Tornevall Networks

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

CONTENT:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

TITLE:
Debatten om Trump som förhandlare skymmer den viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Är Trump världens bästa eller sämsta förhandlare?

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som förhandlare skymmer den viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

CONTENT:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

TITLE:
Debatten om Trump som förhandlare skymmer den viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som skymmer viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Är Trump världens bästa eller sämsta förhandlare?

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Debatten om Trump som förhandlare skymmer den viktigaste frågan

DESCRIPTION:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

CONTENT:
Bakgrunden som affärsman har alltid varit en av Trumps främsta tillgångar. Boken ”Art of the deal” och realitylångköraren ”The apprentice” skapade bilden av en världsmästare i förhandlingsteknik. Förra året visade en undersökning att 47 procent av amerikanerna hade förtroende för hans förmåga att förhandla fram gynnsamma handelsavtal. ”Madman theory” Anhängarna brukar lyfta fram att Trump: Är ett skolexempel på ”Madman theory”, att han medvetet framställer sig som oförutsägbar för att få ett övertag. Spelar tredimensionellt schack och ligger flera steg före på ett sätt som få andra förstår. Använder tullar och militära hot som hävstång för att flytta fram USA:s positioner. Återkommande exempel är att Trump fick Nato-länder att lägga mer pengar på försvaret och Mexiko att agera hårdare vid gränsen. Kritikerna brukar hävda att Trump: Felaktigt tror att hot alltid fungerar, trots att motparterna har lärt sig att han ofta backar. Alltid söker en snabb deal som blundar för grundproblemet. Missbedömer värdet av oförutsägbarheten, eftersom bieffekten är att allierade och viktiga marknader tappar förtroendet. Favoritexemplen är att kriget i Ukraina fortfarande pågår och att Iran inte har vikt ner sig. Coach Donald Trump Trump förhandlar fortfarande som när han var fastighetsmagnat. Redan på första sidan i ”Art of the deal” från 1987 framgår att det är ”deals” som ger de stora kickarna. Han skriver också att vägen dit ofta går genom att skapa intresse i medierna och attackera kritiker. Metoden fungerar lika bra för att skapa uppmärksamhet i dag, eftersom amerikanska medier bevakar politik som sport. Varför kickades Pam Bondi? Hur kunde JD Vance missa öppet mål? Hade coach Trump rätt taktik? Om journalisterna tänker stanna i sportarenan borde de i alla fall skaffa glasögon mot närsynthet. Att coachen vinner en PR-seger efter 100 meter (och får hejarop från den egna klacken) spelar mindre roll än vad hans taktik betyder för laget över hela maratonloppet. Donald Trump kan vara världens bästa eller sämsta förhandlare. Den viktigare frågan är konsekvenserna. I ”Art of the deal” medger Trump att han nog saknar ett bra svar på frågan om vad alla hans ”deals” i fastighetsbranschen egentligen har lett till. ”Förutom att jag hade väldigt kul när jag gjorde dem.”

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas AI-desperation: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas AI-desperation: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som är beroende av internet. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas AI-desperation: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
Techjättarnas rop på hjälp: ”Vi har ett begränsat tidsfönster”

DESCRIPTION:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

CONTENT:
Över 100 teknik- och cybersäkerhetsföretag, däribland Microsoft, Google och Amazon, går samman i ett öppet brev. De varnar för att AI-drivna cyberattacker snart kan bli betydligt vanligare och mer avancerade, och uppmanar regeringar, myndigheter och företag att agera snabbt. ”Vi har ett begränsat tidsfönster för att stärka cyberförsvaret. Under de kommande månaderna kommer AI-drivna cyberattacker att bli betydligt mer utbredda och sofistikerade i takt med att modeller världen över blir alltmer kapabla”, inleds brevet. Bolagen pekar ut samhällsviktig verksamhet som särskilt utsatt, från sjukhus och vattenverk till den infrastruktur som internet är beroende av. Ovanligt stort initiativ AI-experten Paulina Modlitba beskriver storleken på initiativet som ovanligt. – En sån här gedigen lista har jag nog i alla fall inte sett, säger hon. Samtidigt menar hon att bolagen riskerar att ha dubbla motiv. – Det finns ganska tydliga dubbla agendor i det här. Det man varnar för lyfter man även upp som lösningen. Att det är AI-verktyg och AI-plattformar vi behöver för att ens kunna ha en chans att stå emot det här, säger hon. Hon betonar dock att hotbilden är verklig. – Riktningen av varningen ska man absolut ta på allvar. Vi har sett riktigt allvarliga incidenter eller oroväckande incidenter på sistone, säger hon. ”Oerhört enkelt” Cybersäkerhetsexperten Marcus Murray delar oron för att AI kommer att göra cyberattacker både enklare och mer kraftfulla. – Det är oerhört enkelt om man använder de senaste AI-modellerna från exempelvis Kina. Genom att skriva in några meningar text i rätt AI-modell kan man ta sig in i, och ta över, ett helt företag utan att ens ha teknisk kompetens i hur man gör, säger han. Både Murray och Modlitba beskriver hur AI gör etablerade angreppsmetoder enklare att använda. Modlitba lyfter bland annat fram exempel där AI används för att planera cyberattacker i detalj och där nordkoreanska hackare ska ha använt AI för att framstå som kvalificerade programmerare och få jobb på teknikföretag. – De använder AI för att kunna prata engelska bra och kunna fejka att de är riktigt bra programmerare. När de väl får en anställning har de en väg in. Det är lite som en trojansk häst, säger hon. Kan slå mot kritiska samhällsfunktioner Sverige är särskilt sårbart eftersom stora delar av samhället är digitaliserade och uppkopplade, enligt Modlitba. – Slår man ut ett sjukhus, ett universitetssjukhus till exempel, så är det katastrof, säger hon. Även privatpersoner riskerar att påverkas direkt av utvecklingen. – Vi kommer behöva ställa in oss på en ny verklighet. Som privatperson behöver man förstå att det går att luras på sätt som är oerhört svåra att upptäcka, säger Murray. För företag handlar utmaningen om att möta en ny typ av hot, menar han. – Som företag behöver man bygga skydd mot en ny typ av avancerade dataintrång som kan gå mycket snabbare och bli mer skräddarsydda utan att det finns människor bakom. Dessutom är risken att volymen av intrång ökar markant, vilket kan bli övermäktigt om man inte har rätt skydd, säger han.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – 19-åring sänkte Bajen: ”Barndomsdröm”

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – 19-åring sänkte Bajen: ”Barndomsdröm”

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – 19-åring sänkte Bajen: ”Barndomsdröm”

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

TITLE:
AIK:s mäktiga vändning – sänkte Hammarby

DESCRIPTION:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.

CONTENT:
Det var en intensiv första halvlek som lagen bjöd på i Solna. Hammarby tog ledningen när Frank Junior Adjeis skott styrdes in i mål efter 13 minuter. En minut senare var det kvitterat när Kevin Filling spelade fram Linus Carlstrand till 1–1. ”Bajen” var det bättre laget och skapade en del halvchanser. Närmast kom man från straffpunkten men Paulos Abrahams straff räddades av landslagsmålvakten Kristoffer Nordfeldt. Abraham skulle sedan få revansch. Med sekunder kvar av första 45 stod Nordfeldt för en tabbe. Hammarby och Victor Lind snodde åt sig bollen efter en misslyckad passning från AIK-målvakten och spelade fram Abraham som satte 2–1. Den andra halvleken blev raka motsatsen till den första. Hammarby hade mest boll, men det var AIK som skulle få sista ordet. Först kvitterade Axel Kouamé och med drygt tio minuter kvar satte Sixten Gustafsson 3–2 och gav AIK en blytung derbyseger. Som grupp är det underbart, vi kan vara underdogs men det spelar ingen roll. Det handlar om vem som gör flest mål och det gör vi. Den här segern bygger vår grupp, för vad har vi? Tre spelare på bänken som har namn på ryggen, säger Sixten Gustafsson och refererar till truppens flera unga spelare som saknar efternamn på ryggen. Förlusten är Henrik Rydströms första som Hammarby-tränare i allsvenskan. ”Bajen” har sex poäng upp till serieledaren Sirius, som har en match mindre spelad. AIK är femma på 31 poäng.