En majoritet i Riksdagen vill höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP, vilket innebär en årlig kostnad på 108 miljarder. En del ondgör sig nu och hävdar att detta kommer gå ut över andra områden. Politik handlar om prioriteringar och i många år har Försvaret prioriterats ned. På känt svenskt manér försöker man lösa problem […]
Content
En majoritet i Riksdagen vill höja försvarsanslagen till 2 procent av BNP, vilket innebär en årlig kostnad på 108 miljarder. En del ondgör sig nu och hävdar att detta kommer gå ut över andra områden.
Politik handlar om prioriteringar och i många år har Försvaret prioriterats ned. På känt svenskt manér försöker man lösa problem när problemen redan uppstått och inte innan de uppstår. Putin har visat omvärlden att försvarsfrågorna måste lyfts upp ett pinnhål i prioriteringen.
Först den episka debatten mellan Jimmie Åkesson och Fredrik Reinfeldt 2013.
Hur då finansiera försvarsanslagen?
FN rekommendation när det gäller bistånd ligger på 0,7 procent av BNI. Endast 6 av DAC-ländernas 30 medlemmar uppfyller den rekommendationen. Föga förvånande betalar Sverige mest med sina 1,14 procent. I år betalar Sverige ut 51,9 miljarder i bistånd. Sänker Sverige sitt bistånd till FN:s rekommendation skulle vi bara där spara 23 miljarder.
Vi minns Leif Östlings debattartikel i Expressen om hur den importerade arbetskraften fuskar till sig miljardbelopp varje år. Skatteverket informerar om att cirka 100 miljarder årligen fuskas bort genom ekonomisk brottslighet. En uträkning 2019 visade att fusket med bidrag kan kosta staten så mycket som 23 miljarder varje år. Här förstår alla att det finns miljarder att hämta in.
Om man ställer frågan till gemene man. Hur många myndigheter tror du att det finns i Sverige? Svaret brukar landa på 5 – 20. Det korrekta svaret är 460. Av dessa lyder 343 under regeringen. På Wikipedia räknas dessa upp. Du har säkerligen inte hört namnet på ett flertal, ännu mindre känner till vad de sysslar med, men varje myndighet har en statlig chef som tjänar ganska bra. Om vi räknar med en snittlön på 100 000 i månaden så är det 552 miljoner till cheferna varje år och lägg därtill alla mellanchefers och andra anställdas löner, samt de utgifter verksamheterna för med sig och det landar säkerligen på ett stort antal miljarder. Behövs alla myndigheter eller kan man slå ihop många av dem?
Sverige har 349 riksdagsledamöter och dessa har ett grundarvode på 71 500 kronor per månad, eller 229 442 000 per år. Under varje ledamot jobbar kanslister och på de olika departementen finns ene stor stab av medarbetare. Behöver Sverige alla dessa ledamöter? Det brittiska underhuset består exempelvis av 650 ledamöter och då har Storbritannien 6 gånger så många invånare som Sverige.
Sedan har vi den gigantiska kostnaden för migrationen. Denna är inte särskilt transparant, vilket vd:n för Skattebetalarna konstaterade 2019. Vi kan nog ändå räkna med åtskilliga 10 miljarder årligen i direkta kostnader för den överdimensionerade, generösa, naiva och kravlösa migrationen. Räkna sedan in andra kostnader för exempelvis brottsligheten som följt i kölvattnet och alla olika projekt som skapas för att tillgodose de nya svenskarna, så lär statens utgifter landa på en hissnande summa pengar.
Politik handlar om prioriteringar och visst kan nuvarande och kommande regering prioritera.