Det mullrar just nu i miljonprogramsområdena när en revolution i det tysta möjligen håller på att äga rum bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund vilka mobiliserar sig som aldrig förr för att rösta bort Kristerssons regering och SD:
Jakob Ohlsson uppmärksammar på sin hemsida att förtidsröstandet ser ut att närmast explodera i miljonprogramsområdena. Konkret tyder det på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund är på god väg att gå kvinna/man ur huse i detta val och därmed bryta den negativa trenden vad gäller det annars mycket låga valdeltagandet inom denna väljargrupp. Eftersom allt tyder på att invånarna med utomeuropeisk bakgrund fortfarande röstar massivt rött och framför allt på S så borgar detta i sin tur för en jordskredsseger för S’s del.
I 2022 års val röstade endast runt 55% av invånarna med utomeuropeisk bakgrund, vilket var en rejäl nedgång jämfört med 2018 års val då det handlade om 64%. Det rekordlåga valdeltagandet bland invånarna med utomeuropeisk bakgrund, som framför berodde på att andragenerationarna röstskolkade i mycket hög utsträckning, gjorde inte minst att Tidöpartierna tog hem 2022 års val. Bland majoritetssvenskarna är valdeltagandet omvänt skyhögt och om bara majoritetssvenskarna (liksom invånarna med nordisk och europeisk bakgrund) hade rösträtt i årets val så tyder en del på att Tidöpartierna återigen skulle segra.
Så om detta stämmer – det vill säga att invånarna med utomeuropeisk bakgrund håller på att rösta som aldrig förr just nu – så är det inget annat än en kombinerad karma- och bumerangeffekt ”av Guds nåde”.
Invånarna med utomeuropeisk bakgrund har drabbats allra hårdast av SD:s så kallade paradigmskifte inom migrations- och integrationspolitiken och det är därför fullt förståeligt att denna väljargrupp, som annars i så hög grad avstår från att rösta överhuvudtaget, nu är på god väg att rösta som aldrig förr. För att tala klarspråk så ser det just nu ut som att borgerlighetens intima samarbete med SD har resulterat i en historisk massmobilisering av miljonprogramsområdenas invånare vilka i skrivande stund antagligen redan har avgjort valutgången till oppositionens och S’ fördel.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/jak.jpg
https://fortidsrostning.jakobohlsson.se
”Efter fyra avslutade dagar hade 540 750 förtidsröster registrerats, mot 374 290 vid samma tidpunkt 2022. Bara räknat i antal är ökningen 44,5 procent. Justerat för att antalet röstberättigade har förändrats är den 39,6 procent. 15 dagar före valdagen, låg Botkyrka 95 procent över 2022, Södertälje 87 procent, Malmö 76 procent och Eskilstuna 141 procent, räknat per röstberättigad. Täby låg 27 procent över, Danderyd 28 och Vellinge 12.
Det går förstås att hitta nästan vilken politisk berättelse som helst i sex handplockade kommuner, så jag testade något annat lite mer systematiskt. Polisens lista för 2025 innehåller 65 utsatta och särskilt utsatta områden. Jag lade dem ovanpå valkartan. Det gav 230 valdistrikt där minst halva ytan överlappar ett av polisens områden, med knappt 280 000 röstberättigade. Sedan kopplade jag varje distrikt till den närmaste publika förtidsröstningslokalen inom kommunen och viktade lokalens volym efter antalet röstberättigade. Analysen kan områdesfördela 98 procent av den mottagna volymen och omfattar samtliga 6 312 valdistrikt.
Jag jämförde sedan med tre kontrollgrupper: borgerliga urbana valdistrikt, socioekonomiskt starka områden i samma län och de fem välbärgade kommunerna Täby, Danderyd, Lidingö, Vellinge och Lomma. På jämförelsesidan för områdesgrupper visar modellen 58,6 mottagna röster per 1 000 röstberättigade i de utsatta områdena vid D−15. År 2022 var motsvarande siffra 31,2. Ökningen är 87,8 procent. För den modellerbara riksvolymen är ökningen 37,9 procent. När båda jämförs med sin egen nivå 2022 ligger mottagningstakten i utsatta områden alltså 36,2 procent över rikets. De mest borgerliga valdistrikten ligger 2,9 procent under rikstrenden. Den socioekonomiska kontrollen ligger 2,9 procent över. De fem välbärgade kommunerna ligger 9,5 procent under.”
