Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2023-06-18 06:46:00

   Discovered: 2023-06-18 10:11:16 Hash: 54463e31eb3610715268d126665de9f8eb4837f1
   Title:

   Chefer negativa till religiös klädsel
   Description:

   Kantar Sifo har på uppdrag av Järvaveckan Research frågat chefer på ett antal svenska företag hur de ser på religiös klädsel på betald arbetstid. Resultatet var väntat och borde vara självklart för alla Bara två procent av de tillfrågade arbetsgivarna tycker att religiös klädsel är något positivt. En viss procent bryr sig inte, men en […]
   Content

   Kantar Sifo har på uppdrag av Järvaveckan Research frågat chefer på ett antal svenska företag hur de ser på religiös klädsel på betald arbetstid. Resultatet var väntat och borde vara självklart för alla
   
   Bara två procent av de tillfrågade arbetsgivarna tycker att religiös klädsel är något positivt. En viss procent bryr sig inte, men en majoritet säger sig vara negativa till att deras anställda bär religiös klädsel på arbetstid. Vilka arbetsgivare som tillfrågats och hur deras etniska sammansättning ser ut får vi inte veta.
   
   Ahmed Abdirahman, med rötter i Somalia och grundare av Järvaveckan, säger att chefernas fördomar mot religiös klädsel motarbetar samhällsintresset och tillväxten i landet.
   
   Här ses ett exempel på religiös klädsel. Nu tror jag inte att kvinnor som dessa arbetar, men vore så fallet ska denna klädsel accepteras och inkluderas i mångfaldens namn.
   
    
   
   Märk väl att undersökningen handlar om religiösa attribut, inte om religion som sådan. På väldigt många arbetsplatser finns klädkoder. Dels av säkerhetsskäl, dels av hygieniska skäl och dels för att visa en gemensam fasad mot sina kunder. Accepterar man inte dessa klädkoder, så får man helt enkelt inte jobbet.
   
   Adam Cwejman tog upp detta i GP 2017 och nämnde bl.a. exemplet med den muslimska kvinna som grät ut i media för att hon inte fick bära slöja på jobbet vid incheckningsdisken hos SAS. SAS har som många företag en klädkod som förbjuder både politiska, ideologiska och religiösa attribut på arbetstid, men för kvinnan i fråga “var det inget alternativ” att ta av sig den religiösa slöjan på arbetstid. Hon valde istället att kontakta DO och media och ville med det belysa hur diskriminerad hon var.
   
   De flesta av er som är anställda av arbetsgivare som infört klädkoder, oavsett orsak, vet att alla respekterar dessa vare sig man vill eller ej, vare sig det gäller politiska, ideologiska eller religiösa attribut. I debatten som sådan har jag sällan sett röster höjas från kristna, judar, hinduer eller buddister. Klagoropen kommer nästan uteslutande från muslimer och då i synnerhet kvinnor som vägrar ta av sig slöjan.
   
   Det talas om integration i dagens Sverige. Religion integrerar inte, religion segregerar. Så också på arbetsmarknaden.
2. 2023-06-18 06:46:00

   Discovered: 2023-06-18 08:58:14 Hash: 6368c1f898bf5f20866f4ac248c8c77343f2a573
   Title:

   Chefer negativa till religiös klädsel
   Description:

   Kantar Sifo har på uppdrag av Järvaveckan Research frågat chefer på ett antal svenska företag hur de ser på religiös klädsel på betald arbetstid. Resultatet var väntat och borde vara självklart för alla Bara två procent av de tillfrågade arbetsgivarna tycker att religiös klädsel är något positivt. En viss procent bryr sig inte, men en […]
   Content

   Kantar Sifo har på uppdrag av Järvaveckan Research frågat chefer på ett antal svenska företag hur de ser på religiös klädsel på betald arbetstid. Resultatet var väntat och borde vara självklart för alla
   
   Bara två procent av de tillfrågade arbetsgivarna tycker att religiös klädsel är något positivt. En viss procent bryr sig inte, men en majoritet säger sig vara negativa till att deras anställda bär religiös klädsel på arbetstid. Vilka arbetsgivare som tillfrågats och hur deras etniska sammansättning ser ut får vi inte veta.
   
   Ahmed Abdirahman, med rötter i Somalia och grundare av Järvaveckan, säger att chefernas fördomar mot religiös klädsel motarbetar samhällsintresset och tillväxten i landet.
   
   Här ses ett exempel på religiös klädsel. Nu tror jag inte att kvinnor som dessa arbetar, men vore så fallet ska denna klädsel accepteras och inkluderas i mångfaldens namn.
   
    
   
   Märk väl att undersökningen handlar om religiösa attribut, inte om religion som sådan. På väldigt många arbetsplatser finns klädkoder. Dels av säkerhetsskäl, dels av hygieniska skäl och dels för att visa en gemensam fasad mot sina kunder. Accepterar man inte dessa klädkoder, så får man helt enkelt inte jobbet.
   
   Adam Cwejman tog upp detta i GP 2017 och nämnde bl.a. exemplet med den muslimska kvinna som grät ut i media för att hon inte fick bära slöja på jobbet vid incheckningsdisken hos SAS. SAS har som många företag en klädkod som förbjuder både politiska, ideologiska och religiösa attribut på arbetstid, men för kvinnan i fråga “var det inget alternativ” att ta av sig den religiösa slöjan på arbetstid. Hon valde istället att kontakta DO och media och ville med det belysa hur diskriminerad hon var.
   
   De flesta av er som är anställda av arbetsgivare som infört klädkoder, oavsett orsak, vet att alla respekterar dessa vare sig man vill eller ej, vare sig det gäller politiska, ideologiska eller religiösa attribut. I debatten som sådan har jag sällan sett röster höjas från kristna, judar, hinduer eller buddister. Klagoropen kommer nästan uteslutande från muslimer och då i synnerhet kvinnor som vägrar ta av sig slöjan.
   
   Det talas om integration i dagens Sverige. Religion integrerar inte, religion segregerar. Så också på arbetsmarknaden.