Tornevall Networks

Socialdemokraterna lovar väljarna att stoppa vårdkoncerner att ge förtur mot betalning. De vill se en lag som hindrar personer med privat sjukförsäkring att tränga undan andra.

Om S får väljarnas mandat vill de skärpa tonen mot privata vårdaktörer. Det meddelar partiledare Magdalena Andersson och gruppledare Lena Hallengren på en pressträff på fredagen.

Partiet kommer att förbjuda privata vårdgivare i den offentligt finansierade sjukvården från att kunna ge förtur genom privata sjukvårdsförsäkringar om patienter med större behov trängs undan.

Partiet vill lagstifta om att vårdgivare inte ska blanda försäkringspatienter och skattefinansierad vård och ge försäkringspatienter företräde.

Enligt siffror från Svensk försäkring som bland annat SVT rapporterat om tidigare har omkring 800 000 svenskar privat sjukförsäkring.

Hur omfattande problemet med undanträngning är kan de inte svara på vid pressträffen men menar att det är ett problem att det byggs ett parallellt system.

– Det har samtidigt blivit en sänkt finansiering av den offentliga vården med Tidöpartierna. Vi vill ha en sjukvård som är så bra så att ingen känner behov av en privat sjukvårdsförsäkring, säger Magdalena Andersson.

S vill också avskaffa utomlänstaxan, det som kallas nätläkartaxan.

– Nätläkarbolagen ska inte heller ska kunna maximera sin vinst genom att välja enkla besök, säger Lena Hallengren.

En damm har brustit i Tibet, vilket ökar risken för ytterligare översvämningar, enligt uppgifter från Nepal. Samtidigt uppges risken ha minskat för att en sjö, med bråte och lera, som skapats efter lervågen i Himalaya ska svämma över.

En damm har brustit i Tibet och polisen uppmanar räddningsarbetare att söka sig till säkerhet. Tidigare kom uppgifter om att en sjö med bråte och lera som skapats efter lervågen i Himalaya riskerar att svämma över av nya regnfall. Kina har nu stoppat räddningsinsatserna i området.

En damm har brustit i Tibet och polisen uppmanar räddningsarbetare att söka sig till säkerhet. Tidigare kom uppgifter om att en sjö med bråte och lera som skapats efter lervågen i Himalaya riskerar att svämma över av nya regnfall. Kina har nu stoppat räddningsinsatserna i området.

Vi har inget fredsparti i Sveriges riksdag idag.

Det är en obekväm sanning men den måste sägas. Vi lever i en tid då bomber faller över civila, en tid när folkrätten försvagas och en tid när militära lösningar allt oftare presenteras som den enda vägen framåt, i detta saknar Sverige en tydlig politisk kraft som sätter fred, nedrustning och självständighet främst. Vi har en stark tradition av fredsarbete och en växande fredsrörelse i Sverige, det bör vi värna om.

Under de senaste åren har världen bevittnat ett av de mest dokumenterade övergreppen mot en civilbefolkning i modern tid. Vi har sett barn, journalister och sjukvårdspersonal mördas och ett helt samhälle ödeläggas inför våra ögon. Världens första livesända folkmord. Samtidigt har stora delar av den politiska makten i väst valt en linje där principer om mänskliga rättigheter och folkrätt gång på gång får ge vika för geopolitiska intressen.

Men detta handlar inte bara om Gaza. Det handlar om vilken roll Sverige vill spela i världen.

Samtidigt som Sverige har blivit medlem i Nato har vi övergett en säkerhetspolitisk tradition som präglat vårt land i över 200 år. En tradition som byggde på alliansfrihet, självständighet och ambitionen att stå utanför stormakternas krig.

Den politiken var inte perfekt. Den var aldrig fri från motsägelser. Men den gav Sverige ett handlingsutrymme. Den bidrog till att Sverige kunde föra en mer självständig utrikespolitik än många andra små stater. Den politiken kastades bort på mycket kort tid.

Medlemskapet i Nato drevs igenom utan den breda folkliga diskussionen som ett sådant historiskt vägval borde ha krävt. Därefter slöts Defense Cooperation Agreement (DCA-avtalet) med USA. Ett avtal som ger amerikansk militär tillgång till svenska baser och svenskt territorium, där svensk lag inte gäller de amerikanska styrkorna. Vi fick höra att detta skulle göra Sverige säkrare.

Men säkerhet handlar inte bara om fler vapen, fler soldater och fler militära samarbeten. Säkerhet handlar också om att kunna stå självständigt, att undvika att bli en bricka i stormakternas konflikter och om att ha möjlighet att säga nej när krigspolitiken trappas upp. Säkerhet handlar även om sammanhållning och solidaritet.

Ett land som blir en del av en militärallians blir också en del av alliansens konflikter. Det är en verklighet som Sverige nu måste förhålla sig till.

Natoanhängare säger att medlemskapet skyddar oss. Men de vägrar ofta att diskutera den andra sidan av frågan, nämligen att ett svenskt territorium som används för en stormakts militära intressen också kan bli en måltavla i en framtida konflikt.

Fred byggs genom diplomati, internationell rätt, nedrustning och genom länder som vågar stå upp för principer även när det är politiskt obekvämt. Det är här den svenska politiken har misslyckats.

Vi ser samma mönster gång på gång. Politiker som talar högt om demokrati och mänskliga rättigheter när det passar men blir tysta när allierade bryter mot samma principer. Vi ser en dubbelmoral där vissa människors liv väger tyngre än andras.

Det är därför vi behöver se oss i spegeln och säga som det är. Vi har inget fredsparti i Sveriges riksdag idag.

Visst finns det enskilda politiker som ibland höjer rösten. Det finns företrädare som kräver sanktioner, vapenvila eller större respekt för folkrätten. Men det finns inget parti som konsekvent driver en politik för fred, nedrustning och militär självständighet.

Oppositionen har i stora delar accepterat samma grundpremisser som regeringen. Skillnaderna handlar ofta om taktiken, inte om riktningen. Frågan är inte längre om Sverige ska militariseras, utan hur snabbt och i vilken omfattning. Men människor har rätt att kräva mer av sina politiker.

Demokratin kan inte bygga på att människor ständigt tvingas acceptera politik de egentligen motsätter sig, bara för att alternativet påstås vara eller är värre.

Utan människors krav på förändring, upphör politiken att utvecklas.

De största samhällsförändringarna kan vi av historien lära oss inte kommer uppifrån. De har kommit när människor organiserat sig, när folkrörelser vuxit fram och när vanliga människor vägrat acceptera att världen måste fortsätta som den gör.

Så var det när arbetarrörelsen kämpade för demokratiska rättigheter. Så var det när fredsrörelsen kämpade mot kärnvapen och kapprustning. Så har det alltid varit när människor tillsammans har förändrat historien.

Makten förändras inte för att den plötsligt blir övertygad. Makten förändras när människor underifrån kräver något annat. Vi behöver åter bygga en stark fredsrörelse i Sverige.

En rörelse som vågar säga nej till krig som politiskt verktyg. En rörelse som kräver att Sverige åter blir en röst för fred, diplomati och nedrustning. En rörelse som vägrar acceptera att vår säkerhet ska byggas genom att vi binds allt hårdare till stormakters konflikter. En röst som kräver utträde ur Nato.

Vi har inget fredsparti i riksdagen idag.

Då måste fredsrörelsen byggas utanför riksdagen.

Det är upp till oss.

Kamal El SalimOrdförande, Förbundet Tillsammansskapet

Bostadsbristen och segregationen i Sverige blir allt värre. Bostäder betraktas idag som en handelsvara som ska ge vinst, istället för att ses som en mänsklig rättighet. De allmännyttiga kommunala bostadsbolagen måste sedan 2011 enligt lag drivas enligt affärsmässiga principer. 

Ännu i början av 2000-talet beskrevs de övergripande bostadsmålen på följande sätt: “Alla ska ges förutsättningar att leva i goda bostäder till rimliga kostnader, i en stimulerande och trygg miljö inom långsiktigt hållbara ramar”.

Idag beskrivs målen istället som“långsiktigt väl fungerande bostadsmarknader där konsumenternas efterfrågan möter ett utbud av bostäder som svarar mot behoven”. 

2025 uppgav 127 kommuner att de har bostadsbrist. Hyresgästföreningen skrev i sin rapport Räkna med bostadsbrist från samma år att det enligt deras beräkningsmodell saknas totalt 110.000 bostäder i Sverige. För att bygga bort bostadsbristen skulle det behöva byggas nästan 50.000 bostäder per år. Störst är bristen i Sveriges mest befolkningstäta kommuner: i Stockholm skulle det behövas 7.500 nya bostäder varje år, följt av 5.500 i Göteborg och 3.700 i Malmö.

Men att bara bygga nytt löser inte heller bostadsbristen. De nybyggda lägenheterna är för dyra. Under de senaste åren har det rapporterats om lägenheter som står utan hyresgäst. Det hänvisas till avfolkning i kommuner som boven – men även i kommuner där bostadsbristen är stor står hyreslägenheter tomma.

Det är hyresnivåerna i nybyggda lägenheter som är problemet. Det bekräftas av att köerna i många kommuner är längre till det äldre beståndet, där hyrorna är lägre. Enligt SCB var den genomsnittliga hyran för en trea i Sverige 2024 8.641 kronor, för en nybyggd trea var den genomsnittliga hyran 12.177 kronor. 

Hyreshöjningarna i nybyggnation har dessutom skenat. De senaste åren har vi sett de högsta hyreshöjningarna på länge. Sedan 2024 har den genomsnittliga höjningen varit över 4 procent. På tio år har hyrorna höjts med över 30 procent. I nybyggnation gick hyrorna mellan 2023 och 2024 upp hela 13,2 procent.

Läs mer om Kommunisterna i valet på val.kommunisterna.org

Två anhållna för människorov i Kinna, Säpo inleder förundersökning efter hot mot Mohamsson, äldre man anhållen för hot och grovt vapenbrott och krigsförbrytaren Ratko Mladic är död.

När Socialdemokraterna allt oftare accepterar SD:s språk och problemformuleringar har hela det politiska mittfältet förskjutits. Som socialdemokrat i hjärtat tänker jag rösta på mitt parti – men inte tiga om en utveckling som gjort att människor beskrivs som problem.

De har dödat lärare och elever, knivhuggit personer på gatan och fått barn att skada sig själva. Allt för en tänkt publik på nätet. Dagens ETC kan visa hur minst 16 gärningsmän eller misstänkta – unga män, pojkar och en flicka – som gripits sedan 2021 kan kopplas till den nya memeterrorismen – där grovt våld är content och gärningsmän kopierar gärningsmän som kopierar gärningsmän. Det senaste är skoldådet i Fagersta, där en 17-årig flicka mördades.

Av Max Gustafson