← Back to feed

M/S Estonia

Permalink
Published: 2023-07-19 10:34:18
Discovered: 2023-07-19 15:00:06
Hash: a4ba16cd4b17118491d3114bcdbc8be49f02aee9
https://petterssonsblogg.se/2023/07/19/m-s-estonia/
Description
HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia. I samband med dykningarna ska […]
Content
HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia.

M/S Estonia

I samband med dykningarna ska man även fotografera inne på bildäck och bärga bogrampen. Målet är att få en tydligare bild av hur förlisningen av Estonia gick till, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission. – Framför allt handlar det om att få fram så mycket fakta som möjligt, säger han.

Enligt den utredning som gjordes förra året uppkom hålen på styrbordssidan när fartyget träffade botten. I nuläget finns inget som tyder på att den teorin inte skulle stämma, säger Bäckstrand.

Passagerarfartyget Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer, över 500 var svenskar. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en tillfällig gemensam utredningskommission som undersökte olyckan (JAIC). En slutrapport publicerades i december 1997 och därefter upplöstes den gemensamma utredningskommissionen.

Den 28 september 2020 publicerades ett filmmaterial som visade ett tidigare inte känt hål i fartygets styrbordssida. Estlands olycksutredningsmyndighet inledde därför en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärde bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige.

Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige beslutade att bistå den estniska myndigheten. Syftet med den preliminära bedömningen är att överväga om den nya informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport, om nya utredningsåtgärder bör vidtas och i så fall vilka. För ytterligare information om arbetet med den preliminära bedömningen, se här.

Fartyget ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land på ett djup av ungefär 70-85 meter. Modern teknik med fotogrammetri gör det möjligt att skapa en detaljerad modell av vraket utan att behöva skicka ner dykare. Genom att skicka ner en dykrobot (ROV) som tar tusentals högupplösta stillbilder av skrovet från utsidan kan man sedan skapa en detaljerad 3D-modell av vraket.

Enligt de slutsatser som den tidigare utredningen (JAIC) presenterade 1997 slets fartygets bogvisir loss i den grova sjön och när visiret föll av drogs även den förliga ombordkörningsrampen med, vilket medförde att stora mängder vatten kunde strömma in på det öppna bildäcket. Detta gav en slagsida som inte gick att häva.

Förskeppskonstruktionen hade en del brister, inte bara på Estonia utan även på flera andra fartyg som var byggda på liknande vis. Ombordkörningsrampen var så lång att den i stängt läge stack upp i en låda på bogvisirets däck. När visiret lossnade fastnade rampen i denna låda och rampens lås orkade inte hålla emot varpå de brast och rampen föll ned tillsammans med visiret. Flera liknande incidenter med bogvisir hade inträffat innan men aldrig gått så långt att samtliga lås hade brustit.

Även på systerfartyget DIANA II brast ett par av låsen i en storm på södra Östersjön 1993.

Fartyget HERALD OF FREE ENTERPRISE avgick från Zeebrugge I Belgien den 6 mars 1987 med bogporten i öppet läge. När farten ökade klättrade bogvågen upp och vatten började forsa in på bildäcket. Inom några sekunder fick fartyget en kraftig slagsida men rätade upp sig något en kort stund för att sedan kapsejsa. På grund av det grunda vattnet sjönk inte fartyget utan lade sig på sidan. 193 människor omkom.

På Statens Haverikommissions hemsida finns mycket information. Bland annat c:a 45.000 bilder. Allt tillgängligt för allmänheten.

Pierre Isacsson, var en av alla som dog i Estoniakatastrofen…

***

Stöd bloggen

Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

Från andra banker konto 8257-933415168

Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

History (2 versions shown )

Changes

From 2023-07-19 10:34:18 (discovered: 2023-07-19 12:43:04) hash: 9f753003b0c377d995d409b80383079b903a4aa9
To 2023-07-19 10:34:18 (discovered: 2023-07-19 15:00:06) hash: a4ba16cd4b17118491d3114bcdbc8be49f02aee9
Title
M/S Estonia
Description
HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia. I samband med dykningarna ska […]
Content
HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia. M/S Estonia I samband med dykningarna ska man även fotografera inne på bildäck och bärga bogrampen. Målet är att få en tydligare bild av hur förlisningen av Estonia gick till, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission. – Framför allt handlar det om att få fram så mycket fakta som möjligt, säger han. Enligt den utredning som gjordes förra året uppkom hålen på styrbordssidan när fartyget träffade botten. I nuläget finns inget som tyder på att den teorin inte skulle stämma, säger Bäckstrand. Passagerarfartyget Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer, över 500 var svenskar. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en tillfällig gemensam utredningskommission som undersökte olyckan (JAIC). En slutrapport publicerades i december 1997 och därefter upplöstes den gemensamma utredningskommissionen. Den 28 september 2020 publicerades ett filmmaterial som visade ett tidigare inte känt hål i fartygets styrbordssida. Estlands olycksutredningsmyndighet inledde därför en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärde bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige. Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige beslutade att bistå den estniska myndigheten. Syftet med den preliminära bedömningen är att överväga om den nya informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport, om nya utredningsåtgärder bör vidtas och i så fall vilka. För ytterligare information om arbetet med den preliminära bedömningen, se här. Fartyget ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land på ett djup av ungefär 70-85 meter. Modern teknik med fotogrammetri gör det möjligt att skapa en detaljerad modell av vraket utan att behöva skicka ner dykare. Genom att skicka ner en dykrobot (ROV) som tar tusentals högupplösta stillbilder av skrovet från utsidan kan man sedan skapa en detaljerad 3D-modell av vraket. Enligt de slutsatser som den tidigare utredningen (JAIC) presenterade 1997 slets fartygets bogvisir loss i den grova sjön och när visiret föll av drogs även den förliga ombordkörningsrampen med, vilket medförde att stora mängder vatten kunde strömma in på det öppna bildäcket. Detta gav en slagsida som inte gick att häva. Förskeppskonstruktionen hade en del brister, inte bara på Estonia utan även på flera andra fartyg som var byggda på liknande vis. Ombordkörningsrampen var så lång att den i stängt läge stack upp i en låda på bogvisirets däck. När visiret lossnade fastnade rampen i denna låda och rampens lås orkade inte hålla emot varpå de brast och rampen föll ned tillsammans med visiret. Flera liknande incidenter med bogvisir hade inträffat innan men aldrig gått så långt att samtliga lås hade brustit. Även på systerfartyget DIANA II brast ett par av låsen i en storm på södra Östersjön 1993. Fartyget HERALD OF FREE ENTERPRISE avgick från Zeebrugge I Belgien den 6 mars 1987 med bogporten i öppet läge. När farten ökade klättrade bogvågen upp och vatten började forsa in på bildäcket. Inom några sekunder fick fartyget en kraftig slagsida men rätade upp sig något en kort stund för att sedan kapsejsa. På grund av det grunda vattnet sjönk inte fartyget utan lade sig på sidan. 193 människor omkom. På Statens Haverikommissions hemsida finns mycket information. Bland annat c:a 45.000 bilder. Allt tillgängligt för allmänheten. Pierre Isacsson, var en av alla som dog i Estoniakatastrofen… *** Stöd bloggen Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag! Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168 Från andra banker konto 8257-933415168 Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen. Du kan även SWISHA till 0760 858 480  IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168

Versions

  1. 2023-07-19 10:34:18
    Discovered: 2023-07-19 15:00:06 Hash: a4ba16cd4b17118491d3114bcdbc8be49f02aee9
    Title:
    M/S Estonia
    Description:
    HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia. I samband med dykningarna ska […]
    Content
    HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia.

    M/S Estonia

    I samband med dykningarna ska man även fotografera inne på bildäck och bärga bogrampen. Målet är att få en tydligare bild av hur förlisningen av Estonia gick till, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission. – Framför allt handlar det om att få fram så mycket fakta som möjligt, säger han.

    Enligt den utredning som gjordes förra året uppkom hålen på styrbordssidan när fartyget träffade botten. I nuläget finns inget som tyder på att den teorin inte skulle stämma, säger Bäckstrand.

    Passagerarfartyget Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer, över 500 var svenskar. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en tillfällig gemensam utredningskommission som undersökte olyckan (JAIC). En slutrapport publicerades i december 1997 och därefter upplöstes den gemensamma utredningskommissionen.

    Den 28 september 2020 publicerades ett filmmaterial som visade ett tidigare inte känt hål i fartygets styrbordssida. Estlands olycksutredningsmyndighet inledde därför en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärde bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige.

    Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige beslutade att bistå den estniska myndigheten. Syftet med den preliminära bedömningen är att överväga om den nya informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport, om nya utredningsåtgärder bör vidtas och i så fall vilka. För ytterligare information om arbetet med den preliminära bedömningen, se här.

    Fartyget ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land på ett djup av ungefär 70-85 meter. Modern teknik med fotogrammetri gör det möjligt att skapa en detaljerad modell av vraket utan att behöva skicka ner dykare. Genom att skicka ner en dykrobot (ROV) som tar tusentals högupplösta stillbilder av skrovet från utsidan kan man sedan skapa en detaljerad 3D-modell av vraket.

    Enligt de slutsatser som den tidigare utredningen (JAIC) presenterade 1997 slets fartygets bogvisir loss i den grova sjön och när visiret föll av drogs även den förliga ombordkörningsrampen med, vilket medförde att stora mängder vatten kunde strömma in på det öppna bildäcket. Detta gav en slagsida som inte gick att häva.

    Förskeppskonstruktionen hade en del brister, inte bara på Estonia utan även på flera andra fartyg som var byggda på liknande vis. Ombordkörningsrampen var så lång att den i stängt läge stack upp i en låda på bogvisirets däck. När visiret lossnade fastnade rampen i denna låda och rampens lås orkade inte hålla emot varpå de brast och rampen föll ned tillsammans med visiret. Flera liknande incidenter med bogvisir hade inträffat innan men aldrig gått så långt att samtliga lås hade brustit.

    Även på systerfartyget DIANA II brast ett par av låsen i en storm på södra Östersjön 1993.

    Fartyget HERALD OF FREE ENTERPRISE avgick från Zeebrugge I Belgien den 6 mars 1987 med bogporten i öppet läge. När farten ökade klättrade bogvågen upp och vatten började forsa in på bildäcket. Inom några sekunder fick fartyget en kraftig slagsida men rätade upp sig något en kort stund för att sedan kapsejsa. På grund av det grunda vattnet sjönk inte fartyget utan lade sig på sidan. 193 människor omkom.

    På Statens Haverikommissions hemsida finns mycket information. Bland annat c:a 45.000 bilder. Allt tillgängligt för allmänheten.

    Pierre Isacsson, var en av alla som dog i Estoniakatastrofen…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
  2. 2023-07-19 10:34:18
    Discovered: 2023-07-19 12:43:04 Hash: 9f753003b0c377d995d409b80383079b903a4aa9
    Title:
    M/S Estonia
    Description:
    HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia. I samband med dykningarna ska […]
    Content
    HISTORIA. I dag påbörjar Statens haverikommission dykningar vid Estonias vrak, nästan 29 år efter att fartyget förliste. I samband med undersökningarna ska dykarna bland annat ta prover för att se om det kan finnas explosionsrester på vraket. Anledningen är att det diskuterats om det kan ha förekommit en explosion på Estonia.

    M/S Estonia

    I samband med dykningarna ska man även fotografera inne på bildäck och bärga bogrampen. Målet är att få en tydligare bild av hur förlisningen av Estonia gick till, säger Jonas Bäckstrand, utredningsordförande vid Statens haverikommission. – Framför allt handlar det om att få fram så mycket fakta som möjligt, säger han.

    Enligt den utredning som gjordes förra året uppkom hålen på styrbordssidan när fartyget träffade botten. I nuläget finns inget som tyder på att den teorin inte skulle stämma, säger Bäckstrand.

    Passagerarfartyget Estonia sjönk den 28 september 1994 under en resa från Tallinn till Stockholm. Av de 989 personer som fanns ombord omkom 852 personer, över 500 var svenskar. I enlighet med en överenskommelse mellan statsministrarna i Estland, Finland och Sverige bildades en tillfällig gemensam utredningskommission som undersökte olyckan (JAIC). En slutrapport publicerades i december 1997 och därefter upplöstes den gemensamma utredningskommissionen.

    Den 28 september 2020 publicerades ett filmmaterial som visade ett tidigare inte känt hål i fartygets styrbordssida. Estlands olycksutredningsmyndighet inledde därför en preliminär bedömning av de nya uppgifterna och begärde bistånd av motsvarande myndigheter i Finland och Sverige.

    Olycksutredningscentralen i Finland och Statens haverikommission i Sverige beslutade att bistå den estniska myndigheten. Syftet med den preliminära bedömningen är att överväga om den nya informationen ger anledning att revidera de slutsatser som drogs i 1997 års rapport, om nya utredningsåtgärder bör vidtas och i så fall vilka. För ytterligare information om arbetet med den preliminära bedömningen, se här.

    Fartyget ligger på Östersjöns botten cirka 20 nautiska mil från närmaste land på ett djup av ungefär 70-85 meter. Modern teknik med fotogrammetri gör det möjligt att skapa en detaljerad modell av vraket utan att behöva skicka ner dykare. Genom att skicka ner en dykrobot (ROV) som tar tusentals högupplösta stillbilder av skrovet från utsidan kan man sedan skapa en detaljerad 3D-modell av vraket.

    Enligt de slutsatser som den tidigare utredningen (JAIC) presenterade 1997 slets fartygets bogvisir loss i den grova sjön och när visiret föll av drogs även den förliga ombordkörningsrampen med, vilket medförde att stora mängder vatten kunde strömma in på det öppna bildäcket. Detta gav en slagsida som inte gick att häva.

    Förskeppskonstruktionen hade en del brister, inte bara på Estonia utan även på flera andra fartyg som var byggda på liknande vis. Ombordkörningsrampen var så lång att den i stängt läge stack upp i en låda på bogvisirets däck. När visiret lossnade fastnade rampen i denna låda och rampens lås orkade inte hålla emot varpå de brast och rampen föll ned tillsammans med visiret. Flera liknande incidenter med bogvisir hade inträffat innan men aldrig gått så långt att samtliga lås hade brustit.

    Även på systerfartyget DIANA II brast ett par av låsen i en storm på södra Östersjön 1993.

    Fartyget HERALD OF FREE ENTERPRISE avgick från Zeebrugge I Belgien den 6 mars 1987 med bogporten i öppet läge. När farten ökade klättrade bogvågen upp och vatten började forsa in på bildäcket. Inom några sekunder fick fartyget en kraftig slagsida men rätade upp sig något en kort stund för att sedan kapsejsa. På grund av det grunda vattnet sjönk inte fartyget utan lade sig på sidan. 193 människor omkom.

    På Statens Haverikommissions hemsida finns mycket information. Bland annat c:a 45.000 bilder. Allt tillgängligt för allmänheten.

    Pierre Isacsson, var en av alla som dog i Estoniakatastrofen…

    ***

    Stöd bloggen

    Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!

    Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168

    Från andra banker konto 8257-933415168

    Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter. Se till höger i datorn och längre ned i mobilen.

    Du kan även SWISHA till 0760 858 480 

    IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168