Tornevall Networks

Versions

1. 2026-08-30 10:01:22

   Discovered: 2026-08-30 16:18:24 Hash: 5c79f9c8f00710d1e3096c9f20907235794e227b
   Title:

   Islänningarna har sagt sitt: Röstar nej till EU
   Description:

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,8 procent av rösterna. Statsministern bekräftade, enligt isländska public service-bolaget Rúv, att ”regeringen inte kommer att gå vidare med samtal om medlemskap under denna mandatperiod”. Hon sade även att hon haft kontakt med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa och konstaterade att kontakterna mellan EU och Island ska vara fortsatt starka. Däremot ville hon inte slå fast hur processen ska fortsätta. Vi ska diskutera med alltingets utrikesutskott om hur detta kapitel bäst kan avslutas. Vi gör inga definitiva utfästelser, sade statsminister Kristrún.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson, TV4 Nyheternas utsända på plats i Reykavik.
   Content

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,8 procent av rösterna. Statsministern bekräftade, enligt isländska public service-bolaget Rúv, att ”regeringen inte kommer att gå vidare med samtal om medlemskap under denna mandatperiod”. Hon sade även att hon haft kontakt med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa och konstaterade att kontakterna mellan EU och Island ska vara fortsatt starka. Däremot ville hon inte slå fast hur processen ska fortsätta. Vi ska diskutera med alltingets utrikesutskott om hur detta kapitel bäst kan avslutas. Vi gör inga definitiva utfästelser, sade statsminister Kristrún.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson, TV4 Nyheternas utsända på plats i Reykavik.
2. 2026-08-30 10:01:22

   Discovered: 2026-08-30 16:17:18 Hash: 1161fc64534348d7db06f0c3b4ac84b4357c543c
   Title:

   Islänningarna har sagt sitt: Röstar nej till EU
   Description:

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,8 procent av rösterna. Statsministern bekräftade, enligt isländska public service-bolaget Rúv, att ”regeringen inte kommer att gå vidare med samtal om medlemskap under denna mandatperiod”. Hon sade även att hon haft kontakt med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa och konstaterade att kontakterna mellan EU och Island ska vara fortsatt starka. Däremot ville hon inte slå fast hur processen ska fortsätta. Vi ska diskutera med alltingets utrikesutskott om hur detta kapitel bäst kan avslutas. Vi gör inga definitiva utfästelser, sade statsminister Kristrún.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson.
   Content

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,8 procent av rösterna. Statsministern bekräftade, enligt isländska public service-bolaget Rúv, att ”regeringen inte kommer att gå vidare med samtal om medlemskap under denna mandatperiod”. Hon sade även att hon haft kontakt med Europeiska rådets ordförande Antonio Costa och konstaterade att kontakterna mellan EU och Island ska vara fortsatt starka. Däremot ville hon inte slå fast hur processen ska fortsätta. Vi ska diskutera med alltingets utrikesutskott om hur detta kapitel bäst kan avslutas. Vi gör inga definitiva utfästelser, sade statsminister Kristrún.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson.
3. 2026-08-30 10:01:22

   Discovered: 2026-08-30 10:04:10 Hash: ff0eea712b4bceeab9fb91192580d5f860dd96fe
   Title:

   Islänningarna har sagt sitt: Röstar nej till EU
   Description:

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när nästan alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,5 procent av rösterna. – Under den sista veckan skedde omsvängning i opinionen. Det finns ingen chans för ja-sidan att hitta en upphämtning, säger TV4 Nyheternas utsända i Reykjavik, Johan Fredriksson.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson.
   Content

   Island är splittrat i frågan om EU. Opinionsmätningar innan valdagen har visat på en positiv inställning till att starta EU-förhandlingarna på nytt, men när nästan alla röster nu räknats är det nejsägarna som har majoritet med 52,5 procent av rösterna. – Under den sista veckan skedde omsvängning i opinionen. Det finns ingen chans för ja-sidan att hitta en upphämtning, säger TV4 Nyheternas utsända i Reykjavik, Johan Fredriksson.
   
   Drygt 270 000 islänningar har haft rösträtt i valet, som alltså inte handlar om ett direkt EU-medlemskap, utan om att återuppta de anslutningsförhandlingar som lades på is för över tio år sedan. ”Inte ett problem Bryssel kommer lösa” Island ansökte första gången om att bli medlem i EU 2009, mitt under en finanskris som drabbade landets lilla, utsatta ekonomi särskilt hårt. Samtalen avslutades när en euroskeptisk regering lade processen på is 2013.
   
   Ett av argumenten för att återuppta EU-förhandlingarna är Islands ihållande och höga inflation, med skyhöga boräntor. Ett argument som nej-sidan förkastar, skriver Reuters. – Det här är inte problem som Bryssel kommer att lösa åt oss. Det här är problem som isländska politiker måste lösa, säger oppositionsledaren Gudrun Hafsteinsdottir, som har lett nej-kampanjen. Oro för säkerhetsläget Den nuvarande samlingsregeringen har haft en mer EU-vänlig hållning och debatten på Island har förändrats i takt med världen.
   
   Landet har exempelvis ingen egen militär, utan förlitar sig på sitt medlemskap i Nato och ett bilateralt försvarsavtal med USA. Men många islänningar har börjat ifrågasätta avtalet med USA och oroas av att de amerikanska hoten om att ta över Grönland också skulle kunna appliceras på Island.
   
   Helgens folkomröstning är visserligen bara rådgivande, men är ändå ett bakslag för landets styrande politiker. – Det är också ett bakslag för EU. Det hade varit en enorm vitamininjektion för EU, men så blir det inte, säger Johan Fredriksson.