Tornevall Networks

Civilminister Ida Karkiainen är i blåsväder efter en publicerad bild och ett tonårsliv kring denna. En storm i ett vattenglas eller ett befogat drev?

Ge mig namnet på en person som inte gjorde saker, sade saker eller umgicks med individer i tonåren som man inte ångrar idag. Jag tror inte att den personen finns.

Personligen bryr jag mig inte ett dugg om Ida Karkiainen som politiker och person eller vad hon i tonåren lyssnade på för musik, vilka hon umgicks med eller vad hon gjorde. Det bör inte och ska inte ligga henne till last idag, om det inte vore för att…

…medierna, partikamraterna och samhället står upp för henne p.g.a. hennes partitillhörighet. Plötsligt verkar alla ha heilat i ungdomsåren, lyssnat på vit makt musik och klätt sig i tvivelaktig mundering. T.o.m. Henrik Arnstad har gjort det.

Minns ni Catharina Strandqvist? Nej, förmodligen inte. 2014 hängdes hon ut i media efter att Expo tilldelats en bild där Strandqvist städade upp efter en fest, troligen berusad, där hon ”för skojs skull” drog på sig en armbindel med svastikan. Lägg märke till att bilden publicerades en vecka innan valet. Tror ni att hon förläts av medierna, artisterna och de politiska motståndarna? Nej, hon tvingade sig själv att sluta med politiken, hon blev av med jobbet och än idag lyfts hon fram som ett exempel på SD:s förflutna.

Därför. Jag tror att Karkiainen ljuger. Jag tror inte att hon försökte uppmana sin pojkvän att kasta alla kläder med Sydstatsmotiv eller ta ned flaggan från väggen. Jag tror inte att hon försökte stänga av musiken när Pluton Svea och annan vit makt musik spelades. Nej, jag tror inte att hon heilade för att skymfa.

Kom sedan inte med det patetiska försvarstalet att det var OK att dreva mot Chatarina Strandqvist för att hon tillhör ett ”problemparti” samtidigt som man förlåter Karkiainen för att hon tillhör ett parti med ”rätt värdegrund”.

Varför är det lättare att försvara och förlåta beroende på vilket parti man representerar?