät och långvarit engagemang kan ”spela en viktig roll i att stötta demokratiska förändringsaktörer” och att Sverige är ”ett av få länder som under lång tid stöttat en ekonomisk reformprocess och framväxten av privat företagsamhet i Kuba”. ”Stödet till privat företagsamhet och ekonomiska reformer skapar förutsättningar att på sikt utöka handel, investeringar och erfarenhetsutbyte i viktiga sektorer såsom telekom, gruvnäring och grön omställning”, fortsätter UD. Ingenstans i dokumentet nämns den olagliga blockad som USA haft i över 60 år mot den socialistiska önationen i Karibien, som varje år fördöms av en massiv majoritet av FN:s medlemsländer. Blockaden stryper landets ekonomi och orsakar misär, fattigdom och försämrade livsvillkor för miljontals människor. – Det är hårresande. UD blundar för elefanten i rummet. Det är uppenbart att USA:s sjöblockad och sanktionerna är det största problemet, säger Zoltan Tiroler. Ingenstans omnämns heller den energiblockad som USA införde i början på året som har lett till en fördubbling av Kubas spädbarnsdödlighet och att överlevnadsgraden för barn med cancer sjunkit från 85 till 65 procent. ”Kuba har de senaste åren befunnit sig i en djup och mångdimensionell kris, präglad av brist på energi och drivmedel samt mycket låga nivåer av investeringar i produktion, infrastruktur och offentliga tjänster”, skriver UD och fortsätter: ”De begränsade ekonomiska reformer som den kubanska regimen infört för att öppna för privat småföretagsamhet har inte varit tillräckliga för att vända den ekonomiska nedgången”. Inte heller i strategidokumenten för Kuba åren 2016-2020 eller 2021-2025 nämner UD blockaden. – Sverige är ett av de mest antikubanska länderna i EU. Man röstar pliktskyldigt mot blockaden i FN:s generalförsamling varje år, sedan gör man ingenting, säger Zoltan Tiroler. – Gång på gång ser vi rabiata antikubanska drev från svenska politiker, inklusive från Liberalerna. Och Sverigedemokraterna och Kristdemokraterna har länge drivit på för att EU ska häva PDCA-avtalet för politisk dialog och samarbete med Kuba. Vidare skriver UD i dokumentet att ”inget finansiellt stöd ska dock utgå till den kubanska staten eller kubanska myndigheter”. Det innebär att i princip inget bistånd kan gå till sjukvård, utbildning, transportsektorn, vaccintillverkning eller energiproduktion på Kuba, eftersom dessa nästan uteslutande görs i offentlig regi. Även kvinnoorganisationer, fackföreningar och småbrukarorganisationer med kopplingar till den kubanska staten stängs ute från biståndet.
126cf9842c78801ccc0b9bc9671890afdcbfa9ec
338463262bf250aa896a62644b300b34547543a3