Vaka över din nästa! Social kontroll varierar i praktiken allt från att individer som bryter mot vissa normer stenas ihjäl till att alla tittar bort eftersom de inte vill bli inblandade. Hur samhället ser ut i det avseendet är en fråga om makt i kombination med tidsanda och folklynne. Vanligtvis gäller tumregeln: ju mera auktoritärt […]
Content
Vaka över din nästa!
Social kontroll varierar i praktiken allt från att individer som bryter mot vissa normer stenas ihjäl till att alla tittar bort eftersom de inte vill bli inblandade. Hur samhället ser ut i det avseendet är en fråga om makt i kombination med tidsanda och folklynne. Vanligtvis gäller tumregeln: ju mera auktoritärt samhälle desto starkare social kontroll.
Nedan några egna erfarenheter som man kan ha många åsikter om.
I tioårsåldern hoppade jag ett tag på lokalbussen och stämplade biljetten i god ordning. Eftersom jag skulle åka bara två hållplatser, slog jag mig ner på första bästa sittplats nära utgången. Bussen var halvtom och det fanns gott om utrymme. Ändå kände sig en medelålders dam tvungen att ingripa och ge mig en åthutning. ”Där får du inte sitta! Upp därifrån!” Nu först märkte jag skylten där det stod Endast för åldringar och invalider. – Men för helvete, bussen var som sagt halvtom, och skulle nu någon åldring eller invalid stigit på bussen, så skulle jag naturligtvis flyttat på mig. Än i denna dag undrar jag vad som utlöste kärringens beteende. Särskilt rationellt var det i varje fall inte.
På 90-talet gick jag i vuxenutbildning. En dag skulle vi bekanta oss med ett dagcenter för åldringar. Det gällde pensionärer i god form, centret var en samlingsplats där de kunde fika och umgås och delta i olika verksamheter. När vi hade sett det mesta, tyckte jag det var läge för en tobakspaus. Jag plockade fram en cigarrett, stack den i mungipan och stegade mot ytterdörren. Lika tusan hann en tant snäsa ”Du kan inte röka härinne! Vi har rökförbud här!” – Men snälla människa, tanten såg väl att cigarretten inte var tänd och att jag var på väg ut. Vad är det med folk?
Ett tag hade mitt bilbatteri dött i vinterkylan. En kompis kom och gav mig ström med kablar. När jag hade fått igång motorn, bestämde jag mig för en halvtimmes åktur längs landsvägarna i omgivningen för att få batteriet fulladdat. Bäst att använda så lite el som möjligt i den situationen, tyckte jag och släckte lyktorna – det spelade väl mindre roll en solig och klarblå vinterdag som denna. Under åkturen blinkade fyra mötande bilister med lysena, den femte blinkaren körde själv med släckta lyktor. – Är folk inte riktigt kloka?
Det är klart man borde reagera om folk gör sig skyldiga till något vådligt eller brottsligt, men varför människor ska lägga sig i struntsaker eller rent inbillade överträdelser är mer än jag begriper. Eller står människodjuret socialt sett inte högre än hönsen som ständigt hackar på varandra för att upprätthålla maktordningen?