Jag sprang på ett inslag i SVT från 2021, angående den pågående debatten om integration kontra segregation och påmindes om det som kom att kallas Nyköpingsmodellen. 2021 gjorde SVT ett inslag om Brandkärrsskolan, en skola med elever från förskola till årskurs tre. 98 procent av eleverna hade då ett annat modersmål än svenska och undervisningen […]
Content
Jag sprang på ett inslag i SVT från 2021, angående den pågående debatten om integration kontra segregation och påmindes om det som kom att kallas Nyköpingsmodellen.
2021 gjorde SVT ett inslag om Brandkärrsskolan, en skola med elever från förskola till årskurs tre. 98 procent av eleverna hade då ett annat modersmål än svenska och undervisningen var helt anpassad efter de förutsättningarna. Följande mening i artikeln kanske får en del att reagera. “I början av 2000-talet hade skolan en stor blandning av modersmålsspråk, nära 30 stycken, men nu är sammansättningen betydligt mer homogen”. Ordet homogen brukar annars förknippas med rasism när det sätts i samband med vita personer. Vi har hört det inom idrotten, arbetslivet och även skolan, då företrädesvis friskolorna.
Det leder in på en annan skola i samma stad, Nyköpings högstadium. Nyköping hade fram till 2014 fyra högstadieskolor. Lärarnas egen branschtidning, Vi Lärare, gjorde 2022 ett reportage om den nya skolan och anledningen till sammanslagningen. “En av skolorna var starkt segregerad” får vi veta och den skolan var Långbergsskolan, högstadieskolan i det starkt segregerade problemområdet Brandkärr. Alla som kan historien vet att den skolan bestod av mestadels svenska elever långt in på 80-talet, blandat med ett fåtal elever med rötterna i olika europeiska länder. De sista åren syntes knappt någon elev med svensk eller europeisk bakgrund, beroende på att svenska familjer flyttat från området eller placerat sina barn i olika friskolor.
Det ville politikerna ändra på och såg 2014 till att skapa en sammanslagning av kommunens fyra högstadieskolor till det som kom att kallas Nyköpingsmodellen.
Hur har det då gått? Ja, rubriken till Vi Lärares artikel säger allt. “En skola för alla – nu flyr eleverna”. När den nya högstadieskolan stod färdig läsåret 2014/2015 var andelen elever med utländsk bakgrund 18 procent. 2022 hade andelen ökat till 38 procent. Dels beroende på att svenska elever valt att byta till friskolor, dels beroende på att andelen elever med invandrarbakgrund ökat kraftigt.
Expressen publicerade samma år en stor artikel om samma skola och samma problem. “Skolexperimentet fick medelklassen att lämna”. Det fanns en dröm bland kommunens politiker att en gång för alla vädra ut segregationen i Nyköpings skolor. Resultatet blev en katastrof. Med fem olika rektorer under åtta år, lärarflykt, stök, dåliga skolresultat och en segregerad skolmiljö.
Samma dag som Expressens team besöker Nyköpings högstadiskola är både räddningstjänst och polis på plats. 14 brandlarm på bara en vecka har fått många att reagera. Anlagda bränder på skolans toaletter är orsaken till den polisiära närvaron. Expressen beskriver hur en anonym lärare vittnat om “en skola i kaos” och en handfallen skolledning.
Skolexperimentet hyllades, inte minst av Gustav Fridolin som kallade Nyköpingsmodellen sin drömskola och man tilldelades olika priser. Ett av dessa delades ut av Stiftelsen Jämställdhetsfonden. “Det fanns en framtidstro”, säger skolans första rektor till tidningen. Den rakt motsatta beskrivningen kom från författaren och skolstrategen Per Kornhall, som säger till Expressen att Nyköpingsmodellen var dömd att misslyckas redan från början och lyfter bl.a. upp den term som heter “White flight”, vilken innebär att föräldrar med svensk och europeisk bakgrund väljer att placera sina barn på friskolor på samma sätt som de väljer att flytta från de invandrartäta problemområdena.
Nyköpingsmodellen, ett av många misslyckade experiment i kölvattnet av en kravlös och överdimensionerad invandringspolitik.