Tornevall Networks

Changes

TITLE:
Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning

DESCRIPTION:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]

CONTENT:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.

I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.

När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.

Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.

Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

TITLE:
Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning

DESCRIPTION:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]

CONTENT:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.

I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.

När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.

Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna (och Lazio där Rom är beläget är siffran ännu högre) medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.

Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

Versions

1. 2026-05-16 19:43:17

   Discovered: 2026-05-16 19:50:30 Hash: 82deb37c95f8750505a33a7e5c957d787da2780a
   Title:

   Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning
   Description:

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]
   Content

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.
   
   I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.
   
   När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.
   
   Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna (och Lazio där Rom är beläget är siffran ännu högre) medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.
   
   Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.
2. 2026-05-16 19:43:17

   Discovered: 2026-05-16 19:44:24 Hash: 5865124d260d14eb3152db291db8a4c43789e4a6
   Title:

   Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning
   Description:

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]
   Content

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.
   
   I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.
   
   När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.
   
   Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.
   
   Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

Changes

TITLE:
Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning

DESCRIPTION:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]

CONTENT:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.

I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.

När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.

Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.

Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

TITLE:
Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning

DESCRIPTION:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]

CONTENT:
Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.

I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.

När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.

Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna (och Lazio där Rom är beläget är siffran ännu högre) medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.

Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

Versions

1. 2026-05-16 19:43:17

   Discovered: 2026-05-16 19:50:30 Hash: 82deb37c95f8750505a33a7e5c957d787da2780a
   Title:

   Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning
   Description:

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]
   Content

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.
   
   I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.
   
   När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.
   
   Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna (och Lazio där Rom är beläget är siffran ännu högre) medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.
   
   Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.
2. 2026-05-16 19:43:17

   Discovered: 2026-05-16 19:44:24 Hash: 5865124d260d14eb3152db291db8a4c43789e4a6
   Title:

   Högerextrema AfD ligger på närmare 30% i en färsk tysk opinionsundersökning
   Description:

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför […]
   Content

   Det mullrar (och bullrar) just nu som aldrig förr i den tysktalande världen när högerextrema AfD ”nosar” på 30% i en färsk tysk opinionsundersökning medan likaledes högerextrema FPÖ ”nosar” på 40% i A.H.:s gamla hemland Österrike, vilket innebär 40-45% i det gamla Östtyskland (och 20-25% i det gamla Västtyskland) samt över 50% i Österrike utanför Stor-Wien.
   
   I Berlin, d v s Europas kanske allra mest progressiva huvudstad, ligger AfD för närvarande på nästan 20% och är det näst största partiet medan FPÖ har ”spräckt” 25%-gränsen med råge i det likaledes progressiva Wien och därmed intar silverplatsen i habsburgarnas gamla huvudstad. Samtidigt ligger högerpopulistiska SVP på närmare 30% i Europas tredje (delvis) tysktalande land Schweiz.
   
   När det återförenade Tysklands nuvarande förbundskansler Friedrich Merz kom till makten i maj 2025 lovade han att halvera stödet till AfD i de tyska opinionsundersökningarna men sedan dess har det nästan blivit tvärtom – d v s AfD är nu på god väg att ha fördubblat sig sedan det förra valet.
   
   Samtidigt tyder allt på att Reform UK kommer att ta över makten i nästa brittiska parlamentsval och att Storbritanniens näste premiärminister kommer att heta Nigel Farage och i Frankrike tyder allt på att RN kommer att segra i både parlaments- och presidentvalen och att Frankrikes näste president kommer att heta Jordan Bardella. Och som om inte det vore nog så åtnjuter arvtagaren till Mussolinis fascistparti FdI ett stöd på nästan 30% bland italienarna medan det parti som öppet hyllar det gamla fascistiska Järngardet i Rumänien – högerradikala AUR – just nu stöds av 40% av rumänerna.
   
   Alla förhoppningar om att Europas radikalhöger har peakat och inte längre växer har m a o tyvärr grusats och frågan är nu hur stora de här partierna egentligen kan bli uppbackade som de är av både Vita huset och Kreml.

Changes

TITLE:
Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”

DESCRIPTION:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som […]

CONTENT:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.

Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.

När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.

Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.

Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

TITLE:
Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”

DESCRIPTION:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i […]

CONTENT:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.

Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.

När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.

Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.

Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

Versions

1. 2026-05-14 07:10:55

   Discovered: 2026-05-14 11:57:39 Hash: 22ec7daa14de0bc179c568b11ceb47eba87ace90
   Title:

   Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”
   Description:

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i […]
   Content

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.
   
   Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.
   
   När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.
   
   Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.
   
   Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.
2. 2026-05-14 07:10:55

   Discovered: 2026-05-14 07:11:24 Hash: 2fde4a6d5a80190853ab625a1f9ea2262594d33d
   Title:

   Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”
   Description:

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som […]
   Content

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.
   
   Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.
   
   När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.
   
   Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.
   
   Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

Changes

TITLE:
Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”

DESCRIPTION:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som […]

CONTENT:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.

Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.

När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.

Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.

Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

TITLE:
Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”

DESCRIPTION:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i […]

CONTENT:
I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.

Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.

När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.

Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.

Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

Versions

1. 2026-05-14 07:10:55

   Discovered: 2026-05-14 11:57:39 Hash: 22ec7daa14de0bc179c568b11ceb47eba87ace90
   Title:

   Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”
   Description:

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i […]
   Content

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.
   
   Thomas Nordanstad är nämligen inhemskt adopterad och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.
   
   När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.
   
   Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.
   
   Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.
2. 2026-05-14 07:10:55

   Discovered: 2026-05-14 07:11:24 Hash: 2fde4a6d5a80190853ab625a1f9ea2262594d33d
   Title:

   Den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och som har en adopterad som regissör har nyligen haft premiär – Thomas Nordanstads ”Den andra sanningen”
   Description:

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör. Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som […]
   Content

   I dagarna har Thomas Nordanstads spelfilm ”Den andra sanningen” haft premiär som är den första svenska långfilmen som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade med en adopterad som regissör.
   
   Thomas Nordanstad är nämligen adopterad från Thailand och ”Den andra sanningen” handlar om Adam som också adopterad från Thailand, som spelas av Adam Dahlström och som i början av filmen tar hand om och bor tillsammans med sin sjuka adoptivmamma, som spelas av Carina M. Johansson. Adoptivmamman, som är konstnär, adopterade Adam som ensamstående när hon bodde i Thailand och arbetade som volontär på ett barnhem och Adam är blandad eller mixad med en thailändsk förstamor och en vit förstafar.
   
   När adoptivmamman avlider reser Adam för första gången till sitt födelseland Thailand där han bl a träffar en person som bodde på samma barnhem som han själv. Till slut hittar han även sin förstafar eller biologiska pappa – en vit amerikansk man och Vietnamveteran som spelas av Joe Cummings – men mer än så vill jag inte säga för annars ”spoil:ar” jag handlingen för den som vill se filmen.
   
   Genom åren har ett flertal svenska spelfilmer (liksom även kortfilmer och tv-serier o s v) kretsat kring adoptionsfrågor och/eller innefattat utlandsadopterade karaktärer såsom bl a Lena Koppels ”Bombay dreams” (2004), Karin Fahléns ”Stockholm stories” (2014) och Maria Eriksson-Hechts ”Kevlarsjäl” (2025) men samtliga av det 15-tal filmer som jag känner till i sammanhanget har haft icke-adopterade regissörer.
   
   Utöver Thomas Nordanstad finns det f ö också fler adopterade filmregissörer i Sverige såsom Peter Grönlund, som är adopterad från Iran, och Linda Hambäck, som är adopterad från Sydkorea, men ingen av dem har (åtminstone inte hittills) stått bakom en spelfilm som handlar om internationell adoption och utlandsadopterade.

Changes

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.

– Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

Versions

1. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:55:14 Hash: 8b9b094bbfa68f5e35522b849904ada693af9e6b
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
2. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:53:26 Hash: 5c5957f6e9a4f0b8a121a4f4173d1dd3c493530e
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
3. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:43:21 Hash: c13fb2cbc2199e16b1a5c7976359107dda7ee8d7
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   ”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.
   
   – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.

Changes

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.

– Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

Versions

1. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:55:14 Hash: 8b9b094bbfa68f5e35522b849904ada693af9e6b
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
2. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:53:26 Hash: 5c5957f6e9a4f0b8a121a4f4173d1dd3c493530e
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
3. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:43:21 Hash: c13fb2cbc2199e16b1a5c7976359107dda7ee8d7
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   ”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.
   
   – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.

Changes

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.

– Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.

TITLE:
Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög

DESCRIPTION:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]

CONTENT:
Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.

Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.

Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.

Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.

https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek

”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.

Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.

Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.

En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.

Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.

Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.

Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.

– Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.

Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.

– Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.

Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.

Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.

Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.

– Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.

Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.

– Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.

Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.

Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.

Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.

– Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.

Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.

– Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.

Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.

– Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.

I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.

– Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”

Versions

1. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:55:14 Hash: 8b9b094bbfa68f5e35522b849904ada693af9e6b
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget. Den svenska skolan var då tidigare bäst i åtminstone västvärlden på det kompensatoriska uppdraget men idag är den svenska skolan omvänt sämst i västvärlden liksom i i-världen på just det.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
2. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:53:26 Hash: 5c5957f6e9a4f0b8a121a4f4173d1dd3c493530e
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   ”Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.”
3. 2026-05-13 14:40:18

   Discovered: 2026-05-13 14:43:21 Hash: c13fb2cbc2199e16b1a5c7976359107dda7ee8d7
   Title:

   Kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk bakgrund är chockerande hög
   Description:

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att […]
   Content

   Fackförbundet Sveriges Lärares magasin Ämnesläraren har detaljgranskat den senaste Pisa-mätningens redan chockartade resultat från 2022 och funnit att kunskapsklyftan mellan de majoritetssvenska barnen och barnen med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund är chockerande (för att inte säga overkligt) hög samt att den därtill har växt dramatiskt under de senaste åren och dessutom fortsätter att växa.
   
   Faktum är att Sverige är det västland och i-land på jorden som uppvisar de allra största skillnaderna vad gäller betyg och skolresultat, övergången mellan olika skolformer, genomströmningsnivån samt kunskaps- och färdighetsnivåerna (d v s läsning, räkning, naturkunskaper o s v) mellan elever med svensk bakgrund och elever med utländsk (och fr a utomeuropeisk) bakgrund, vilket konkret innebär att den svenska skolan och det svenska utbildningsväsendet i stort misslyckas allra mest i världen (d v s fullständigt) bland de rika, industrialiserade, urbaniserade och moderna länderna vad beträffar det kompensatoriska uppdraget.
   
   Detta statistiska faktum är högst sannolikt åtminstone en stor förklaring till att Sverige sedan 10-15 år tillbaka plågas av en synnerligen hög förekomst av skjutningar och sprängningar då höga andelar av barnen med utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund misslyckas i grundskolan och/eller i gymnasieskolan i år efter år efter år, vilket har resulterat i ett jättelik 6-siffrig armé av tonåringar och unga vuxna som inte kommer vidare i livet då de saknar gymnasiekompetens eller har hoppat av gymnasiet och inte kommer in på högskolan.
   
   Att det går så illa för så många invandrade barn är väl måhända inte så överraskande utan det mest chockerande är att en så otroligt hög andel av andragenerationsbarnen också misslyckas kapitalt i skolan vilket till stora delar kan förklaras med den extrema svenska skolsegregationen, som i sin tur är en spegelbild av den likaledes extrema svenska bostadssegregationen. Det ska påminnas om att 40-45% av landets barn och unga numera har någon slags utländsk och fr a utomeuropeisk bakgrund, vilket innebär att det handlar om en väldigt hög andel barn och unga som under ett visst år slås ut från skolans värld. Det ska slutligen också sägas att allltför många majoritetssvenska elever också misslyckas i skolan och fr a gäller det den svenska arbetarklassens och lägre medelklassens barn.
   
   ”Nästan hälften av 15-åringarna som har utländsk bakgrund kan inte läsa och räkna på en grundläggande nivå, enligt den senaste Pisa-mätningen.
   
   – Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger Sveriges Lärares ordförande Anna Olskog.”
   
   https://www.vilarare.se/amneslararen-svenska-sprak/fokus/larmsiffror-avslojar-skolans-stora-spraksvek
   
   Raset i den senaste Pisa-mätningen skickade chockvågor genom Skolsverige. Att en fjärdedel av 15-åringarna saknar grundläggande kunskaper i matematik och läsförståelse, enligt den internationella undersökningen, beskrevs som en kunskapskollaps.
   
   Nu visar Ämneslärarens granskning av tidigare opublicerad statistik att Pisa-resultaten är än mer alarmerande för elever som har utländsk bakgrund. I den här elevgruppen är det inte var fjärde – utan nästan varannan – 15-åring som saknar grundläggande kunskaper i alla de tre ämnesområden som Pisa testar.
   
   Enligt Pisa-mätningen från 2022 var det hela 45 procent av eleverna med utländsk bakgrund som inte nådde upp till nivå 2 i läsförståelse – en basnivå som är nödvändig för fortsatt lärande.
   
   En lika stor andel – 46 procent respektive 45 procent – av eleverna med utländsk bakgrund låg under samma basnivå i matematik och naturvetenskap.
   
   Jämfört med Pisa 2015 har klyftan vidgats mellan elever med inhemsk respektive utländsk bakgrund – i den sistnämnda gruppen ingår elever som antingen är födda utomlands eller är födda i Sverige med föräldrar från ett annat land. Mönstret är detsamma i så väl läsförståelse som matematik och naturvetenskap.
   
   Trenden är allvarlig men inte förvånande, enligt Anders Jakobsson, professor i utbildningsvetenskap vid Malmö universitet. Han har följt svenska elevers resultat sedan den första Pisa-undersökningen 2000.
   
   Redan 2009 varnade han för att resultaten för de lägst presterande eleverna sjönk radikalt. Då syntes det tydligt att den svenska skolan inte längre lyckades lyfta de elever som hade det svårast.
   
   – Den negativa trenden har inte vänt sedan dess. Tvärtom är tendensen att den ökar. Det är mycket, mycket allvarligt, säger Anders Jakobsson.
   
   Anna Smit är lärare i matematik och NO på Särlaskolan som ligger i ett socioekonomiskt utsatt område i Borås. Där har runt 70 procent av eleverna utländsk bakgrund. Hon anser att det är uppenbart att skolan inte klarar att kompensera för elevers skilda förutsättningar.
   
   – Det är katastrofalt. Lärare och skolans personal går på knäna i dag. Vi hade behövt mer resurser och helt andra möjligheter att dela upp elever i mindre grupper. I dag hamnar alla i mitt klassrum, oavsett behov, språkkunskaper, hemförhållanden och svårigheter. Det är omöjligt att nå alla, säger Anna Smit.
   
   Enligt Skolverket är en förklaring bakom Pisa-skillnaderna att en del utlandsfödda elever har gått kortare tid i svensk skola. Men även när elever som inte är födda i Sverige undantas så kvarstår ett rejält gap mellan elever med inhemsk bakgrund och elever som är födda i Sverige men har föräldrar från ett annat land.
   
   Att elever med utländsk bakgrund i högre utsträckning kommer från socioekonomiskt svagare hem kan inte heller förklara hela resultatskillnaden mellan elevgrupperna.
   
   Carina Mood, som är professor i sociologi vid Stockholms universitet och som forskat om skolgången för barn och unga med utländsk bakgrund, pekar ut språket som en tredje möjlig orsak.
   
   – Att man har ett annat hemspråk än svenska och ofta går i skolor där många talar samma hemspråk gör att man omges mycket mindre av svenska, trots att man själv är född i Sverige. En svagare språkutveckling gör troligen också att man presterar sämre i andra ämnen, säger Carina Mood.
   
   Läraren Anna Smit ser också språket som en tung förklaring. Många av hennes elever, som inte har svenska som förstaspråk, har inte bara svårt att förstå ämnesbegrepp utan även vardagsord i undervisningen.
   
   – Har du inte läsförståelsen kommer du inte att klara matten eller naturkunskapen heller. Utan språket finns det inga möjligheter. Svenskan är A och O, säger Anna Smit.
   
   Att elever allt oftare möter klasskamrater med liknande socioekonomisk och etnisk bakgrund är avgörande för att förstå Pisa-raset för de svagast presterande eleverna, enligt Anders Jakobsson.
   
   Den ökade skolsegregationen har lett till att runt 20–25 procent av skolorna i dag kan definieras som lågpresterande, utifrån deras låga Pisa-resultat. Det är skolor som har en högre andel elever med utländsk bakgrund och elever med särskilda behov. Samtidigt har de en lägre andel behöriga lärare, en relativt hög läraromsättning och otillräckliga stödresurser.
   
   Skolmiljöerna präglas av lägre förväntningar på elevernas prestationer och undervisningen håller inte den kvalitet som skulle behövas, enligt Anders Jakobsson.
   
   – Svenska lärare jobbar så hårt de kan utifrån de resurser de har, men för att vända resultaten måste vi slå sönder den här strukturen som gör att vi har så många lågpresterande skolor, säger han.
   
   Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog ser också Pisa-klyftan som ett tydligt bevis för att det svenska skolsystemet är trasigt och måste reformeras.
   
   – Lärare kan inte ensamma kompensera för ett skolsystem som är felbyggt. Det här är förödande. Svensk skola sviker alldeles för många barn, säger hon.
   
   Ska likvärdigheten öka måste staten återta ansvaret för skolan och vinst- och marknadsskolan fasas ut, enligt Anna Olskog. Hon efterlyser också maxtak för klasstorlekar och välkomnar att lärares tid för undervisning, planering och uppföljning ska regleras.
   
   – Det här borde ha rättats till i går. Tiden är övermogen. Det här skolmisslyckandet skapar utsatthet, utslagning och orättvisor. För många barn är det här förlorade år, säger Anna Olskog.
   
   I höst ska nya Pisa-siffror presenteras. Enligt Anders Jakobsson finns det inget som tyder på ett trendbrott.
   
   – Risken är att de här sifforna blir det nya normala. Sverige var en gång i tiden världsledande på det kompensatoriska uppdraget. Tyvärr kan jag inte se att vi är på väg tillbaka dit.