Tornevall Networks

Journalisten bad Tidningsutgivarna, Utgivarna, RSF, Sveriges Tidskrifter och Journalistförbundet att bidra med varsin fråga inför enkäten. Dessa bidrag har legat till grund för de frågor vi ställt till partierna.

• Flera nya lagar har minskat journalisters möjligheter att granska makten, som Utlandsspionerilagen. Det har väckt oro för inskränkt meddelarfrihet, ökad självcensur och risk för korruption. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

• Offentlighetsprincipen är grundlagsskyddad, men i praktiken vittnar journalister om att det är svårt att få ut handlingar, om fler sekretesshinder och sämre tillgång till ansvariga tjänstemän. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att grundlagen också fungerar i praktiken?

• Public service är under hård ekonomisk press. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

• Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det?

• Två utredningar har påpekat behovet av ett mediestöd som omfattar tidskrifter. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

• Kommer ni verka för att Sverige följer Norge, Danmark och andra europeiska länder och återinför ett kvalificerat momsundantag för allmänna nyhetsmedier (nollmoms) – som ett förutsägbart och teknik- och konkurrensneutralt komplement till det direkta mediestödet?

• Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

PARTIERNAS SVAR (i fulltext):

Sverigedemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi har under mandatperioden haft fokus på att skydda samhället från både yttre och inre hot, något som tidigare regeringar negligerat under lång tid. Om det behövs lagjusteringar så är vi beredda att titta på det.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Det är viktigt att grundlagen fungerar i praktiken, även när samhället genomgår stora förändringar. Om det finns anledning att se över reformer är vi öppna för det. Offentlighetsprincipen fungerar dock överlag bra i Sverige.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi vill att public service ska fokusera på sitt kärnuppdrag, vilket är viktigt som en del av totalförsvaret. När stora delar av samhället behöver prioritera så är inte public service undantaget.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Mediemyndigheten ska redovisa uppföljningen av mediestödet den 1 juni i år. Vi inväntar den redovisningen innan vi kommer med eventuella förslag på förändringar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att titta närmre på ett tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Nollmoms som ett mer teknikneutralt och långsiktigt alternativ till delar av dagens mediestöd för nyhetsmedier är intressant och något som vi tittar närmre på.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Frågan bereds i departementet och vi kommer inte föregripa resultatet av det arbetet.

Kristdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Att journalister har möjlighet att granska makten är en av grundbultarna i demokratin. Vi delar dock inte oron som frågan beskriver och har inga lagändringsförslag för detta.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

De lagar som finns är utformade för att offentlighetsprincipen ska fungera, i praktiken. Om lagarna inte återföljs som det är tänkt, ser vi inte att svaret är reformer utan en skärpning av efterlevnad.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Kristdemokraterna värnar public service. Vi har i regeringssamarbetet genomfört en förändring som syftar till att smalna av uppdraget, en nödvändig men förstås inte enkel omställning. Utöver genomförda beslut vill vi inte ändra förutsättningarna för public service.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det finns områden som inte fungerar väl. Det nya mediestödet har inte i tillräckligt hög grad tagit hänsyn till mångfalden när det gäller tidskrifter. Det borde finnas riktat stöd till fler aktörer, särskilt som det finns pengar som fryst inne i flera år och alltså inte delats ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I nuläget finns inte ett sådant förslag från vår sida, frågan behöver dock följas och vi är beredda att vid behov åtgärda nuvarande regelverk.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Finansdepartementets utredning om mervärdesskatteundantag visade att en nollmoms för dagstidningar och tidskrifter inte är förenligt med EU:s mervärdesskattedirektiv. Därför ställer vi oss inte bakom ett sådant förslag.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Vi inväntar Distributionsutredningen som är klar till hösten och har således inte fattat beslut om extra pengar.

Moderaterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Journalisters möjlighet att granska makten är en grundbult i en demokrati och något Moderaterna värnar. Syftet med utlandsspionerilagen är att täppa till luckor i lagstiftningen och ge Sverige ett skydd i nivå med andra nordiska länder – inte att begränsa journalistik eller visselblåsning. Därför infördes också en särskild försvarlighetsbedömning. Moderaternas utgångspunkt är att Sverige ska ha både stark säkerhet och stark pressfrihet. Regeringen har genomfört flera förslag som syftar till att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten.  Brottsofferjouren har fått stöd för arbetet med kontaktpunkter för utsatta journalister, samtidigt som Centrum för undersökande journalistik fått medel för att stärka den undersökande journalistiken i hela landet. I budgeten för 2026 avsattes även 2,4 miljoner kronor för att stärka journalistik och fortbildning för yrkesverksamma journalister. Internationellt har Sverige förstärkt stödet till fria medier.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi delar inte bilden att det generellt blivit svårare att få ut handlingar, men i vissa fall har hanteringen varit för långsam eller onödigt krånglig. Därför behövs utbildning, tydlig tillsyn från Justitieombudsmannen och en översyn av GDPR där reglerna skapar hinder.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Moderaterna står bakom de förändringar som precis har genomförts i och med den nya lagen om public service och riktlinjerna för verksamheten liksom villkoren för de tre bolagen. Under de kommande åtta åren kommer public service få närmare 83 miljarder kronor vilket är en unik situation på svensk mediemarknad. Ingen annan medieverksamhet har sådana förutsättningar att planera på lång sikt eller motsvarande långsiktigt förutsägbar finansiering.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det är viktigt att större reformer, som det nya mediestödet, följs upp för att se att de fungerar som det är tänkt. Syftet med det nya stödsystemet är främst att stötta lokal och regional journalistik i hela landet. Det är därför relevant att följa upp att stödet faktiskt bidrar till just det. Vi väntar med att dra några slutsatser till dess utvärderingen som regeringen beställt är klar.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

I dagsläget finns inga sådana planer. Den moderatledda regeringen har gjort mer än någon annan kring att utreda frågan om ett tidskriftsstöd, men valde att inte gå vidare med förslagen om ett tidskriftsstöd efter att remissrundan genomförts.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Det är ingen hemlighet att Moderaterna föredrar sänkta skatter före bidrag och att vi är det enda parti som har i vårt mediepolitiska program att vi ska införa nollmoms. I dagsläget saknas parlamentarisk majoritet för en sådan förändring, men det är en fråga som är viktig för Moderaterna.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Regeringen har för avsikt att remittera ett förslag rörande marknätskostnaderna.

Liberalerna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Fria och oberoende medier som kan granska makten är en grundförutsättning för en liberal demokrati. Vi vill se en ordentlig uppföljning av utlandsspionerilagens konsekvenser för journalistiken och källskyddet. Vi vill grundlagsskydda public service och inrätta en fristående fond för granskande journalistik.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Liberalerna vill stärka offentlighetsprincipen genom lagstiftning och tillämpning. Ett viktigt steg är att principen nu införs i fristående skolor och förskolor. Vi vill också säkerställa skyndsam handläggning genom tydligare ansvar, utbildning och digitala lösningar samt värna meddelarskyddet.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service måste skyddas från politisk detaljstyrning och otillbörlig påverkan genom ett starkt och tydligt grundlagsskydd för oberoendet. Mediernas uppgift är att granska makten – inte att styras av den. Public service ska finnas till för alla och erbjuda ett brett och kvalitativt innehåll som det går att lita på. För att säkra detta bör kostnaderna för marknätet inte belasta public service‑bolagen, utan hanteras separat.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Liberalerna står bakom det nya mediestödet som stärker lokal och regional journalistik. Det är för tidigt att fullt utvärdera effekterna, och vissa medier har påverkats. Därför följs stödet upp. Vi är öppna för justeringar som värnar kvalitet, mångfald och teknikneutralitet.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi ser ett stort värde i en mångfald av tidskrifter. I stället för särskilda riktade stöd vill vi utveckla ett teknikneutralt mediestöd där även tidskrifter kan omfattas på lika villkor som andra medier, med fokus på långsiktighet och kvalitet.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Liberalerna vill ha ett enklare och mer enhetligt skattesystem med lägre skattetryck. Samtidigt visar Mediestödsutredningen att nollmoms för nyhetsmedier är kostsamt och inte tillräckligt träffsäkert. I dagsläget är därför det direkta mediestödet ett mer effektivt verktyg för att stärka journalistik och mediemångfald.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service ska nå hela landet och ha likvärdiga villkor för distribution. När kommersiella aktörer lämnar marknätet ökar kostnadsbördan för public service‑bolagen. De bör därför kompenseras för att kunna upprätthålla tillgänglighet, oberoende och ett fungerande utbud för alla.

Centerpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det är en central demokratifråga att journalister har goda förutsättningar att granska makten. Vi vill också grundlagsskydda public service och inrätta ett nationellt centrum för undersökande journalistik, Stärka skyddet för journalister, skydda journalister från övervakning och godtyckliga stämningar, harmonisera skyddet för journalistiska källor inom EU, modernisera och värna offentlighetsprincipen, införa ett lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Partiets linje är att öppenhet och transparens är grundläggande för demokratin och ett viktigt verktyg mot korruption.  Utvidga offentlighetsprincipen för alla förskolor och skolor, Öppen källkod och öppna API:er, inrätta en oberoende antikorruptionsmyndighet och skapa transparens i politisk kommunikation.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja. Vi föreslog en högre medelstilldelning till public service, inte minst utifrån det beredskapsuppdrag som public service har. Vi kommer att arbeta för det inför nästa tillståndsperiod. Vi är också kritiska till Tidö-partiernas granskningsiver som kan underminera public service oberoende.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Vi välkomnar den nya, teknikneutrala utformningen som ersatte det gamla presstödet, men anser samtidigt att systemet måste utvärderas och potentiellt justeras för att säkerställa att det uppnår sina syften och stärker den lokala demokratin.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi är öppna för att det kan behövas en ny utredning om behov av ett stöd till tidskrifter efter den kritik som riktades mot förslagen i den utredning som presenterades i mars 2024.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Centerpartiet anser att det nuvarande mediestödssystemet är en mer lämplig modell eftersom det blir mer riktat utifrån lokal och regional nyhetsbevakning. Det är en viktig demokratifråga att det finns granskande journalistik lokalt och regionalt.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Det har länge varit väl känt av alla politiska partier att denna situation skulle uppstå. Centerpartiet föreslog därför en högre medelstilldelning än regeringen vid riksdagsbeslutet i december 2026 eftersom vi också värnar public service oberoende. Regeringen behöver snarast lösa detta.

Socialdemokraterna:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Vi värnar den svenska tryck- och yttrandefriheten, inskränkningar måste vara synnerligen väl motiverade. För att öka möjligheten till granskning vill vi att offentlighetsprincipen ska gälla likvärdigt för alla verksamheter som finansieras av skattemedel. Vi vill också se ett nationellt lobbyregister.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill utöka området för offentlighetsprincipen till verksamheter finansierade av skattemedel, så som privata vård- och omsorgsföretag och privata huvudmän för skolor. Det är självklart att grundlagens bestämmelser ska fungera i praktiken och det är allvarligt om sekretess används oriktigt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Public service oberoende behöver stärkas ytterligare och dess roll befästas genom grundlagsskydd. Bred politisk enighet är nödvändigt för att på sikt behålla ett starkt public service – ett område där tyvärr regeringen och SD brast i senaste public service-kommittén. Finansieringen behöver också stärkas.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Starka, självständiga och livskraftiga medier i hela landet är en viktig del i vår demokrati men det är olyckligt att det nya mediestödet bidragit till minskad mångfald av perspektiv. Mediestödet behöver därför snarast utvärderas, och att de stödpengar som finns idag också betalas ut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Det är uppenbart att tidskriftsstöd behövs för att värna den värdefulla mångfald som många tidskrifter bidrar med, men gör det svårt att klara sig på kommersiell grund. Det är dock inte självklart att det ska vara utformat på samma sätt som mediestödet som har delvis ett annat syfte.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Vi vill värna nyhetsmedier och deras roll i demokratin – det är också därför det finns bland annat mediestöd. Men vi har i nuläget inga förslag om förändrade momssatser.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Regeringen och Sverigedemokraterna har stått passiva inför att SVT ensamma ska stå för kostnaden för marknätet. Det riskerar att kraftigt öka kostnaderna för public service, just när public service spelar en nyckelroll i Sveriges totalförsvar och motståndskraft i ett försämrat säkerhetsläge.

Miljöpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

Det finns en mängd åtgärder som behöver ses över för att stärka journalisters arbete. Dels vill Miljöpartiet förstärka mediestödet för att säkerställa en mångfald av nyhetsmedier över hela landet. Vi vill också säkerställa ett brett och oberoende public service.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Offentlighetsprincipen är en hörnsten i den svenska demokratin. Miljöpartiet har bland annat krav på att offentlighetsprincipen ska gälla i friskolor, likt den gör inom kommunal sektor. Det bör även finnas en rätt att ta del av allmänna handlingar digitalt och att detta bör regleras tydligt.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Ja, vi vill säkerställa public service ställning och oberoende. Vi vill dels säkerställa en finansiering som täcker kostnadsutvecklingen så att public service kan behålla sitt breda uppdrag och sin kvalitet. Regeringen bör få i uppdrag att återkomma med en justerad finansieringsmodell som garanterar public service-bolagen tillräckliga och hållbara ekonomiska förutsättningar.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Det nya mediestödet som beslutades i november 2023 har tyvärr, precis som Miljöpartiet varnade för, medfört en försvagad mediemångfald. Regeringen har inte gjort tillräckligt för att värna stödet till de medier som har stor betydelse för mediemångfalden. Miljöpartiet skjuter därför till 50 miljoner kronor i ökade medel till mediestöd i vår budgetmotion för 2026.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Vi tycker det är viktigt att vi har en mediemångfald och vill därför att utformningen för stödet utvärderas ytterligare. Ett gemensamt stöd kan fungera som en lösning då.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Mediernas ekonomi är på många håll väldigt ansträngd med mycket små marginaler. Miljöpartiet anser att ett stärkt mediestöd är för tillfället det mest effektiva verktyget för att hjälpa tidningar och tidskrifters ekonomi. Att sänka momsen ytterligare skulle behöva utredas och utvärderas.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Public service bör kompenseras för de extraordinära kostnader som uppstått. I en orolig tid måste public service demokratiska uppdrag stärkas – inte urholkas.

Vänsterpartiet:

1. Vilka lagändringar vill ni genomföra för att säkerställa journalisters möjlighet att granska makten?

En stark demokrati kräver fria medier som kan granska staten. Vi motsatte oss därför utlandsspionerilagen eftersom den riskerar att tysta visselblåsare och göra journalister mer försiktiga i granskningen av makten. Vi vill se över lagstiftning som inskränker meddelarskyddet och källskyddet i syfte att säkerställa ett starkt grundlagsskydd för journalister och uppgiftslämnare. Vi har även vid flera tillfällen under mandatperioden motsatt oss lagändringar där remissinstanser som Journalistförbundet pekat på att konsekvenserna innebär ett försvårande för journalistiken. Vi vill även att offentlighetsprincipen ska stärkas och gälla verksamheter som finansieras av offentliga skattemedel likvärdigt oavsett huvudman.

2. Vilka konkreta reformer vill ni genomföra för att se till att offentlighetsprincipen också fungerar i praktiken?

Vi vill stärka den demokratiska insynen genom att meddelarfriheten och efterforskningsförbudet ska gälla även inom privat verksamhet som finansieras med skattemedel. Privat välfärdsverksamhet som skola, vård och omsorg ska omfattas av samma krav på öppenhet som andra offentliga verksamheter. Vi ser allvarligt på de vittnesmål som finns om att myndigheter inte efterlever offentlighetsprincipen och att man vad det verkar som försvårar för journalister att utöva sitt arbete. Ett särskilt uppseendeväckande exempel på det är Regeringskansliets utlämnande av handlingar till DN och SVT som kritiserats av JO och där man enligt oss inte levt upp till lagens krav om skyndsamhet. Dessutom ställdes omotiverade krav på DN om att hämta handlingarna fysiskt medan när DN gjorde en anonym förfrågan fick man handlingar både snabbare och digitalt. Det är djupt oroande att Regeringskansliet som bör vara ett föredöme i efterlevnad så illa lever upp till grundlagen men också andra myndigheter kritiseras av JO för brister kopplat till offentlighetsprincipen. Det framstår som att det delvis kan bero på kunskaps- och resursbrist vilket är oacceptabelt och där insatser behöver göras för att säkra att grundlagen efterlevs.

3. Vill ni förändra förutsättningarna för public service – i så fall, hur?

Vi menar att public service borde få mer resurser och vill höja medelstilldelningen. Ska man fortsätta bygga ett starkt förtroende, ökad kännedom och bidra till gemenskap så krävs helt andra ekonomiska muskler än det som nu är fallet. Vänsterpartiet vill ha en bred radio och tv i allmänhetens tjänst med ett utbud som gör att den som vill kan klara sig utan kommersiella kanaler och dyra abonnemang och ändå få tillgång till information, underhållning och utbildning.

4. Fungerar mediestödet på ett bra sätt – om inte, hur vill ni förändra det? 

Nej, tyvärr har det nya mediestödet precis som vi befarade lett till att mångfalden av medier har minskat. Ett modernt mediestödssystem behöver vara utformat för att kunna möta de krav som ställs på ett demokratiskt samhälle. Det behöver värna såväl lokal, regional och nationell nyhetsjournalistik som mediemångfalden. Systemet behöver även utformas så att det framstår som så begripligt, rättvist och transparent som möjligt. Vidare behöver de ekonomiska satsningarna på mediestödet i statsbudgeten vara tillräckligt stora för att garantera att det övergripande syftet med systemet, dvs. att stärka demokratin, verkligen kan uppfyllas. I våra budgetförslag har vi avsatt 500 miljoner mer än regeringen årligen till mediestödet. Vi är bekymrade över att så många medier i det nya systemet bedömts inte bidra i tillräcklig grad till mediemångfalden och de medel som avsatts för mediestödet i budgeten inte använts fullt ut. För oss är det självklart att pengarna avsedda för mediestödet ska gå till journalistik, inte tillbaka till finansdepartementet. Vi anser att mediestödslagen ska ändras så att mediemångfalden värnas lika högt som tillgången till lokal och regional nyhetsförmedling samt att det ska gå att överklaga Mediemyndighetens beslut.

5. Kommer ni agera för ett tidskriftsstöd?

Ja. Det finns behov av ett stabilt och långsiktigt stödsystem för samtliga tidskrifter. Vänsterpartiet vill att detta stödsystem ska vara både brett och permanent. Vi har därför under denna mandatperiod motionerat om att utreda ett permanent tidskriftsstöd.

6. Ja eller nej till nollmoms?

Ja. Vi vill se över möjligheten att införa ett kvalificerat mervärdesskatteundantag som ett komplement till det nya mediestödet.

7. Ska public service-företagen kompenseras ekonomiskt för att Boxer och TV4 lämnat marknätet?

Ja. Alla partier var överens om att SVT skulle kompenseras om de privata bolagen lämnade marknätet. Riksdagen har fattat beslut om att så ska vara fallet och pengar finns på det särskilda konto som bara kan användas till public service så det är helt obegripligt att regeringen inte följer fattade beslut. Då hade man kanske kunnat undvika en del av de uppsägningar som nu genomförs hos SVT.

Fotnot: I nr 3 2026 av Journalisten har partiernas svar kortats, frågan om tidskriftsstöd fanns inte med, och två frågor (fråga 4 och 6) hade slagits ihop till en. 

Ivar Arpi anställs av Kvartal och innehållet från hans substack ”Rak höger” och hans poddar flyttas till Kvartals plattformar.

”Rak höger” har enligt Kvartal 25 000 nyhetsbrevsprenumeranter varav 3 000 betalande prenumeranter.

Om beslutet att lämna Substack och sälja sin medieverksamhet till Kvartal skriver Ivar Arpi bland annat: ”Substack som plattform har också förändrats, i takt med att de alltmer frenetiskt försöker vända förlust till vinst: deras algoritmer gynnar numera bara de största engelskspråkiga publikationerna. Och de sociala funktionerna funkar endast för ett litet antal giganter. I slutändan är Substack ännu en amerikansk app som kan ändras över en natt, oavsett vad någon på andra sidan Atlanten tycker om det. Det är en del av en bredare trend, där vår offentlighet alltmer domineras av amerikanska tech- och AI-jättar.”

Ivar Arpi har tidigare bland annat varit ledarskribent på Svenska Dagbladet, redaktör för tidskrifterna Axess Magasin och Neo och ledarskribent och chefredaktör på Bulletin.

Ivar Arpi anställs av Kvartal och innehållet från hans substack ”Rak höger” och hans poddar flyttas till Kvartals plattformar.

”Rak höger” har enligt Kvartal 25 000 nyhetsbrevsprenumeranter varav 3 000 betalande prenumeranter.

Om beslutet att lämna Substack och sälja sin medieverksamhet till Kvartal skriver Ivar Arpi bland annat: ”Substack som plattform har också förändrats, i takt med att de alltmer frenetiskt försöker vända förlust till vinst: deras algoritmer gynnar numera bara de största engelskspråkiga publikationerna. Och de sociala funktionerna funkar endast för ett litet antal giganter. I slutändan är Substack ännu en amerikansk app som kan ändras över en natt, oavsett vad någon på andra sidan Atlanten tycker om det. Det är en del av en bredare trend, där vår offentlighet alltmer domineras av amerikanska tech- och AI-jättar.”

Gruppen kommer under ledning av journalisten och tidigare Tysklandskorrespondenten Rolf Fredriksson även att vara med vid Bundespressekonferenz, göra redaktionsbesök och träffa verksamma journalister i Berlin.

Utbildningens språkdel, som leds av en yrkesverksam radiojournalist, omfattar även journalistiska begrepp och nyhetstyska.

Här är stipendiaterna:

• Jonas Thornell, frilans

• Anna Davour, frilans

• Anna Grönberg, Sveriges Radio, Ekot

• Josefine Holgersson, SVT

• Anna Gullberg, Expressen, Bonnier News

• Lars Schröder, TT Nyhetsbyrån

• Christina Wagner, Norra Hallands AB

• Axel Ellung, TV4 Nyheterna

• Mats Udikas, frilans

• Madeleine Ulrici, frilans

• Johan Weichselbraun, frilans

• Johan Manell, Altinget

• Ylva Hallberg, Svenska Dagbladet

• Karin T Eriksson, Dagens Nyheter

• Anton Andersson, LO Mediehus

• Maja Kullered, UNT

• Johanna Pecsics Olsson, Bonnier News Local

• Sofia Nyström, Skånska Dagbladet (Bonnier News Local)

Stipendieresan pågår mellan den 19 och den 30 oktober 2026.

Amun Abdullahi. Foto: Johan Ljungström Jolj/SR

Den 20 oktober 2024 rapporterade SR Ekot att den tidigare SR-journalisten Amun Abdullahi hade skjutits till döds av okända män i Somalia.

Amun Abdullahi, som blev 49 år, var en prisbelönt journalist som 2010 hade fått Publicistklubbens yttrandefrihetspris till Anna Politkovskajas minne och nominerats till Guldspaden. Hon hade hoppat av studier vid Dramatiska institutet för att vara med och bygga upp Sveriges Radios somaliska redaktion. I samarbete med Ekot avslöjade hon 2009 att den somaliska terrororganisationen al-Shabab rekryterade ungdomar på en fritidsgård i Rinkeby.

Dagarna efter Amun Abdullahis död upplevde Expressens reporter Anna Gullberg ett informationssug som inte blev tillfredsställt.

– Jag gick och väntade på att det skulle rapporteras mycket, mycket mer om det här. Så brukar det vara när något händer stora mediehus medarbetare eller tidigare medarbetare. Men det kom inget mer, säger Anna Gullberg.

Hon tror att det hänger samman med att Amun Abdullahi sedan många år hade lämnat SR och bosatt sig i Somalia, där hon drev sociala projekt för att stoppa rekrytering till terrorism. Men också med hur Amun Abdullahi hade lämnat SR: efter en konflikt med programmet Konflikt.

Den ges stort utrymme i dokumentären. Amun Abdullahis tidigare Ekot-kollegor Karin Wirehed och Kajsa Norell, och Amuns familj, vittnar om hur hårt det tog henne att SR:s eget program Konflikt våren 2010 ifrågasatte hennes avslöjande om rekryteringen till al-Shabab – pågick det verkligen en sådan i Rinkeby?

– Den ena delen av Sveriges Radio gjorde det här avslöjandet, och den andra underminerade det. Konflikts program sändes också kort efter hennes stoltaste ögonblick, när hon fick Anna Politkovskaja-priset – det var förstås en extra förödmjukelse, säger Anna Gullberg.

Är det också din uppfattning att det var ett svek?

– Ja, det tycker jag, både från cheferna och Konflikts redaktion. Hon offrade så oerhört mycket för att kunna berätta det här, hon var hotad och hatad, och så kände hon sig så ifrågasatt internt att hon tappade tron på journalistiken. Det gör mig ledsen att hon som var så modig och vågade stå emot stark kritik från delar av den egna gruppen och faktiska hot mot sitt liv inte blev stöttad inifrån. Amun var precis den sorts journalist som skulle ha kunnat göra stordåd på Sveriges Radio de år som varit – så det är en förlust.

Du ger i avsnitt två också ordet till journalisterna Jörgen Huitfeldt och Katarina Gunnarsson som får beskriva ett medieklimat med en snäv åsiktskorridor under 00-talets sista år, varför?

– Jag ser Konflikts reportage som ett utmärkt exempel på hur den ängsliga tidsandan kunde yttra sig, och ville förklara varför det kunde låta på det här sättet. Sedan dess har ju journalistiken rört sig väldigt långt, så den som inte var med kan annars inte veta hur det var.

Men Anna Gullbergs ärende är inte (främst) att ”kasta skit på Sveriges Radio”, säger hon, utan att lyfta fram Amun Abdullahis journalistiska gärning och få henne att bli ihågkommen på det sätt hon förtjänar.

Dokumentären skildrar också privatpersonen. Anna Gullberg har följt hennes son och make i 18 månader. Förra helgen fick de förhandslyssna. De grät, och skrattade.

– Amun var en sån naturkraft, säger Anna Gullberg.

Yrkesmässigt har projektet bitvis liknat en thriller med flera cliffhangers – en återfunnen telefon, möjliga ögonvittnen till mordet, en av säkerhetsskäl inställd resa till Somalia. En thriller med ett ganska otillfredsställande slut, eftersom hon inte lyckas presentera mer än en tänkbar anstiftare till mordet.

– Men vägen dit har fått mig att komma i kontakt med väldigt många nya människor och platser: från ministern för energi i Puntland till en brittisk journalist som gräver i mordet, till en resa till München där Kajsa Norell numera är chef för Deutsche Rundfunks poddar. Men framför allt har jag hängt en hel del i Husby och Rinkeby. Vilket jag inte heller gjort i någon större utsträckning tidigare.

Stora Journalistpriset har fått fyra nya jurymedlemmar:

Marcus Melinder – chefredaktör och ansvarig utgivare på Västerbottens-Kuriren. Tidigare chefredaktör för Norran, redaktionschef för SVT Nyheter Norrbotten och nyhetschef vid Tidningen Ångermanland. Har suttit i styrelsen för Utgivarna och var med och tog fram det nya medieetiska systemet med MO och MEN. Ledamot i Guldspadejuryn och branschföreningen Medieledarna.

Dejan Cokorilo – avdelningschef för P3 på Sveriges Radio, där han ingår i ledningsgruppen för division Riks. Har arbetat under många år som programledare, producent och reporter på flera av Sveriges Radios redaktioner, bland annat som morgonprogramledare på P4 Stockholm. Var tidigare redaktionschef för P3 Stockholm. Har också gjort P1-dokumentären ”Såren från Sarajevo”, om sin egen uppväxt och flykt från krigets Sarajevo.

Jessica Ziegerer – grävredaktör på Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad. Reporter på Sydsvenskan sedan 2008 och en del av Grävnavet sedan 2015. Dessförinnan reporter på Ystads Allehanda. Har tillsammans med kollegor nominerats två gånger till Stora Journalistpriset och tilldelats Guldspaden, Pennskaftspriset och Wendelapriset. Medförfattare till boken Gräv mer och styrelseledamot i Föreningen Grävande journalister.

Claes Lönegård – fokuschef på Svenska Dagbladet med ansvar för politik, utrikes och näringsliv. Tidigare reporter på nyhetsmagasinet Fokus i åtta år. De senaste tio åren på SvD där han även sitter i redaktionsledningen. Tilldelades Tidskriftspriset 2010 och nominerades till Guldörat 2024. Medförfattare till boken Därför vann dom tillsammans med Torbjörn Nilsson och Anita Kratz.

Juryn består i sin helhet av:

Parisa Höglund – programledare, Sveriges Radio

Mikael Delin – grävchef, Dagens Nyheter

Sofia Dahlström – utbudsansvarig, SVT

Maria Lindholm – redaktör Di Weekend och chef för Dagens Industris featureverksamhet

Karin Olsson – biträdande chefredaktör, Expressen

Jenny Nordlander – vd, produktionsbolaget Filt

Christofer Ahlqvist – chefredaktör, Göteborgs-Posten

Hanna Olsson Berg – biträdande redaktionschef, Aftonbladet

Marcus Melinder – chefredaktör, Västerbottens-Kuriren

Dejan Cokorilo – avdelningschef P3, Sveriges Radio

Jessica Ziegerer – grävredaktör, Sydsvenskan och Helsingborgs Dagblad

Claes Lönegård – fokuschef, Svenska Dagbladet

Jonas Bonnier – ordförande

Magnus Janson – verkställande ledamot (utan rösträtt), Bonnier Group

I The Forever Lobbying Project samarbetade 46 journalister från 16 länder för att granska lobby- och desinformationskampanjen från PFAS-industrin. Lobbykampanjen ville urvattna ett EU-förslag om att förbjuda de hälsoskadliga ”evighetskemikalierna” PFAS och flytta ansvaret för miljöföroreningar till samhället.

– Vi hittade felaktigheter, missvisande information och ren skrämselpropaganda i det vi granskade, säger Daniel Värjö, en av två svenska journalister i Forever Lobbying-projektet.

Samma team av journalister lyckades beräkna kostnaden för att sanera PFAS-föroreningarna i Europa: svindlande 100 miljarder euro per år i 20 år.

Reportrarna Aleksandra Pogorzelska, Dagens ETC, och Vetenskapsradions Daniel Värjö gästar Veckans gräv och berättar om fördelarna med att gräva över gränserna, hur de gjorde – och om flera utmaningar under projektet.

Aleksandra Pogorzelska avslöjar bland annat att svenska Fortum inte ville släppa in Dagens ETC på besök på en destruktionsanläggning i Mellansverige, när hon och Daniel Värjö var på plats för granskningen.

– Daniel skulle få komma in, men inte jag, de var sura på Dagens ETC av något skäl, berättar Aleksandra Pogorzelska.

Det finns också utmaningar i att granska så starka krafter som kemilobbyn, konstaterar de, och berättar att samordnaren Stéphane Horel, journalist på Le Monde, råkade ut för både inbrott och fick sin Iphone stulen under projektet.

– Det pågår en utredning kring om det hade med projektet att göra, säger Daniel Värjö.

De första publiceringarna gjordes i januari 2025. Imorgon, onsdag, kan de 46 journalisterna bakom The Forever Lobbying Project ta emot European Press Prize i Lissabon, de är nominerade i innovationskategorin.

Fler gräv som nämns i podden:

DN – Ministerns privata meddelande efter stoppade biståndet: ”Tänkte att du skulle glädjas”

Dagens ETC – Hemliga spelet: Dousas och Ranstorps chattar om Sida

EFN – EFN avslöjar: Spelet bakom BRA:s rekonstruktion – så pressades Skatteverket att vika sig

KONTAKTA OSS

Veckans gräv är en podd från Tidningen Journalisten och Scoop, som är Föreningen Grävande journalisters tidning.

Tipsa oss om fler aktuella gräv till kommande avsnitt!

Mejla till: vg@journalisten.se

Veckans gräv finns ute nu, där poddar finns.

Efter 6,5 år på Nerikes Allehanda slutar Jennifer Mayer och går till en reportertjänst på Hem & Hyra i Örebro.

– Hem & Hyra har satsat mycket på granskande journalistik och håller en hög nivå på reportage och fördjupningar. Jag gillar att snöa in i ämnen så jag tror att det kan passa mig bra att jobba för en nischad tidning. Det passar mig också bättre där jag är i livet just nu, säger hon.

Har du tröttnat på NA?

– Nej, jag trivs väldigt bra här. Det känns kul men lite vemodigt att lämna. Det är tack vare NA som jag har fått chansen att gå vidare, eftersom de har satsat och gett mig förutsättningar att ägna mig åt granskande journalistik.

Jennifer Mayer börjar sin tjänst på Hem & Hyra den 5 oktober.

Sedan tidigare har NTM-tidningarna Enköpings-Posten, Katrineholms-Kuriren, Västerviks-Tidningen och Vimmerby Tidning gått över till tredagarsutgivning i print. Nu fortsätter koncernen med tre titlar till.

Nils Olauson, NTM.

Varför nu?

– Vi ser att kostnaderna för tryck och distribution blir dyrare och det blir färre som delar på kostnaden i och med den digitala omställningen. Vi vill säkerställa att pengarna går till journalistik och inte till distributionsform, säger NTM:s affärsområdeschef Nils Olauson.

– Vi ser att tidigare digitala omställningar har gett bättre ekonomiskt resultat för titlarna utan att vi tappat i räckvidd. Vi gör det för att ha en hållbar affär. Våra printprenumeranter är i hög grad redan digitala, vilket gjort att vi ser att det går att göra det här nu, säger Nils Olauson.

Både på Gotland och i Eskilstuna fortsätter e-tidningen med utgivning sex dagar i veckan. Printfrekvensen halveras och tidningarna distribueras tisdagar, torsdagar och lördagar.

Har ni fått några reaktioner från läsarna?

– Det är alltid några som blir besvikna. Många älskar sin papperstidning. Det är fint. Men det finns också många som förstår varför vi behöver göra det här, säger Nils Olauson.

Blir redaktionerna intakta efter printhalveringen?

– Det blir inga redaktionella neddragningar. Vi gör det här för att säkerställa journalistiken.

Mattias Carlgren. Foto: Veronica Karlsson.

På Gotland är andelen digitala prenumeranter 62 procent av upplagan och 38 procent i print. I Eskilstuna är den digitala andelen ännu högre – drygt 70 procent digitala läsare och 30 procent på papper.

Påverkas redaktionen i Eskilstuna av förflyttningen mot mer digitalt?

– Vi jobbar på som tidigare med nyhetsarbetet och e-tidningen kommer sex dagar i veckan. Det påverkar inte den redaktionella personalen. Det här är ett sätt för oss att prioritera och se över våra resurser, säger Mattias Carlgren, stf ansvarig utgivare på Eskilstuna-Kuriren.

… och hur påverkas läsarna?

– Prenumeranterna kommer att informeras om förändringen per brev och vi kommer också att erbjuda fysiska träffar för att ge dem som behöver stöd i hur man tar del av e-tidningen.

Eskilstuna-Kuriren har en printupplaga på 6 500 ex, GA och GT har 7 200 ex tillsammans.