ENERGI & KLIMATPOLITIK. Tillsammans gör SSAB, LKAB och Vattenfall en unik satsning för att förändra den svenska järn- och stålindustrin i grunden. Under namnet HYBRIT arbetar vi gemensamt för att utveckla det första fossilfria stålet. HYBRIT-tekniken har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent. Det motsvarar en tredjedel av utsläppen från industrin […]
Content
ENERGI & KLIMATPOLITIK. Tillsammans gör SSAB, LKAB och Vattenfall en unik satsning för att förändra den svenska järn- och stålindustrin i grunden. Under namnet HYBRIT arbetar vi gemensamt för att utveckla det första fossilfria stålet. HYBRIT-tekniken har potential att minska Sveriges totala koldioxidutsläpp med minst tio procent. Det motsvarar en tredjedel av utsläppen från industrin och kan i framtiden bidra till att minska utsläppen från järn- och stålproduktion i hela världen, påstår företagen bakom projektet.
Hybrits pilotanläggning i Luleå, en satsning av SSAB, LKAB och Vattenfall.
Debatten om det ”gröna” stålet och de statligt kontrollerade Hybrit-företagens satsningar på att göra stål med hjälp av vätgas har börjat ta fart. Vi har i snart två års tid efterlyst en genomgripande analys av projektets konsekvenser och välkomnar den senaste tidens diskussioner, skriver professorerna Magnus Henrekson och Christian Sandström på Dagens Industri.
I DI 22/12 ställer sig Irene Svenonius (M) frågande till rimligheten i att så stora mängder skattemedel allokeras till högriskprojekt i statliga bolag. Hon poängterar också att de långsiktiga konsekvenserna för Sveriges redan hårt belastade elnät riskerar att bli allvarliga.
Elisabeth Thand Ringqvist och Gustav Hemming (C) är av en annan uppfattning (DI 30/12). De menar att Hybrit kan förena Sverige och stärka hela ekonomin. Faktum är att de samhällsekonomiska effekterna av Hybrit redan har granskats av andra forskare.
Professorerna Bengt Kriström och Per-Olov Johansson publicerade i november förra året en artikel i den vetenskapliga tidskriften Journal of Benefit-Cost Analysis där de liksom vi landar i slutsatsen att Hybrit-satsningen är skadlig för miljön och ekonomin. Titeln på deras artikel säger det mesta: ”Paying a Premium for ’Green Steel’: Paying for an Illusion?”
Kriström och Johansson skriver vidare i artikelns slutsats det som vi och allt fler har påtalat: ”The problem is that such steelmaking requires huge amounts of electricity.” Det är svårt att se att inte dessa elintensiva projekt skulle drabba de som redan i dag bor och verkar i Norrbottens län i form av höga elpriser och undanträngning av befintliga verksamheter. Om projektens mot förmodan skulle bli framgångsrika kommer vinsterna att hamna hos ägare och finansiärer som varken bor i norra Sverige eller betalar skatt där.
Hybrit-företagen har ansökt om 4,9 miljarder kronor i stöd från Energimyndigheten. Är det rimligt att betala ut närmare 500 kronor per svensk invånare för en statlig tekniksatsning som skall ta hälften av Sveriges nuvarande elanvändning i anspråk? Om ansökan beviljas av Energimyndigheten utan att vi fått svar gällande elförsörjningen är risken överhängande att Hybrit kommer att gå till historien som den största gröna bubblan i Sveriges historia.
Magnus Henrekson, professor i nationalekonomi, IFN
Christian Sandström, biträdande professor i företagsekonomi, JIBS & Ratio
Historien om fiaskot Stålverk 80 | Paralleller med energislukande ”klimatstålet” HYBRIT
***
Stöd bloggen
Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
Från andra banker konto 8257-933415168
Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.