En mer redaktionell vy: AI-analyser först som bakgrundsläsning, därefter kategorins artiklar presenterade som i en nyhetsöversikt med versionshistorik kvar.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: 16-årig flicka död efter strypsex DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
TITLE: Strypsex bland unga ökar – 16-årig flicka dog DESCRIPTION: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter. CONTENT: Strypsex kan ha lett till en 16-årig flickas död. Flickan flögs medvetslös till sjukhus i Sydney, och avled två dygn senare. Både i Australien och Sverige visar rapporter att strypsex bland unga ökar – och nu kräver allt fler att techbolag och porrföretag tar sitt ansvar. – Vi kan inte låta den här typen av innehåll nå barn ofiltrerat, säger Zandra Kanakaris, generalsekreterare på organisationen 1 000 möjligheter.
Kommunpolitikerna i Sundsvalls och Timrå är på väg att sälja ut det kommunala bolaget Torsboda Industrial Park AB till Google. I industriparken – ett 214 hektar stort kalhygge i Torsboda, Timrå kommun, vill Google bygga ett elintensivt datacenter för AI-beräkningar. Det uppges kunna ge 500 jobb. Den 17 augusti röstade kommunfullmäktige i Sundsvall och Timrå […]
Kommunpolitikerna i Sundsvalls och Timrå är på väg att sälja ut det kommunala bolaget Torsboda Industrial Park AB till Google. I industriparken – ett 214 hektar stort kalhygge i Torsboda, Timrå kommun, vill Google bygga ett elintensivt datacenter för AI-beräkningar. Det uppges kunna ge 500 jobb.
Den 17 augusti röstade kommunfullmäktige i Sundsvall och Timrå ja till försäljningen, men det innebär inte att den affären är klar, bland annat ska en återköpsklausul i köpeavtalet omförhandlas. Köpeskillingen är drygt 911 miljoner kronor. Google ska även lösa bolagets lån från kommunerna på 286 miljoner kronor och stå för samhälls- och infrastrukturinvesteringar för uppskattningsvis 924 miljoner kronor.
Torsboda industripark står tom. Foto: Torsboda Industrial Park
Googles planerade anläggning har ett elbehov som i en första fas ligger på 650 megawatt och en möjlig utbyggnad till 1000 megawatt. På längre sikt beräknas elbehovet till 1800–2000 megawatt (effekt anges i watt och beskriver hur mycket el som används vid ett visst tillfälle).
Sveriges högsta elförbrukning vintern 2025/26 inträffade den 12 januari i år och var omkring 24.800 megawatt per timme, enligt Svenska kraftnät. Ett uttag på 2000 megawatt per timme motsvarar drygt åtta procent av hela Sveriges förbrukning under den timmen. Ett stort kärnkraftverk har en effekt på 1000 till 1500 megawatt.
Om 2000 megawatt används dygnet runt under ett helt år blir energimängden 17,5 TWh (terrawattimmar). Sverige använde 134,2 TWh under 2025 (Ekonomifakta/SCB). Ett konstant uttag på 2000 MW skulle därmed motsvara ungefär 13 procent av Sveriges nuvarande årliga elanvändning.
Det här har fått finansmarknadsminister Niklas Wykman (M), ansvarig för regeringens finansiering av ny kärnkraft, att kalla Google till ett möte den 17 september. Syftet är att få dem att bidra till utbyggnaden av ny kärnkraft.
Det finns i dag ingen statlig kontroll över elanvändningen i Sverige. Svenska kraftnät lägger sej inte i vad elen ska användas till eller vem som behöver den. Det enda Google behöver göra för att få el är att teckna avtal med elleverantören, tillika nätägaren EON, som ägs av tyska energikoncernen E.On SE.
Torsboda Industrial Park AB bildades 2022 och ägs av Sundsvall och Timrå kommuner tillsammans. Företaget skulle bli en del av den gröna omställningen och förvärva, äga, sälja, bebygga och förvalta fastigheter för näringslivets behov och infrastruktur för tillväxt inom Sundsvallsregionen. Syftet var att skapa förutsättningar för en sysselsättningsintensiv storskalig etablering med mellan 2000 och 4000 arbetstillfällen. Först hoppades kommunerna att Volvo Cars skulle bygga en batterifabrik i Torsboda men Volvo Cars valde Göteborg, och sedan blev det ingenting av där heller. Sedan kom kinesiska PTL och skulle bygga en batterifabrik med 1900 anställda, med då sa statliga Inspektionen för strategiska produkter (ISP) nej av säkerhetsskäl.
Torsboda Industrial Park AB har inga anställda. 2025 gjorde företaget en förlust med 10 miljoner och om företaget inte säljs kommer de båda kommunerna att få pumpa in ett antal miljoner för bolagets löpande kostnader, bland annat pågående investeringar i vatten och avlopp. Samtidigt behöver både Timrås och Sundsvalls kommuner få in pengar.
I Sundsvalls kommunfullmäktige var Vänsterpartiets fem ledamöter de enda som röstade nej till affären, övriga 65 röstade ja. I Timrå röstade sex ledamöter nej och 30 ledamöter, däribland Vänsterpartiets, ja. Nejrösterna kom från två politiskt obundna (tillhörande det nybildade Norrlandspartiet), samt Timråpartiet och Sverigedemokraterna.
Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
Hur kunde pojken som dömdes ut som ”lågt begåvad” och ”sen i utvecklingen” få högsta betyg i gymnasiet? Och vad hade hans berömda farmor med saken att göra? Nu hävdar Roland Paulsen att själva föreställningen om begåvning är en fälla: IQ-tester, skolan och jakten på individuell framgång riskerar att göra oss dummare. – Något som definitivt avbegåvar oss är fattigdom.
Sanna Hill befann sig på en central position i den högerextremistiska mediesfären i nästan 20 år – fram till avhoppet. Nu berättar hon för Journalisten om livet inne på Nya Tider, Exakt24 och Frihetsnytt. ”Jag har sett den ryska påverkansoperationen med egna ögon.”
Lördagen den 8 augusti blev Sanna Hills avhopp från den högerextrema rörelsen offentligt. I en lång intervju med Dagens Nyheters reporter Niklas Orrenius berättade hon att den utlösande faktorn för…
Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC.
I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.”
I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter.
– Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet?
En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”.
– Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt?
– Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig.
Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”?
– Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut.
Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare?
– Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen.
Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon.
– Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna.
Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor.
– Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem.
Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar.
– Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor.
Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan?
– En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel.
Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den.
– Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar…
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar… Läs hela artikeln på journalisten.se
TITLE: ”Skönhetsindustrins falska påståenden blev ett kaninhål” DESCRIPTION: Sjuåringar med full hudvårdsrutin, 19-åringar som gör botox, Ozempic-kroppens världsherravälde – och en feminism som tappat stinget. Journalisten Annie Croona skrev boken Optinoja ur frustration över samtidens accelererande skönhetshets, och för att försöka förstå den. CONTENT: – Jag fick övertyga min redaktör och förläggare för att få kalla den Optinoja. Det är vanskligt med ett så oetablerat ord. Men det är ett najs ord som klingar bra tycker jag, och jag sökte efter ett begrepp som kan rama in situationen, säger Annie Croona, till vardags reporter på Dagens ETC. I boken definierar hon begreppet som att sträva efter perfektion, att försöka optimera varje detalj i utseendet. ”En besatthet av att hela tiden bli vackrare, eller kanske snarare att fortsätta åtgärda det man anser behöver åtgärdas.” I tio kapitel ger hon övertygande bevisning för diagnosen hon ställer på samtiden. Det handlar, förstås, om algoritmer och sociala medier, om hudvårdsindustrin, ungdomsdyrkan, fast fashion, ätstörningar, skönhetsingrepp. Hon intervjuar, gör en egen enkätundersökning, plöjer forskning och berättar om egna, också svåra, erfarenheter. – Det här är ett ämne jag har burit på länge, funderat mycket på. Också rent personligt: hur kan det komma sig att jag bryr mig så mycket, att så många kvinnor lägger så mycket tid – och pengar – på utseendet? En stor fråga, och en ingång till ämnet för henne, var varför feminismen, som hon uppfattar det, har backat och inte adresserar problemen med samtidens ”hyperideal”. – Idag anses det nästan feministiskt att göra vad man vill med sitt utseende. Jag ser att skönhetshetsen eskalerar, men det är inte som att oron eskalerar. Den diskrepansen stressade mig mycket. Små små flickor blir sjuka, och Hollywood är helt absurt just nu med folk som svälter ihjäl. Varför ökar inte oron i samma takt? – Det jag kunde göra var att förstå lite mer och berätta om vad jag lärt mig. Och det du förstått, ditt svar, är ”det är kapitalismen, stupid”? – Ja, så kan man verkligen sammanfatta det. Jag argumenterar för att kapitalismen har varit grunden till det här hela tiden. Vi har haft skeva utseendeideal även innan sociala medier, innan influencers, det pekar på att det inte bara är digitala kanalers fel, även om de förstärker allt. Vi har en spridning av visuellt innehåll med fokus på kroppar och utseende som inte funnits förut. Är du inte rädd att brandtalen mot kapitalismen ska skrämma bort vissa läsare? – Det tänkte jag förstås på. Men det var inte så att jag hade bestämt min analys i förväg, utan det var verkligen vad jag såg när jag läste in mig: men gud, här kommer pengarna igen. Som när hon upptäcker hur skönhetsindustrin i praktiken kan påstå vad som helst i sin marknadsföring. Minigranskningen av skönhetsbolagen var det roligaste rent journalistiskt, säger hon. – Det började när jag såg att ett stort skönhetskonto hade skrivit att ett visst serum ”kan backa åldrandet”. Det är ju ett väldigt starkt påstående. Jag blev så jävla nyfiken på vad de baserar det på, började läsa på om produkten och gick ner i ett slags kaninhål där jag ville lära mig allt om vad de får säga och vad de säger. Och blev ganska chockad över hur slappt det är. Varför är det inte hårdare? When it comes down to it så är det väldigt mycket att man inte vill utmana pengarna. Hon hoppas att många kvinnor ska läsa. Särskilt unga: ”optinojan är ingen naturlag”, skriver hon till dem i boken. Men hoppas också få läsning, medhåll eller mothugg, från äldre kvinnor. – Kanske också kvinnor som är 40–50, framförallt om man är någon sorts offentlig person. Kvinnor som jobbar med tv är extremt utsatta. De ser sig själva hela tiden, de får väldigt mycket kommentarer, inte minst av arga män, och vet samtidigt att deras värde var störst, enligt vår tids logik, när de kanske var 27. Att vara programledare och 37, 47, och få botoxreklam i varje hörn. Samtidigt som man kanske har en tonårsdotter man inte vill skicka dåliga ideal till. Den gruppen är väldigt intressant, jag vill gärna höra från dem. Annie Croona har suttit i TV4:s Nyhetsmorgon med sin bok, ingen dålig exponering. Men hon gissar att valet att bara skriva om kvinnors utseendenoja kan väcka frågor och invändningar. – Det görs många inslag om looksmaxxing för killar, jag hade säkert fått större genomslag om jag skrivit en bok om det. Det är stort fokus på manlighet och manliga frågor just nu i media och politiken. Men utseendehetsen är fortfarande mycket mer omfattande för kvinnor. Vad tänker du om hur svenska medier rapporterar om – eller bidrar till – optinojan? – En kompis såg min medverkan i Nyhetsmorgon och noterade att inslaget presenterades av företag som säljer hudvård och vitaminer. Det är ju lite ironiskt. Men bortsett från vilken reklam man väljer att ge utrymme till så handlar det kanske framförallt om hur man tar sig an frågan. Jag kan tycka att medierna inte tagit ämnet på tillräckligt stort allvar, och att det borde finnas ett större intresse av att skildra effekterna och granska de ekonomiska incitament som ligger bakom situationen. Jag skulle verkligen vilja se fler kritiska genomgångar av skönhetsföretag och influencers, till exempel. Optinoja. Hur utseendet tog över kvinnors liv och priset vi betalar är utgiven på Verbal förlag.
Centerpartiet vill utvidga skyddet mot SLAPP-processer och Vänsterpartiet vill ändra avbildningsförbudet så att journalister åter ska kunna fotografera skyddsobjekt. Det visar Reportrar utan gränsers valenkät.
I valenkäten som Reportrar utan gränser presenterar idag bedyrar samtliga åtta riksdagspartier pressfrihetens betydelse, men när det gäller konkreta förslag spretar beskeden.
Vänsterpartiet är det enda parti som vill ändra avbildningsförbudet som gjort att flera journalister som filmat eller fotat skyddsobjekt har fällts.
Centerpartiet är ensamt om ett uttryckligt krav på att det befintliga skyddet mot SLAPP-processer ska utvidgas till rent svenska tvister. Miljöpartiet vill stärka skyddet men preciserar inte om det även ska omfatta sådana tvister. Flera andra partier är öppna för förändringar, men vill först utvärdera vilket skydd EU:s nya direktiv ger. Sverigedemokraterna anser att dagens skydd är tillräckligt.
– Väljarna har rätt att veta vilka partier som är beredda att gå från principförklaringar till konkreta beslut. Det som är positivt är att den regering som tillträder efter valet vet att partierna vill stärka pressfriheten. Nu behövs det bara enas om konkreta förslag på hur det ska göras, säger Erik Larsson, talesperson på Reportrar utan gränser Sverige, i en kommentar.
Users on both sides of the political aisle have shared miscaptioned media related to Trump and his administration.
Users on both sides of the political aisle have shared miscaptioned media related to Trump and his administration.
Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar. Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes […]
Inför årets val är den svenska väljarkåren mer heterogen än någonsin tidigare med avseende på etnicitet/kultur, språk, religion och så vidare samtidigt som vi i Sverige fortfarande nästan helt saknar siffror på hur invandrar- och minoritetsväljarna röstar.
Totalt har över en tredjedel av alla invånare någon slags utländsk bakgrund om även de som är inrikes födda med en utrikes född (och en inrikes född) förälder inkluderas och bland invånarna som är 18-49 år gamla handlar det om 40-45%.
Bland de yngre väljarna med utländsk bakgrund har de allra flesta utomeuropeisk bakgrund – över en tredjedel av alla invånare som är 18-49 år gamla har utomeuropeisk bakgrund – medan väljarna som har nordisk och europeisk bakgrund dominerar bland de äldre väljarna som har utländsk bakgrund och särskilt bland väljarna som är över 65 år gamla.
Två av de största väljargrupperna med utländsk och utomeuropeisk bakgrund är dels väljarna med muslimsk bakgrund och dels väljarna med subsaharisk afrikansk bakgrund och dessa båda grupper överlappar också delvis med varandra.
Sverige är antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med en kulturell muslimsk bakgrund bredvid Frankrike och Bulgarien och det kan numera handla om 12-13% av totalbefolkningen liksom om 20% (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen. Vidare är Sverige antagligen det land i västvärlden som härbärgerar den högsta andelen invånare med subsaharisk afrikansk bakgrund efter USA, Frankrike och Storbritannien och det handlar om minst 3,5% liksom om mer än dubbelt så mycket (eller till och med mer än så) bland den yngre delen av befolkningen.
Inför årets val har den muslimska gruppen Mosaiq samt föreningen Afrosvenskarnas riksorganisation var för sig frågat de olika riksdagspartierna om hur de förhåller sig till dessa båda väljargrupper med avseende på exempelvis arbetet mot diskriminering. Mosaiq och Afrosvenskarnas riksorganisation har sedan publicerat varsin sammanställning (och återigen var för sig) som är tänkt att vägleda de muslimska respektive afrosvenska väljarna inför den 13 september.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/foku.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/ind.jpg
Mosaiq kommer i sin sammanställning fram till att V och MP värnar om muslimers rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Vad gäller de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned. Afrosvenskarnas riksorganisation kommer i sin tur fram till att V och MP värnar om afrosvenskars rättigheter allra mest och därefter kommer S och C. Och vad beträffar de fyra Tidöpartierna så hamnar L högst upp medan SD hamnar längst ned.
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/2.jpg
https://tobiashubinette.wordpress.com/wp-content/uploads/2026/08/j-data.jpg
Afrosvenskarnas riksorganisation har också frågat de olika partierna om hur de ställer sig till jämlikhetsdatafrågan, det vill säga att börja samla in statistik om exempelvis hur de olika invandrar- och minoritetsväljarna röstar genom anonyma och frivilliga undersökningar, och återigen sticker V och MP ut då de båda är för att Sverige börjar praktisera jämlikhetsdata.
Det råder med andra ord en stark samstämmighet mellan de båda sammanställningarna och det går att tänka sig att V och MP och därefter S och C värnar om samtliga väljare med framför allt utomeuropeisk bakgrund allra mest bland riksdagspartierna – det vill säga dessa fyra partier värnar också allra mest om även latinamerikaners, sydasiaters och sydost- och östasiaters rättigheter allra mest.
Vad gäller de olika partiernas förhållningssätt till de fem nationella minoritetsgrupperna slutligen så har ingen mig veterligen försökt att sammanställa en sådan översikt men det går att tänka sig att V, MP, S och C antagligen också värnar om judarnas, romernas, samernas, tornedalingarnas och sverigefinnarnas rättigheter allra mest i jämförelse med Tidöpartierna.
Kristdemokraterna går till val på att höja pensionen för dem som föder barn. Men notan skickas till studenterna som blir av med sin pensionsrätt. Än en gång får kvinnor betala för den ekonomiska ojämställdheten.
Kristdemokraterna går till val på att höja pensionen för dem som föder barn. Men notan skickas till studenterna som blir av med sin pensionsrätt. Än en gång får kvinnor betala för den ekonomiska ojämställdheten.
