Tornevall Networks

← Back to feed

Varför är det krig i Ukraina?

Permalink
Published: 2022-03-09 17:20:00
Discovered: 2022-03-09 21:30:07
Hash: 82f76b5cc90aed3ae85f62e31ff5e734012d47c7
https://petterssonsblogg.se/2022/03/09/__trashed/
Description
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
Content
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

President för Ryska Federationen Vladimir Putin

Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

– Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

– Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen.

Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner.

När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet.

– Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre.

Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.

Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg

Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.

Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.

Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.

Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.

Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.

Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.

-Pettersson säger att det är inte ens fel när två träter men huvudansvaret vilar på Vladimir Putin som hävdar nävrätten precis som en gangster och traditionen i Tsar-Ryssland, Sovjetunionen och Ryssland som inte blivit världen största land genom att vara snälla…

Nato har gräns mot Ryssland vid Lettland, Estland och Norge. Det är löjligt av Putin att påstå att jättelandet är hotat av det…

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
History (4 versions shown )

Changes

From 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 19:19:06) hash: 3ae575767b228a0a7b00c2c262a79a0f2c0f86e6
To 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 21:30:07) hash: 82f76b5cc90aed3ae85f62e31ff5e734012d47c7
Title
Varför är det krig i Ukraina?
Description
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
Content
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. President för Ryska Federationen Vladimir Putin Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm. Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd.  Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon. Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015. – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet.  Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”. Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen. Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner. När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet. – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.     2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre. Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland. Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för
From 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 18:33:08) hash: 9e638657d2152d8d1ebfc41dbe36593c6c089c6b
To 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 19:19:06) hash: 3ae575767b228a0a7b00c2c262a79a0f2c0f86e6
Title
Varför är det krig i Ukraina?
Description
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
Content
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. President för Ryska Federationen Vladimir Putin Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm. Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd.  Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon. Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015. – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet.  Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”. Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen. Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner. När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet. – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.     2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre. Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland. Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för
From 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 18:23:08) hash: 9b587c0ae6236009bb2f88137470d94cf70e7109
To 2022-03-09 17:20:00 (discovered: 2022-03-09 18:33:08) hash: 9e638657d2152d8d1ebfc41dbe36593c6c089c6b
Title
Varför är det krig i Ukraina?
Description
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
Content
HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. President för Ryska Federationen Vladimir Putin Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm. Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd.  Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon. Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015. – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet.  Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”. Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen. Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner. När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde nationens Ukrainas självständighet. – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.     2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre. Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland. Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.Måndagen den

Versions

  1. 2022-03-09 17:20:00
    Discovered: 2022-03-09 21:30:07 Hash: 82f76b5cc90aed3ae85f62e31ff5e734012d47c7
    Title:
    Varför är det krig i Ukraina?
    Description:
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
    Content
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

    President för Ryska Federationen Vladimir Putin

    Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

    – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

    Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

    Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

    Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

    – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

    Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

    Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen.

    Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner.

    När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet.

    – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

    2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre.

    Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.

    Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg

    Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.

    Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.

    Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

    För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

    Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.

    Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

    I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.

    Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.

    Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.

    -Pettersson säger att det är inte ens fel när två träter men huvudansvaret vilar på Vladimir Putin som hävdar nävrätten precis som en gangster och traditionen i Tsar-Ryssland, Sovjetunionen och Ryssland som inte blivit världen största land genom att vara snälla…

    Nato har gräns mot Ryssland vid Lettland, Estland och Norge. Det är löjligt av Putin att påstå att jättelandet är hotat av det…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
  2. 2022-03-09 17:20:00
    Discovered: 2022-03-09 19:19:06 Hash: 3ae575767b228a0a7b00c2c262a79a0f2c0f86e6
    Title:
    Varför är det krig i Ukraina?
    Description:
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
    Content
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

    President för Ryska Federationen Vladimir Putin

    Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

    – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

    Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

    Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

    Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

    – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

    Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

    Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen.

    Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner.

    När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet.

    – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

    2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre.

    Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.

    Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg

    Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.

    Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.

    Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

    För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

    Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.

    Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

    I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.

    Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.

    Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.

    -Pettersson säger att det är inte ens fel när två träter men huvudansvaret vilar på Vladimir Putin som hävdar nävrätten precis som en gangster och traditionen i Tsar-Ryssland, Sovjetunionen och Ryssland som inte blivit världen största land genom att vara snälla…

    Nato har gräns mot Ryssland vid Lettland, Estland och Norge. Det är löjligt av Putin att påstå att jättelandet är hotat av det…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
  3. 2022-03-09 17:20:00
    Discovered: 2022-03-09 18:33:08 Hash: 9e638657d2152d8d1ebfc41dbe36593c6c089c6b
    Title:
    Varför är det krig i Ukraina?
    Description:
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
    Content
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

    President för Ryska Federationen Vladimir Putin

    Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

    – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

    Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

    Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

    Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

    – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

    Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

    Den gällande europeiska freds- och säkerhetsordningen etablerades 1975 genom Helsingforsakten och institutionaliserades 1990 genom Parisstadgan och OSSE:s etablering i Wien 1993. Sovjetunionen upplöste sig själv 1991 liksom Warszawapakten samma år. Allt skedde i enlighet med den gemensamma säkerhetsordningen som skyddar allas suveränitet och territoriella integritet. Regelverket skyddar således även Ryssland och dess säkerhetsintressen. Ukraina, Belarus och Kazakstan slöt dessutom ett särskilt säkerhetsavtal 1994 (det så kallade Budapestmemorandumet) med Ryssland, Storbritannien och USA i utbyte mot att de nya staterna gav upp sina kärnvapen.

    Samtliga tio element i Helsingforsakten ger samma säkerhetsgarantier för Ryssland som för alla andra medlemmar i OSSE. Det unika med Ryssland är att landet, utan att vara hotat eller angripet, själv har brutit mot alla dessa tio statuter och även mot det särskilda avtalet om att respektera Ukrainas territoriella integritet. Att förstå att Ryssland har betett sig så illa är nödvändigt. Att ha förståelse för beteendet är däremot orättfärdigt. Och att ge efter och avveckla den existerande freds- och säkerhetsordningen vore ett historiskt misstag av episka dimensioner.

    När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde Ukrainas självständighet.

    – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

    2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre.

    Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.

    Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg

    Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.

    Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.

    Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

    För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

    Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.

    Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

    I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.

    Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.

    Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.

    -Pettersson säger att det är inte ens fel när två träter men huvudansvaret vilar på Vladimir Putin som hävdar nävrätten precis som en gangster och traditionen i Tsar-Ryssland, Sovjetunionen och Ryssland som inte blivit världen största land genom att vara snälla…

    Nato har gräns mot Ryssland vid Lettland, Estland och Norge. Det är löjligt av Putin att påstå att jättelandet är hotat av det…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
  4. 2022-03-09 17:20:00
    Discovered: 2022-03-09 18:23:08 Hash: 9b587c0ae6236009bb2f88137470d94cf70e7109
    Title:
    Varför är det krig i Ukraina?
    Description:
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen. Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt […]
    Content
    HISTORIA & UTRIKES. Rysslands angreppskrig mot Ukraina utgör brott mot FN-regler och olika avtal som Ryssland lovat följa. – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet. Flera olika domstolar kan bli aktuella för att utreda och döma misstänkta ryska krigsbrott men det finns hinder på vägen.

    President för Ryska Federationen Vladimir Putin

    Enligt internationell rätt är det inte tillåtet att militärt angripa ett annat land, däremot har alla länder rätten till självförsvar vid angrepp.

    – Ryssland bryter först och främst mot våldsförbudet, vilket finns specificerat i FN-stadgan, det står bortom allt tvivel. Ukraina har rätt till självförsvar på grund av den aggression som Ryssland nu utövar mot Ukraina. Ukraina har också rätt att begära hjälp från andra stater, och andra stater har rätt att hjälpa Ukraina, säger Carina Lamon på Centrum för operativ rätt och folkrätt vid Försvarshögskolan i Stockholm.

    Enligt Carina Lamon tillåter FN-stadgan två undantag från våldsförbudet: självförsvar vid ett väpnat angrepp och efter beslut av FN:s säkerhetsråd. 

    Förutom våldsförbudet i FN-stadgan bryter Ryssland också mot skyldigheten att lösa tvister på fredligt sätt. – Stater har även en skyldighet att, när de söker lösa tvister med andra stater, lösa dem på ett fredligt sätt, säger Carina Lamon.

    Men det finns även andra avtal som Ryssland lovat att följa men som de nu bryter. Det senaste är det så kallade Minskavtalet från 2014 och 2015.

    – Ryssland bryter mot Minsk-avtalet om Donetsk och Luhansk, slutet mellan Ukraina och Ryssland. Enligt avtalet ska Donetsk och Luhansk få självstyre inom Ukraina, men inte erkännas som egna stater, såsom Ryssland gjort, säger Katinka Svanberg, jurist och universitetslektor i internationell rätt vid Stockholms universitet. 

    Ryssland bryter också mot Budapestavtalet om säkerhetsgarantier från 1994 där Ukraina gav Ryssland sin mycket stora kärnvapenarsenal från Sovjettiden i utbyte mot billig gas och “säkerhetsgarantier mot hot eller våldsanvändning mot Ukrainas, territoriella integritet eller politiska oberoende”.

    När Sovjetunionen upplöstes hölls den 1 december 1991 en folkomröstning om självständighet då en överväldigande majoritet, c:a 90 % av alla delar av befolkningen stödde nationens självständighet.

    – Avtalet från 1994 gäller än. Ryssland har redan 2014 brutit mot det genom invasion och annektering av Krim och att lägga sig i och stödja separatisterna i Donbass, säger Katinka Svanberg.    

    2014 annekterade Ryssland den ukrainska halvön Krim och gick in med styrkor i östra Ukraina. Sedan dess har delar av ukrainska Donetsk och Luhansk kontrollerats av ryskstödda separatister med nära ekonomiska och militära band till Moskva. Det är de två områdena som Rysslands president Vladimir Putin nu har erkänt som självständiga. Han har argumenterat för att Ryssland behöver försvara de här områdena mot ukrainska angrepp, som han hävdar blivit allt värre.

    Putin vill stoppa Natos expansion österut och försäkra sig om att Ukraina blir kvar inom den ryska intressesfären. Han har krävt löften om att varken Ukraina eller andra länder, som Sverige, ska ansluta sig till Nato. Han vill också att USA och Nato måste dra tillbaka vapensystem från flera östeuropeiska länder, som han anser utgör hot mot Ryssland.

    Kriget i Ukraina – bakgrunden i nio steg

    Ukraina skakades vintern 2013–2014 av växande protester mot att den dåvarande starkt Rysslandsvänlige presidenten Viktor Janukovytj vägrade skriva under ett samarbetsavtal med EU.

    Presidentens våldsamma försök att kväsa demonstrationerna väckte stor upprördhet och ledde till att han flydde till Ryssland i februari 2014. Hela makteliten byttes ut och en ny regering, utsedd av protestaktivister, tillsattes. Att den västvänliga oppositionen tog makten vållade i sin tur vrede på ryskt dominerade Krim.

    Ryssland utnyttjade detta till att regissera en revolt och ta kontroll över halvön med soldater i omärkta uniformer. Denna ockupation övergick snart till olaglig annektering. Dessförinnan hölls en kuppartad folkomröstning, där en majoritet av invånarna påstods vilja tillhöra Ryssland i stället för Ukraina. Folkomröstningen erkändes varken av Ukraina eller väst.

    För första gången sedan andra världskriget hade därmed en europeisk stat erövrat en del av ett annat land. Omvärldens reaktioner var starka: Ryssland anklagades för brott mot folkrätten och flera internationella avtal.

    Snart ägde ett liknande förlopp rum i det ryskdominerade Donbassområdet i östra Ukraina. Myndighetsbyggnader i städer i länen Donetsk, Luhansk och Charkiv ockuperades av beväpnade män med stöd från ryska styrkor. Charkiv lyckades Ukraina behålla kontrollen över, men i Donetsk och Luhansk arrangerade separatister ”folkomröstningar” om självständighet från Ukraina.

    Delar av de två länen fungerar i dag som utbrytarrepubliker, med nära koppling till Ryssland. Vid frontlinjen sker regelbundet sammanstötningar mellan ryskstödd lokal milis och den ukrainska armén. Ryssland har stadigt förnekat inblandning i Donetsk och Luhansk och anser sig ha full rätt till Krim, med hänvisning till folkomröstningen. EU och USA ser dock inte Krim som rysk och har kontrat med ekonomiska sanktioner mot ett stort antal ryska och ukrainska politiker, militärer och företag. I slutet av 2021 hade över 13.000 människor har dödats i konflikten, däribland tusentals civila.

    I november 2021 började Ryssland samla stora trupper utmed den ukrainska gränsen. USA varnade för att en rysk invasion var förestående, men Ryssland förnekade.

    Måndagen den 21 februari erkände Vladimir Putin de ukrainska områdena Luhansk och Donetsk som självständiga och skickade vad han kallade för fredsbevarande styrkor dit.

    Torsdagen den 24 februari inledde ryska styrkor ett större angrepp mot hela Ukraina.

    -Pettersson säger att det är inte ens fel när två träter men huvudansvaret vilar på Vladimir Putin som hävdar nävrätten precis som en gangster och traditionen i Tsar-Ryssland, Sovjetunionen och Ryssland som inte blivit världen största land genom att vara snälla…

    Nato har gräns mot Ryssland vid Lettland, Estland och Norge. Det är löjligt av Putin att påstå att jättelandet är hotat av det…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168