Tornevall Networks

Årets lokala Nyhetstidning

Varbergs Tidning

”En ambitiös tidning som innehåller det som en lokaltidning ”ska” innehålla, med såväl bredd som djup. Den här tidningen vill man inte vara utan.”

Årets lokala Magasin

Yippie Härnösand

”Med en redaktion som förenar erfarenhet och nytänkande har årets vinnare lyckats skapa en stark relation till sitt område och spegla det lokala livet på ett unikt sätt. Genom att ständigt utveckla sitt redaktionella arbete och leverera relevant, engagerande och lokalt förankrat innehåll når tidningen ut till en bred publik”

Ansvarig: Kenneth Zetterlund

Årets reportage Samhälle

Nacka Värmdö Posten – ”Värmdös mest utsatta”.

”När komplexa samhällsproblem granskas krävs förmåga att lyfta flera perspektiv, lyssna på berörda och få svar av ansvariga. Det lyckas vinnaren göra i ett väl genomarbetat och balanserat reportage om ett ämne som berör och upprör i lokalsamhället.” 

Journalist: Charlotta Westling, Fotograf Jenny Frejing

Årets reportage Sport & kultur

Östra Sörmlands Posten – ”Den allvarsamma leken”.

”Ett reportage som i såväl text som bild stannar upp, kommer nära och berättar om drömmar och känslor i en sällan skildrad miljö. Kroppsvätskor och engagemang formligen hoppar ur årets vinnande tidningssidor.

Text & foto: Johan Karlsson

Årets artikelserie / gräv

Bjäre NU – ”Hemtjänsten i Båstad”

“För att uthålligt i text och bild ha öppnat ögonen på ansvariga tjänstemän och politiker. Blottlagt brister och låtit berörda berätta om sin vardag inom en kommunalt finansierad verksamhet. En granskning som berör och har engagerat hela lokalsamhället där alla, ung som gammal, har en relation till verksamheten.”

Text & foto: Rickard Gustafsson

Årets Redaktion

Alekuriren

”Ensam är stark – klyschan är för en gångs skull sann. Med ett odelat engagemang i sina kommuner har Årets Redaktion initierat, nyfiket och envist skildrat, bevakat och granskat, från de små händelserna till de stora besluten.”

Årets Bild

Östgötatidningen

”Med en tydlig lokal förankring med många inblandade människor, är den vinnande bilden inte primärt estetisk utan i stället händelseinriktad. Eld är farligt, men man kan lära sig hantera den även om man är liten.”

Fotograf: Elin Elderud

Årets Förstasida

Lokalt i Ludvika & Smedjebacken – ”Vecka 27 2025”

”Med balans i bildkomposition och layout fångar förstasidan vårt intresse och lockar till läsning. Men inte bara det – den berör, den inger hopp, den sprider glädje.”

Redigering: Sara Flodin

Årets annonskampanj

Lokalt i Borlänge – ”Fyra Tassar”

”Roliga och lockande annonser med charmiga djurbilder och spännande event vände en nedåtgående trend och fick affären på fötter igen.”

Grafiker: Lena Gorseth, Säljare: Frida Wiberg Larsson

Vinnare av Årets Lokala insats

Laholms Tidning – ”Fotbollstidningen mitt i vintern”

”Vinnaren av Årets Lokala Insats är ett föredömligt exempel på hur engagerande och

nyskapande arbete kan göra det oväntade riktigt framgångsrikt. Genom att hitta nya vägar för att lyfta fram lokala profiler och föreningsliv, och samtidigt skapa mervärde för både annonsörer och klubbar, har årets pristagare visat prov på nytänkande utöver det vanliga. Resultatet är en satsning som visar hur lokaljournalistik kan göra skillnad – både på och utanför planen.”

Reporter: Johan Jönsson, Grafiker: Jenica Paulsson

Årets Innovation

Lokalt i Dalarna  – ”Lokalt i butik”

”Ett annonssamarbete som ger läsarna möjlighet att fynda och som samtidigt ger tidningen läsarintäkter – snacka om win-win-win-koncept! Vinnaren av Årets innovation är med sitt först till kvarn-upplägg ett lyckokast för alla inbladande, inte undra på att det är rusning till Lokalt i Butik!”

Ansvarig: Mats Gustafson

Årets säljare

Lokalt i Dalarna – Hela säljteamet!

”Med måttot ”Laget för jaget” har detta säljteam levererat 6-8% i årlig försäljningsökning 2024-2025 och samtidigt fått bättre marginal på de enskilda annonserna.”

Ansvariga: Alla 11 säljare!

Tidningen Samefolket, grundad 1904, är världens äldsta nu existerande urfolkstidning. Den drivs av stiftelsen Samefolket.

I mars i år fick länsstyrelsen i Norrbotten information om ett larm från stiftelsens revisor, om att det fanns skäl att anta att stiftelsen hade större skulder än tillgångar. Med hänsyn till ett preliminärt stort underskott för 2025 uppmanade hon till en kontrollbalansräkning. Konkurs fanns på bordet.

Nu har den första delen av Sametingets verksamhetsstöd till tidningen betalats ut, så den akuta krisen är hävd och fakturor kan betalas. Det egna kapitalet är 150 000 kronor.

Men stiftelsen budgeterar för ett större underskott även 2026.

Den ekonomiska krisen i stiftelsen beror på flera faktorer, erfar Journalisten. En är att stiftelsen år 2022 missade att ansöka om det statliga verksamhetsstöd som man får årligen via Sametinget, vilket gav ett intäktstapp på runt 1,5 miljoner kronor som sedan följt med.

Och hösten 2024 och större delen av 2025 lade stiftelsen ned ett stort arbete och uppemot en halv miljon kronor på att ansöka om statligt mediestöd (redaktionsstöd) för 2026 – utan resultat.

Mediestödsnämnden nekar i beslutet från december Samefolket allmänt redaktionsstöd för 2026 eftersom tidningen inte lever upp till kravet på minst en helårsarbetskraft i redaktionell personal. Detta eftersom den heltidsanställda chefredaktören även ägnar sig åt administrativa arbetsuppgifter som fakturahantering och budget.

Som en del i mediestödsansökan skalade Samefolket 2005 upp utgivningstakten från sju nummer till tio digitala utgåvor och fem dubbelnummer, vilket inneburit en stor omställning för den lilla redaktionen.

Chefredaktören Åsa Lindstrand har varit sjukskriven på grund av arbetsrelaterad stress under hösten och vintern. Hon önskar ett år av lugn och ro för att sätta den nya utgivningstakten, och betonar tidningens betydelse för den samiska minoriteten.

– För det samiska folket behöver Samefolket finnas kvar. Det är världens idag ännu existerande äldsta urfolkstidning, det är inte vilken tidning som helst som man jonglerar med.

Victoria Harnesk är ordförande för stiftelsen Samefolket.

– Samefolket har under lång tid inte fått verksamheten att gå ihop på ett sätt som gett utrymme för utveckling. Det ger högre kostnader än intäkter. Vi har mättat magen efter mun, vilket har belastat redaktionen genom ganska tuffa arbetsförhållanden, säger hon, säger hon.

Samefolket

Tidskriften Samefolket är tvåspråkig, med minst 25 procents innehåll på samiska.

Utgivningstakten är sedan 2025 tio digitala nummer per år, där samma innehåll sedan trycks i fem pappersutgåvor. .

Upplagan är runt 1 000 ex.

Tidningens intäkter består av prenumerationsintäkter, annonsintäkter, statligt Kulturtidskriftsstöd och verksamhetsstöd som betalas ut via Sametinget.

Att ansöka om mediestöd var en satsning för att få ekonomin att vända upp, menar hon. För att kunna leva upp till mediestödet ökade tidningen personalkostnaderna genom en redaktionell nyanställning och ökad utgivningsfrekvens.

– Om vi hade legat kvar på den nivå vi var på innan hade vi inte behövt göra en kontrollbalansräkning, säger Victoria Harnesk.

Vid avslaget i december insåg styrelsen att man sökt för tidigt för att vara kvalificerade till redaktionsstöd.

– Det var klantigt, men det var en väldigt komplicerad ansökan. Söker vi på det år som gått nu kommer vi att kvalificera oss. Men vi har inte tillräckligt med pengar för att fortsätta på den här nivån, då skulle vi få ett underskott på 400 000 i år.

Inom kort måste stiftelsen därför avgöra om den ska skala tillbaka satsningen eller söka mediestöd för 2027. En handlingsplan finns där stiftelsen tittar på olika sätt att få in kapital, och parallellt att sänka kostnader, uppger Victoria Harnesk. Beslutet måste tas i närtid.

Vilket ansvar har ni som styrelse?

– Som styrelse har vi det yttersta ansvaret. Det finns en komplicerande situation som är att vi fick byta ut vår redovisningsbyrå under hösten, samtidigt som Sametinget varit sena med sina utbetalningar.

Det finns också en konflikt inom styrelsen. En styrelseledamot larmade redan i januari till länsstyrelsen om missförhållanden i stiftelsen Samefolket och menade att situationen för tidningen Samefolket är ”allvarlig”. Ledamoten riktar kritik mot styrelsemajoriteten som hon menar har åsidosatt sitt personalansvar mot redaktören som sjukskrevs efter ”flera år av överbelastning, undermålig arbetsmiljö, orimliga krav från styrelsemajoriteten”, enligt skrivelsen till länsstyrelsen.

Vad har du att säga om kritiken?

– Jag har inte läst brevet. Men det stämmer att det finns en konflikt inom styrelsen, som är en lekmannastyrelse, som lamslagit arbetet. Vi hade önskat att vi hade en annan ekonomisk situation så att vi kunde utöka personalstyrkan. Jag vill bara att det här ska funka och att vi ska komma vidare som ett team, säger Victoria Harnesk.

Stiftelsen Samefolket har ett nytt styrelsemöte nästa vecka för fortsatta diskussioner om vägen framåt.

SVT:s kulturnyhetsprogram får minskad sändningstid på morgonen, rapporterar Dagens Media.

I SVTs morgonsändningar försvinner både sportens och Kulturnyheternas egna nyhetsuppläsningar efter årsskiftet. De ska istället göras av Morgonstudions nyhetsuppläsare. Kulturnyheternas medarbetare ska istället bidra med fördjupande ”insitt” i Morgonstudion och ta upp aktuella ämnen.

Planen är också att redaktionen efter årsskiftet ska göra en särskild huvudsändning specifikt för SVT Play. Trots förändringarna, som är en del i omgörningen av utbudet i samband med SVT:s stora sparpaket, är det inte aktuellt med personalminskningar, säger företrädare för SVT:s journalistklubb till Dagens Media.

Förändringen betyder i första hand att Kulturnyheternas personal inte kommer att ha lika många morgon- och kvällspass.

Gustaf Lindskog har tidigare jobbat för Norra Skåne, Länstidningen Södertälje och Falu-Kuriren.

Han tillträder i nästa månadsskifte och efterträder då Marcus Åsling som politisk redaktör på Östersunds-Posten.

”Marcus Åsling har gjort ett fantastiskt jobb. Jag vill förvalta vad han gjort, utan att någon får whiplash-skada. Ledarsidans linje är linjen som ska hållas, oavsett vem som skriver. Men jag hoppas skriva lite mer kommenterande av det som lyfts av nyhetsredaktionen, i varierande format. Man ska kunna ta del av ledarsidan när man borstar tänderna”, säger Gustaf Lindskog till ÖP.

Frågan om hur redaktioner använder metoder som att gå under cover och dold kamera är ständigt aktuell, inte minst vintern 2026. Journalisten ringde upp Nils Hanson, mångårig chef på Uppdrag granskning som nu arbetar för internationella journalistgrävnätverket OCCRP, med lång erfarenhet av att låta reportrar använda känsliga metoder.

– En grundläggande princip är att man som reporter inte på egen hand ska ta till tveksamma metoder utan att först rådfråga sin redaktör. Om det är riktigt känsliga metoder ska även ansvarig utgivare givetvis kopplas in, säger han.

Ensamvargens tid inom den grävande journalistiken är förbi, även om det finns lysande undantag, menar Hanson.

– Att jobba i team minskar risken att trampa snett.

Kontroversiella metoder som att utge sig för att vara någon annan ska diskuteras igenom noga på förhand, säger han, och anteckningar om diskussionerna sparas.

– Att gå under cover är en väldigt hård metod, jag tycker definitivt att man ska sätta diskussionerna man haft om det på pränt, dokumentera och styrka det.

Överlag rekommenderar han att dokumentera så mycket som möjligt. Spela in bakgrundssamtal – men informera gärna om det, för loggbok, gör noggranna anteckningar. Och spara allt – länge.

– Detta gör man både för internt och externt bruk. Internt för att kunna gräva strukturerat, externt för att med precision kunna svara på kritiken.

Kritik kan komma många år senare, konstaterar Hanson, som när UG:s program om apatiska barn fick ny kritik 13 år efter publicering.

– Då var jag som ansvarig utgivare tacksam för att jag hade sparat nästan alla dokument.

Finns det några risker med att ha allt nedskrivet?

– Man ska vara klar över att det man skriver ner faktiskt kan användas emot redaktionen. Detta är något OCCRP fått erfara i samband med förtalsmål där vi fått krav på oss att lämna ut även interna dokument, som mejl och annat. Därför gäller det att vara noga med formuleringarna. Allra viktigast är källskyddet. Att inte lämna några spår i dokumenten som kan röja källorna.

Ett tips han har är att försöka sätta sig in i den granskade partens perspektiv och fundera på hur den kan vilja skadeskjuta granskningen; identifiera blottorna och förbereda hur de kan bemötas. När UG filmade svenska imamer med dold kamera och blev anklagade för fulklippning tog det redaktionen några dagar att översätta och ljudbearbeta hela materialet för att kunna publicera det.

– När vi äntligen kunde det tystnade kritiken.

Det händer att journalister begår lagbrott i journalistikens namn. Nils Hanson menar att det kan vara befogat i undantagsfall, och nämner Peter Bratt och Jan Guillous val att bryta brevhemligheten för att kunna avslöja IB-affären*.

– Men det är viktigt att man har allmänheten bakom sig. Säg att det skulle krävas ett olaga intrång för att ta fram en avgörande pusselbit i Palmeutredningen, då kan man räkna med det stödet och kan ta ett bötesstraff med stolthet.

*Bratt och Guillou fick med hjälp av en person inom Posten tillgång till rapporter som IB:s agenter skickade i vanliga brev.

Om utmärkelsen

Republikanska föreningen utsåg Årets republikan för första gången år 2005. Då tilldelades författaren Vilhelm Moberg priset postumt. Priset består förutom äran av ett diplom i form av ett konstverk av Carl Johan De Geer.

Exempel på tidigare pristagare:

Hana Al-Khamri, journalist (Årets republikan 2022)

Thomas Lyrevik, författare (Årets republikan 2018)

Pehr G Gyllenhammar, näringslivsprofil (Årets republikan 2014)

Inga-Britt Ahlenius, civilekonom (Årets republikan 2012)

Lena Andersson, författare (Årets republikan 2011)

Republikanska föreningen tilldelar författaren Åsa Linderborg utmärkelsen Årets republikan för år 2025. Hon får priset bland annat för att hon i boken Tjabo pekar på hur monarkin är beroende av mediebilden och hur den slätats ut med tiden.

”Alla vi som arbetar för att skapa intresse för frågan om Sveriges statsskick vet att det är en uppförsbacke att nå ut. Åsa Linderborg är en av få som faktiskt lyckats med det konststycket, och det samtidigt som hon förklarar varför mediebilden är så urvattnad”, säger Republikanska föreningens ordförande Niclas Malmberg i ett pressmeddelande.

”Jag är otroligt hedrad och lite överraskad. Jag har skrivit en bok där jag försöker ta både kungen och monarkin på allvar, vilket provocerat både republikaner och rojalister. Jag har funnit en betydligt mer komplicerad historia än som tidigare har berättats”, säger Åsa Linderborg.

Mattias Löw är dokumentärfilmare och fotograf.

Juryns motivering: Mattias Löw är en svensk dokumentärfilmare och fotograf vars karriär har gjort honom till en av Skandinaviens mest respekterade berättare om mänskliga villkor. Vare sig det är guldvaskare från Lappland, spektakulära konstverk i Nevadaöknen eller en ishockeyhalsduk under ett pågående upplopp som hamnar framför hans lins framställs de alla med konstnärlig excellens och ett genuint engagemang. Med bostad i Godegård och en hel värld som arbetsplats rör sig Mattias fritt mellan motiv och olika teman. Med arbeten som omfattar både östgötska medeltidskyrkor och hinduiska pilgrimsfestivaler har han etablerat sig som en visuell och antropologisk historiker. Årets kulturstipendium går till en berättare och konstnär av internationell kaliber som vi hoppas kommer att fortsätta sprida sina historier och bilder världen över.

Det stora kulturstipendiet är på 43 131 kronor (lika mycket som antalet invånare i Motala kommun). Den officiella prisutdelningen sker i samband med Kulturskolekalaset i Stadsparken 9 maj.

I slutet av mars kom beskedet att Omnis ekonomitjänst Omni Ekonomi läggs ned den 15 maj. Elva journalister berörs, varav fyra flyttas över till Omnis nyhetsredaktion, där ekonomibevakningen stärks, och sju blir övertaliga.

I veckan blev det klart att inga uppsägningsförhandlingar behöver genomföras eftersom tillräckligt många tackat ja till frivillig avgång. Vilket Dagens Media var först att berätta om.

– Det är uppskattade medarbetare som slutar och en produkt som läggs ned, så det är klart att det inte är roligt. Men givet omständigheterna var det här så bra det kunde bli. Alla är glada att vi slipper uppsägningsförhandlingar, säger klubbordföranden Anders Hovne till Journalisten.

– Det är oerhört tråkigt att tappa fantastiska och duktiga kollegor, samtidigt är det förstås bra att vi kunde lösa det på den här vägen, säger Omnis chefredaktör Markus Gustafsson.

Hur generösa var avgångserbjudandena?

– Bevisligen tillräckligt generösa för att vi ska kunna lösa processen på det här sättet. Alla som har fått avgångsvederlag kommer att vara arbetsbefriade även under uppsägningstiden.

Några medarbetare har redan slutat, några slutar 15 maj, och några stannar ytterligare en tid, säger Markus Gustafsson.

– Vi ska ju göra en bra överlämning till Omni också, så vi behöver kompetensen från Omni Ekonomi för att få igång ekonomibevakningen på ett bra sätt.

Hur står sig Omni framåt?

– Vi gör det här för att det är ekonomiskt bra för helheten. Omni står på stabil grund framåt, medan Omni Ekonomi dessvärre blöder, säger Markus Gustafsson.

Ombudsmännen Jens Krey och Martin Hult, med erfarenheter som nyhetschefer på Läkartidningen respektive Sveriges Radio, ska svara på de redaktionella chefernas frågor.

Runt 500 av Journalistförbundets medlemmar har angett att de är redaktionella arbetsledare, cirka 210 medlemmar är direktanslutna och drygt 150 är medlemmar i det nystartade chefsnätverket. Cheferna i förbundet kan vara nyhetschefer, redaktionschefer eller webbchefer.

Vad tror ni de kommer att ha för frågor?

– Det är lite svårt att säga, men om jag ska killgissa lite så har nog chefer framför allt frågor som rör arbetsmiljö. De är själva både anställda och har anställda under sig. Men det här är väldigt nytt, så det återstår att se vilka frågor som dyker upp, säger Jens Krey.

Finns det en konflikt i att rådge chefer och samtidigt företräda vanliga medlemmar?

– Rent arbetsrättsliga frågor kan vi inte ta i den här rådgivningen. Vi kan inte ge dem råd i deras roll som arbetsgivare, det är frågor de får ta med företaget, HR eller andra organisationer. I frågor om arbetsmiljö som rör ärenden där vi redan företräder medlemmar får vi dela upp det mellan oss ombudsmän. Vilket vi redan gör sedan tidigare.

Varför görs den här satsningen på chefer?

– Vi har sett att vi inte har haft så mycket specifikt för dem. Det här är en del i förbundets erbjudande till dem – chefsnätverk, en utökad inkomstförsäkring och nu rådgivning. De ska känna att de har en plats i förbundet och inte vilja lämna det.

Hur har det gått hittills?

– Jag fick ett första samtal redan i går!

Rådgivningen sker förstvia mejl och tas sedan vidare vid behov.

Jacob Sjölin har en bakgrund som reporter på Länstidningen i Södertälje och har även arbetat på Expressen, DN och Gotlands Tidningar. Han kom till NT för tre år sedan som sportchef, och blev nyhetschef 2025. Han har de senaste månaderna varit tillförordnad chefredaktör sedan Fredrik Lagerqvist lämnade rollen vid årsskiftet.

”För mig är stark lokaljournalistik avgörande för ett samhälle. Den har kraft att förändra. Det är genom att granska makten, skildra människors vardag och sätta ljus på frågor som påverkar livet i Norrköping som vi fyller vår viktigaste uppgift. NT har en tyngd, lång tradition och en stark redaktion på plats. Det vill jag bygga vidare på”, säger Jacob Sjölin i ett pressmeddelande..

Nils Olauson, affärsområdeschef för Redaktion på NTM, uttalar sig också i pressmeddelandet:

”Vi har sökt en chefredaktör med höga ambitioner för den lokala journalistiken och en tydlig idé om vilken roll den ska spela i Norrköping, Finspång, Söderköping och Valdemarsvik. Samtidigt har det varit avgörande att hitta en ledare som kan bygga ett starkt lag och skapa riktning i vardagen. Jacob Sjölin uppfyller de kraven. Som tillförordnad chefredaktör har han redan visat både ledarskap och en konkret plan för hur redaktionen kan utvecklas och lyckas tillsammans.”