Bland de omkring 300 000 islänningar som går till vallokalerna finns Sunna Sverrisdóttir och Huldar Halldórsson. De unga föräldrarna har två små pojkar och för dem rådde det ingen tvekan om hur de skulle rösta.
– Vi röstade ja eftersom vi tycker att det är viktigt att vara en del av Europa. Vi har haft höga räntor länge på Island och en svag isländsk krona, säger Sunna Sverrisdóttir.
Huldar Halldórsson pekar på barnens framtid.
– Det är naturligtvis väldigt viktigt för oss med två små pojkar att vi tänker på vad som är bäst för dem i framtiden.
För Sunna Sverrisdóttir handlar frågan också om den ekonomiska verklighet som unga islänningar möter.
– Det är svårt att köpa fastigheter idag och man oroar sig för hur barnen ska kunna köpa sina egna bostäder i framtiden. Så ja, jag tycker att det är väldigt viktigt att ha euron som valuta för stabilitetens skull, säger hon. Vill klara sig själv Yngre och välutbildade Reykjavikbor som Sunna och Huldar tillhör den grupp som i högre grad är välvilligt inställd till EU. Men i den isländska huvudstaden finns också en stark misstänksamhet mot unionen.
– Vi klarar oss bra själva. Vi ska inte in i det där. Jag är inte rädd för EU, men jag vill ha ett fritt Island. Allt är bra som det är, säger pensionären Daniel Björnsson.
Det handlar om ett land som är starkt förankrat i sin historia, där traditionella näringar som fiske och jordbruk fortfarande har en central plats. Samtidigt byggs moderna AI-dataanläggningar i det isländska landskapet.
Bilden av Island som ett land som klarar sig på egen hand lever därför starkt. Nej-sidan har dessutom mobiliserat kraftigt inför omröstningen och bombarderat väljarna med aggressiv tv-reklam. Men på ja-sidan betonar många att dagens omröstning inte handlar om att Island automatiskt ska bli medlem i EU. Pekar på naivitet Ett ja innebär i stället att dörren öppnas för nya förhandlingar med unionen. Först därefter skulle islänningarna få ta ställning till själva medlemskapet.
– Det är naivt att tro att vi kan klara oss på egen hand. Vi bör rösta ja och det handlar sedan om att få en så bra deal som möjligt. Så får vi se, säger konstprofessorn Berglind Tómasdóttir.
Om fem timmar stänger vallokalerna.
Då börjar Island få svaret på om landet vill öppna dörren mot EU igen – eller fortsätta stå utanför.
Content
Bland de omkring 300 000 islänningar som går till vallokalerna finns Sunna Sverrisdóttir och Huldar Halldórsson. De unga föräldrarna har två små pojkar och för dem rådde det ingen tvekan om hur de skulle rösta.
– Vi röstade ja eftersom vi tycker att det är viktigt att vara en del av Europa. Vi har haft höga räntor länge på Island och en svag isländsk krona, säger Sunna Sverrisdóttir.
Huldar Halldórsson pekar på barnens framtid.
– Det är naturligtvis väldigt viktigt för oss med två små pojkar att vi tänker på vad som är bäst för dem i framtiden.
För Sunna Sverrisdóttir handlar frågan också om den ekonomiska verklighet som unga islänningar möter.
– Det är svårt att köpa fastigheter idag och man oroar sig för hur barnen ska kunna köpa sina egna bostäder i framtiden. Så ja, jag tycker att det är väldigt viktigt att ha euron som valuta för stabilitetens skull, säger hon. Vill klara sig själv Yngre och välutbildade Reykjavikbor som Sunna och Huldar tillhör den grupp som i högre grad är välvilligt inställd till EU. Men i den isländska huvudstaden finns också en stark misstänksamhet mot unionen.
– Vi klarar oss bra själva. Vi ska inte in i det där. Jag är inte rädd för EU, men jag vill ha ett fritt Island. Allt är bra som det är, säger pensionären Daniel Björnsson.
Det handlar om ett land som är starkt förankrat i sin historia, där traditionella näringar som fiske och jordbruk fortfarande har en central plats. Samtidigt byggs moderna AI-dataanläggningar i det isländska landskapet.
Bilden av Island som ett land som klarar sig på egen hand lever därför starkt. Nej-sidan har dessutom mobiliserat kraftigt inför omröstningen och bombarderat väljarna med aggressiv tv-reklam. Men på ja-sidan betonar många att dagens omröstning inte handlar om att Island automatiskt ska bli medlem i EU. Pekar på naivitet Ett ja innebär i stället att dörren öppnas för nya förhandlingar med unionen. Först därefter skulle islänningarna få ta ställning till själva medlemskapet.
– Det är naivt att tro att vi kan klara oss på egen hand. Vi bör rösta ja och det handlar sedan om att få en så bra deal som möjligt. Så får vi se, säger konstprofessorn Berglind Tómasdóttir.
Om fem timmar stänger vallokalerna.
Då börjar Island få svaret på om landet vill öppna dörren mot EU igen – eller fortsätta stå utanför.