Det har i princip blivit omöjligt för public service att kritiskt granska eller ifrågasätta Sverigedemokraternas politik. Åtminstone om man får tro fyra prominenta herrar och en dam. “Mediernas oförmåga att granska Sveriges näst största parti på lika villkor som övriga partier har lett till ett demokratiskt problem”. Regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag som […]
Content
Det har i princip blivit omöjligt för public service att kritiskt granska eller ifrågasätta Sverigedemokraternas politik. Åtminstone om man får tro fyra prominenta herrar och en dam.
“Mediernas oförmåga att granska Sveriges näst största parti på lika villkor som övriga partier har lett till ett demokratiskt problem”. Regeringen har nyligen lagt fram ett lagförslag som ska öka straffvärdet för personer som hotar journalister och även deras familjer. Det räcker inte, menar de fem, som också vill se tydliga markeringar mot Sverigedemokraterna och “deras svans” som man menar begår ideliga övertramp.
Jag kanske har sovit och missat utvecklingen de senaste åren, men känns det verkligen som att de mediala redaktionerna undviker att granska SD kritiskt? Vad säger David Baas om det påståendet?
De fem som vill se en mer kritisk granskning av SD från mediernas sida är Patrik Oksanen, Ulrica Schenström, Jan Scherman, Willy Silberstein och Carl Melin. Japp, fem personer som i flera år varit öppet kritiska mot SD.