Tornevall Networks

Versions

1. 2026-08-29 09:54:46

   Discovered: 2026-08-30 22:54:22 Hash: 4c8204efe2f3a3aa7e8a136719e52563d686ff3a
   Title:

   Experterdomen efter ett halvårs krig: ”En övertro i Washington”
   Description:

   ”Tror nog Trump ångrar att han gick till attack”
   Content

   ”Tror nog Trump ångrar att han gick till attack”
2. 2026-08-29 09:54:46

   Discovered: 2026-08-29 09:56:26 Hash: f4e4b77330e11ed66338bcd48829230af47c6a22
   Title:

   Experterdomen efter ett halvårs krig: ”En övertro i Washington”
   Description:

   Den 28 augusti var det på dagen sex månader sedan Irankriget bröt ut. Det som vissa bedömare trodde skulle bli en kort konflikt har i stället utvecklats till ett utdraget krig utan någon tydlig vinnare. Två av de viktigaste lärdomarna är enligt USA-experten Jan Hallenberg och Mellanösternexperten Alexander Atarodi att Iran visat sig mer motståndskraftigt än många trodde och att militär överlägsenhet inte automatiskt leder till seger. – Den viktigaste lärdomen är hur svårt det är även för en supermakt att vinna ett krig genom enbart bombningar, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap. ”En övertro i Washington” Hallenberg menar att det fanns en stark föreställning i USA om att den iranska regimen snabbt skulle falla. – Det var en övertro i Washington på att om väl de amerikanska bomberna föll över Iran så skulle regimen snart kapitulera eller rent av kollapsa, säger han. Enligt honom var det både ett uttryck för amerikansk självsäkerhet och Donald Trumps tro på den egna förmågan. – Det var en väldig överskattning av den egna förmågan och en underskattning av iraniernas förmåga, säger han. Iran gick in i kriget försvagat Alexander Atarodi beskriver situationen från iranskt perspektiv som mer komplex än många i väst först antog. Efter flera regionala motgångar och det kortvariga kriget mot Israel och USA 2025 gick landet in i kriget med svagt självförtroende. – Man gick in i detta krig med väldigt dåligt självförtroende helt enkelt, säger han. Samtidigt hade den iranska ledningen dragit lärdomar av tidigare erfarenheter. – Efter förnedringen gick man igenom sin militära doktrin, civilförsvaret, den politiska ledningen och ekonomin för att förbereda sig för den dagen USA och Israel skulle komma tillbaka, säger han. Regimens viktigaste mål Trots bombningar och hårda ekonomiska sanktioner står regimen fortfarande kvar efter ett halvår. Det är i sig en framgång ur Teherans perspektiv, enligt experterna. – Det viktiga för regimen är att den överlever. Det är värt nästan vilket pris som helst, säger Hallenberg. Atarodi menar samtidigt att attackerna haft en samlande effekt. – När man attackerar Iran på det här omfattande sättet samlas människor runt nationen. Då tystas mycket av missnöjet med regimen och människor samlas runt flaggan. Trump kan vara besviken Hallenberg tror att Donald Trump innerst inne kan vara missnöjd med hur kriget utvecklats. – Jag tror nog innerst inne att han ångrar att han gick till attack, säger han. Enligt Hallenberg har resultaten uteblivit samtidigt som kriget fått ekonomiska konsekvenser, bland annat genom stigande olje- och bensinpriser. Han tror också att Trump kan känna sig sviken av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. – Rimligen tycker Trump att Netanyahu sålde det här kriget alldeles för lättvindigt, säger Hallenberg. Tror på fortsatt dödläge Ingen av experterna ser någon snabb lösning framför sig. Hallenberg tror att USA kommer att fortsätta med ekonomiska sanktioner samtidigt som man söker diplomatiska vägar framåt. – Grundtipset är väl att de här ekonomiska sanktionerna kommer att fortsätta. Men samtidigt tror jag att det kommer att komma några diplomatiska trevare, säger han. Atarodi bedömer att kriget snarare riskerar att frysa fast. – Om ekonomiska medel inte fungerar och militära medel inte fungerar heller så kommer det här status quo att fortsätta ett bra tag, säger han.
   Content

   Den 28 augusti var det på dagen sex månader sedan Irankriget bröt ut. Det som vissa bedömare trodde skulle bli en kort konflikt har i stället utvecklats till ett utdraget krig utan någon tydlig vinnare. Två av de viktigaste lärdomarna är enligt USA-experten Jan Hallenberg och Mellanösternexperten Alexander Atarodi att Iran visat sig mer motståndskraftigt än många trodde och att militär överlägsenhet inte automatiskt leder till seger. – Den viktigaste lärdomen är hur svårt det är även för en supermakt att vinna ett krig genom enbart bombningar, säger Jan Hallenberg, professor emeritus i statsvetenskap. ”En övertro i Washington” Hallenberg menar att det fanns en stark föreställning i USA om att den iranska regimen snabbt skulle falla. – Det var en övertro i Washington på att om väl de amerikanska bomberna föll över Iran så skulle regimen snart kapitulera eller rent av kollapsa, säger han. Enligt honom var det både ett uttryck för amerikansk självsäkerhet och Donald Trumps tro på den egna förmågan. – Det var en väldig överskattning av den egna förmågan och en underskattning av iraniernas förmåga, säger han. Iran gick in i kriget försvagat Alexander Atarodi beskriver situationen från iranskt perspektiv som mer komplex än många i väst först antog. Efter flera regionala motgångar och det kortvariga kriget mot Israel och USA 2025 gick landet in i kriget med svagt självförtroende. – Man gick in i detta krig med väldigt dåligt självförtroende helt enkelt, säger han. Samtidigt hade den iranska ledningen dragit lärdomar av tidigare erfarenheter. – Efter förnedringen gick man igenom sin militära doktrin, civilförsvaret, den politiska ledningen och ekonomin för att förbereda sig för den dagen USA och Israel skulle komma tillbaka, säger han. Regimens viktigaste mål Trots bombningar och hårda ekonomiska sanktioner står regimen fortfarande kvar efter ett halvår. Det är i sig en framgång ur Teherans perspektiv, enligt experterna. – Det viktiga för regimen är att den överlever. Det är värt nästan vilket pris som helst, säger Hallenberg. Atarodi menar samtidigt att attackerna haft en samlande effekt. – När man attackerar Iran på det här omfattande sättet samlas människor runt nationen. Då tystas mycket av missnöjet med regimen och människor samlas runt flaggan. Trump kan vara besviken Hallenberg tror att Donald Trump innerst inne kan vara missnöjd med hur kriget utvecklats. – Jag tror nog innerst inne att han ångrar att han gick till attack, säger han. Enligt Hallenberg har resultaten uteblivit samtidigt som kriget fått ekonomiska konsekvenser, bland annat genom stigande olje- och bensinpriser. Han tror också att Trump kan känna sig sviken av Israels premiärminister Benjamin Netanyahu. – Rimligen tycker Trump att Netanyahu sålde det här kriget alldeles för lättvindigt, säger Hallenberg. Tror på fortsatt dödläge Ingen av experterna ser någon snabb lösning framför sig. Hallenberg tror att USA kommer att fortsätta med ekonomiska sanktioner samtidigt som man söker diplomatiska vägar framåt. – Grundtipset är väl att de här ekonomiska sanktionerna kommer att fortsätta. Men samtidigt tror jag att det kommer att komma några diplomatiska trevare, säger han. Atarodi bedömer att kriget snarare riskerar att frysa fast. – Om ekonomiska medel inte fungerar och militära medel inte fungerar heller så kommer det här status quo att fortsätta ett bra tag, säger han.