En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Sverige har blivit mindre demokratiskt. Det visar en ny rapport som redogör för hur Tidöregeringen har förskjutit gränserna under sin tid vid makten. – Det blir ganska tydligt att om någon med mer autokratiska ambitioner än vad vi har sett hittills i Sverige skulle komma till makten så finns det ju väldigt många möjligheter, säger Anette Novak som är medförfattare till rapporten.
Sverige har blivit mindre demokratiskt. Det visar en ny rapport som redogör för hur Tidöregeringen har förskjutit gränserna under sin tid vid makten. – Det blir ganska tydligt att om någon med mer autokratiska ambitioner än vad vi har sett hittills i Sverige skulle komma till makten så finns det ju väldigt många möjligheter, säger Anette Novak som är medförfattare till rapporten.
Slutspurter ändrar sällan mycket, missnöjda regeringar växer inte, och Liberalerna ligger på två procent. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser tre skäl som pekar åt samma håll. Högern förlorar sannolikt valet – det menar Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet. – Sammantaget är det alltså en väldig uppförsbacke för […]
Slutspurter ändrar sällan mycket, missnöjda regeringar växer inte, och Liberalerna ligger på två procent. Jonas Hinnfors, professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet, ser tre skäl som pekar åt samma håll.
Högern förlorar sannolikt valet – det menar Jonas Hinnfors, professor emeritus i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
– Sammantaget är det alltså en väldig uppförsbacke för Tidöpartierna. Lägger man ihop alla de här sätten att se på opinionsutvecklingen ser det ut som att Tidöpartierna inte kommer att få majoritet, säger Hinnfors till Morgon-Tidningen.
Osäkra väljare kan avgöra
Tidöpartierna hoppas på att de osäkra väljarna ska rösta höger. Men den gruppen brukar sällan leverera.
Valforskningen har följt slutspurterna ända sedan 1968, och rörelserna den sista månaden håller sig oftast mellan en halv och en procentenhet per parti. De tar dessutom ut varandra: när ett parti på Tidösidan vinner väljare är det ofta från ett annat parti i samma läger.
– Det är kanske inte så många som står och väger mellan ett rödgrönt parti och ett Tidöparti, säger Hinnfors.
Regeringsbetyget pekar åt samma håll. En sittande regering behöver en övervikt på femton till sjutton enheter nöjda väljare för att växa – något som hänt två gånger sedan mätningarna började, 1985 och 2010.
Ingen effekt av ”kramen”
Avgörande blir ändå Liberalerna, som i början av veckan låg strax över två procent i sammanvägningarna. Den uppmärksammade kramen mellan Ulf Kristersson och Simona Mohamsson har inte gett någon effekt i opinionen.
– Vi ser ingen effekt av att Liberalerna skulle stärkas i relation till läget i vintras, säger Hinnfors.
Inför 2022 räddades partiet av moderata stödröster efter tydliga hintar från Kristersson. Något motsvarande har inte kommit i år.
– Det skulle i så fall vara om Kristersson väldigt nära inpå valet säger att man för Guds skull ska stödrösta. Men det finns ju också en risk. Det värsta som kan hända en stödröstare är att man stödröstar och partiet man stöder får 3,99 procent, menar Hinnfors.
Samtidigt påpekar han att en Tidöförlust inte automatiskt ger ett tydligt maktskifte. Regeringen faller, men vad som kommer i stället är öppet.
I Dagens Nyheters nya ledarpodd ”Armstrong & Sokolnicki” ska den politiska redaktören Amanda Sokolnicki försöka få komikern och ”På Spåret”-vinnaren Kirsty Armstrong att bli liberal igen. – Det kan hon fetglömma, säger Kirsty Armstrong, som för Dagens ETC berättar om sin politiska resa, och vad hon lutar åt att rösta på i höstens val.
I Dagens Nyheters nya ledarpodd ”Armstrong & Sokolnicki” ska den politiska redaktören Amanda Sokolnicki försöka få komikern och ”På Spåret”-vinnaren Kirsty Armstrong att bli liberal igen. – Det kan hon fetglömma, säger Kirsty Armstrong, som för Dagens ETC berättar om sin politiska resa, och vad hon lutar åt att rösta på i höstens val.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: 16-årig flicka död efter strypsex DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: Strypsex bland unga ökar – 16-årig flicka dog DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: 16-årig flicka död efter strypsex DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: Strypsex bland unga ökar – 16-årig flicka dog DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Kommunpolitikerna i Sundsvalls och Timrå är på väg att sälja ut det kommunala bolaget Torsboda Industrial Park AB till Google. I industriparken – ett 214 hektar stort kalhygge i Torsboda, Timrå kommun, vill Google bygga ett elintensivt datacenter för AI-beräkningar. Det uppges kunna ge 500 jobb. Den 17 augusti röstade kommunfullmäktige i Sundsvall och Timrå […]
Kommunpolitikerna i Sundsvalls och Timrå är på väg att sälja ut det kommunala bolaget Torsboda Industrial Park AB till Google. I industriparken – ett 214 hektar stort kalhygge i Torsboda, Timrå kommun, vill Google bygga ett elintensivt datacenter för AI-beräkningar. Det uppges kunna ge 500 jobb.
Den 17 augusti röstade kommunfullmäktige i Sundsvall och Timrå ja till försäljningen, men det innebär inte att den affären är klar, bland annat ska en återköpsklausul i köpeavtalet omförhandlas. Köpeskillingen är drygt 911 miljoner kronor. Google ska även lösa bolagets lån från kommunerna på 286 miljoner kronor och stå för samhälls- och infrastrukturinvesteringar för uppskattningsvis 924 miljoner kronor.
Torsboda industripark står tom. Foto: Torsboda Industrial Park
Googles planerade anläggning har ett elbehov som i en första fas ligger på 650 megawatt och en möjlig utbyggnad till 1000 megawatt. På längre sikt beräknas elbehovet till 1800–2000 megawatt (effekt anges i watt och beskriver hur mycket el som används vid ett visst tillfälle).
Sveriges högsta elförbrukning vintern 2025/26 inträffade den 12 januari i år och var omkring 24.800 megawatt per timme, enligt Svenska kraftnät. Ett uttag på 2000 megawatt per timme motsvarar drygt åtta procent av hela Sveriges förbrukning under den timmen. Ett stort kärnkraftverk har en effekt på 1000 till 1500 megawatt.
Om 2000 megawatt används dygnet runt under ett helt år blir energimängden 17,5 TWh (terrawattimmar). Sverige använde 134,2 TWh under 2025 (Ekonomifakta/SCB). Ett konstant uttag på 2000 MW skulle därmed motsvara ungefär 13 procent av Sveriges nuvarande årliga elanvändning.
Det här har fått finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), ansvarig för regeringens finansiering av ny kärnkraft, att kalla Google till ett möte den 17 september. Syftet är att få dem att bidra till utbyggnaden av ny kärnkraft.
Det finns i dag ingen statlig kontroll över elanvändningen i Sverige. Svenska kraftnät lägger sej inte i vad elen ska användas till eller vem som behöver den. Det enda Google behöver göra för att få el är att teckna avtal med elleverantören, tillika nätägaren EON, som ägs av tyska energikoncernen E.On SE.
Torsboda Industrial Park AB bildades 2022 och ägs av Sundsvall och Timrå kommuner tillsammans. Företaget skulle bli en del av den gröna omställningen och förvärva, äga, sälja, bebygga och förvalta fastigheter för näringslivets behov och infrastruktur för tillväxt inom Sundsvallsregionen. Syftet var att skapa förutsättningar för en sysselsättningsintensiv storskalig etablering med mellan 2000 och 4000 arbetstillfällen. Först hoppades kommunerna att Volvo Cars skulle bygga en batterifabrik i Torsboda men Volvo Cars valde Göteborg, och sedan blev det ingenting av där heller. Sedan kom kinesiska PTL och skulle bygga en batterifabrik med 1900 anställda, med då sa statliga Inspektionen för strategiska produkter (ISP) nej av säkerhetsskäl.
Torsboda Industrial Park AB har inga anställda. 2025 gjorde företaget en förlust med 10 miljoner och om företaget inte säljs kommer de båda kommunerna att få pumpa in ett antal miljoner för bolagets löpande kostnader, bland annat pågående investeringar i vatten och avlopp. Samtidigt behöver både Timrås och Sundsvalls kommuner få in pengar.
I Sundsvalls kommunfullmäktige var Vänsterpartiets fem ledamöter de enda som röstade nej till affären, övriga 65 röstade ja. I Timrå röstade sex ledamöter nej och 30 ledamöter, däribland Vänsterpartiets, ja. Nejrösterna kom från två politiskt obundna (tillhörande det nybildade Norrlandspartiet), samt Timråpartiet och Sverigedemokraterna.
Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
Sanna Hill befann sig på en central position i den högerextremistiska mediesfären i nästan 20 år – fram till avhoppet. Nu berättar hon för Journalisten om livet inne på Nya Tider, Exakt24 och Frihetsnytt. ”Jag har sett den ryska påverkansoperationen med egna ögon.”
Lördagen den 8 augusti blev Sanna Hills avhopp från den högerextrema rörelsen offentligt. I en lång intervju med Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius berättade hon att den utlösande faktorn för…
Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC.
I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.”
I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter.
– Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet?
En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”.
– Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt?
– Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig.
Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”?
– Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut.
Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare?
– Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen.
Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon.
– Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna.
Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor.
– Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem.
Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar.
– Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor.
Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan?
– En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel.
Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar…
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.