Janne Sundling granskar angreppen mot grön industri och åtgärder mot klimathotet.
Inlägget Det antigröna expertlaget dök först upp på Dagens Arena.
Content
I fem år har en lobbykampanj pågått med syfte att angripa och begränsa åtgärderna för att komma till rätta med klimathotet. Det har skett genom attacker mot vindkraften, krav på ny kärnkraft och att kritisera allt som kan kallas grön omställning. I kampanjen har de så kallade alternativmedierna på högerkanten spelat en helt central roll. Inte mindre än 280 gånger har ett gäng ”experter” medverkat och spritt sitt budskap i högerextrema alternativmedia.
Av: Janne Sundling
De är professorer, docenter och ”experter”. Fast inte alltid ens i närheten av expertis inom de områden de säger sig granska. De har i flera år ägnat sig att attackera vindkraften, agitera för ny kärnkraft och kritiserat den gröna omställningen. De har lånat ut sin tid, anseende och professionella ställning till att inte mindre än 280 gånger medverka och sprida sitt budskap i högerns ofta extrema alternativmedia.
Det antigröna expertlaget backas upp av av kapitalstarka investerare med miljonbelopp, men vilka som betalar får vi – med få undantag – inte veta.
I vilket syfte sker det? Jo, för att påverka svensk politik och hur du röstar på valdagen. Det antigröna expertlaget svarar för en massiv lobbykampanj där vindkraft beskrivs som en miljökatastrof och klimathotet enligt vissa av dem är ”overifierat”.
Det antigröna expertlaget har valt SD-anknutna Riks till sin huvudkanal. Där har de medverkat 126 gånger sedan 2021. Men de har också varit generösa med sin medverkan i medier som står till höger om SD och Riks, ibland rätt långt till höger om dem.
Greta Thunberg startpunkten?
Larm om klimatförändringar och miljöförstöring är inget nytt för vår tid. Minns Rachel Carsons bok “Tyst vår” 1962 eller svenska Hans Palmstiernas “Plundring, svält och förgiftning” från 1967.
Eller när den tidigare amerikanske vicepresidenten Al Gores kom med filmen “En obekväm sanning” 2006. Med Kyotoprotokollet från 1997 och Parisavtalet 2015 kom internationella åtaganden om minskade utsläpp och klimatanpassning.
Men kanske är en lämpligt startpunkt i stället förmiddagen måndagen den 20 augusti 2018. En ung flicka har just satt sig strax utanför riksdagens entré. Hon förklarar på ett plakat att hon just denna dag inlett en skolstrejk för klimatet. Tidningen Fokus fotograf Simon Rehnström råkar gå förbi och tar de första bilderna på Greta Thunbergs protest, och fångar dessutom hur Gustaf Fridolin, då språkrör för Miljöpartiet och utbildningsminister hukar sig ned och pratar med Greta.
Energifrågan överst på dagordningen
En massiv uppmärksamhet runt miljö- och klimatfrågan tar fart under hösten 2018. Greta Thunberg blir sedan Person of the year på amerikanska tidningen Times omslag. Mycket som en symbol för det näst intill överallt växande miljöengagemanget och att vetskapen om klimathotet spridit sig till allt fler. Riksdagspartierna och de politiska ledarna globalt lyssnade och tog till sig. Flygskam blev ett nyord och gröna initiativ i industrin hyllades ganska samfällt från höger till vänster.
Pandemins utbrott visade på ett helt annat hot mot samhällets sårbarhet och när Ryssland attackerade Ukraina 22 februari 2022 vreds samhällsdebatten om till frågorna om Sverige försvarsförmåga och om effekterna på energimarknaderna. I Kanada ockuperade långtradarchaufförer vintern 2022 de centrala delarna av huvudstaden Ottawa i ”Freedom Conwoy”, i protest mot covidrestriktioner och stigande bränslepriser. Skulle motsvarande proteststormar komma även hos oss? Farhågorna fanns nog, gilla-markeringarna på Bränsleupproret var många, men inte lika omskakande för svenska samhället. Även om SD gjorde ett försök att hämta hem politiska vinster genom att nästla sig in i Bränsleupproret 2.0 genom en av dem kontrollerad stiftelse, som TV4:s Kalla Fakta avslöjade.
När valrörelsen 2022 närmade sig handlade det sällan om klimathotet. Men ofta om stigande elpriser eller om ”priset vid pump”. Den avslutande partiledardebatten i SVT inför valet 2022 inleddes med en 42 minuter lång debatt om energifrågan; om el- och bränslepriser, om krav på ny kärnkraft och attacker på vindkraftsutbyggnaden. Moderaterna gjorde inför valet en affisch där sommarbadande på en solig strand fick trängas med vindkraftsnurror.
Det antigröna expertlaget hade redan våren 2021 i mindre skala börjat etablera sin närvaro, och fortsatte de kommande åren, inte minst genom återkommande framträdanden i högermedia. Inledningsvis mest med attacker mot vindkraft och krav på ny kärnkraft. Kanske var det rent av i vindkraftsmotståndet som det antigröna expertlaget tog form, där de uppträdde som ”rådgivare” och ”sakkunniga” åt lokala eller nationella vindkraftsmotståndare. Även här fanns en SD-koppling, genom den tidigare riksdagsledamoten Kent Ekeroth, känd från ”Järnrörsskandalen” 2012, som börjat intrigera med vindkraftsmotståndarna i Vindkraftsupplysningen och som sökte upp och uppmuntrade lokala protestaktioner mot vindkraftsplaner.
Strid mot ”klimataktivism”
Under de fyra åren med Tidösamarbetet kan man se hur SD:s strategi förändrats inför valet 2026. Från att frågorna om invandring och kriminalitet helt dominerat i partiets agerande får de alltmer lämna plats för andra frågor. Med Tidöregeringens förslag och förändringar kring invandring och kriminalitet, ofta med helt eller delvisa instämmanden från Socialdemokraterna, finns det inte så mycket att driva – och att hämta in politiskt – på dessa två politikområden.
På en middag den 26 april i år träffar näringsutskottets unge ordförande Tobias Andersson (SD) ledande näringslivsföreträdare. Enligt en person som var närvarande säger Andersson där att SD tänker göra allt för att hålla liv i energifrågan i vid mening fram till valet i september 2026. Det handlar om att verka för ny kärnkraft, att hålla tillbaka vindkraft och andra alternativa energikällor till varje pris, och att försöka punktera allt som handlar om ”grön omställning”.
Det blir för Sverigedemokraterna också en symbolisk strid mot allt som kan betecknas som klimataktivism, woke, och allmänt kan etiketteras som ”vänster” eller aktivism knuten till Miljöpartiet eller en ”grön vänster”. Nyckelpersonen i SD är just Tobias Andersson, som varit i USA och på plats studerat Trumps och den amerikanska extremhögerns propaganda och kampanjer. Men även partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson, själv tidigare kärnkraftsoperatör i Oskarshamn.
Få har formulerat det tydligare än SD-politikern Kent Ekeroth, numera regionråd för SD i Dalarna, i en text i partinära Samnytt 2023:
”De ville ha kommunism, socialism och marxism. Sedan ville de inte ha kärnkraft. Sedan såg de mångkulturen som paradiset på jorden. Sedan blev de miljökämpar men i stället för att bekämpa riktiga miljöproblem hamnade de snett igen och blev besatta av koldioxid och ”klimatförändringar”. I samma veva började de tillbe vindkraften som lösningen på miljön och energiproblemen. Sedan kom ”genusvetenskapen” och helt plötsligt fanns inte kvinnor eller män, förutom när kvinnor skulle ges fördelar såklart”.
SD tappade till S
Rent röststrategiskt handlar det i årets val om ambitionerna att vinna eller vinna tillbaka väljare från S. Väljare som i hög grad kan finnas bland LO-anslutna arbetare som hellre ser satsningar på ny kärnkraft än solenergi och vindkraft.
Hösten 2025 visade undersökningsföretaget Novus att SD hade haft ett rejält tapp i sympatierna till S, med runt 80 000 som bytt parti på det viset. Hårdare tag-linjen hos Socialdemokraterna i frågor om invandring och kriminalitet tycktes ha ”lönat” sig. Samtidigt visar SOM-undersökningarna från Göteborgs universitet att 23 procent av S-sympatisörerna är positiva till ny kärnkraft.
Alltså ser SD en möjlighet till väljarvinster i att driva frågan om satsningar på ny kärnkraft, förutom att det också är deras grundläggande politiska uppfattning.
Strategin är att vinna ”konservativa arbetarväljare från S, i synnerhet på landsbygden. De vi kallar för blue collar”, säger partisekreteraren Mattias Bäckström Johansson, intervjuad i Dagens Nyheter den 4 juni i år. De ska lockas med frågor om energi och säkerhet, förklarar han.
Med sig har de det antigröna expertlaget, där Magnus Henrekson, Christian Sandström och Jan Blomgren utgör den offensiva anfallstrion. Bakom sig har de ett mittfält och försvar med namn som Christian Steinbeck, Peter Rudling, David Sundén, Ken Mattsson, Per Fahlén och Mikael Stenkula. Och med den ständigt närvarande Henrik Jönsson som ivrig påhejare, ömsom själv som ”expert” och ibland som utfrågare.
Nyckelpersonen är Magnus Henrekson, som tidigare varit chef för IFN, Institutet för näringslivsstudier, med nära band till Svenskt Näringsliv, och som innehaft Jacob Wallenbergs professur i nationalekonomi med särskild inriktning mot det svenska näringslivets utveckling och den ekonomiska politiken på Handelshögskolan (där den nuvarande för övrigt är Richard Friberg, gift med Magdalena Andersson). Som tidigare ordförande i Nationalekonomiska föreningen har han full koll på ekonom-Sverige. Lägg till det att han har regeringsuppdrag kring betygssystemet och gymnasieskolan. Han satt tidigare i styrelsen för Europaskolan i Strängnäs, där Birgitta Ed, gift med Ulf Kristersson, också är styrelseledamot. Och han är dessutom länken till företagen i södra Sverige och Skandinaviska Policyinstitutet.
Bilden av ”sliriga lobbyister”
Sedan 2021 har expertlaget alltså medverkat i alternativmedias webb-tv-kanaler minst 280 gånger. De har suttit i soffan eller gäststolen hos SD-anknutna Riks, Swebbtv, Hotspot, Epoch Times och 100%. Förutom den direkta medverkan, att sitta i studion eller bli intervjuade i programmen, medverkar de flitigt också i nyhetsartiklar och debattinlägg på alternativmedia. SD-nära sajten Samnytt, som drivs av bland annat Kent Ekeroth, har under perioden 2021 till i dag haft 241 artiklar om vindkraft.
I det antigröna expertlaget har merparten det gemensamt att de ställt upp i vindkraftsmotståndet, som ”sakkunniga” och ”experter”. I olika konstellationer har de skrivit debattartiklar ihop eller deltagit i seminarier och inte minst alltså medverkat flitigt i den mer extrema högerns alternativmedia-kanaler. Och under alla 280 gångerna de medverkat har temat varit det samma: kritik av vindkraft, krav på ny kärnkraft och ”säkra” elsystem och ifrågasättande av industrisatsningar eller andra initiativ som kan betecknas som grön omställning.
Attacker mot public service
Ett återkommande grepp från expertlaget är att ge bilden av att miljardärer som investerat i grön omställning (Läs: Harald Mix och han företag Vargas) och lobbyister lurar vanligt folk, lurar kommuner och staten, att satsa på vindkraft och åtgärder för en grön omställning. De beskrivs som ”sliriga lobbyister”.
Men kampanjen mot vindkraft och grön omställning kombineras i samma andetag ofta med attacker mot public service. Som i detta, ett av många exempel:
”Sveriges Radio sprider branschlobbyns budskap om vindkraft utan motdata, medan oberoende granskare som Christian Sandström och Christian Steinbeck svartmålas”, skriver Bulletin 23 maj 2026.
Det visar ett annat och mer underliggande vägval hos SD och övriga högern: att systematiskt rikta kritik mot främst public service, Sveriges Radio och SVT, men även anklaga Dagens Nyheter eller TV4 för att sprida vänsterbudskap i klimatfrågan.
Den 8 maj i år ställer sig SD-riksdagsmannen Josef Fransson i talarstolen i riksdagen. Han är upprörd över branschorganisationen Wind Europes rapport Wind Energy Dis- and Misinformation och hur den skildrats i Sveriges Radio där Sverige pekas ut som det land som kanske är mest utsatt för desinformation om vindkraften.
”För mig blir det alltmer uppenbart att Sveriges Radio har gått in i en valrörelse där man tydligt försöker sätta agendan, inte minst i frågor som rör klimat, miljö och energi… på Sveriges Radio tycks man se det som sin uppgift att hålla frågan vid liv genom att pumpa ut sitt alarmistiska narrativ”, säger Josef Fransson.
Och han säger att ”svenska folket skedmatas av en statsradio som är så tydligt driven av vänsterns narrativ”.
Forskning eller lobbying?
Knappt två veckor tidigare, den 27 april, hade SD-anknutna webbtv-kanalen Riks sänt ett 25 minuter långt inslag om samma rapport med rubriken ”Kritik mot vindkraften blev desinformationskampanj – sågas av Magnus Henrekson”.
– Blir du skedmatad med ett visst perspektiv så ligger det nära till hands att det budskapet får större utrymme än ett annat perspektiv, som tas fram av forskare och oberoende personer, där du själv måste sätta dig ned och sätta dig in i det här och bilda en egen uppfattning. Men det här händer hela tiden, att alla springer i en riktning. Sedan ser man efter ett tag att det där var ju fel, och lite för sent kommer de andra dokumentärerna och reportagen, säger professorn.
När du ser det här – är det forskning eller lobbying? undrar Riks reporter.
– Det är lobbying. Om jag haft fel i sak hade de kastat det emot mig. Men om de i stället kommer dragande med något slag konspirationsteorier, att jag är del av något nätverk och så – då vet jag att de hade inget bättre, då känner jag mig på ett sätt ganska nöjd, även om det är sorgligt, svarar Magnus Henrekson.
“Expertlaget” instämmer
Henrekson & co i expertlaget är även i andra fall beredda att instämma i public service-kritiken. ”Både Sveriges Radio och SVT spelar med, matade med ”information” från lobbyister och kommunikationsbyråer med lukrativa uppdrag från H2GS (senare Stegra), LKAB och de andra huvudaktörerna i det SVT kallar ”den gröna kapplöpningen””, skriver Magnus Henrekson och Christian Sandström i Svenska Dagbladet 26 juli 2023.
– De här personerna har gjort till något av sitt livsuppdrag att diskreditera hela den gröna omställningen, säger en person i Vindkraftsbranschen som följt deras framträdanden.
Det har tidigare kanske gått att avfärda alternativmedias kanaler på framförallt YouTube som marginella media för redan frälsta. Men Nordicom vid Göteborgs universitet visade att 52 procent av befolkningen (9-85 år) tog del av material på YouTube dagligdags under 2025. Ofta dominerar här kändisar som familjen Wahlgren/Ingrosso eller familjen Lundell, men SD-anknutna Riks har 170 000 besökare och Henrik Jönsson 168 000 enligt Digitalares topplista.
Och det är en valdebatt som utspelar sig i traditionella media. En helt annan i alternativmediernas innehåll.
Plötsligt omsvängning
Våren 2020 handlar det mesta i samhällsdebatt och medier om pandemin och covid. Den 7 april 2020 uttrycker den seniora nationalekonomen Magnus Henrekson oro över hur det ska gå med jobben. Men till skillnad från senare års debattinlägg från honom går detta ut på att det nu behövs massiva satsningar på statligt stöd till industrier och företag.
”Bedömningen är att detta kräver insatser på minst 100 miljarder kronor per månad i form av att staten helt tar över kostnaden för permitterade medarbetare men också att staten täcker stora delar av de helt eller delvis nedstängda företagens kostnader”, skriver han på Svenska Dagbladet debattsida.
51 veckor senare är tonen en helt annan när Henrekson, Christian Sandström och Siri Terjesen skriver i Dagens Industri under rubriken Är det gröna stålet verkligen grönt?:
”Hur många statliga stödmiljarder har Hybrit (LKAB och SSABs gröna stålsatsning) för avsikt att ta i anspråk?”.*
De tre är nu, våren 2021, oroade för att andra företag med andra lösningar, som H2 Green Steel (senare Stegra) kan uteslutas från statligt stöd:
”Kommer alla utvecklare och tillverkare av fossilfritt stål att erhålla samma statliga stöd och förmåner som Hybrit? Om så inte är fallet kan inte konkurrensen beskrivas som rättvis”, skriver de tre ängsligt. En oro som de sedan dess inte känt av.
Men snart ska de rikta kritiken mot alla former av grön omställning, och kritisera statliga stöd även där sådana inte existerar. Efter Northvolts konkurs hette det att staten gått in med mångmiljardstöd. Men den svenska statliga direktfinansieringen stannade vid runt 600 miljoner kronor i olika innovations- och forskningsstöd, samt beslut om gröna kreditgarantier via Riksgälden. Däremot investerade Första, Andra, Tredje och Fjärde AP-fonden totalt 5,8 miljarder i Northvolt. Men pensionsfonderna förvaltas oberoende av staten, och fattar sina egna investeringsbeslut.
Dessutom räknar de in investeringar från andra stater liksom EU-stöd och slår ihop allt till ”offentligt stöd”.
Och drar ganska häpnadsväckande politiska slutsatser:
”Återigen är de exakta beloppen ointressanta. En uppskattning räcker för att visa hur de högre skikten av socialdemokratin i form av ex-politiker berikar sig via skattemedel”, skriver Christian Sandström i Affärsvärlden 13 juli 2025.
Kritiken mot höga elpriser är som starkast i södra Sverige, genom prissättningen i fyra olika elområden, där södra elområdet betalar mest och har minst elproduktion. Sydsvenska Industri- och Handelskammaren med säte i Malmö har med gillande följt det som experterna redan uttryck på debattplats eller via medverkan i alternativmedia, och tagit kontakt med dem via Magnus Henrekson. Inledningsvis vill de att fler handelskamrar ska delta i en större samlad aktion, men intresset är svalt hos de övriga och de får nej.
Från brunt till grönt
Hösten 2023 bildar de sydsvenska företagarna på egen hand Skandinaviska Policyinstititet som i november 2023 presenterar sin första rapport ”Från brunt till grönt”.
”Inom ramen för ett större forsknings- och analysprojekt ”Svensk industripolitik” kommer Policyinstitutet under ledning av professor Magnus Henrekson publicera ett flertal rapporter som på olika sätt belyser dessa osäkra konsekvenser och risker”, skriver de då.
Några stiftelser som bidrar med finansiering av den första och de kommande rapporterna är knutna till några tunga svenska ägarfamiljer, som Wallenberg, Ax:son Johnson och Wehtje stiftelser, bidrar gör också välbeställt näringslivsfolk som Rune Andersson (Mellby Gård) och Christer Gardell (Cevian), men också ett gäng anonyma finansiärer.
Knappt ett halvår senare, i mars 2024, får expertlaget tillgång till ytterligare en medieröst, när Affärsvärlden inrättar en specialredaktion som ska granska just det som expertlaget och Policyinstitutet redan nagelfar.
Affärsvärldens huvudägare och ansvarig utgivare Peter Benson skriver: ”Mönstret är av en “grön planekonomi” som innebär att fria marknadskrafter över tid får allt mindre genomslag på ekonomins funktionssätt. Den gröna planekonomin visar tecken på att vara lika feltänkt som tidigare planekonomiska storsatsningar i exempelvis Sovjetunionen eller i Kina under Mao Tsetung. Inte på så vis att den gröna planekonomin leder till svält och slavarbete. Men det finns andra likheter. Goda föresatser, prestigedriven plakatpolitik och centralt beslutade “femårsplaner” som siktar mot orealistiska mål”, skriver Benson.
Mönstret är det samma här: satsningen finansieras genom, som Peter Benson uttrycker det, ”personer vi känner och har stor respekt för. Det är en handfull duktiga och seriösa företagare som delar vår problembeskrivning och vill att Sverige som helhet ska blomstra”. Två av dem avslöjar själva att de bidrar – Mats Arnhög och Christer Gardell.
Och som av en slump sitter Magnus Henrekson i styrelsen för Stiftelsen Affärsvärlden, numera främst de som äger och kontrollerar titeln och varumärket Affärsvärlden.
Ett antal ”huvudkanaler”
Till Affärsvärldens specialredaktion knyts en av de ledande i expertlaget, Christian Sandström, som återkommande krönikör men även titt som tätt som nyhetsskribent.
Expertlaget har nu återkommande tillgång till ett antal huvudkanaler för sitt budskap: SD-anknutna webbkanalen Riks, sajten 100%, där Henrik Jönsson är programledare/expert/kommentator och Affärsvärlden med sin specialredaktion och som ett fjärde alternativ Epoch Times, där Jan Blomgren poddar tillsammans med Lotta Gröning.
I den värld som befolkas av pr-konsulter brukar man prata om ”word of mouth”, bland partistrategerna heter det att man måste nå ”pratarna”. Om budskapet fastnar hos din granne, kollega eller vän och denne för budskapet vidare till andra har man lyckats, och får en bättre och mer effektfull påverkanskanal än andra.
De högerextrema alternativmediernas tittare och läsare får nu serverat sig analyser och kommentarer från vad de ser som betrodda och ansedda experter som deras tittare och läsare i sin tur kan använda i samtal med vänner eller i debatter i forum på sociala medier.
Och greppet funkar, Henrekson, Sandström, Blomgren och Steinbeck med flera citeras flitigt och liveinslag länkas i olika debattforum på sociala medier. I den stora politiska debatten valåret 2026 kan det synas som att energifrågan inte har en framträdande roll. Men i högerextrema alternativmedia har den det definitivt inför och under 2026.
Mobilisera lokal opinion
För vindkraftsmotståndarna handlar det alltid om att mobilisera en lokal opinion mot anläggandet av vindkraft. Sedan 2009 finns möjligheten till ett kommunalt veto mot vindkraft. Och att samla en opinion mot har visat sig gå hyfsat lätt. Lokala protestgrupper tar stöd från uppgifterna från expertlaget om att vindkraften är olönsam, farlig för din hälsa genom ljudvågor, PFAS-utsläpp, ger fallande huspriser eller något annat påstått elände. Det handlar enligt vindkraftsmotståndet om att ”sätta gränser för ett storskaligt experiment på landsbygden som hotar rättsstaten, folkhälsan, miljön och samhällsekonomin” (enligt Vindkraftsupplysningen). Och expertlaget står för argumenten och utvalda fakta, antingen som medverkande på lokala protestmöten eller genom att deras framträdanden citeras i alternativmedia. 93 procent av kommunerna har sagt nej till byggande av vindkraft, efter lokala protester.
– De här personerna är effektiva som experter. Har någon eller har haft en professorstitel imponerar det och de blir citerade. Men det här är inte nytt, vi har haft decennier av partisk forskning, i till exempel tobaks- eller klimatfrågan, säger Mats Engström.
Han är senior rådgivare på tankesmedjan European Council on Foreign Relations och har arbetat med miljöfrågor sedan 1980-talet, bland annat som biträdande statssekreterare på Miljödepartementet och även varit ledarskribent på Aftonbladet och chefredaktör på Ny Teknik. 2025 kom han med boken ”Skuggspel – om dold påverkan på politiken”.
– I hög grad är påverkan riktad mot Miljöpartiet, som är hårt utsatta och utmålas som ”ansvarslösa och flummiga”. Men demoniserandet av gröna partier är inte unikt för Sverige, säger han.
Två delar av kampanjen
Filip Johnsson är ingenjör och professor i energitsystem vid Chalmers och ledamot av Klimatpolitiska rådet. Han ser två delar av kampanjen.
– Dels de som verkar mot vindkraft. En del tycker helt enkelt att vindkraftverk är fula, vilket de såklart har sin fulla rätt att tycka. Men jag tror en del av dessa hittar på andra argument för att vara emot. Dels de som verkar mer på industrisidan, som Magnus Henrekson och Christian Sandström, som sågar allt kring grönt stål. Deras syfte? Ja, lite får jag känslan av att de tittar bakåt i tiden. Men är de klimatförnekare, nej, det är svårt att leda i bevis, säger han.
Det epitetet har däremot brukar tilldelats Per Fahlén, som bland annat var en av flera ur expertlaget som medverkade i antologin ”De norrländska stålsatsningarna – frälsare eller gökunge?” 2024. Som kallat den globala uppvärmningens effekter som ”overifierade klimathot”.
Även experter på tobaksfrågor?
När Christer Gardell hörde till finansiärerna av Skandinaviska Policyinstitutets rapporter påtalade Filip Johnsson att Gardell genom Cevian Capital var storägare i Thyssen Krupp ,där tyska staten gick in med motsvarande 20 miljarder svenska kronor.
– Man undrar då vad det är för skillnad mellan tyska statens satsning och svenska statens satsningar på svenska stålprojekt, skrev han på Supermiljöbloggen.
Gardell och Cevian har sedan dess sålt ut sitt innehav i Thyssen Krupp.
– Men med sådana intressenter blir det för mig oklart om granskningen inte riskerar att färgas av den typ av både medvetna och omedvetna processer som i forskningen brukar benämnas ”confirmation bias” och ”motivated reasoning”. Alltså att vi inte ger alla fakta och delar av informationen samma uppmärksamhet eller hänsyn, fortsätter han.
En liten och överraskande bisyssla för expertlaget är att de också framträder som experter på snus och tobaksfrågor. I våras var Kingsley Wheaton, Chief Corporate Officer på världens näst största tobaksbolag British American Tobacco i Stockholm och spelade in ett avsnitt av sin podd ”The smokeless world” med Christian Sandström som gäst och expert. David Sundén har skrivit ett flertal rapporter i ”snusfrågan” åt svenska snus-e-handlaren Haypp Group med 3,8 miljarder kronor i omsättning 2025.
Janne Sundling
Läs också Christian Sandströms svar.
Dessutom: här är listan över medier med antigrön profil och listan över andra antigröna aktörer.
Här finns listan med expertlagets framträdanden i högerns alternativmedier.
Och här är topplistan över deras framträdanden.
* Fotnot: Siri Terjesen är docent vid Florida Atlantic University och Norges Handelshøyskole, och associerad till Ratio. Det är också första och sista gången som hon finns med i expertgänget.
Inlägget Det antigröna expertlaget dök först upp på Dagens Arena.