Rasism och religiös intolerans. Vi tar det en gÃ¥ng till. Som alla vet är en vit västerlänning rasist och fascist sÃ¥ fort han eller hon rÃ¥kar uttala ett oövervägt ord. När muslimer däremot grisar och vÃ¥ldtar och mördar, sÃ¥ är det en yttring av deras kultur – himla fint och ska bejakas pÃ¥ alla sätt. […]
Content
Rasism och religiös intolerans. Vi tar det en gång till.
Som alla vet är en vit västerlänning rasist och fascist så fort han eller hon råkar uttala ett oövervägt ord. När muslimer däremot grisar och våldtar och mördar, så är det en yttring av deras kultur – himla fint och ska bejakas på alla sätt.
Knappt 20 år gammal besökte jag Israel för första gången. Varken stenkastning eller upplopp förekom just då, men stämningen var spänd mellan judar och araber (de senare föredrar att kalla sig palestinier). I ungdomens oförstånd uppträdde jag själv med ett silverkors kring halsen. Därtill hade jag redan då ett krucifix tatuerat på axeln och var följaktligen tvungen att klä mig i ärmlös T-tröja.
När jag närmade mig Östra Jerusalem, måste jag ha överträtt någon osynlig gräns. Plötsligt steg två araber fram och grabbade tag i mina handleder, en vid var arm. Så stod vi där ett tag medan de svartmuskiga synade mig med blicken, tills de sa något äbäläwäbälä sinsemellan och släppte mig fri. Avslutningsvis gav den lurvigare av de två mig en nedlåtande dunk i ryggen, som om gunstig herrn gett mig tillstånd att vistas på allmän plats.
Undrar hur man säger â€HÃ¥ll käft†pÃ¥ arabiska.