Inom hemtjänsten talar många anställda så dålig svenska att det utgör ett allt större problem för de kanske sköraste människorna i vårt land. De gamla och sjuka. SR har gjort en enkät som drygt 200 av Sveriges kommuner besvarat. Bristande kunskaper i svenska utgör ett allt större problem, både för brukar och för vårdare. Även […]
Content
Inom hemtjänsten talar många anställda så dålig svenska att det utgör ett allt större problem för de kanske sköraste människorna i vårt land. De gamla och sjuka.
SR har gjort en enkät som drygt 200 av Sveriges kommuner besvarat. Bristande kunskaper i svenska utgör ett allt större problem, både för brukar och för vårdare.
Även den obegåvade borde inse att kunskaper i svenska borde vara legio när man ska jobba inom ett yrke där man dagligen hanterar gamla och sjuka människor. De kanske allra sköraste människorna i vårt land. Tyvärr fungerar det inte så, men det borde det göra.
2019 lämnade SD in en motion i riksdagen (2019/20:549) om just språkkrav för personal inom äldrevården.
Efter rapportering om stora språkförbistringar inom äldreomsorgen över hela landet behövs ett nationellt grepp för att komma till rätta med detta
Socialminister Lena Hallengren (S) besvarade motionen med bl.a. följande ord:
Språkkunskaper och förmåga att kommunicera både muntligt och skriftligt är en grundförutsättning för att personalen ska kunna utföra arbetet inom äldreomsorgen på ett säkert sätt
På traditionellt manér skulle det tillsättas en utredning. Det är drygt två år sedan motionen lämnades in och frågan besvarades. Idag kunde vi åter höra hur dåliga kunskaper i svenska är vanligt på den svenska arbetsmarknad där gamla och sjuka är målgruppen.