ENERGIFÖRSÖRJNING. Tjeckien ska sluta helt med kolkraft år 2033, aviserar landets nya regering. I dess första avsiktsförklaring lyfts i stället en kärnkraftssatsning fram, skriver SvD bakom betalvägg. I dagsläget står kolkraftverk för nästan hälften av Tjeckiens elförsörjning. Två kärnkraftverk med totalt sex reaktorer står för ungefär en tredjedel och detta är tänkt att utökas med […]
Content
ENERGIFÖRSÖRJNING. Tjeckien ska sluta helt med kolkraft år 2033, aviserar landets nya regering. I dess första avsiktsförklaring lyfts i stället en kärnkraftssatsning fram, skriver SvD bakom betalvägg.
I dagsläget står kolkraftverk för nästan hälften av Tjeckiens elförsörjning. Två kärnkraftverk med totalt sex reaktorer står för ungefär en tredjedel och detta är tänkt att utökas med nya reaktorer.
När man lyssnar på svenska Miljöpartister och andra politiker samt många svenska journalister kan man tro att kärnkraften är en utdöende teknik, men om man höjer blicken över den svenska debatthorisonten så blir bilden an annan. Enbart i Europa är 55 nya reaktorer på gång, och organisationer som IEA, IPCC, WMO och numera även EU beskriver ny kärnkraft som en nödvändighet och globalt vinner kärnkraften stadigt mark.
Till detta kommer planerna på små modulära reaktorer, SMR, där också svenska företag aktivt deltar i utvecklingen. Först med driftsättning verkar Kina vara, 2022. Värme genom SMR prognoseras 2024, avancerad SMR-drift i Kanada 2026.
SMR Kärnkraftsreaktor Bild från Blykalla
Tio nya reaktorer är under uppbyggnad eller planering i närområdet runt Östersjön. Ytterligare ett femtontal nya reaktorer är på gång i de östeuropeiska länderna och Turkiet. Även i Frankrike och Storbritannien aviseras ett dussintal nya reaktorer.
Tyskland, Belgien, Schweiz, Nederländerna och Spanien har tagit beslut om att fasa ut kärnkraften. Det är svårt att se hur det ska gå till utan att öka växthusgasutsläppen.
I kontrast till dessa länder finns Frankrike, med 56 reaktorer på 61 370 MW i drift och 70 procent av elen från kärnkraften. Trots en del politiska utsagor om att dra ner på kärnkraften uppmanade den franska regeringen nyligen energijätten EDF att planera för sex nya EPR-reaktorer, alltså den tredje generationens tryckvattenreaktorer, att förverkligas inom femton år. Detta utöver långtidsprojektet Flamanville 3, där den senaste prognosen är driftsättning 2023. Frankrike har en uttalad ambition att fortsätta framstå som en ledande kärnkraftsnation.
Ryssland har 31 reaktorer i drift i den europeiska delen. Åtta nya är i olika bygg- och projekteringsstadier för att tas i drift under 2020-talet, sex under 2030-talet och ytterligare tre utan tidsspecificering.
Belarus tog sin första reaktor i drift så sent som i november i fjol och en andra är långt på väg. Ukraina har femton reaktorer i drift, nybyggen är inte aktuella. Turkiet har sina fyra första reaktorer på gång för att tas i drift under 2020-talet.
Sammanfattat har Europa för närvarande 166 reaktorer i drift, medan 55 är under byggande eller aktiv projektering. Även om många av dessa 55 byggs för att ersätta äldre reaktorer är det svårt att med normalt språkbruk beskriva kärnkraften som utdöende. Tio av de nya reaktorerna (Olkiluoto 3, Hanhikivi 1, Leningrad II-3 och II-4 och de sex polska reaktorerna) kan som sagt sägas höra till Sveriges närområde.
En intressant markering gör WMO:s (alltså FN-organet Meteorologiska världsorganisationen) generalsekreterare Petteri Taalas i en bok som han häromveckan gav ut på finska, Ilmastonmuutos ilmatieteilijän silmin (”Klimatförändringen med en klimatforskares ögon”). Det avgörande enligt honom är att stegvis hitta ersättning till de fossila bränslena, som i dag fortfarande utgör 85 procent av världens energianvändning.
I det tvekar Petteri Taalas inte om kärnkraftens centrala roll. Han nämner att till exempel den nedsmutsning av luften som följer med kolkraften, liksom arbetet i kolgruvorna, har förorsakat död och sjukdom av en helt annan magnitud än kärnkraften: ”I det här avseendet har känslor styrt beslutsfattandet mer än fakta.”
Även Sverige uppmärksammas: ”En energipolitik, där reglerna hela tiden ändras, är gift för investerarna. Det har vi sett bland annat i Sveriges förhållande till kärnkraften. Tysklands beslut att avstå från kärnkraften har för sin del lett till ökad användning av kolkraft och naturgas och har ökat utsläppen. Det är skäl att fråga sig vad som är det större onda. Klimatförändringen eller de osannolika risker som hör ihop med kärnkraften”, skriver Petteri Taalas.
Second Opinion
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.