Magasinet Fokus Henrik Sjögren skriver om den svenska ”minoritetsrösten” med fokus på väljarna som har utomeuropeisk och muslimsk bakgrund samtidigt som vi i Sverige nästan aldrig mäter hur minoritetsväljarna röstar på grund av den rådande färgblindheten som säger att det är ”rasistiskt” att dela upp väljarkåren på det sättet. Samtidigt är 2026 års väljarkår mer […]
Content
Magasinet Fokus Henrik Sjögren skriver om den svenska ”minoritetsrösten” med fokus på väljarna som har utomeuropeisk och muslimsk bakgrund samtidigt som vi i Sverige nästan aldrig mäter hur minoritetsväljarna röstar på grund av den rådande färgblindheten som säger att det är ”rasistiskt” att dela upp väljarkåren på det sättet.
Samtidigt är 2026 års väljarkår mer heterogen än någonsin tidigare i ett svenskt val då Sverige är det land i västvärlden efter USA som numera genomsyras av den mest mångfaldspräglade befolkningssammansättningen och denna mångfald gäller både på en etnisk-kulturell nivå, på en religiös nivå, på en språklig nivå och på en raslig-utseendemässig (det vill säga kroppslig) nivå.
Mycket tyder exempelvis på att det proportionellt sett finns fler muslimer i Sverige än i något annat västland (bredvid Frankrike och Bulgarien), att det finns fler öst- och sydostasiater i Sverige än i något annat europeiskt land (efter Frankrike och Nederländerna), att det finns fler latinamerikaner i Sverige än i något annat europeiskt land (efter Spanien och Portugal och kanske också Italien) samt att det finns fler sydasiater i Sverige än i något annat europeiskt land (efter Storbritannien) och så vidare. Runt en tredjedel av alla invånare som är 0-49 år gamla har någon form av utomeuropeisk bakgrund och runt en tredjedel av alla barn och ungdomar i landet talar vidare ett annat språk än svenska som förstaspråk och så vidare.
Men trots att Sverige ligger tvåa efter USA i västvärlden vad gäller demografisk (super)mångfald så är de svenska forskarna liksom de svenska antirasisterna fortfarande mer eller mindre massivt emot att försöka sätta siffror på denna mångfald vilket har fått till följd att vi vet så oerhört lite om den svenska ”minoritetsrösten” samtidigt som minoritetsväljarna faktiskt kan komma att avgöra årets val. Vi vet helt enkelt i stort sett ingenting om hur de svenska judarna, samerna, sydasiaterna, latinamerikanerna, östeuropéerna eller muslimerna röstar.
Samtidigt vet vi att majoritetssvenskarna röstar i mycket högre utsträckning än vad minoritetsinvånarna gör och något förenklat går det att uttrycka det så här:
Tidöpartierna kan fortfarande ta hem valet om partierna ifråga med SD i spetsen lyckas massmobilisera alla de 100 000-tals och åter 100 000-tals majoritetssvenskar som fortfarande är osäkra och som ännu ej har bestämt sig för vilket parti de ska rösta på. Allt tyder nämligen på att majoritetssvenskar i gemen i första hand sympatiserar med Tidöpartierna än med oppositionen.
Men om oppositionen med S i spetsen lyckas få de 100 000-tals och åter 100 000-tals normalt röstskolkande ”soffliggare”-väljarna med utomeuropeisk och muslimsk bakgrund i miljonprogramsområdena att faktiskt gå och rösta den 13 september så kommer oppositionen att ta hem en promenadseger. Allt tyder nämligen på att den svenska ”minoritetsrösten” i första hand går till S och därefter till V.
”I Novus väljarbarometer får Moderaterna bara stöd av 2,1 procent av de tillfrågade muslimska väljarna, enligt tidigare opublicerade siffror som Fokus har tagit del av. Det ser inte mycket bättre ut för Kristdemokraterna och Liberalerna som får 1,5 respektive 0,2 procent. De tre regeringspartierna samlar därmed tillsammans 3,8 procent av de muslimska väljarnas sympatier – vilket inte skulle räcka för ett inträde i riksdagen ens om de ställde upp som ett enda parti.”
”I april 2024 önskade statsminister Ulf Kristersson ”en fin Eid al-Fitr” på sociala medier när ramadan avslutades. Kanske var hälsningen ett försök att vinna muslimska röster i kommande val. Det hade han inte mycket för i så fall.
I Novus väljarbarometer får Moderaterna bara stöd av 2,1 procent av de tillfrågade muslimska väljarna, enligt tidigare opublicerade siffror som Fokus har tagit del av. Det ser inte mycket bättre ut för Kristdemokraterna och Liberalerna som får 1,5 respektive 0,2 procent. De tre regeringspartierna samlar därmed tillsammans 3,8 procent av de muslimska väljarnas sympatier – vilket inte skulle räcka för ett inträde i riksdagen ens om de ställde upp som ett enda parti.
Även Magdalena Andersson har vid flera tillfällen önskat glad eid-al-fitr, men hon får betydligt större gensvar. Socialdemokraterna får i Novus-mätningen 61,6 procent av de muslimska respondenterna stöd och Vänsterpartiet får 18,7. Tillsammans samlar de båda partierna drygt 80 procent. Räknar man även in Miljöpartiets 4,9 procent så får de tre partierna 85 procent.
– Detta är ingenting nytt eller konstigt, säger Henrik Ekengren Oscarsson, valforskare och professor i statsvetenskap vid Göteborgs universitet.
Den kraftiga vänsterövervikten bland muslimska väljare förklarar han i första hand med klass och socioekonomi, snarare än religion.”
(…)
”Göteborgs universitets valforskningsprograms sammanställning av valet 2022 visade ett stöd på 43 procent för S och 19 procent för V bland väljare födda utanför Europa, tillsammans alltså drygt 62 procent att jämföra med drygt 37 procent i riket i stort. Samma mönster återkommer i Novus färska mätning. I kategorin ”födda utanför Sverige/Norden/EU” får S 43 procent och V knappt 18 procent.”
(…)
”S och V har sedan länge en större närvaro i många invandrartäta områden. I våras berättade den före detta socialdemokratiska politikern Sofie Wiklund hur partiet i Borlänge byggde nära relationer med invandrarföreningar och nyckelpersoner som kunde mobilisera både människor och röster. Ett annat exempel kommer från Rosengård i Malmö, där Kvartals Federico Moreno nyligen rapporterade om en socialdemokratisk ”valcentral” i köpcentrumet nära en lokal för förtidsröstning. Tidningen återger också vittnesmål om väljare som har ledsagats till vallokalen och i vissa fall fått förkryssade S-valsedlar. Den utpekade politikern har förnekat uppgifterna om förkryssning.
Ekengren Oscarsson instämmer i att partierna på vänstersidan länge är betydligt mer närvarande i utsatta områden än de borgerliga.
– Om man visar sig och är ute och pratar med folk och interagerar så vinner man röster på det, helt enkelt, säger han.
– För Socialdemokraterna är arbetssättet dessutom gammalt. Partiet har alltid byggt nätverk. Det är en del av folkrörelseidén.
Idag använder flera av riksdagspartierna också sina hemsidor och sociala medier för valbudskap på arabiska och andra språk. Att översätta sina ordinarie politiska budskap till olika språk är knappast uppseendeväckande. Mer intressant blir det när budskapen förändras beroende på vilken publik de vänder sig till. Socialdemokraterna i Sörmland har inför valet skapat en särskild sida med rubriken ”Val 2026 Al kompis”, efter den arabiskspråkiga nättidningen med samma namn. Där finns vanliga frågor om plånboken, vården och kriminaliteten också partiet lyfter också särskilt fram kampen mot ”hat, rasism och islamofobi”, ökad trygghet och inkludering för personer med invandrarbakgrund samt enklare familjeåterförening i humanitära fall.
Enskilda kandidater i det kommande valet går betydligt längre än att bara översätta valbudskap. Centerpartisten Yousef Hussin i Västmanland driver en kampanjsajt på sju språk. I den arabiskspråkiga delen presenterar han sig som ”en av er” och lyfter bland annat snabbare asylprövningar, enklare familjeåterförening, snabbare medborgarskapsprocesser och möjligheten för föräldrar att leva tillsammans med sina barn i Sverige.”
(…)
”Ibland stannar kampanjandet efter röster bland olika invandrar- och språkgrupper inte inom Sveriges gränser. Publiken kan finnas både här och i det gamla hemlandet. Blerta Hoti Singh är socialdemokratiskt kommunalråd i Göteborg, med ansvar för bland annat kultur och nationella minoriteter. Inför kommunvalet 2026 står hon på andra plats på S valsedel i Göteborg. Den 11 augusti medverkade hon i RTK, Kosovos public service, i ett albanskspråkigt inslag om svensk politik. Där resonerar hon bland annat om varför albaner inte går och röstar. Att framträdandet också var en del av den svenska valrörelsen och riktat även till kosovoalbaner här klarnar när Hoti Singh själv beskriver det på Instagram. Där skriver hon att hon i Kosovos public service talat om ”vårt svenska ödesval i september” och avslutar med uppmaningen: ”Rösta på Socialdemokraterna”. Det svenska valet behandlas alltså här på albanska, i kosovansk public service, inför en publik som kan finnas både i Sverige och i Kosovo.”