Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2022-08-21 09:31:46

   Discovered: 2022-08-21 12:11:05 Hash: 0194fddaf3a009ca88253c8a760158e885f23d8a
   Title:

   Klimatpolitiken som förs är mycket farligare än klimatet. Vi har ingen klimatkris…
   Description:

   KLIMAT & VÄDER. Lennart Bengtsson är en professor i dynamisk meteorologi. Bengtsson blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1957, filosofie magister i Uppsala 1959 och filosofie licentiat vid Stockholms universitet 1964. Han var tidigare verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading, frÃ¥n 1976 till 1981 som biträdande chef och forskningschef, och […]
   Content

   KLIMAT & VÄDER. Lennart Bengtsson är en professor i dynamisk meteorologi. Bengtsson blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1957, filosofie magister i Uppsala 1959 och filosofie licentiat vid Stockholms universitet 1964. Han var tidigare verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading, frÃ¥n 1976 till 1981 som biträdande chef och forskningschef, och frÃ¥n 1982 till 1990 som chef. Han är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var förestÃ¥ndare för institutet 1991–2000. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading. Hans forskningsomrÃ¥de innefattar bland annat atmosfärmodellering. Bengtsson invaldes 1993 som ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Ã…r 2007 tilldelades han Rossbypriset och 2009 promoverades han till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Bengtsson utkom 2019 med boken ”Vad händer med klimatet?, som nominerades till Stora fackbokspriset.
   
   Lennart Bengtssons bok kan köpas bl. a. på Karneval Förlag
   
   Nu säger Lennart Bengtsson att världen har ingen klimatkris, mycket färre människor dör av extremväder nu än tidigare, och världens livsmedelsproduktion ökar, säger den svenska klimatforskaren Lennart Bengtsson, som prisats tvÃ¥ gÃ¥nger för sitt arbete. Det är snarare krig och energibrist som skapar kriser, säger Bengtsson i en intervju med Die Welt , där han slÃ¥r fast att kunskap är den bästa medicinen mot ”klimatÃ¥ngest”.
   
   Bengtsson, som är specialist på klimat- och vädermodellering, var från 1975 till 1990 först forskningschef och sedan chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, och sedan chef för Max Planck Institute for Meteorology tills han gick i pension för åldersgräns år 2000. Sedan dess har han varit professor emeritus vid University of Reading.
   
   Den svenska forskaren anser att världen behöver klimatåtgärder:
   
   Die Welt : Herr Bengtsson, lever vi i en klimatkris?
   
   Lennart Bengtsson : Enligt min mening ska den pÃ¥gÃ¥ende uppvärmningen inte beskrivas som en kris. Livsmedelsproduktionen ökar till exempel. Och trots en snabbt växande befolkning och fortsatt uppvärmning dör mycket färre människor av extremt väder än tidigare. De akuta problemen för tillfället orsakas av konflikter och krig och svÃ¥righeter att hitta pÃ¥litliga substitut för fossila energikällor tillräckligt snabbt. Trots det behövs lÃ¥ngsiktiga, systematiska Ã¥tgärder för att minska världens utsläpp av växthusgaser för att begränsa uppvärmningen.
   
   Ändå verkar han vara mer rädd för den klimatpolitik som faktiskt förs än för klimatet i sig: Parisavtalet kan skapa allvarliga ekonomiska problem för Europa, tror Bengtsson.
   
   Ska Parisavtalet om världens klimat vara en riktlinje för att begränsa CO 2 -utsläppen?
   
   Enligt min åsikt är Parismålen alldeles för ambitiösa, särskilt för EU, och de bör anpassas till vad som är tekniskt möjligt för att undvika allvarliga och akuta problem för industrin och allmänheten.
   
   Det finns säkert tecken på att ett förändrat klimat skapar vissa problem, till exempel med väderförändringar, säger Bengtsson, men det finns inga tydliga bevis, och det är väldigt svårt att avgöra i vilken utsträckning dessa förändringar beror på något annat än naturliga förändringar, han lägger till.
   
   Han menar att det är svårt att säga något säkert om klimatförändringarnas effekter på samhället:
   
   Kan klimatvetenskapen göra robusta uttalanden om hur samhället kommer att utvecklas till följd av klimatförändringarna?
   
   Jag tror inte det. Den samhällsutveckling som vi ser sÃ¥ tydligt nuförtiden har inget med väder eller klimat att göra, utan med samhällsfaktorer som politisk inkompetens, konflikter och krig. (…) Det är inte sÃ¥ lätt att upptäcka nÃ¥gon klimateffekt.
   
   Bengtsson, som själv arbetar med klimatmodellering, är inte heller särskilt optimistisk om modellbranschens förmåga att förstå eller förutsäga klimatförändringar:
   
   Klimatforskaren och meterologen Lennart Bengtsson råder dagens unga att gå i skolan och skaffa en ordentlig utbildning, inte minst i naturvetenskaper som fysik. Foto: Hanna Franzén/TT och Karneval förlag.
   
   För att kunna upptäcka den mänskliga klimatsignalen mÃ¥ste den naturliga variationen vara känd. De har förklarat att den naturliga klimatvariationen inte är tillräckligt väl förstÃ¥dd. Vad bestÃ¥r problemen av?
   
   De bästa klimatmodellerna vi har nu återger typiska vädersystem ganska bra, även typiska variationer som förändringar från år till år. Vi har goda skäl att dra slutsatsen att de kallare perioderna på 1960- och 1970-talen berodde på slumpen. Vi är mindre säkra på den markanta uppvärmningen mellan 1910 och 1940. Och det finns fortfarande ingen trovärdig förklaring till den lilla istiden från 1350 till 1850. Svängningar i klimatet på tidsskalor från hundra till några hundra år förstås inte, och de kommer inte att reproduceras väl av nuvarande klimatmodeller. Å andra sidan finns det övertygande empiriska bevis för att istiderna är relaterade till astronomiska cykler i jordens omloppsbana. Den globala uppvärmningen de senaste 40–50 åren har å andra sidan ett tydligt samband med växthuseffekten,
   
   Men uppvärmningen är inte bara negativ, tillägger han. Jag har svÃ¥rt att acceptera att ett varmare klimat pÃ¥ högre breddgrader är negativt, säger Bengtsson.
   
   Den svenska klimatforskaren tycker inte så mycket om den vetenskapliga standarden på området:
   
   Är klimatforskningen inte längre opartisk och öppen?
   
   Mycket mindre idag än för 20–40 Ã¥r sedan. Jag fruktar att de skarpaste vetenskapsmännen i dag söker sig till andra omrÃ¥den, där vetenskapen är mer öppen.
   
   Jag fruktar att den starka politiseringen av klimatdebatten kommer att fÃ¥ negativa konsekvenser för grundforskningen. Forskare är naturligtvis skeptiska och kritiska, men ett resultat av politiseringen är att vissa forskare tvekar att ta itu med ämnen som vissa universitet och finansieringskällor anser vara för kritiska mot FN:s klimatpanel (IPCC).
   
   Men det rÃ¥der oenighet om hur snabbt uppvärmningen sker och hur skadliga förändringarna kan vara. Det finns ingen riktig konsensus om huruvida vi har haft sämre extremväder, än mindre om orsaken till den lilla istiden.
   
   Unga som reagerar på klimatförändringar med panik borde skaffa sig mer kunskap om klimatet, konstaterar Bengtsson. Jag tror inte att det här kommer att bli någon stor grej om hundra år, avslutar han.
   
   Klimatforskaren Lennart Bengtsson råder dagens unga att gå i skolan och skaffa en ordentlig utbildning, inte minst i i naturvetenskaper som fysik.
   
   Intervju med Die Welt, pÃ¥ tyska…
   
   Document.no, pÃ¥ norska…
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att nÃ¥gon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
2. 2022-08-21 09:31:46

   Discovered: 2022-08-21 11:36:07 Hash: ffb216edbafa1abbf480dc8c36f87a767e4dd29a
   Title:

   Klimatpolitiken som förs är mycket farligare än klimatet. Vi har ingen klimatkris…
   Description:

   KLIMAT & VÄDER. Lennart Bengtsson är en professor i dynamisk meteorologi. Bengtsson blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1957, filosofie magister i Uppsala 1959 och filosofie licentiat vid Stockholms universitet 1964. Han var tidigare verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading, frÃ¥n 1976 till 1981 som biträdande chef och forskningschef, och […]
   Content

   KLIMAT & VÄDER. Lennart Bengtsson är en professor i dynamisk meteorologi. Bengtsson blev filosofie kandidat vid Uppsala universitet 1957, filosofie magister i Uppsala 1959 och filosofie licentiat vid Stockholms universitet 1964. Han var tidigare verksam vid European Centre for Medium-Range Weather Forecasts (ECMWF) i Reading, frÃ¥n 1976 till 1981 som biträdande chef och forskningschef, och frÃ¥n 1982 till 1990 som chef. Han är professor i dynamisk meteorologi vid Max-Planck-Institut für Meteorologie i Hamburg, och var förestÃ¥ndare för institutet 1991–2000. Sedan 2000 är han professor vid University of Reading. Hans forskningsomrÃ¥de innefattar bland annat atmosfärmodellering. Bengtsson invaldes 1993 som ledamot av svenska Vetenskapsakademien. Ã…r 2007 tilldelades han Rossbypriset och 2009 promoverades han till hedersdoktor vid Uppsala universitet. Bengtsson utkom 2019 med boken ”Vad händer med klimatet?, som nominerades till Stora fackbokspriset.
   
   Lennart Bengtssons bok kan köpas bl. a. på Karneval Förlag
   
   Nu säger Lennart Bengtsson att världen har ingen klimatkris, mycket färre människor dör av extremväder nu än tidigare, och världens livsmedelsproduktion ökar, säger den svenska klimatforskaren Lennart Bengtsson, som prisats tvÃ¥ gÃ¥nger för sitt arbete. Det är snarare krig och energibrist som skapar kriser, säger Bengtsson i en intervju med Die Welt , där han slÃ¥r fast att kunskap är den bästa medicinen mot ”klimatÃ¥ngest”.
   
   Bengtsson, som är specialist på klimat- och vädermodellering, var från 1975 till 1990 först forskningschef och sedan chef för European Centre for Medium-Range Weather Forecasts, och sedan chef för Max Planck Institute for Meteorology tills han gick i pension för åldersgräns år 2000. Sedan dess har han varit professor emeritus vid University of Reading.
   
   Den svenska forskaren anser att världen behöver klimatåtgärder:
   
   Die Welt : Herr Bengtsson, lever vi i en klimatkris?
   
   Lennart Bengtsson : Enligt min mening ska den pÃ¥gÃ¥ende uppvärmningen inte beskrivas som en kris. Livsmedelsproduktionen ökar till exempel. Och trots en snabbt växande befolkning och fortsatt uppvärmning dör mycket färre människor av extremt väder än tidigare. De akuta problemen för tillfället orsakas av konflikter och krig och svÃ¥righeter att hitta pÃ¥litliga substitut för fossila energikällor tillräckligt snabbt. Trots det behövs lÃ¥ngsiktiga, systematiska Ã¥tgärder för att minska världens utsläpp av växthusgaser för att begränsa uppvärmningen.
   
   Ändå verkar han vara mer rädd för den klimatpolitik som faktiskt förs än för klimatet i sig: Parisavtalet kan skapa allvarliga ekonomiska problem för Europa, tror Bengtsson.
   
   Ska Parisavtalet om världens klimat vara en riktlinje för att begränsa CO 2 -utsläppen?
   
   Enligt min åsikt är Parismålen alldeles för ambitiösa, särskilt för EU, och de bör anpassas till vad som är tekniskt möjligt för att undvika allvarliga och akuta problem för industrin och allmänheten.
   
   Det finns säkert tecken på att ett förändrat klimat skapar vissa problem, till exempel med väderförändringar, säger Bengtsson, men det finns inga tydliga bevis, och det är väldigt svårt att avgöra i vilken utsträckning dessa förändringar beror på något annat än naturliga förändringar, han lägger till.
   
   Han menar att det är svårt att säga något säkert om klimatförändringarnas effekter på samhället:
   
   Kan klimatvetenskapen göra robusta uttalanden om hur samhället kommer att utvecklas till följd av klimatförändringarna?
   
   Jag tror inte det. Den samhällsutveckling som vi ser sÃ¥ tydligt nuförtiden har inget med väder eller klimat att göra, utan med samhällsfaktorer som politisk inkompetens, konflikter och krig. (…) Det är inte sÃ¥ lätt att upptäcka nÃ¥gon klimateffekt.
   
   Bengtsson, som själv arbetar med klimatmodellering, är inte heller särskilt optimistisk om modellbranschens förmåga att förstå eller förutsäga klimatförändringar:
   
   Klimatforskaren och meterologen Lennart Bengtsson råder dagens unga att gå i skolan och skaffa en ordentlig utbildning, inte minst i naturvetenskaper som fysik. Foto: Hanna Franzén/TT och Karneval förlag.
   
   För att kunna upptäcka den mänskliga klimatsignalen mÃ¥ste den naturliga variationen vara känd. De har förklarat att den naturliga klimatvariationen inte är tillräckligt väl förstÃ¥dd. Vad bestÃ¥r problemen av?
   
   De bästa klimatmodellerna vi har nu återger typiska vädersystem ganska bra, även typiska variationer som förändringar från år till år. Vi har goda skäl att dra slutsatsen att de kallare perioderna på 1960- och 1970-talen berodde på slumpen. Vi är mindre säkra på den markanta uppvärmningen mellan 1910 och 1940. Och det finns fortfarande ingen trovärdig förklaring till den lilla istiden från 1350 till 1850. Svängningar i klimatet på tidsskalor från hundra till några hundra år förstås inte, och de kommer inte att reproduceras väl av nuvarande klimatmodeller. Å andra sidan finns det övertygande empiriska bevis för att istiderna är relaterade till astronomiska cykler i jordens omloppsbana. Den globala uppvärmningen de senaste 40–50 åren har å andra sidan ett tydligt samband med växthuseffekten,
   
   Men uppvärmningen är inte bara negativ, tillägger han. Jag har svÃ¥rt att acceptera att ett varmare klimat pÃ¥ högre breddgrader är negativt, säger Bengtsson.
   
   Den svenska klimatforskaren tycker inte så mycket om den vetenskapliga standarden på området:
   
   Är klimatforskningen inte längre opartisk och öppen?
   
   Mycket mindre idag än för 20–40 Ã¥r sedan. Jag fruktar att de skarpaste vetenskapsmännen i dag söker sig till andra omrÃ¥den, där vetenskapen är mer öppen.
   
   Jag fruktar att den starka politiseringen av klimatdebatten kommer att fÃ¥ negativa konsekvenser för grundforskningen. Forskare är naturligtvis skeptiska och kritiska, men ett resultat av politiseringen är att vissa forskare tvekar att ta itu med ämnen som vissa universitet och finansieringskällor anser vara för kritiska mot FN:s klimatpanel (IPCC).
   
   Men det rÃ¥der oenighet om hur snabbt uppvärmningen sker och hur skadliga förändringarna kan vara. Det finns ingen riktig konsensus om huruvida vi har haft sämre extremväder, än mindre om orsaken till den lilla istiden.
   
   Unga som reagerar på klimatförändringar med panik borde skaffa sig mer kunskap om klimatet, konstaterar Bengtsson. Jag tror inte att det här kommer att bli någon stor grej om hundra år, avslutar han.
   
   Klimatforskaren Lennart Bengtsson råder dagens unga att gå i skolan och skaffa en ordentlig utbildning, inte minst i i naturvetenskaper som fysik.
   
   Intervju med Die Welt, pÃ¥ tyska…
   
   Document.no, pÃ¥ norska…
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att nÃ¥gon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168