← Back to feed

När Ryssland vällde in över Europas gränser

Permalink
Published: 2022-03-21 11:34:17
Discovered: 2022-03-21 16:09:14
Hash: 05b0029c4e4eb12c3002856dbfffebec2e190406
https://petterssonsblogg.se/2022/03/21/nar-ryssland-vallde-in-over-europas-granser/
Description
HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök. Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för […]
Content
HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök.

Ryssland under 1500, 1600 och 1700-talen

Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för hela Sverige. Om inte de svenska styrkorna hade motat bort ryssarna 1719 hade vi kanske pratat ryska idag.

Tsar Peter den store av Ryssland har gett sina styrkor ordern ”Härja och bränn” – städer, slott och gårdar längs Sveriges ostkust ska gå upp i rök, så att först Sverige och sedan tsarens andra fiender tvingas på knä, för Ryssland vill bli en fruktad stormakt.

Peter den store ärvde år 1682 tronen i Ryssland – en nation som låg långt efter Europa. Han drömde om att förvandla sitt rike till en kopia av de mäktiga staterna Österrike och Frankrike, och ett av hans första dekret öppnade dörren på vid gavel för utländska experter.

Lockade av klingande mynt och goda karriärmöjligheter flockades de snart kring hovet i Moskva.

Nederländska båtbyggare lärde ryssarna hur man byggde bra örlogsfartyg. Brittiska och tyska ingenjörer byggde kanaler, och officerare från hela Europa började forma en tidsenlig armé av Rysslands livegna bönder och konservativa adelsmän.

Ett av Rysslands största problem på 1600-talet var landets isolering. Tsarens rike förfogade inte över en enda hamn som lät ryska köpmän utnyttja Europas viktigaste seglingsrutter.

I söder härskade den osmanske sultanen över Svarta havet, och i väster kontrollerade Sverige Östersjön med sin flotta. Det var endast hamnstaden Archangelsk vid Vita havet som via den långa rutten norr om Skandinavien gav brittiska och nederländska fartyg möjlighet att handla direkt med tsarens rike. Vita havet frös emellertid på vintern och stängde Ryssland hälften av året.

Ryssland slukade sina grannar bit för bit. Ukraina, Finland och Sibirien var bara några av offren för den ryska expansionen. Under 1700- och 1800-talet lade landets regenter under sig allt land mellan Östersjön och Stilla havet och förvandlade Ryssland till en världsmakt.

Framgångar i söder, fiasko i nordväst kan den förste ryske tsarens regeringstid kort sammanfattas med. Ivan den förskräcklige erövrade stäpperna ända ner till Kaspiska havet från tatarerna, men miste å andra sidan tillgången till Östersjön och den lukrativa handeln med England. Sverige och Litauen trängde bort Ryssland från kusten och isolerade landet från omvärlden.

Sibiriens erövring ägde rum under tsar Mikael och hans son Aleksej. Drivkraften var stenrika köpmän som familjen Stroganoff, som ville kontrollera handeln med päls. Sibiriens stammar attackerades, och ryssarna förde med sig sjukdomen smittkoppor, så i slutet av 1600-talet bodde färre än 300000 personer i regionen. Landet gick därför miste om stora intäkter, trots att Europa suktade efter päls från Sibirien, spannmål och virke.

För att kunna växa behövde Ryssland en isfri hamn, så i september år 1700 angrep tsarens styrkor. Målet var svenskarnas kustfort vid Narva i dagens Estland.

Fortet belägrades av 37000 ryska soldater, men svenskarna höll ut i tre månader, tills den sjuttonårige svenske kungen kom till undsättning.

Karl XII förde sina styrkor oskadda till ryssarnas läger i skydd av en snöstorm: ”Tjock snö gjorde att fienden inte kunde se oss på fyrtio stegs avstånd. Därför blev inga av våra skadade av de ryska kanonerna, förrän vi var inne, och kort efter gav fienden sig på flykten”, skrev en svensk officer om överraskningsanfallet, som vållade panik bland ryssarna.

Slaget vid Narva blev en smärtsam läxa för tsar Peter. En rysk diplomat skrev hem från Wien, där han hade förödmjukats under förhandlingar med den svenske ambassadören: ”Mellan Sverige och Ryssland kunde det inte bli vare sig ett fördrag eller en fred, sa den svenske ambassadören. Därefter brast han ut i skratt”, skrev diplomaten.

Tsar Peter fruktade en svensk invasion efter nederlaget vid Narva, men Karl XII marscherade i stället söderut för att krossa ryssarnas allierade, Polen-Litauen, som hade angripit hans baltiska besittningar.

Det beslutet gav tsaren tid att bygga upp sin armé igen och inte minst ta reda på vilka allvarliga misstag hans styrkor hade gjort vid Narva.

Ryssarna behövde framför allt lära sig av svenskarnas långa linjer av gevärsskyttar, som inte sköt förrän de kunde se fiendens ögonvitor. Därför var de betydligt träffsäkrare än ryssarna.

Tsaren noterade även att den svenske kungen i egen person hade lett anfallet, medan den ryska arméns överbefälhavare befann sig långt från Narva och stridens hetta.

I sju år kunde Peter den store ostört återuppbygga och utbilda sin armé, medan svenskarna besegrade Polen-Litauen. Först hösten 1707 red Karl XII österut med 40000 man för att inta Moskva.

Styrkeförhållandet såg ut att vara som det brukade, för svenskarna gick från seger till seger i de första slagen. Tsaren anhöll därför om fredsförhandlingar, men hans sändebud avvisades av Karl XII med orden:

”Jag tänker förhandla med honom i Moskva”.

Peter var tvungen att byta taktik: svenskarna skulle inte hejdas på slagfältet utan genom att byar brändes och brunnar förgiftades, så att de inte fick tag i vare sig mat eller vatten under försöket att ta sig till Moskva. Den brända jordens taktik tvingade Karl att gå söderut, för att hans armé inte skulle svälta ihjäl. Snart bröt den ryska vintern ut, och kölden tog livet av tusentals utmattade svenska soldater.

Sedan blev det slaget vid Poltova i dagens Ukraina år 1709 och Sveriges tid som stormakt var över. Sverige lärde sig men Ryssland har fortsatt med mängder av krig, många erövringskrig och en hel del försvarskrig.

Ryssland/Sovjet delade upp Östeuropa med Hitler och det var en av flera anledningar till 2:a världskriget. Vi har Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Afghanistan, Tjetjenien, Moldavien, Georgien, Ukraina med flera.

När ska Ryssland lära sig uppträda civiliserat och inte som ett herrefolk?

Peter den store

Tsar Nicholas II

Joseph Stalin

Vladimir Putin

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

History (2 versions shown )

Changes

From 2022-03-21 11:34:17 (discovered: 2022-03-21 12:40:10) hash: 70009115f807ca4d987d79169772e480cb537a81
To 2022-03-21 11:34:17 (discovered: 2022-03-21 16:09:14) hash: 05b0029c4e4eb12c3002856dbfffebec2e190406
Title
När Ryssland vällde in över Europas gränser
Description
HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök. Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för […]
Content
HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök. Ryssland under 1500, 1600 och 1700-talen Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för hela Sverige. Om inte de svenska styrkorna hade motat bort ryssarna 1719 hade vi kanske pratat ryska idag. Tsar Peter den store av Ryssland har gett sina styrkor ordern ”Härja och bränn” – städer, slott och gårdar längs Sveriges ostkust ska gå upp i rök, så att först Sverige och sedan tsarens andra fiender tvingas på knä, för Ryssland vill bli en fruktad stormakt. Peter den store ärvde år 1682 tronen i Ryssland – en nation som låg långt efter Europa. Han drömde om att förvandla sitt rike till en kopia av de mäktiga staterna Österrike och Frankrike, och ett av hans första dekret öppnade dörren på vid gavel för utländska experter. Lockade av klingande mynt och goda karriärmöjligheter flockades de snart kring hovet i Moskva. Nederländska båtbyggare lärde ryssarna hur man byggde bra örlogsfartyg. Brittiska och tyska ingenjörer byggde kanaler, och officerare från hela Europa började forma en tidsenlig armé av Rysslands livegna bönder och konservativa adelsmän. Ett av Rysslands största problem på 1600-talet var landets isolering. Tsarens rike förfogade inte över en enda hamn som lät ryska köpmän utnyttja Europas viktigaste seglingsrutter. I söder härskade den osmanske sultanen över Svarta havet, och i väster kontrollerade Sverige Östersjön med sin flotta. Det var endast hamnstaden Archangelsk vid Vita havet som via den långa rutten norr om Skandinavien gav brittiska och nederländska fartyg möjlighet att handla direkt med tsarens rike. Vita havet frös emellertid på vintern och stängde Ryssland hälften av året. Ryssland slukade sina grannar bit för bit. Ukraina, Finland och Sibirien var bara några av offren för den ryska expansionen. Under 1700- och 1800-talet lade landets regenter under sig allt land mellan Östersjön och Stilla havet och förvandlade Ryssland till en världsmakt. Framgångar i söder, fiasko i nordväst kan den förste ryske tsarens regeringstid kort sammanfattas med. Ivan den förskräcklige erövrade stäpperna ända ner till Kaspiska havet från tatarerna, men miste å andra sidan tillgången till Östersjön och den lukrativa handeln med England. Sverige och Litauen trängde bort Ryssland från kusten och isolerade landet från omvärlden. Sibiriens erövring ägde rum under tsar Mikael och hans son Aleksej. Drivkraften var stenrika köpmän som familjen Stroganoff, som ville kontrollera handeln med päls. Sibiriens stammar attackerades, och ryssarna förde med sig sjukdomen smittkoppor, så i slutet av 1600-talet bodde färre än 300000 personer i regionen. Landet gick därför miste om stora intäkter, trots att Europa suktade efter päls från Sibirien, spannmål och virke. För att kunna växa behövde Ryssland en isfri hamn, så i september år 1700 angrep tsarens styrkor. Målet var svenskarnas kustfort vid Narva i dagens Estland. Fortet belägrades av 37000 ryska soldater, men svenskarna höll ut i tre månader, tills den sjuttonårige svenske kungen kom till undsättning. Karl XII förde sina styrkor oskadda till ryssarnas läger i skydd av en snöstorm: ”Tjock snö gjorde att fienden inte kunde se oss på fyrtio stegs avstånd. Därför blev inga av våra skadade av de ryska kanonerna, förrän vi var inne, och kort efter gav fienden sig på flykten”, skrev en svensk officer om överraskningsanfallet, som vållade panik bland ryssarna. Slaget vid Narva blev en smärtsam läxa för tsar Peter. En rysk diplomat skrev hem från Wien, där han hade förödmjukats under förhandlingar med den svenske ambassadören: ”Mellan Sverige och Ryssland kunde det inte bli vare sig ett fördrag eller en fred, sa den svenske ambassadören. Därefter brast han ut i skratt”, skrev diplomaten. Tsar Peter fruktade en svensk invasion efter nederlaget vid Narva, men Karl XII marscherade i stället söderut för att krossa ryssarnas allierade, Polen-Litauen, som hade angripit hans baltiska besittningar. Det beslutet gav tsaren tid att bygga upp sin armé igen och inte minst ta reda på vilka allvarliga misstag hans styrkor hade gjort vid Narva. Ryssarna behövde framför allt lära sig av svenskarnas långa linjer av gevärsskyttar, som inte sköt förrän de kunde se fiendens ögonvitor. Därför var de betydligt träffsäkrare än ryssarna. Tsaren noterade även att den svenske kungen i egen person hade lett anfallet, medan den ryska arméns överbefälhavare befann sig långt från Narva och stridens hetta. I sju år kunde Peter den store ostört återuppbygga och utbilda sin armé, medan svenskarna besegrade Polen-Litauen. Först hösten 1707 red Karl XII österut med 40000 man för att inta Moskva. Styrkeförhållandet såg ut att vara som det brukade, för svenskarna gick från seger till seger i de första slagen. Tsaren anhöll därför om fredsförhandlingar, men hans sändebud avvisades av Karl XII med orden: ”Jag tänker förhandla

Versions

  1. 2022-03-21 11:34:17
    Discovered: 2022-03-21 16:09:14 Hash: 05b0029c4e4eb12c3002856dbfffebec2e190406
    Title:
    När Ryssland vällde in över Europas gränser
    Description:
    HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök. Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för […]
    Content
    HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök.

    Ryssland under 1500, 1600 och 1700-talen

    Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för hela Sverige. Om inte de svenska styrkorna hade motat bort ryssarna 1719 hade vi kanske pratat ryska idag.

    Tsar Peter den store av Ryssland har gett sina styrkor ordern ”Härja och bränn” – städer, slott och gårdar längs Sveriges ostkust ska gå upp i rök, så att först Sverige och sedan tsarens andra fiender tvingas på knä, för Ryssland vill bli en fruktad stormakt.

    Peter den store ärvde år 1682 tronen i Ryssland – en nation som låg långt efter Europa. Han drömde om att förvandla sitt rike till en kopia av de mäktiga staterna Österrike och Frankrike, och ett av hans första dekret öppnade dörren på vid gavel för utländska experter.

    Lockade av klingande mynt och goda karriärmöjligheter flockades de snart kring hovet i Moskva.

    Nederländska båtbyggare lärde ryssarna hur man byggde bra örlogsfartyg. Brittiska och tyska ingenjörer byggde kanaler, och officerare från hela Europa började forma en tidsenlig armé av Rysslands livegna bönder och konservativa adelsmän.

    Ett av Rysslands största problem på 1600-talet var landets isolering. Tsarens rike förfogade inte över en enda hamn som lät ryska köpmän utnyttja Europas viktigaste seglingsrutter.

    I söder härskade den osmanske sultanen över Svarta havet, och i väster kontrollerade Sverige Östersjön med sin flotta. Det var endast hamnstaden Archangelsk vid Vita havet som via den långa rutten norr om Skandinavien gav brittiska och nederländska fartyg möjlighet att handla direkt med tsarens rike. Vita havet frös emellertid på vintern och stängde Ryssland hälften av året.

    Ryssland slukade sina grannar bit för bit. Ukraina, Finland och Sibirien var bara några av offren för den ryska expansionen. Under 1700- och 1800-talet lade landets regenter under sig allt land mellan Östersjön och Stilla havet och förvandlade Ryssland till en världsmakt.

    Framgångar i söder, fiasko i nordväst kan den förste ryske tsarens regeringstid kort sammanfattas med. Ivan den förskräcklige erövrade stäpperna ända ner till Kaspiska havet från tatarerna, men miste å andra sidan tillgången till Östersjön och den lukrativa handeln med England. Sverige och Litauen trängde bort Ryssland från kusten och isolerade landet från omvärlden.

    Sibiriens erövring ägde rum under tsar Mikael och hans son Aleksej. Drivkraften var stenrika köpmän som familjen Stroganoff, som ville kontrollera handeln med päls. Sibiriens stammar attackerades, och ryssarna förde med sig sjukdomen smittkoppor, så i slutet av 1600-talet bodde färre än 300000 personer i regionen. Landet gick därför miste om stora intäkter, trots att Europa suktade efter päls från Sibirien, spannmål och virke.

    För att kunna växa behövde Ryssland en isfri hamn, så i september år 1700 angrep tsarens styrkor. Målet var svenskarnas kustfort vid Narva i dagens Estland.

    Fortet belägrades av 37000 ryska soldater, men svenskarna höll ut i tre månader, tills den sjuttonårige svenske kungen kom till undsättning.

    Karl XII förde sina styrkor oskadda till ryssarnas läger i skydd av en snöstorm: ”Tjock snö gjorde att fienden inte kunde se oss på fyrtio stegs avstånd. Därför blev inga av våra skadade av de ryska kanonerna, förrän vi var inne, och kort efter gav fienden sig på flykten”, skrev en svensk officer om överraskningsanfallet, som vållade panik bland ryssarna.

    Slaget vid Narva blev en smärtsam läxa för tsar Peter. En rysk diplomat skrev hem från Wien, där han hade förödmjukats under förhandlingar med den svenske ambassadören: ”Mellan Sverige och Ryssland kunde det inte bli vare sig ett fördrag eller en fred, sa den svenske ambassadören. Därefter brast han ut i skratt”, skrev diplomaten.

    Tsar Peter fruktade en svensk invasion efter nederlaget vid Narva, men Karl XII marscherade i stället söderut för att krossa ryssarnas allierade, Polen-Litauen, som hade angripit hans baltiska besittningar.

    Det beslutet gav tsaren tid att bygga upp sin armé igen och inte minst ta reda på vilka allvarliga misstag hans styrkor hade gjort vid Narva.

    Ryssarna behövde framför allt lära sig av svenskarnas långa linjer av gevärsskyttar, som inte sköt förrän de kunde se fiendens ögonvitor. Därför var de betydligt träffsäkrare än ryssarna.

    Tsaren noterade även att den svenske kungen i egen person hade lett anfallet, medan den ryska arméns överbefälhavare befann sig långt från Narva och stridens hetta.

    I sju år kunde Peter den store ostört återuppbygga och utbilda sin armé, medan svenskarna besegrade Polen-Litauen. Först hösten 1707 red Karl XII österut med 40000 man för att inta Moskva.

    Styrkeförhållandet såg ut att vara som det brukade, för svenskarna gick från seger till seger i de första slagen. Tsaren anhöll därför om fredsförhandlingar, men hans sändebud avvisades av Karl XII med orden:

    ”Jag tänker förhandla med honom i Moskva”.

    Peter var tvungen att byta taktik: svenskarna skulle inte hejdas på slagfältet utan genom att byar brändes och brunnar förgiftades, så att de inte fick tag i vare sig mat eller vatten under försöket att ta sig till Moskva. Den brända jordens taktik tvingade Karl att gå söderut, för att hans armé inte skulle svälta ihjäl. Snart bröt den ryska vintern ut, och kölden tog livet av tusentals utmattade svenska soldater.

    Sedan blev det slaget vid Poltova i dagens Ukraina år 1709 och Sveriges tid som stormakt var över. Sverige lärde sig men Ryssland har fortsatt med mängder av krig, många erövringskrig och en hel del försvarskrig.

    Ryssland/Sovjet delade upp Östeuropa med Hitler och det var en av flera anledningar till 2:a världskriget. Vi har Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Afghanistan, Tjetjenien, Moldavien, Georgien, Ukraina med flera.

    När ska Ryssland lära sig uppträda civiliserat och inte som ett herrefolk?

    Peter den store

    Tsar Nicholas II

    Joseph Stalin

    Vladimir Putin

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
  2. 2022-03-21 11:34:17
    Discovered: 2022-03-21 12:40:10 Hash: 70009115f807ca4d987d79169772e480cb537a81
    Title:
    När Ryssland vällde in över Europas gränser
    Description:
    HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök. Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för […]
    Content
    HISTORIA. Dagens anfallskrig av Ryssland mot Ukraina är inte första gången Ryssland har försökt invadera Ukraina. Katarina den storas invaderade Krimhalvön redan 1792. Rysslands har gjort många försök att utöka sitt territorium, både lyckande och misslyckade försök.

    Ryssland under 1500, 1600 och 1700-talen

    Slaget vid Baggensstäket år 1719, är en stor historisk händelse, inte bara för Saltsjöbaden och Stockholm utan för hela Sverige. Om inte de svenska styrkorna hade motat bort ryssarna 1719 hade vi kanske pratat ryska idag.

    Tsar Peter den store av Ryssland har gett sina styrkor ordern ”Härja och bränn” – städer, slott och gårdar längs Sveriges ostkust ska gå upp i rök, så att först Sverige och sedan tsarens andra fiender tvingas på knä, för Ryssland vill bli en fruktad stormakt.

    Peter den store ärvde år 1682 tronen i Ryssland – en nation som låg långt efter Europa. Han drömde om att förvandla sitt rike till en kopia av de mäktiga staterna Österrike och Frankrike, och ett av hans första dekret öppnade dörren på vid gavel för utländska experter.

    Lockade av klingande mynt och goda karriärmöjligheter flockades de snart kring hovet i Moskva.

    Nederländska båtbyggare lärde ryssarna hur man byggde bra örlogsfartyg. Brittiska och tyska ingenjörer byggde kanaler, och officerare från hela Europa började forma en tidsenlig armé av Rysslands livegna bönder och konservativa adelsmän.

    Ett av Rysslands största problem på 1600-talet var landets isolering. Tsarens rike förfogade inte över en enda hamn som lät ryska köpmän utnyttja Europas viktigaste seglingsrutter.

    I söder härskade den osmanske sultanen över Svarta havet, och i väster kontrollerade Sverige Östersjön med sin flotta. Det var endast hamnstaden Archangelsk vid Vita havet som via den långa rutten norr om Skandinavien gav brittiska och nederländska fartyg möjlighet att handla direkt med tsarens rike. Vita havet frös emellertid på vintern och stängde Ryssland hälften av året.

    Ryssland slukade sina grannar bit för bit. Ukraina, Finland och Sibirien var bara några av offren för den ryska expansionen. Under 1700- och 1800-talet lade landets regenter under sig allt land mellan Östersjön och Stilla havet och förvandlade Ryssland till en världsmakt.

    Framgångar i söder, fiasko i nordväst kan den förste ryske tsarens regeringstid kort sammanfattas med. Ivan den förskräcklige erövrade stäpperna ända ner till Kaspiska havet från tatarerna, men miste å andra sidan tillgången till Östersjön och den lukrativa handeln med England. Sverige och Litauen trängde bort Ryssland från kusten och isolerade landet från omvärlden.

    Sibiriens erövring ägde rum under tsar Mikael och hans son Aleksej. Drivkraften var stenrika köpmän som familjen Stroganoff, som ville kontrollera handeln med päls. Sibiriens stammar attackerades, och ryssarna förde med sig sjukdomen smittkoppor, så i slutet av 1600-talet bodde färre än 300000 personer i regionen. Landet gick därför miste om stora intäkter, trots att Europa suktade efter päls från Sibirien, spannmål och virke.

    För att kunna växa behövde Ryssland en isfri hamn, så i september år 1700 angrep tsarens styrkor. Målet var svenskarnas kustfort vid Narva i dagens Estland.

    Fortet belägrades av 37000 ryska soldater, men svenskarna höll ut i tre månader, tills den sjuttonårige svenske kungen kom till undsättning.

    Karl XII förde sina styrkor oskadda till ryssarnas läger i skydd av en snöstorm: ”Tjock snö gjorde att fienden inte kunde se oss på fyrtio stegs avstånd. Därför blev inga av våra skadade av de ryska kanonerna, förrän vi var inne, och kort efter gav fienden sig på flykten”, skrev en svensk officer om överraskningsanfallet, som vållade panik bland ryssarna.

    Slaget vid Narva blev en smärtsam läxa för tsar Peter. En rysk diplomat skrev hem från Wien, där han hade förödmjukats under förhandlingar med den svenske ambassadören: ”Mellan Sverige och Ryssland kunde det inte bli vare sig ett fördrag eller en fred, sa den svenske ambassadören. Därefter brast han ut i skratt”, skrev diplomaten.

    Tsar Peter fruktade en svensk invasion efter nederlaget vid Narva, men Karl XII marscherade i stället söderut för att krossa ryssarnas allierade, Polen-Litauen, som hade angripit hans baltiska besittningar.

    Det beslutet gav tsaren tid att bygga upp sin armé igen och inte minst ta reda på vilka allvarliga misstag hans styrkor hade gjort vid Narva.

    Ryssarna behövde framför allt lära sig av svenskarnas långa linjer av gevärsskyttar, som inte sköt förrän de kunde se fiendens ögonvitor. Därför var de betydligt träffsäkrare än ryssarna.

    Tsaren noterade även att den svenske kungen i egen person hade lett anfallet, medan den ryska arméns överbefälhavare befann sig långt från Narva och stridens hetta.

    I sju år kunde Peter den store ostört återuppbygga och utbilda sin armé, medan svenskarna besegrade Polen-Litauen. Först hösten 1707 red Karl XII österut med 40000 man för att inta Moskva.

    Styrkeförhållandet såg ut att vara som det brukade, för svenskarna gick från seger till seger i de första slagen. Tsaren anhöll därför om fredsförhandlingar, men hans sändebud avvisades av Karl XII med orden:

    ”Jag tänker förhandla med honom i Moskva”.

    Peter var tvungen att byta taktik: svenskarna skulle inte hejdas på slagfältet utan genom att byar brändes och brunnar förgiftades, så att de inte fick tag i vare sig mat eller vatten under försöket att ta sig till Moskva. Den brända jordens taktik tvingade Karl att gå söderut, för att hans armé inte skulle svälta ihjäl. Snart bröt den ryska vintern ut, och kölden tog livet av tusentals utmattade svenska soldater.

    Sedan blev det slaget vid Poltova i dagens Ukraina år 1709 och Sveriges tid som stormakt var över. Sverige lärde sig men Ryssland har fortsatt med mängder av krig, många erövringskrig och en hel del försvarskrig.

    Ryssland/Sovjet delade upp Östeuropa med Hitler och det var en av flera anledningar till 2:a världskriget. Vi har Ungern 1956, Tjeckoslovakien 1968, Afghanistan, Tjetjenien, Moldavien, Georgien, Ukraina med flera.

    När ska Ryssland lära sig uppträda civiliserat och inte som ett herrefolk?

    Peter den store

    Tsar Nicholas II

    Joseph Stalin

    Vladimir Putin

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168