Tornevall Networks

Detta val är första gången vi röstar sedan Sverige övergav flera hundra år av militär alliansfrihet för ett medlemskap i Nato. Därefter följde det militära samarbetsavtalet med USA och historiskt stora satsningar på militär och krigsindustri.

Men om jag vill rösta för fred, vilket parti ska jag då välja? undrar Malin Nilsson, IKFF.

På bara några år har svensk säkerhetspolitik genomgått en dramatisk förändring. Sverige gick med i Nato utan att frågan prövades i vare sig ett riksdagsval eller en folkomröstning. Därefter slöts DCA-avtalet, som ger amerikanska styrkor tillgång till 17 svenska militärbaser.

Samtidigt fortsätter försvarsanslagen att öka. På tio år har Sveriges militära utgifter ökat med 289 procent, en utveckling som samtliga riksdagspartier står bakom, och utgifterna kommer fortsätta att öka. Samtidigt har denna genomgripande omläggning av svensk politik i stor utsträckning avpolitiserats.

IKFF:s valundersökning visar tydligt att militariseringen inte är ett höger-, vänster- eller mittenprojekt. Den är nu en gemensam utgångspunkt för samtliga riksdagspartier. De väljare som vill se en annan säkerhetspolitik saknar därmed representation. Exempelvis är en femtedel av väljarkåren negativa till Natomedlemskapet enligt SCB, men inget riksdagsparti driver frågan om ett svenskt utträde. Det inkluderar Vänsterpartiet och Miljöpartiet som röstade emot medlemskapet 2023.

Manliga sektorer vinnare

Säkerhet har i allt högre grad kommit att likställas med militär upprustning, medan andra perspektiv på trygghet och säkerhet trängts undan. Det är särskilt problematiskt ur ett jämställdhetsperspektiv. De mångmiljardsatsningar som nu görs går till mansdominerade sektorer som Försvarsmakten och vapenindustrin. Samtidigt bär kvinnor upp stora delar av samhället genom arbete inom vård och omsorg, med sämre villkor och löner. När välfärden inte räcker till är det kvinnor som obetalt täcker upp med sin tid, sin hälsa och sin ekonomi.

Enligt vår valundersökning säger Sverigedemokraterna, Moderaterna och Kristdemokraterna nej till en feministisk utrikes- och säkerhetspolitik. Inget av Tidöpartierna vill heller att försvarspolitiska beslut ska föregås av jämställdhetsanalyser. Det här trots att vår rapport Försvarspolitikens konsekvenser för jämställdhet i Sverige visar att besluten som tagits det senaste decenniet riskerar omfattande negativa konsekvenser för kvinnors säkerhet, ekonomi och inflytande.

Socialdemokraterna vill återta den feministiska utrikespolitiken vid ett maktskifte, men har själva varit starkt drivande i den militarisering vi nu ser genom att ha röstat med regeringen i allt från DCA-avtalet till att tillåta utländska trupper att föra krig från svenskt territorium mot tredje land, även när det inte föreligger något hot mot Sverige.

Synen på säkerhet minskar tryggheten

Vår undersökning visar också att en majoritet av riksdagspartierna inte vill verka för att Sverige ansluter sig till FN:s kärnvapenförbud. Bara en knapp majoritet vill att Sverige fortsatt ska stå bakom förbudet mot personminor. Kristdemokraterna, Liberalerna och Sverigedemokraterna öppnar för ett Sverige som kan acceptera användning, produktion och lagring av personminor, vapen som förbjöds för att de är för inhumana och vars offer till största delen är civila.

Fred handlar inte bara om frånvaron av krig. Så länge säkerhet definieras snävt i militära termer kommer människors trygghet, jämställdhet och frihet att underordnas. Fred byggs inte genom militär styrka, utan genom fungerande samhällen, jämlikhet, demokrati och internationellt samarbete.

Möjligheten att rösta för fred borde vara självklar. Men i årets riksdagsval saknas ett sådant alternativ bland riksdagspartierna. I över hundra år har IKFF arbetat för en annan syn på säkerhet. Det är hög tid att Sveriges riksdagspartier börjar göra detsamma.

 

Malin Nilsson, generalsekreterare Internationella Kvinnoförbundet för Fred och Frihet, IKFF

Inlägget Vem står upp för freden i riksdagsvalet? dök först upp på Dagens Arena.