Log in to subscribe to heads-up notifications for this feed or its category via email, Slack, or Discord.
Ask the AI anything about content, patterns, and edits for Journalisten. The AI will receive full version history including all edited articles. Open question history.
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72aSOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner, visar Journalistens sommarvikariekoll med sju stora redaktioer. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb.
För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch.
Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag.
Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter.
Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren.
– Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg.
Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande?
– Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna.
754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb.
– Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle.
Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare?
– För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier.
På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år.
– Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP.
Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten.
– I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl.
Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året.
– Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding.
– Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet.
Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson
Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens.
– Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund.
Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år?
– Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund.
På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson:
– En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
451e718d0028d8d05f5a7b6c9e49b0228363399b
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner, visar Journalistens sommarvikariekoll med sju stora redaktioer. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. Tidiga avhopp har ökat för en redaktion och sena avhopp för en annan. Vi har också frågat vilka kompetenser som är svårast att hitta. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
cabf5c85697585394746fe8a933514516781d7c9
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner, visar Journalistens sommarvikariekoll med sju stora redaktioer. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
451e718d0028d8d05f5a7b6c9e49b0228363399b
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
cabf5c85697585394746fe8a933514516781d7c9
cabf5c85697585394746fe8a933514516781d7c9SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb.
För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch.
Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag.
Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter.
Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren.
– Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg.
Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande?
– Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna.
754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb.
– Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle.
Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare?
– För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier.
På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år.
– Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP.
Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten.
– I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl.
Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året.
– Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding.
– Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet.
Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson
Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens.
– Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund.
Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år?
– Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund.
På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson:
– En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
451e718d0028d8d05f5a7b6c9e49b0228363399b
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner, visar Journalistens sommarvikariekoll med sju stora redaktioer. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. Tidiga avhopp har ökat för en redaktion och sena avhopp för en annan. Vi har också frågat vilka kompetenser som är svårast att hitta. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
cabf5c85697585394746fe8a933514516781d7c9
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
TITLE: Fortsatt hård konkurrens om semestervikariaten DESCRIPTION: SOMMARVIKARIEKOLLEN Söktrycket till sommarvikariaten har varit stort på flera svenska redaktioner, visar Journalistens sommarvikariekoll med sju stora redaktioer. Av 754 sökande till sommarvikariat på TV4:s nyhetsredaktion fick bara 15 jobb. CONTENT: För fem år sedan rådde vikariebrist och semesterkris på många svenska redaktioner, och i början av 2023 var Arbetsförmedlingen på god väg att klassa journalist som ett bristyrke, fem år efter att ha rankat det som det mest utsiktslösa yrkesvalet i Sverige. Det är kort sagt en volatil bransch. Våren 2026 råder ingen brist på journalister, eller sommarvikarier. Det visar Journalistens sommarvikariekoll på sju svenska medieföretag. Anna Åberg, redaktionschef på Dagens Nyheter. Dagens Nyheter fick närmare 600 sökande till sommarens vikariat, vilket är ungefär på samma nivå som de senaste åren. – Vi kommer att ha närmare 50 personer som är inne på vikariat under sommaren, allt ifrån enstaka dagar till flera månader. Vi har blivit bättre på att sprida ut medarbetarnas semestrar för att kunna erbjuda fler vikarier längre perioder, säger DN:s redaktionschef Anna Åberg. Har det varit enkelt att hitta rätt kompetens bland de sökande? – Med många sökanden, och också många tjänster som ska fyllas, är det ett resurskrävande arbete att matcha rätt person med rätt tjänst. De senaste åren har det varit lättare att hitta personer med flera års erfarenhet av arbete på en större redaktion, men det kan vara svårt att sålla ut de vassaste skribenterna. 754 personer sökte semestervikariat på TV4:s Nyhetsmorgon och TV4 Nyheterna, betydligt fler än 2025. Av dem fick bara 15 jobb. – Men vi behöver cirka 60 vikarier under sommaren till de redaktionella journalistrollerna. Övriga är medarbetare som vi redan har i huset som inhoppare och vikarier nu under våren. Andra har vi rekryterat aktivt genom att vi håller kontakt med talanger och bevakar när deras avtal löper ut hos andra arbetsgivare, säger Erik T Larsson, personalredaktör på TV4 Nyheter och samhälle. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågar i år jämfört med tidigare? – För journalister som jobbar med program som Nyhetsmorgon och Efter Fem har videoredigering och teknisk kompetens blivit viktigare. Detta efter att vi utvecklat våra arbetssätt. De roller som är svårast att fylla är redaktör och producent för direktsända studioprogram, webbredaktör med erfarenhet av att styra en förstasida och breakingreporter som självständigt kan hålla i gång ett just nu-flöde. Det är i linje med hur det har varit tidigare år, och i de fallen jobbar vi med kompetensutveckling av både tillsvidareanställda medarbetare och vikarier. På Göteborgs-Posten behövs mellan 50 och 60 semestervikarier under sommaren. Vikariaten är av varierande längder. I år sökte 215 personer, vilket är en ökning med 50. GP har inte haft något problem att hitta rätt kompetens i år. – Det är fler sökande i år och det känns som att många vill jobba på GP och Stampen, att vi ses som en attraktiv arbetsplats. Att GP de senaste åren fått flera priser påverkar säkert, säger Kari Hokkanen, administrativ redaktionschef på GP. Helsingborgs Dagblad har normalt inga större problem att hitta vikarier, men i år var det lite kärvare, trots att över 120 personer sökte de 30 semestervikariaten. – I år har vi sett att det varit något tuffare att få in rätt kompetens och erfarenhet till vår sportredaktion. Då vi satte i gång vår rekryteringsprocess tidigt har vi också sett att vi får fler tidiga avhopp, säger HD:s chefredaktör Marcus Ekdahl. Sveriges Radio tar in runt 200 vikarier varje sommar, och fick strax över 4 200 ansökningar, vilket är en minskning med cirka 20 procent jämfört med förra året. – Vad nedgången beror på är svårt att säga, men kvaliteten på ansökningarna är fortsatt hög. Sammantaget är inflödet fortfarande stort, och vi är väldigt glada över att så många vill sommarjobba hos oss, säger Anders Norrman, avdelningschef på SR Employer branding. – Det är många kandidater som sökt och i år har vi sett en viss ökning på antalet ansökningar utanför storstäderna. Det är roligt att fler vill jobba på våra redaktioner och kanaler ute i landet. Expressen fick 721 sökande till de 35 sommarvikariaten. Foto: Tor Johnsson Expressen kommer att ta in 35 semestervikarier i sommar och tack vare att man fick 721 sökande var det relativt enkelt att hitta rätt kompetens. – Vi hade något fler sena avhopp bland kandidaterna, jämfört med de senaste åren. Det kan bero på att konkurrensen om de mest kvalificerade sökande har ökat, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. Är det någon särskild kompetens ni efterfrågat i år? – Videokompetens har blivit ännu något viktigare, inte minst inom vår sociala medier-verksamhet och på sporten, säger Expressens personalredaktör Anders Wahlund. På SVT har processen att hitta sommarvikarier varit relativt smärtfri, uppger den administrativa chefen Carola Isaksson: – En del vikarier på de lokala nyheterna vill också vara lediga i längre perioder under sommaren, vilket genererar en del kortare vikariat i stället för längre.
451e718d0028d8d05f5a7b6c9e49b0228363399b
00a8dc78dc2d1f5c7baf6f9e3d11cc280423b72a
cabf5c85697585394746fe8a933514516781d7c9
665ba5112fa1d104112552feb0bd20be70997747GUIDEN Först blir du av med jobbet, sen blir du sjuk och upptäcker att du har förlorat rätten till sjukpenning. Så här undviker du mardrömsscenariot som kostade SVT-journalisten ”Anders” en miljon kronor.
Sjukpenninggrundande inkomst
Den sjukpenninggrundande inkomsten (SGI) avgör hur mycket pengar du får om du blir sjuk eller ska vara föräldraledig. SGI är detsamma som årsinkomsten. För att kunna få en SGI behöver du tjäna minst 14 200 kronor per år och ha ett jobb som ska pågå i minst sex månader i följd där du jobbar minst någon gång varje månad, eller ha perioder av jobb som återkommer varje år. Om du tjänar över 592 000 kronor per år når du maxbeloppet för SGI (2026).
Källa: Försäkringskassan
Journalisten har under våren rapporterat om flera journalister som fått sin sjukpenninggrundande inkomst (SGI) nollad. Den tidigare SVT-journalisten ”Anders” förlorade en miljon kronor i sjukpenning på grund av att en handläggare på Arbetsförmedlingen under en period felaktigt kategoriserade honom som ”anställd i önskad omfattning” i stället för arbetslös. Arbetsförmedlingen har medgett att man gjort fel, men Försäkringskassan har vidhållit att Anders inte har rätt till sjukpeng. Anders överklagade till förvaltningsrätten men förlorade. Kammarrätten meddelade inte prövningstillstånd.
Sjukpenningen bygger på den arbetsinkomst man har haft innan man blev sjuk. Blir man av med jobbet förlorar man också rätten till sjukpenning – om man inte aktivt skyddar den bland annat genom att omgående skriva in sig som arbetslös hos Arbetsförmedlingen. Det får inte finnas ett glapp mellan tiden som anställd och tiden som arbetssökande.
Har man ett företag när man blir arbetslös riskerar man också att få sin SGI nollad. De domar som finns rörande rätten till SGI för personer med egen firma är inte helt klargörande – bedömningar måste göras från fall till fall.
Anders fall visar att det kan bli kostsamt om man förlitar sig på att andra gör rätt. Man måste se om sitt hus. Och blir något fel, ska man omedelbart ta kontakt med Journalistförbundet, anser ombudsmannen Victoria da Silva:
– Om en medlem hör av sig efter flera månader kan det vara för sent att överklaga.
Victoria da Silva.
Om jag vill vara helt idiotsäker på att min SGI inte nollas när jag blir uppsagd, vad ska jag göra då?
– Om du har ett företag ska du avveckla det innan du blir arbetslös. Du kan alltid starta ett nytt företag senare om du till exempel vill börja frilansa. Skriv in dig som arbetslös på Arbetsförmedlingen omedelbart när du jobbat din sista dag. Försäkringskassan räknar dig inte som anställd under de månader du har avgångsvederlag, så om du får ett avgångsvederlag måste du vara inskriven som arbetslös under den perioden också.
b66ba05a43ee3e78bdc6d36febef9010f6239839Många som skriver offentligt verkar inte förstå hur uppenbart det är att deras texter är AI-genererade. Kjell Häglund berättar hur han hanterar AI-trycket och ser ett karaktärsprov inför fortsatta samarbeten.
AI har haft stor inverkan på hur jag skriver mina texter.
Inte för att jag tagit hjälp av AI. Utan för att jag känt mig tvungen att upphöra med vissa stilistiska grepp sedan ChatGPT gjort dem misstänkta.
Det jag nyss skrev, till exempel. Det var en korrelativ negation: att argumentera för något genom att först skriva ”inte för att x”, och sedan vända hem poängen med ”… utan för att y”. Förr skrev jag sällan krönikor eller debattartiklar utan korrelativa negationer. Nu gör jag det endast undantagsvis. Som här ovan, för att ge ett exempel på vilka allergier jag utvecklat mot vad jag numera kallar ”ChatGPT-språk”.
Och här kommer ytterligare en sådan sats, för att ge exempel på hur man kan se att just den här negationen är AI:
Det är inte den korrelativa negationen i sig, och inte bara hur frekvent och klumpig den är. Utan att den kommer i kluster med andra maskinella grepp som tredelade uppräkningar och falska kontraster.
Där jag skulle skriva ”filmen är för lång” skriver ChatGPT hellre ”filmen är lång, trög och ojämn” (tredelad uppräkning), eller ”filmen handlar egentligen inte om tempot. Den handlar om känslan av stiltje” (falsk kontrast, och händelsevis också en korrelativ negation).
Nu är det ju så med allergier att man aldrig kan veta när reaktionen tippar över i chock. För mig skedde det en tidig jobbmorgon förra veckan. Efter att ha levt med AI-verktyg sedan 2024 och långsamt anpassat mitt skrivande efter både för- och nackdelar fick jag plötsligt svårt att andas efter en stund vid datorn.
Först var det en ihärdig frilansare som mejlade en pitch – hans tredje på två dagar, och alla lika omfattande, med imponerande bihang av förslag på faktarutor och checklistor som kändes praktiskt taget färdiga. Så skrevs inga pitchar före AI:s intåg. Och även om jag tackar nej igen så kan det komma ytterligare en utmattande lång pitch redan till eftermiddagen.
Mina ögon började klia.
Nästa mejl innehöll en debattext från en kommunikatör på en intresseorganisation. Jag svarade med ett tips om att redigera ner det AI-lika språket (korrelativa negationer, falska kontraster, etiketter på argumenten innan själva argumenten), och kommunikatören skrev tillbaka och tackade rättframt: ”Detta var faktiskt första gången jag använde AI i jobb med debattartikel, men jag förstår att jag kan strunta i det framöver!”
Efter en kvart av min första arbetstimme den dagen hade jag uteslutande ägnat mig åt AI-spörsmål. Det sägs att AI hotar mediebranschen, men jag vet inte det … journalister lyckas ju dubblera antalet artikelpitchar och halvera skrivtiden för sina artiklar, samtidigt som det snart kommer att behövas dubbelt så många redaktörer för att hantera AI-trycket.
Tillbaka till jobbdatorn, nu två mejl av mer privat karaktär.
Först ett nyhetsbrev från en hemmabiobutik i Göteborg där jag varit trogen webbkund i tjugo år, och uppskattat deras personliga service och journalistiskt skrivna rapporter från teknikmässor och projektordagar. Nu hade de fått sin butik ”certifierad” av en tillverkare av överprissatta strömkablar, och låtit AI skriva hela den långa rapporten om hur mycket ”mer detaljer” som trädde fram i ljudbilden när man ersatte ett grenuttag från Ikea med supersäkrad strömtillförsel för 100 000 kronor:
” Strömförsörjning blir därmed en naturlig del av helheten, inte något man lägger till i efterhand. Det är inte ett tillbehör. Det är en uppgradering som påverkar hela systemet.
Det handlar inte om att färga ljudet, utan om att låta utrustningen prestera på den nivå den faktiskt är byggd för.”
Jag kunde inte avhålla mig från att svara något om hur ”en mänsklig proffstestskribent skulle ge mer klargörande detaljer i läsningen än en prompt i ChatGPT”, men kände också magknipet svälla och svalget krympa.
Nästa mejl listade nya musikreleaser och jag blev nyfiken på en av dem, googlade recensioner och hittade en svensk musikblogg som skrev om ”… ett ovanligt starkt debutalbum, inte för att hon verkar säker på allt utan för att hon vågar skriva fram osäkerheten utan att gömma sig bakom poser eller övertydliga koncept”, och som avslutade: ”Albumet skriker aldrig efter uppmärksamhet. Det viskar.”
Här behövde jag en dos adrenalin rakt in i språkcentrat.
Jag trodde att folk som skriver skivrecensioner som hobby gör det för att de tycker det är roligt att skriva egna texter?
Det stora problemet här, och det som gör mig tårögd av AI-allergi men också lite av sorg, är att så många som skriver offentligt inte fattar hur uppenbart det är att deras texter är AI-genererade. Det krävs att du är proffs om du låter AI hjälpa till med skrivandet, men inte i första hand proffs på skrivande utan på AI (det vill säga, ser du skillnad på en mänsklig korrelativ negation, som den jag just skrev, och en maskinell?).
Jag har fått spek-texter från frilansare som trott sig ha undanröjt alla spår av AI genom att ändra ChatGPT:s extralånga amerikanska tankstreck, och som blånekat när jag påpekat de mer subtila AI-spåren. Och jag är nog inte ensam i redaktörskollegiet om att se detta som ett karaktärsprov inför fortsatta samarbeten.
Å andra sidan lindras allergier ofta med tiden. Snart kommer den här texten att ha förlorat all relevans och överlevt endast som träningsdata till nästa generation AI-modeller.
34c95627dcbd6a933a4725d9298f8e8bcd8a795bGöran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt. UPPDATERAD
Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen.
Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN.
UPPDATERAD:
Idag har svenska Reportrar utan gränser skrivit ett öppet brev till Göran Thorstensson. I brevet välkomnar Reportrar utan gränser Sverige ursäkten, men skriver också att orden måste tas på allvar. ”Du har rätt att vara arg. Wallraffande ska inte användas lättvindigt. Men när en person med inflytande skriver att journalister en dag ska få ‘betala ett högt pris’ för sitt arbete kan det uppfattas som ett hot om vedergällning. Särskilt när många reportrar redan utsätts för hat, hot och personliga kampanjer. Jag hoppas också att du ser betydelsen av Aftonbladets granskning. Den har blottat säkerhetsbrister kring statsministern. I ett oroligt säkerhetspolitiskt läge är det viktigt. Din ursäkt är välkommen. Men den här historien visar varför det är viktigt att tänka efter innan man riktar sin vrede mot enskilda journalister som gör sitt arbete”, skriver organisationen bland annat.
871bb3385c58c44a357f13626896315d10703edf
34c95627dcbd6a933a4725d9298f8e8bcd8a795b
TITLE: Thorstenson ber om ursäkt för hotfull kommentar DESCRIPTION: Göran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt. CONTENT: Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen. Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN.
TITLE: Thorstenson ber om ursäkt för hotfull kommentar DESCRIPTION: Göran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt. UPPDATERAD CONTENT: Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen. Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN. UPPDATERAD: Idag har svenska Reportrar utan gränser skrivit ett öppet brev till Göran Thorstensson. I brevet välkomnar Reportrar utan gränser Sverige ursäkten, men skriver också att orden måste tas på allvar. ”Du har rätt att vara arg. Wallraffande ska inte användas lättvindigt. Men när en person med inflytande skriver att journalister en dag ska få ‘betala ett högt pris’ för sitt arbete kan det uppfattas som ett hot om vedergällning. Särskilt när många reportrar redan utsätts för hat, hot och personliga kampanjer. Jag hoppas också att du ser betydelsen av Aftonbladets granskning. Den har blottat säkerhetsbrister kring statsministern. I ett oroligt säkerhetspolitiskt läge är det viktigt. Din ursäkt är välkommen. Men den här historien visar varför det är viktigt att tänka efter innan man riktar sin vrede mot enskilda journalister som gör sitt arbete”, skriver organisationen bland annat.
34c95627dcbd6a933a4725d9298f8e8bcd8a795b
871bb3385c58c44a357f13626896315d10703edf
871bb3385c58c44a357f13626896315d10703edfGöran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt.
Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen.
Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN.
871bb3385c58c44a357f13626896315d10703edf
34c95627dcbd6a933a4725d9298f8e8bcd8a795b
TITLE: Thorstenson ber om ursäkt för hotfull kommentar DESCRIPTION: Göran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt. CONTENT: Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen. Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN.
TITLE: Thorstenson ber om ursäkt för hotfull kommentar DESCRIPTION: Göran Thorstenson hoppades att Lisa Röstlund skulle ”betala ett högt pris” för sin granskning av Fållöknastiftelsen. Han har nu bett om ursäkt. UPPDATERAD CONTENT: Dagens Nyheters chefredaktör Peter Wolodarski berättade på söndagen i en text på ledarsidan att Göran Thorstenson, vän och tidigare affärspartner till statsministerns fru Birgitta Ed, i ett mejl till DN:s ledarredaktion skrivit att han hoppas att Aftonbladets reporter och DN:s ledarskribent ”en dag får betala ett högt pris för det ni nu bidrar till”. Ledarskribenten hade skrivit en kommenterande artikel om Lisa Röstlunds avslöjanden om Fållöknastiftelsen. Efter att Peter Wolodarskis text hade publicerats mejlade Göran Thorstenson DN igen. I mejlet skrev han att han förstått att formuleringen ”uppfattats på ett sätt som verkligen inte” var hans avsikt och att han ber ”oförbehållsamt om ursäkt för det jag skrev.” Det rapporterar DN. UPPDATERAD: Idag har svenska Reportrar utan gränser skrivit ett öppet brev till Göran Thorstensson. I brevet välkomnar Reportrar utan gränser Sverige ursäkten, men skriver också att orden måste tas på allvar. ”Du har rätt att vara arg. Wallraffande ska inte användas lättvindigt. Men när en person med inflytande skriver att journalister en dag ska få ‘betala ett högt pris’ för sitt arbete kan det uppfattas som ett hot om vedergällning. Särskilt när många reportrar redan utsätts för hat, hot och personliga kampanjer. Jag hoppas också att du ser betydelsen av Aftonbladets granskning. Den har blottat säkerhetsbrister kring statsministern. I ett oroligt säkerhetspolitiskt läge är det viktigt. Din ursäkt är välkommen. Men den här historien visar varför det är viktigt att tänka efter innan man riktar sin vrede mot enskilda journalister som gör sitt arbete”, skriver organisationen bland annat.
34c95627dcbd6a933a4725d9298f8e8bcd8a795b
871bb3385c58c44a357f13626896315d10703edf
e04632e6431253bfd25211114f01e186a13923bcStory House Egmont köper Vi Kultur & Litteratur av Kooperativa Förbundet (KF).
Vi Kultur & Litteratur AB ger bland annat ut Tidningen Vi och Vi Läser. Verksamheten omfattar även poddar, e-tidningar, nyhetsbrev och en verksamhet med uppdragspublicering och innehållsproduktion.
”Vi får in en välrenommerad verksamhet med starka varumärken och skickliga medarbetare, som blir ett viktigt tillskott i vår medieorganisation. Med Vi ombord stärker vi vår position och tar ett stort steg i vår fortsatta utveckling. Vi har tydliga ambitioner att växa och ser goda möjligheter till fler satsningar framöver”, säger Story House Egmont Medias vd Per Kjellander i ett pressmeddelande.
Vi Kultur & Litteratur kommer att bli en del av Story House Egmonts svenska medieverksamhet och medarbetarna kommer att flytta till Egmonts lokaler på Karlavägen i Stockholm.
”Vi och Vi Läser är starka titlar och viktiga referenspunkter för en stor andel av de kulturintresserade i Sverige. Det är magasin med hög integritet och en kvalitet som attraherar några av landets främsta skribenter och fotografer. De har båda en stark publicistisk röst och skapar ett tydligt värde, både för oss som mediehus och för våra läsare och annonsörer”, säger Frank Vilstrup, Director, Consumer Magazines på Story House Egmont Media.
b53ae9a7eaa55f7b4aea9f0d34a27c09f6553c6fDet internationella fotbollsorganet Fifa har utfärdat en VM-ackreditering till den franska journalisten Christophe Gleizes, som sitter fängslad i Algeriet.
Ackrediteringen är en solidaritetsgest, och under Fifa-ordföranden Gianni Infantinos inledande presskonferens sade han att han hoppas att den enda sportjournalisten som för närvarande är fängslad i världen ska benådas under VM och kunna rapportera från mästerskapet.
Christophe Gleizes representerades av en tom stol under presskonferensen, rapporterar France 24.
Pressfrihetsorganisationen RSF:s generalsekreterare Thibault Bruttin tackar i ett uttalande Fifa för solidaritetshandlingen.
”Det understryker att den här sportjournalisten och fotbollsspecialisten hör hemma på arenorna och pressläktaren under den här stora globala tävlingen, inte i fängelset”.
37-årige Christophe Gleizes är frilansjournalist och medarbetare i de franska tidskrifterna So Foot och Society. I maj 2024 reste han till Algeriet för att göra ett reportage om fotbollsklubben Jeunesse sportive de Kabylie (JSK) och dess storhetstid på 1980-talet, men greps. Han dömdes i december 2025 till sju års fängelse på terroranklagelser, i en dom som fördömts av pressfrihetsorganisationer och Frankrikes president Emmanuel Macron.
9bd5b990fc863449c58f18a6628f5b5d592d9938utser Årets Journalist i Tidskriftspriset.
Nu är jurygrupperna till Tidskriftspriset 2026 utsedda:
Årets Journalist
Cilla Benkö, vd Sveriges Radio
Felicia Ferreira, vd och chefredaktör Dagen
Stefan Eklund, vd Utgivarna
Årets Granskning
Sofia Wadensjö Karén, programdirektör Sveriges Radio
Åsa Erlandsson, granskande reporter Dagens Nyheter
Emil Hellerud, undersökande journalist Kalla Fakta TV4
Årets Grepp
Angelica Öhagen, projektledare AI och innovation Aftonbladet
Emanuel Karlsten, journalist, poddare (Mediepodden) och föreläsare
Daniel Nordström, chefredaktör och ansvarig utgivare VLT
Årets Omslag
Ebba Bonde, visuell chef Svenska Dagbladet
Elin af Klintberg, partner & creative director Klintberg Nilehn
Jonas Mattsson, chef Kommersiell styrning & Sortiment, Tidsam
Årets Ljud
Robert Barkman, journalist och poddproducent, frilans. Från augusti poddchef på DN.
Emilia Melgar Arnheim, dokumentärchef Podme
Teresa Stenler von Matérn, projektledare redaktionella satsningar, tidigare poddchef SvD
Årets Video
Fredrick Malmberg, nyhetschef TV4
Viktor Adolfsson, sociala medier-redaktör på SVT Nyheter
Stina Qvarforth, programledare och Videoreporter Breaking News Aftonbladet
Årets Design
Rickard Frank, designer som driver egen designbyrå, tidigare kreativ chef på Dagens Nyheter
Kajsa Isenberg, product designer Kivra med bakgrund som art director inom redaktionell form.
Carl-Axel Wahlström, creative director och AI-artist, som skapade COPY Magazine, världens första AI-genererade modemagasin
Årets Kommersiella Framgång
Karolina Roslund, senior advisor, tidigare publisher Bonnier Tidskrifter och LRF Media samt vd Perfect Day
Olov Carlsson, områdeschef Norr & Minoritetsspråk, Sveriges Radio
Ulrika Ek, senior account director, LinkedIn
Årets Tidskrift Fackpress
Kalle Sandhammar, vd UR
Estelle Ejdeholm, vd Vi Kultur & Litteratur
Charlotta Friborg, chef Sveriges Radios Riksdivision
Årets Tidskrift Populärpress
Johan Taubert, vd Tidningsutgivarna
Pamela Andersson Alselind, journalist och grundare av ToppTräningsresor, tidigare chefredaktör för bl a ToppHälsa
Annika R Hermanrud, vd Geeks och tidigare publisher LRF Media
Sveriges Tidskrifters Stora Pris
Helle Klein, direktor Sigtunastiftelsen
Martin Ahlquist, stf ansvarig utgivare och tf chefredaktör Dagens Media
Axel Andén, chefredaktör och ansvarig utgivare Tidningen Journalisten
a2d99dbee7eb679befeeb02cea06504d0fa29e20Den partsgemensamma Visstidsgruppen skulle presentera sina rekommendationer kring vikariefrågor senast den 12 juni, men har inte gått i mål. Diskussionerna fortsätter i höst.
I förra årets avtalsrörelse drev Journalistförbundet kravet att de systematiska utlasningarna på redaktionerna ska stoppas. Det resulterade i att Medieföretagen och Journalistförbundet kom överens om att tillsätta en partsgemensam grupp som skulle ta fram rekommendationer kring vikariefrågor på dagspressområdet.
Visstidsgruppen inledde sitt arbete i september och tanken var att rekommendationerna skulle presenteras i fredags, den 12 juni, men parterna har inte gått i mål.
– Vi hade vårt sista inbokade möte i onsdags och vi är inte klara, säger Journalistförbundets förhandlingschef Katarina Dahlskog.
Vad är problemet?
– Diskussionerna har tagit längre tid än vi trodde att de skulle göra. Vi fortsätter gärna arbetet eftersom vi är helt övertygade om att en överenskommelse om rekommendationer skulle vara väldigt värdefull för alla, säger Katarina Dahlskog.
Diskussionerna återupptas i höst.