3c9c401cac15c17e81f57743b2ccbdbc1a5dbc12Fear not — it's unlikely that the hot dog combo will increase in price anytime soon.
Fear not — it's unlikely that the hot dog combo will increase in price anytime soon.
51f0d0e98b3611f06c23fd50397ed1f93a30521fSocialdemokraterna vill bygga fler studentbostäder, göra tandvård och kollektivtrafik avgiftsfri för unga och stoppa vad partiet beskriver som Moderaternas hyreschock. Paketet presenterades på en pressträff under måndagen av Anders Ygeman och Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter. Socialdemokraterna vill uppföra 10 000 nya studentbostäder, öronmärka en större del av hyresbeståndet åt unga och säger nej till […]
Socialdemokraterna vill bygga fler studentbostäder, göra tandvård och kollektivtrafik avgiftsfri för unga och stoppa vad partiet beskriver som Moderaternas hyreschock.
Paketet presenterades på en pressträff under måndagen av Anders Ygeman och Elfva Barrio, förbundsordförande för S-studenter. Socialdemokraterna vill uppföra 10 000 nya studentbostäder, öronmärka en större del av hyresbeståndet åt unga och säger nej till marknadshyror.
– Alla unga ska ha möjlighet att plugga vidare, börja jobba och nå sina drömmar, menar Anders Ygeman.
Till det kommer avgiftsfri tandvård och kollektivtrafik för unga, samt ett traineeprogram för nyexaminerade vars utformning ännu inte är klar.
– Vi har ett tydligt besked till Sveriges studenter. Det ska gå att påbörja sitt vuxna liv i Sverige, sa Elfva Barrio på pressträffen.
dd9917a087ef5f709e1c4ea20b8093549c2c840aSD-ledaren Jimmie Åkesson har krävt ett offentligt svar på i vilket ”exceptionellt läge” KD-ledaren kan säga ja till en S-ledd regering. Men KD har inga planer på ett särskilt offentligt klarläggande. KD-ledaren Ebba Busch och SD-ledaren tog i söndags en fika för att tala ut. Efteråt gjorde Åkesson ett inlägg på X. Han vill att […]
SD-ledaren Jimmie Åkesson har krävt ett offentligt svar på i vilket ”exceptionellt läge” KD-ledaren kan säga ja till en S-ledd regering.
Men KD har inga planer på ett särskilt offentligt klarläggande.
KD-ledaren Ebba Busch och SD-ledaren tog i söndags en fika för att tala ut.
Efteråt gjorde Åkesson ett inlägg på X. Han vill att Busch gör ett offentligt klarläggande om vad hon menar med att hon i ett ”exceptionellt läge” skulle kunna tänka sig säga ja till en S-ledd regering om Tidöpartierna förlorat sin majoritet i valet.
”Det behöver redas ut innan jag fortsatt kan låna ut min och Sverigedemokraternas trovärdighet till Kristdemokraterna. Och det behöver redas ut offentligt, inte i ett slutet rum mellan fyra ögon.”, skriver Åkesson.
I KD-lägret fanns på måndagsförmiddagen inga planer på att göra något särskilt offentliga klarläggande i frågan. Där är inställningen att Busch dagligen pratar om hur hon kämpar för att Tidöpartierna ska vinna valet.
En ”skärmytsling”
Moderatledaren Ulf Kristersson har pekat ut Tidöpartiernas tydliga regeringsalternativ som ett starkt kort i valrörelsen, eftersom S-ledaren Magdalena Andersson inte sagt vilka partier hon vill ha regeringssamarbete med.
– Den här skärmytslingen förändrar inte vår grundläggande enighet, säger han.
Åkesson tycker däremot att Busch genom att inte tydligt avvisa ”regeringsinviter från vänster” gjort Centerns ”imaginära mittenalternativ relevant helt i onödan.”
Han tycker också att S-ledaren fått en möjlighet att slippa prata om Vänsterpartiet, som krävt ministerposter för att stödja en S-ledd regering.
Dålig strategi?
”Det är, som jag ser det, en dålig strategi. Möjligen bra för KD, men dålig för laget”, skriver Åkesson.
KD har gått framåt i opinionsmätningarna jämfört med valresultatet 2022, medan SD backat och riskerar att förlora sin position som största högerparti till M.
Åkesson pekar i sitt inlägg på X ut flera frågor där SD och KD skiljer sig åt.
”Det finns naturligtvis många fler skillnader mellan våra partier, men ovanstående är några av de mest intressanta för väljare som står och väger mellan SD och KD”, skriver han.
SD-ledaren har tidigare även uppmanat borgerliga väljare att inte slänga bort sina röster genom att stödrösta på Liberalerna om L ligger under 3,5 procent i opinionsmätningarna tio dagar före valet, det vill säga på torsdag.
Ledarna för Tidöpartierna har sedan tidigare planerat åtminstone ett gemensamt framträdande innan valdagen och haft onsdag som möjligt datum.
I sitt sommartal i lördags sade Jimmie Åkesson att han inte känner sig ”trygg att gå med i en sådan här situation” innan KD ger tydliga besked i regeringsfrågan.
7d40b7e1eb068697717f7ccac4a3ca7d682199dbUndergroundexplosionen av noisepop, shoegaze, slackerrock och grunge ekade genom andra hälften av åttiotalet och in i det tidiga nittiotalet. Den gitarrbaserade musiken peakade och oljud från båda sidorna av Atlanten satte lyssnare i trans. Sedan hände något. Teodor Stig-Matz blir lycklig av Simon Reynolds nya bok ”Still in a dream”.
Undergroundexplosionen av noisepop, shoegaze, slackerrock och grunge ekade genom andra hälften av åttiotalet och in i det tidiga nittiotalet. Den gitarrbaserade musiken peakade och oljud från båda sidorna av Atlanten satte lyssnare i trans. Sedan hände något. Teodor Stig-Matz blir lycklig av Simon Reynolds nya bok ”Still in a dream”.
1dec4ea2eb3d40a6bcf53f13323562e42a02f318Under förra veckan uppmättes temperaturer uppåt 51 grader i delar av Irak, Iran och Kuwait. Perioderna med extremhetta blir allt längre i regionen. De senaste årtiondena har antalet dagar med temperaturer på 50 grader eller mer flerdubblats.
Under förra veckan uppmättes temperaturer uppåt 51 grader i delar av Irak, Iran och Kuwait. Perioderna med extremhetta blir allt längre i regionen. De senaste årtiondena har antalet dagar med temperaturer på 50 grader eller mer flerdubblats.
515b24b7430ab8191d7b35dd58f43359065e37aeOmni återstartar sin nyhetspodd, med samma starttid som Radio Aftonbladet. Omnis chefredaktör Markus Gustafsson förnekar att det blir tuff konkurrens i Schibstedhuset.
I morse klockan 06.30 återstartade Omni sin nyhetspodd som legat i dvala i tre år. Omni Podd ska leverera tio minuters nyhetssammanfattning varje vardagsmorgon – och har samma starttid som…
ba3a433bb899d5ae9d4ff1f9d346a74464334032South Florida meteorologist John Morales expressed the sentiment — but not in 2026, as posts suggested.
South Florida meteorologist John Morales expressed the sentiment — but not in 2026, as posts suggested.
b52e395b3d84b7866a38093e44c357b3a30aeb9cThe Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […]
The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera.
Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra.
Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”.
Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt.
”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad:
”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.”
Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln:
”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon.
Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj.
– Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram:
– Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett.
I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”.
Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet.
– Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray.
– Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet.
Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska och trycktes i en brittisk tidning.
– Det var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184b52e395b3d84b7866a38093e44c357b3a30aeb9cTITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska och trycktes i en brittisk tidning. – Det var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
d1b96638082bd8944cad617e8aa19aa7cad1849a40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, amerikanska historikern Robin D. G. Kelley, sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet vara lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en engelsk tidning. – [Brevet] var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […]
The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera.
Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra.
Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”.
Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt.
”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad:
”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.”
Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln:
”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon.
Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj.
– Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram:
– Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett.
I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”.
Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet.
– Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray.
– Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet.
Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning.
– Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184b52e395b3d84b7866a38093e44c357b3a30aeb9cTITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska och trycktes i en brittisk tidning. – Det var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
d1b96638082bd8944cad617e8aa19aa7cad1849a40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, amerikanska historikern Robin D. G. Kelley, sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet vara lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en engelsk tidning. – [Brevet] var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
d1b96638082bd8944cad617e8aa19aa7cad1849aThe Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska […]
The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera.
Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra.
Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”.
Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt.
”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad:
”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.”
Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln:
”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon.
Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, amerikanska historikern Robin D. G. Kelley, sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj.
– Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram:
– Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet vara lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett.
I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”.
Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet.
– Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray.
– Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet.
Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en engelsk tidning.
– [Brevet] var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184b52e395b3d84b7866a38093e44c357b3a30aeb9cTITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska och trycktes i en brittisk tidning. – Det var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
d1b96638082bd8944cad617e8aa19aa7cad1849a40b680f4814be884385c384ae8714b3309c60184TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar, undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner såsom Angela Davis (tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello, med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, amerikanska historikern Robin D. G. Kelley, sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet vara lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en engelsk tidning. – [Brevet] var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.
TITLE: Öppet brev till iranska fångar kritiseras – undertecknare drar tillbaka sina namn DESCRIPTION: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två […] CONTENT: The Guardian publicerade häromveckan ett öppet brev i solidaritet med iranska politiska fångar. Brevet är undertecknat av flera framträdande vänsterpersoner som Angela Davis (själv tidigare politisk fånge), Mumia Abu-Jamal (nuvarande politisk fånge), Ruth Wilson Gilmore, Michael Löwy, Judith Butler, Walden Bello med flera. Brevets budskap är att det iranska folket är ”fast mellan de två saxbladen”: den islamiska republiken å ena sidan och USA:s och Israels krig å den andra. Författarna beskriver Irans motstånd mot USA-imperialismen som ”ihåligt” eller ”falskt” och kritiserar landets styre, ”som påstår sig motverka imperialistisk makt, samtidigt som de använder sig av samma dominanslogik och dess system för fängslande, tortyr och avrättning”. Brevet har väckt stor debatt, inte minst på sociala medier. Återkommande i kritiken är att brevet likställer Iran med världens ledande imperialistmakt. ”Felet med saxen ligger inte bara i att dess blad är olika långa. Det ligger i att bilden framställer angriparen och den angripna som parallella källor till samma fara, vilket utplånar den historia och hierarki som förbinder dem”, skriver den indiske historikern och marxisten Vijay Prashad: ”[USA-imperialismen] är den kraft som har omringat Iran, ödelagt regionen, beväpnat Israel, infört sanktioner mot en hel befolkning och nu bringat krig till iranskt territorium.” Den palestinska författaren Susan Abulhawa kritiserar också brevets likställande av Iran, som driver ”en existentiell antiimperialistisk kamp”, med den amerikansk-israeliska axeln: ”Detta är en helt orättvis framställning av vad som i verkligheten är en djupgående maktassymetri”, skriver hon. Efter den kraftfulla motreaktion brevet väckt har fem av undertecknarna dragit tillbaka sina namn: den irakiske författaren Sinan Antoon, den amerikanske historikern Robin D. G. Kelley, den sudanesiska professorn Nisrin Elamin samt Columbiaprofessorerna Rashid Khalidi och Nadia Abu El-Haj. – Jag har tagit bort mitt namn från brevet som påstods vara ett uttalande om antiimperialistisk solidaritet med politiska fångar. Det var mitt misstag, säger Robin D. G. Kelley i en inspelad film på Instagram: – Omständigheterna under vilka vi ombads att underteckna brevet var lite skumma. Det som publicerades var inte exakt det jag ursprungligen hade sett. I ett inlägg på X, som numera är borttaget, skriver Nisrin Elamin: ”Mitt namn står inte längre på brevet och borde aldrig ha stått där från början. Jag håller inte med om innehållet eller om det sätt på vilket mitt namn lades till i brevet, och anser att den likställning som görs mellan Israel och Iran är skadlig och helt felaktig”. Flera, däribland Vijay Prashad, har även ifrågasatt huruvida Mumia Abu-Jamal verkligen skrev under brevet. – Det finns väldigt få personer som står i direkt kontakt med Mumia, och jag tvivlar på att någon faktiskt fick honom att ta del av det slutgiltiga utkastet och skriva under det. Det finns något riktigt fult här, säger han i en intervju med den amerikanska politiska kommentatorn Briahna Joy Gray. – Jag skulle vilja utmana de personer som faktiskt skrivit brevet att visa mig bevis på att Mumia och de andra har undertecknat det. Vi vet inte vem som har författat det här brevet. Prashad påpekar även att det öppna brevet skrevs på engelska, publicerades på engelska, och trycktes i en brittisk tidning. – Brevet var faktiskt feladresserat. Det var inte riktat till iranska politiska fångar. Det här är egentligen riktat till västerländska liberaler i en tid då folk tappar tron på Trumps krig, säger Vijay Prashad i en intervju med BreakThrough News.