Tornevall Networks

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Ciczie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Ciczie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S, V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Ciczie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i ekonomiskpolitiska frågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en mycket mer begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

S, V och C vill begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussionerna som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här. Frågan hanteras inom svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi.

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Ådahl.

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen

DESCRIPTION:
Men på de här punkterna kan de komma överens. 

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Om S, C, V och MP ska samarbeta i nästa regering finns chanser att komma överens om satsningar på yrkesutbildningar och möjligen stärkt lokal närvaro hos Arbetsförmedlingen. Men när det gäller a-kassan och flera andra frågor är C på tvärs med övriga tre partier.

Att avskaffa karensavdraget kanske är den arbetsmarknadsfråga som hamnat mest i fokus hittills i valdebatten. Socialdemokraterna har nämligen lyft den som en prioriterad valfråga. Men Vänsterpartiet och Miljöpartiet vill samma sak: avskaffa karensavdraget och låta arbetsgivaren betala.

Centerpartiet sticker ut bland de fyra partier som sannolikt kan behöva samarbeta om Tidösidan förlorar makten.

Centerpartiet sa först blankt nej till att slopa karensavdraget, men öppnade sedan för att diskutera frågan – om företagen slipper kostnaderna. När Dagens Arena intervjuar partiets talesperson i arbetsmarknadsfrågor, Martin Ådahl, är han väldigt bestämd med att Elisabeth Thand Ringqvist inte har öppnat för att slopa karensavdraget.

– Det har hon inte gjort. Hon har sagt att hon är beredd att diskutera hur man ska lösa karensavdraget med offentliga parter på arbetsmarknaden, där det här är ett problem. Det handlar inte minst om kontaktyrken inom offentlig sektor, där folk har genuina problem att jobba hemifrån.

Nej till slopad karens för alla

Han säger blankt nej till att ta bort karensavdraget på hela arbetsmarknaden. Framför allt ska småföretagen slippa en sådan reform.

– Vi kan absolut inte ha de här kostnaderna och den här ökade sjukfrånvaron i ett läge där vi tvärtom behöver lägga all energi på att få fler människor i jobb så att Sveriges tillväxt blir starkare.

Vad Centerpartiet, enligt Martin Ådahl, kan tänka sig att diskutera är hur man ska lösa och finansiera en lösning kring karensavdrag inom kontaktyrken i offentlig sektor. Samtidigt säger han att det är det offentliga som finansierar vården, vilket innebär att det är det offentliga som behöver betala för ett borttaget karensavdrag – trots de många privata utförare som finns inom vården.

Vänsterpartiet är tydligt emot en lösning där arbetstagarna får betala slopad karens genom att avstå något annat.

– Det här är givetvis inte något parterna ska lösa som Centerpartiet säger, det ska inte löntagarna avstå lön för, säger Cizcie Weidby, arbetsmarknadspolitisk talesperson för Vänsterpartiet.

Även när det gäller a-kassan skiljer sig Centerpartiet tydligt från S, V och MP. De tre sistnämnda vill återställa a-kassan till de nivåer som gällde innan Tidöregeringen införde en snabbare avtrappning, det vill säga att ersättningen sänks snabbare. C vill i stället att avtrappningen ska bli än brantare.

Faktum är att Centerpartiet tillsammans med Moderaterna är de enda riksdagspartierna som vill skärpa a-kassereglerna ytterligare.

Bara C vill sänka arbetsgivaravgifter

Cizcie Weidby (V) ser inte att det behöver bli någon större stridsfråga om a-kassan vid ett eventuellt rödgrönt regeringssamarbete. Det här eftersom S, V och MP är överens om att återställa nivåerna som var före Tidöregeringens reform.

– Där finns enighet mellan S,V och MP så egentligen är frågan snarare ett hinder för Centerpartiet, säger Cizcie Weidby.

Centerpartiets hjärtefråga, sänkta arbetsgivaravgifter för småföretag, avvisas av alla andra rödgröna partier.

– Det är både kostsamt och ger inte önskad effekt, säger Leila Ali Elmi, talesperson för arbetsmarknad och integration hos Miljöpartiet.

Socialdemokraternas talesperson för arbetsmarknadsfrågor, Ardalan Shekarabi, säger att det återstår att se vad som händer efter eventuella regeringsförhandlingar, men betonar att det inte är S-politik.

– Vi ser inte sänkning av arbetsgivaravgifter som det mest effektiva verktyget. Det är vår utgångspunkt.

En fråga som alla fyra rödgröna partier står bakom är att stärka Arbetsförmedlingens lokala närvaro. Men den önskan tar sig delvis olika uttryck. Socialdemokraterna, Miljöpartiet och Vänsterpartiet vill stärka resurserna till Arbetsförmedlingen och S och MP ser behov av att ge Arbetsförmedlingen mer flexibilitet i hur man använder anslag. Det här för att de inte ska behöva skicka tillbaka oanvända medel, vilket sker nu.

Begränsa privata utförare

Centerpartiet vill istället främst omlokalisera befintliga resurser: från huvudkontoret i Stockholm till lokala kontor ute i landet. Men Arbetsförmedlingen har en begränsad roll enligt C:s modell,  vilket framgår på partiets hemsida. Där ska Arbetsförmedlingen främst verka som kontrollinstans och organisera lokal samverkan.

Tron på privata utförare som bäst på att förmedla jobb finns kvar, och partiet vill i grunden se samma lösning som man genomförde med Januariavtalet.

Men C vill, liksom S och V, begränsa antalet privata utförare åt Arbetsförmedlingen. MP vill utvärdera systemet, men pekar på att privata utförare har varit dyrare och gett sämre resultat.

– En av de diskussioner som vi hade alldeles precis före Januariavtalet föll, var hur vi skulle begränsa antalet som får vara med och erbjuda sina tjänster, säger Martin Ådahl (C).

Lösningen är att utesluta de som inte når resultat för arbetslösa och att ge betalt först efter resultat, menar Martin Ådahl:

– De som inte får betalt efter resultat borde ju inte vara kvar, för då tjänar de inga pengar.

Vänsterpartiet vill tvärtemot Centerpartiet ge Arbetsförmedlingen en tyngre roll:

– Vi vill se att Arbetsförmedlingen bär huvudansvaret för att hitta insatser och utbildningar. Sen behöver de såklart ibland till viss del privata aktörer som de har haft under många år. Men det ska ju minska, det har även ministern Johan Britz sagt, säger Cizcie Weidby (V).

Vill ställa krav på arbetssökande

Även ökade satsningar på utbildning och yrkesutbildning tycks förena alla fyra oppositionspartier. När det gäller högre krav på arbetslösa och personer med försörjningsstöd ger Centerpartiet och Socialdemokraterna tummen upp.

– Bidragsreformen är på ett sätt bra, alla ska aktivera sig, säger Martin Ådahl.

Han betonar dock att problemet inte är att folk inte vill jobba, utan att det ska vara tillräckligt lönsamt att gå från bidrag till jobb.

Socialdemokraterna vill se en fortsättning på det aktivitetskrav som Tidöregeringen nyss har infört som villkor för att få försörjningsstöd. Men enligt Ardalan Shekarabi är det stora skillnader mellan Tidös och Socialdemokraternas variant. Bland annat vill S att man ska kunna plugga utan att bli av med sitt försörjningsstöd.

– Regeringen har ingen idé om hur människor ska komma i aktiviteter som leder till egen försörjning. Vi behöver kraftigt stärka folkhögskolornas förmåga att förbereda människor så att de kan gå arbetsmarknadsutbildningar. Vi behöver öka antalet människor i anpassade arbeten för de grupper som har svårt att etablera sig på den ordinarie arbetsmarknaden.

När det gäller frågan som Fredrik Arvidsson tog upp i en intervju med Dagens Arena, om risken att aktivitetskrav gör att de med försörjningsstöd konkurrerar ut de arbetslösa som har rätt till lönebidrag, säger Ardalan Shekarabi:

– Det är en sak vi behöver titta på så att personer som har försörjningsstöd inte konkurrerar ut personer som är i anpassade arbeten med lönesubventioner. Men den viktigaste reformen är att höja taket i lönebidraget för det har helt urholkats. Det går vi vill val på.

V och MP vill utreda arbetstidsförkortning

Miljöpartiet har kompetensförsörjning som en av sina prioriterade valfrågor. De vill att fler ska flytta dit jobben finns, alltså i huvudsak norrut.

– Det stora problemet är att arbetsgivare och arbetssökande inte matchar varandra, både geografiskt och kompetensmässigt, säger Leila Ali Elmi (MP).

Handlar det om piska eller morot för att få folk att flytta till jobben?

– Vi vill ge människor en bra start. Vi vill möjliggöra en flytt genom ett flyttbidrag, och se till så vi bygger så det finns välfärd och bostäder. Jag tror att människor är beredda att flytta om det klaffar för familjen och barnen.

Både Vänsterpartiet och Miljöpartiet driver arbetstidsförkortning som en av sina prioriterade frågor och bägge partier vill se en utredning under kommande mandatperiod.

– Ett minimum är att få frågan utredd. Jag ser stora möjligheter till det eftersom både S öppnat upp för detta och facken vill det, säger Leila Ali Elmi (MP)

 Men Socialdemokraterna har inte samma prioritering.

– Vi låter parterna hantera det här inom den svenska modellen. De har ju själva gått fram med att de vill förhandla, säger Ardalan Shekarabi (S).

Centerpartiet säger också nej till arbetstidsförkortning.

– Det är ingen poäng med det. I de yrken man vill ha kortare arbetstid får man förhandla sig till det mellan parterna. Vi behöver ha fler arbetade timmar för att svensk ekonomi ska växa, vi ska skapa mer jobb och klara den gröna omställningen, säger Martin Ådahl (C).

 Finns det någon fråga inom arbetsmarknadsområdet som är ett absolut krav för er att få igenom i en möjlig framtida regering?

– Vi har ju sagt att vi vill sänka skatten på jobb och människor, inte höja den. Det är vårt krav på den nya regeringen, säger Martin Ådahl.

 

Prioriterade arbetsmarknadsfrågor i valet

S:  Full sysselsättning och ekonomisk trygghet för arbetare.

V: Arbetstidsförkortning och slopat karensavdrag.

MP: Arbetstidsförkortning och förbättrad kompetensförsörjning.

C:  Sänkta arbetsgivaravgifter och slopad skatt på låga löner.

 

 Vad vill partiet med a-kassan?*

S: Återställa tidigare ersättningsnivåer, alltså maxersättning i 200 istället för 100 dagar. Höga taket i a-kassan, det vill säga den maximala månadslön som ersättningen baseras på.

C: Snabbare avtrappning än idag.

V: Återställa tidigare ersättningsnivåer. Höja taket i a-kassan.

MP: Återställa till tidigare ersättningsnivåer.

*Tidöregeringen har infört snabbare avtrappning av ersättningsnivån i a-kassan, vilken gäller från 100 dagar istället för, som tidigare, från dag 200. Första 100 dagarna får en arbetslös 80 procent av tidigare inkomst, upp till ett tak, sedan sjunker nivån till 70 procent och så vidare.

 

Ska karensavdraget avskaffas?

S: Ja

C: I så fall enbart inom kontaktyrken och utan att företagen får betala.

MP: Ja

V: Ja

 

Ska politiken lagstifta om kortare arbetstid?

S: Nej.

C: Nej

V: Ja

MP: Vill förkorta arbetstiden, och utreda lagstiftning som en möjlig väg att nå dit.

 

Främsta åtgärder mot arbetslösheten

S: Full sysselsättning genom aktiv arbetsmarknadspolitik.

MP: Individanpassa etableringsprogrammet för nyanlända. Idag får en akademiker och en analfabet samma etablering. Åtgärden är prioriterad eftersom lågutbildade, utlandsfödda personer är de som har allra svårast att komma ut på arbetsmarknaden.

V: Viktigast är att få igång en aktiv arbetsmarknad. Staten måste ta ansvar. Investera i välfärd, bostäder, grön omställning. och yrkesutbildningar som ger jobb.

C: Göra det möjligt för små och växande företag att kunna anställa fler, genom att sänka skatterna och avgifter på att anställa. Sänkta skatter för dem med lägst inkomster. Utbildningssatsning, främst mot yrkesutbildningar.

Inlägget Olika syn på arbetsmarknaden: C avviker inom oppositionen dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med en fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområ

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområde.

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med en fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområ

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor

DESCRIPTION:
Kombinera social bostadspolitik med fler grönområden.

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Grönska i tätorter är en livsnödvändighet när vi går mot ett varmare klimat. Men vi behöver inte välja. Biologisk mångfald bör kombinerar med subventionerat bostadsbyggande och social förtur i bostadsköer, skriver Amanda Palmstierna och Rebecka Le Moine, Miljöpartiet.

Skydd av natur används ofta som en syndabock för brist på bostäder. Det är att göra det väldigt enkelt för sig och slippa ansvar.

Flera tunga byggbolag har länge arbetat med att ge lika mycket biologisk mångfald till ett område som de tar i ett byggprojekt, eller mer. Utan att kostnaden ökat för de boende. Till exempel planterar de träd, bärbuskar och blomster – som fåglar och insekter behöver – för att ersätta det som försvann när marken grävdes upp.

Strålkastaren behöver istället riktas mot det verkliga problemet. Bostadsbristen kan inte enbart byggas bort. Den är ett plånboksproblem som kräver en politik för jämlikhet, med åtgärder för unga, ensamstående föräldrar och andra som har svårt att få en bostad.

Alla har rätt till en bostad, oavsett storlek på plånbok. Bostadsbidraget behöver höjas, hyresvärdars krav för att få hyra en bostad behöver vara rimliga, och byggstöd villkoras med rimliga hyror och kunna gå till ombyggnation. Det är oftast billigare än nybyggt.

Grönområden är en nödvändighet

Det är dags att sluta se naturen som ett hinder. Grönområden är en grundförutsättning för att vi ska kunna bo och må bra. Det har sommarens extremväder visat med smärtsam tydlighet.

I värmeböljan i juni registrerades minst 12 000 fler dödsfall än normalt i nio europeiska länder. Temperaturskillnaden mellan grönt och grått kan vara tjugo grader vid markytan och några grader i luften. Grönområden dämpar också översvämningar.

Samtidigt som vi vet att vi borde skydda, restaurera och förgröna våra städer har vi sett motsatsen. På två år rök motsvarande 250 fotbollsplaner grönområden från Sveriges tjugo största tätorter. Samtidigt ökade de ekonomiska klyftorna alltmer.

Det behövs en politik som säkerställer att värdefull natur skyddas och att nya gröna värden skapas när det byggs och mark tas i anspråk.

Tidöregeringen har slaktat stöd till hyresrätter och lokal naturvård, och underminerat både EU:s räddningsplan för natur och program för prisrimliga bostäder.

Höj bostadsbidraget och subventionera byggande

Det är hög tid att byta regering och investera i gröna jämlika lokalsamhällen.

Miljöpartiet driver på för:

Social bostadsförsörjning. Se till att det blir fler förturer i bostadsköerna till de som verkligen behöver det, höj bostadsbidraget, reglera de krav hyresvärdar får ställa och inför förmånliga startlån för förstagångsköpare.

Subventioner. Villkora byggstöd med rimliga hyror och att det kan gå till ombyggnation jämte nybyggt. Återupprätta den lokala naturvårdssatsningen med stöd till kommuner och fastighetsägare.

Skydd av natur. Lagstifta om att skada på natur i första hand ska undvikas, i andra hand minimeras, i tredje hand restaureras och om inget annat går kompenseras. Säkra inventering av natur, det ger kommuner och länsstyrelser verktyg att fatta snabba och rättssäkra beslut.

Nettovinst av biologisk mångfald. Inför ett lagkrav vid all nybyggnation. Om ett byggprojekt förstör ett naturvärde måste byggherren skapa mer och bättre biologisk mångfald än vad som fanns innan.

3-30-300. Urbana miljöer behöver gå i en grönare riktning. Vi har visionen att alla ska kunna se tre träd från sitt fönster, att krontäckningsgraden ska vara 30 procent och att det ska vara max 300 meter till närmsta park eller naturområde.

Grönska i tätorter är inte bara en estetisk fråga. Den är livsnödvändig för hållbara samhällen i ett föränderligt klimat. Vi måste ta hand om naturen, så att naturen kan ta hand om oss.

Vi måste inte välja. Det går att göra både och. Bostadsbristen kan lösas både för människor och arter. För unga och igelkottar, för barnfamiljer och rådjur. Låt oss samexistera.

 

Amanda Palmstierna är riksdagsledamot för Miljöpartiet och bostadspolitisk talesperson

Rebecka Le Moine är riksdagsledamot för Miljöpartiet och talesperson för biologisk mångfald

Inlägget MP vill ha tätorter med både grönska och jämlika villkor dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
“En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten”

DESCRIPTION:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Inlägget “En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Hur mycket uppmärksamhet får de ökade klyftorna i valdebatten.? Och gör partierna tillräckligt för att bekämpa ojämlikheten?

Gäst: Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige

Programledare: Jon Andersson

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Inlägget “En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten”

DESCRIPTION:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Inlägget ”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Hur mycket uppmärksamhet får de ökade klyftorna i valdebatten? Och gör partierna tillräckligt för att bekämpa ojämlikheten?

Gäst: Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige

Programledare: Jon Andersson

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Inlägget ”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
“En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten”

DESCRIPTION:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Inlägget “En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Hur mycket uppmärksamhet får de ökade klyftorna i valdebatten.? Och gör partierna tillräckligt för att bekämpa ojämlikheten?

Gäst: Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige

Programledare: Jon Andersson

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Inlägget “En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten”

DESCRIPTION:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Inlägget ”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Oxfams generalsekreterare om vad politikerna bör göra för att bekämpa ojämlikheten.

Hur mycket uppmärksamhet får de ökade klyftorna i valdebatten? Och gör partierna tillräckligt för att bekämpa ojämlikheten?

Gäst: Suzanne Standfast, generalsekreterare Oxfam Sverige

Programledare: Jon Andersson

Ni kan lyssna på podden här eller på andra ställen där poddar finns.

Inlägget ”En besvikelse att partierna inte pratar mer om ojämlikheten” dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om

DESCRIPTION:
Sverige måste fasa ut fossila bränslen - för vår säkerhet.

Inlägget Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Kinas minskade oljeinköp visar att den som kontrollerar efterfrågan på olja kan påverka världsekonomin nästan lika mycket som den som kontrollerar utbudet. Sverige och Europa behöver fasa ut fossila bränslen för att värna vår säkerhet och möjlighet till självbestämmande, skriver Annie Ross från Reformisterna.

När Hormuzsundet stängdes tidigare i år på grund av kriget mellan USA och Iran var prognoserna tydliga. En femtedel av världens oljehandel passerar genom sundet. När flödet stoppades skulle oljepriset explodera. Analytiker gissade på 150 eller rent av 200 dollar per fat. En historisk energikris stod för dörren.

Men det hände inte. Varför?

I stället har världen bevittnat ett energipolitiskt mysterium. Trots den största störningen på oljemarknaden på decennier steg priserna mindre än väntat. Analytikerna har förbryllat sökt efter svaret.

Förklaringen visar sig vara: Kina.

Kina minskade oljeinköp

Världens största oljeimportör har drastiskt minskat sina oljeinköp, samtidigt som de lyckats hålla ekonomin igång utan några synliga tecken på energikris. Ingen vet ännu riktigt hur eller varför Kina gjort detta, eller hur länge det kan vara. Men en slutsats går redan att dra: Kinas agerande har blivit en av de viktigaste faktorerna bakom det globala oljepriset. De kan utöva ännu större makt över den globala fossilekonomin än vi trott.

Detta är ytterligare en varningsklocka som borde få Sveriges och Europas ledare att fasa ut fossila bränslen ännu fortare – utöver en rekordhet europeisk sommar som lett till förlorade skördar, överdödlighet och brända skogar.

Under lång tid har vi betraktat oljepriset som något som främst styrs av producenterna. OPEC fattar beslut. Krig bryter ut i Mellanöstern. Oljebolag eller mullorna i Teheran öppnar eller stänger kranarna.

Men Kinas agerande visar att den som kontrollerar en så stor efterfrågan också kan påverka marknaden i enorm omfattning.

Sverige djupt beroende av olja

Samtidigt är Sverige och Europa fortfarande djupt beroende av en råvara vars pris avgörs av beslut som fattas långt bortom vår demokratiska kontroll. År 2022 lärde vi oss den hårda vägen vad beroendet av rysk energi innebär. Nu ser vi att vår ekonomi även kan påverkas av kinesiska beslut som vi varken kan förutse eller påverka. TIllsammans kan Ryssland, Iran och Kina utöva stor kontroll över den globala ekonomin.

Varje gång oljepriset stiger ökar kostnaderna för transporter, industri, livsmedel och hushåll. Inflationen drivs upp. Företagens konkurrenskraft pressas tillbaka. Politiska konflikter i andra delar av världen blir plötsligt svenska problem.

Nu ökar oljepriset igen globalt eftersom Iran fortsätter att blockera Hormuzsundet och kriget fortsätter. Kriget i Ukraina har förstört raffinaderier vilket höjer dieselpriset. Hur länge Kina kan och vill hålla nere sin efterfrågan vet vi inte – kinesiska köpare har nu börjat importera igen. Och den kraftigt minskade produktionskapaciteten i världen kvarstår. Energikrisen är inte över.

Att ställa om ökar vår självständighet

Det kinesiska oljemysteriet visar något nytt: den som kontrollerar efterfrågan på olja kan påverka världsekonomin nästan lika mycket som den som kontrollerar utbudet. Sverige och Europa har ingen möjlighet att styra Rysslands, Irans eller Kinas beslut. Men vi kan styra vår egen energianvändning.

Utfasningen av fossila bränslen är inte längre bara en klimatfråga. Klimatomställningen är tätt sammanhängande med vår ekonomiska självständighet och nationella säkerhet.

Varje elbil som ersätter en bensinbil minskar vårt beroende av den globala oljemarknaden. Varje industriprocess som elektrifieras gör Europa mindre utsatt för geopolitiska chocker. Varje investering i biogas, vindkraft, solenergi och fossilfri elproduktion minskar möjligheten för externa aktörer att indirekt påverka europeisk inflation, konkurrenskraft och levnadsstandard.

Sverige och Europa måste så snabbt som möjligt fasa ut fossila bränslen. Det är avgörande för vår trygghet och frihet. Tidöpartiernas misslyckade klimat- och energipolitik måste bytas ut mot en kraftfull, rättvis och strukturell klimatomställning ledd av socialdemokratin.

 

Annie Ross (S), ordförande S-föreningen Reformisterna och riksdagskandidat Socialdemokraterna Stockholm (plats 14)

Inlägget Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om dök först upp på Dagens Arena.

TITLE:
Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om

DESCRIPTION:
Sverige måste fasa ut fossila bränslen – för vår säkerhet.

Inlägget Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om dök först upp på Dagens Arena.

CONTENT:
Kinas minskade oljeinköp visar att den som kontrollerar efterfrågan på olja kan påverka världsekonomin nästan lika mycket som den som kontrollerar utbudet. Sverige och Europa behöver fasa ut fossila bränslen för att värna vår säkerhet och möjlighet till självbestämmande, skriver Annie Ross från Reformisterna.

När Hormuzsundet stängdes tidigare i år på grund av kriget mellan USA och Iran var prognoserna tydliga. En femtedel av världens oljehandel passerar genom sundet. När flödet stoppades skulle oljepriset explodera. Analytiker gissade på 150 eller rent av 200 dollar per fat. En historisk energikris stod för dörren.

Men det hände inte. Varför?

I stället har världen bevittnat ett energipolitiskt mysterium. Trots den största störningen på oljemarknaden på decennier steg priserna mindre än väntat. Analytikerna har förbryllat sökt efter svaret.

Förklaringen visar sig vara: Kina.

Kina minskade oljeinköp

Världens största oljeimportör har drastiskt minskat sina oljeinköp, samtidigt som de lyckats hålla ekonomin igång utan några synliga tecken på energikris. Ingen vet ännu riktigt hur eller varför Kina gjort detta, eller hur länge det kan vara. Men en slutsats går redan att dra: Kinas agerande har blivit en av de viktigaste faktorerna bakom det globala oljepriset. De kan utöva ännu större makt över den globala fossilekonomin än vi trott.

Detta är ytterligare en varningsklocka som borde få Sveriges och Europas ledare att fasa ut fossila bränslen ännu fortare – utöver en rekordhet europeisk sommar som lett till förlorade skördar, överdödlighet och brända skogar.

Under lång tid har vi betraktat oljepriset som något som främst styrs av producenterna. OPEC fattar beslut. Krig bryter ut i Mellanöstern. Oljebolag eller mullorna i Teheran öppnar eller stänger kranarna.

Men Kinas agerande visar att den som kontrollerar en så stor efterfrågan också kan påverka marknaden i enorm omfattning.

Sverige djupt beroende av olja

Samtidigt är Sverige och Europa fortfarande djupt beroende av en råvara vars pris avgörs av beslut som fattas långt bortom vår demokratiska kontroll. År 2022 lärde vi oss den hårda vägen vad beroendet av rysk energi innebär. Nu ser vi att vår ekonomi även kan påverkas av kinesiska beslut som vi varken kan förutse eller påverka. Tillsammans kan Ryssland, Iran och Kina utöva stor kontroll över den globala ekonomin.

Varje gång oljepriset stiger ökar kostnaderna för transporter, industri, livsmedel och hushåll. Inflationen drivs upp. Företagens konkurrenskraft pressas tillbaka. Politiska konflikter i andra delar av världen blir plötsligt svenska problem.

Nu ökar oljepriset igen globalt eftersom Iran fortsätter att blockera Hormuzsundet och kriget fortsätter. Kriget i Ukraina har förstört raffinaderier vilket höjer dieselpriset. Hur länge Kina kan och vill hålla nere sin efterfrågan vet vi inte – kinesiska köpare har nu börjat importera igen. Och den kraftigt minskade produktionskapaciteten i världen kvarstår. Energikrisen är inte över.

Att ställa om ökar vår självständighet

Det kinesiska oljemysteriet visar något nytt: den som kontrollerar efterfrågan på olja kan påverka världsekonomin nästan lika mycket som den som kontrollerar utbudet. Sverige och Europa har ingen möjlighet att styra Rysslands, Irans eller Kinas beslut. Men vi kan styra vår egen energianvändning.

Utfasningen av fossila bränslen är inte längre bara en klimatfråga. Klimatomställningen är tätt sammanhängande med vår ekonomiska självständighet och nationella säkerhet.

Varje elbil som ersätter en bensinbil minskar vårt beroende av den globala oljemarknaden. Varje industriprocess som elektrifieras gör Europa mindre utsatt för geopolitiska chocker. Varje investering i biogas, vindkraft, solenergi och fossilfri elproduktion minskar möjligheten för externa aktörer att indirekt påverka europeisk inflation, konkurrenskraft och levnadsstandard.

Sverige och Europa måste så snabbt som möjligt fasa ut fossila bränslen. Det är avgörande för vår trygghet och frihet. Tidöpartiernas misslyckade klimat- och energipolitik måste bytas ut mot en kraftfull, rättvis och strukturell klimatomställning ledd av socialdemokratin.

 

Annie Ross (S), ordförande S-föreningen Reformisterna och riksdagskandidat Socialdemokraterna Stockholm (plats 14)

Inlägget Kinas oljemysterium gör det än mer akut att ställa om dök först upp på Dagens Arena.