Tornevall Networks

Changes

Versions

1. 2023-10-15 08:04:00

   Discovered: 2023-10-15 18:20:10 Hash: f2c587bd5520a14bb9106292cdae659963a21df1
   Title:

   Historiska väder
   Description:

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll. Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så […]
   Content

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll.
   
   Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så fall hur – väderleken har påverkat vår historia. Och undrar hur världshistorien hade sett ut om det inte varit för vädret. Alltså vädret, inte klimatförändringarna.
   
   Mellan 1600 och 1814 var det inte ovanligt att Themsen frös i upp till två månader åt gången. Storbritannien och hela norra halvklotet var låst i vad som nu är känt som “Lilla istiden” och det är slutet på lilla istiden som nutidens uppvärmning jämförs med. Målning från 1677.
   
   Hällregnet som krossade romarriket?: Striden i Teutoburgerskogen år 9 mellan romerska legioner och germanska folkstammar, har beskrivits som slaget som förändrade världshistorien. Men var det väderleken som fällde avgörandet?
   
   Kamikaze – den gudomliga vinden: Sommaren 1281 är Kublai Khan världens mest mäktiga och nu ska hans väldiga mongol-rike också lägga Japan under sig. En enkel match i tanken. Om det inte vore för den gudomliga vinden: kamikaze.
   
   Descartes och den svenska vinterkylan: Hösten 1649 får filosofen René Descartes en personlig inbjudan till Sverige från drottning Kristina själv. Men Descartes möte med det kalla landet i norr blir allt annat än en solskenshistoria.
   
   Karl XII och snöovädret i Narva: Den 30 november år 1700 går Karl XII och hans numerärt underlägsna och utmattade svenska armé till attack mot tsar Peter I:s styrkor. Ett till synes hopplöst försök att behålla makten över Östersjön.
   
   Jordbävningen i Lissabon och tankevärldens efterskalv: Jordbävningen i Lissabon 1755 är ett av världshistoriens mest förödande jordskalv. Men i förödelsens fotspår följer kanske också en tankens revolution… Eller?
   
   Hagelstormen som tände den franska revolutionen: En av världshistoriens mest omvälvande händelser, den franska revolutionen, bryter ut år 1789 och vänder upp och ned på dåtidens samhälle. Men hade den inträffat om det inte varit för vädret?
   
   Napoleon och den ryska vintern: Sommaren 1812 förklarar Napoleon krig mot Rysslands tsar Alexander. Med hjälp av en gigantisk armé ska Ryssland bli franskt – inom loppet av 20 dagar. Men invasionen slutar i en humanitär katastrof.
   
   1816 – regn, rusk och ett monsters födelse: 1816 plågas Europa av rysligt väder. Men året utan sommar ger författaren Mary Shelley inspiration: Hon låter hällregn, stormar, blixtar och ett välbekant monster kliva rätt in i litteraturhistorien.
   
   Bröderna Wright och flyghistoriens oberäkneliga kastvindar: Hösten 1903 står människan på tröskeln till att lyckas lätta från marken i ett motordrivet flygplan. Men hur avgörande var vädrets makter för vem som skulle bli först upp i luften?
   
   Titanic – sänkt av en varm vår?: Titanics olycksaliga jungfrufärd 1912 är kanske världshistoriens mest omskrivna resa. Flera samverkande faktorer låg bakom den katastrofala utgången – och väderleken kan ha bidragit på mer än ett sätt.
   
   Dust bowl-katastrofen: Depressionens dödliga dammstormar: Under 1930-talet plågas det amerikanska slättlandet av dust bowls, mörka dammstormar, som ödelägger allt som kommer i dess väg. Men orsaken bakom stormarna står att finna i mer än bara dåligt väder.
   
   London 1952 – i smogens grepp: Londondimma är ett välkänt fenomen. Men den smog som under ett par skräckfyllda dagar i december 1952 håller staden i ett järngrepp, är långt ifrån någon vanlig dimma.
   
   Lyssna på Sveriges Radio…
   
   Kan den underbara Värmetiden komma tillbaka?
   
   Holocen, senaste istiden längst till vänster. Nutid till höger
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
2. 2023-10-15 08:04:00

   Discovered: 2023-10-15 13:14:08 Hash: 2f3b3f2e59ebf3a40a5600491f257f548f90d805
   Title:

   Historiska väder
   Description:

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll. Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så […]
   Content

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll.
   
   Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så fall hur – väderleken har påverkat vår historia. Och undrar hur världshistorien hade sett ut om det inte varit för vädret. Alltså vädret, inte klimatförändringarna.
   
   Mellan 1600 och 1814 var det inte ovanligt att Themsen frös i upp till två månader åt gången. Storbritannien och hela norra halvklotet var låst i vad som nu är känt som “Lilla istiden” och det är slutet på lilla istiden som nutidens uppvärmning jämförs med. Målning från 1677.
   
   Hällregnet som krossade romarriket?: Striden i Teutoburgerskogen år 9 mellan romerska legioner och germanska folkstammar, har beskrivits som slaget som förändrade världshistorien. Men var det väderleken som fällde avgörandet?
   
   Kamikaze – den gudomliga vinden: Sommaren 1281 är Kublai Khan världens mest mäktiga och nu ska hans väldiga mongol-rike också lägga Japan under sig. En enkel match i tanken. Om det inte vore för den gudomliga vinden: kamikaze.
   
   Descartes och den svenska vinterkylan: Hösten 1649 får filosofen René Descartes en personlig inbjudan till Sverige från drottning Kristina själv. Men Descartes möte med det kalla landet i norr blir allt annat än en solskenshistoria.
   
   Karl XII och snöovädret i Narva: Den 30 november år 1700 går Karl XII och hans numerärt underlägsna och utmattade svenska armé till attack mot tsar Peter I:s styrkor. Ett till synes hopplöst försök att behålla makten över Östersjön.
   
   Jordbävningen i Lissabon och tankevärldens efterskalv: Jordbävningen i Lissabon 1755 är ett av världshistoriens mest förödande jordskalv. Men i förödelsens fotspår följer kanske också en tankens revolution… Eller?
   
   Hagelstormen som tände den franska revolutionen: En av världshistoriens mest omvälvande händelser, den franska revolutionen, bryter ut år 1789 och vänder upp och ned på dåtidens samhälle. Men hade den inträffat om det inte varit för vädret?
   
   Napoleon och den ryska vintern: Sommaren 1812 förklarar Napoleon krig mot Rysslands tsar Alexander. Med hjälp av en gigantisk armé ska Ryssland bli franskt – inom loppet av 20 dagar. Men invasionen slutar i en humanitär katastrof.
   
   1816 – regn, rusk och ett monsters födelse: 1816 plågas Europa av rysligt väder. Men året utan sommar ger författaren Mary Shelley inspiration: Hon låter hällregn, stormar, blixtar och ett välbekant monster kliva rätt in i litteraturhistorien.
   
   Bröderna Wright och flyghistoriens oberäkneliga kastvindar: Hösten 1903 står människan på tröskeln till att lyckas lätta från marken i ett motordrivet flygplan. Men hur avgörande var vädrets makter för vem som skulle bli först upp i luften?
   
   Titanic – sänkt av en varm vår?: Titanics olycksaliga jungfrufärd 1912 är kanske världshistoriens mest omskrivna resa. Flera samverkande faktorer låg bakom den katastrofala utgången – och väderleken kan ha bidragit på mer än ett sätt.
   
   Dust bowl-katastrofen: Depressionens dödliga dammstormar: Under 1930-talet plågas det amerikanska slättlandet av dust bowls, mörka dammstormar, som ödelägger allt som kommer i dess väg. Men orsaken bakom stormarna står att finna i mer än bara dåligt väder.
   
   London 1952 – i smogens grepp: Londondimma är ett välkänt fenomen. Men den smog som under ett par skräckfyllda dagar i december 1952 håller staden i ett järngrepp, är långt ifrån någon vanlig dimma.
   
   Lyssna på Sveriges Radio…
   
   Kan den underbara Värmetiden komma tillbaka?
   
   Holocen, senaste istiden längst till vänster. Nutid till höger
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168
3. 2023-10-15 08:04:00

   Discovered: 2023-10-15 12:12:19 Hash: 493024bf62ea93f9c0349b9e13d559c3efa6e48b
   Title:

   Historiska väder
   Description:

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll. Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så […]
   Content

   KLIMAT & VÄDER. Vi vet att kraftiga regn- och snäver, stormar, torka, värme och kyla numera beror på klimatförändringarna som beror på västvärldens utsläpp. Att Kina släpper ut mer än EU och USA tillsammans och ökar sina utsläpp verkar inte spela någon roll.
   
   Sveriges Radio P1 Historiska väder ställer frågan om – och i så fall hur – väderleken har påverkat vår historia. Och undrar hur världshistorien hade sett ut om det inte varit för vädret. Alltså vädret, inte klimatförändringarna.
   
   Mellan 1600 och 1814 var det inte ovanligt att Themsen frös i upp till två månader åt gången. Storbritannien och hela norra halvklotet var låst i vad som nu är känt som “Lilla istiden” och det är slutet på lilla istiden som nutidens uppvärmning jämförs med. Målning från 1677.
   
   Hällregnet som krossade romarriket?: Striden i Teutoburgerskogen år 9 mellan romerska legioner och germanska folkstammar, har beskrivits som slaget som förändrade världshistorien. Men var det väderleken som fällde avgörandet?
   
   Kamikaze – den gudomliga vinden: Sommaren 1281 är Kublai Khan världens mest mäktiga och nu ska hans väldiga mongol-rike också lägga Japan under sig. En enkel match i tanken. Om det inte vore för den gudomliga vinden: kamikaze.
   
   Descartes och den svenska vinterkylan: Hösten 1649 får filosofen René Descartes en personlig inbjudan till Sverige från drottning Kristina själv. Men Descartes möte med det kalla landet i norr blir allt annat än en solskenshistoria.
   
   Karl XII och snöovädret i Narva: Den 30 november år 1700 går Karl XII och hans numerärt underlägsna och utmattade svenska armé till attack mot tsar Peter I:s styrkor. Ett till synes hopplöst försök att behålla makten över Östersjön.
   
   Jordbävningen i Lissabon och tankevärldens efterskalv: Jordbävningen i Lissabon 1755 är ett av världshistoriens mest förödande jordskalv. Men i förödelsens fotspår följer kanske också en tankens revolution… Eller?
   
   Hagelstormen som tände den franska revolutionen: En av världshistoriens mest omvälvande händelser, den franska revolutionen, bryter ut år 1789 och vänder upp och ned på dåtidens samhälle. Men hade den inträffat om det inte varit för vädret?
   
   Napoleon och den ryska vintern: Sommaren 1812 förklarar Napoleon krig mot Rysslands tsar Alexander. Med hjälp av en gigantisk armé ska Ryssland bli franskt – inom loppet av 20 dagar. Men invasionen slutar i en humanitär katastrof.
   
   1816 – regn, rusk och ett monsters födelse: 1816 plågas Europa av rysligt väder. Men året utan sommar ger författaren Mary Shelley inspiration: Hon låter hällregn, stormar, blixtar och ett välbekant monster kliva rätt in i litteraturhistorien.
   
   Bröderna Wright och flyghistoriens oberäkneliga kastvindar: Hösten 1903 står människan på tröskeln till att lyckas lätta från marken i ett motordrivet flygplan. Men hur avgörande var vädrets makter för vem som skulle bli först upp i luften?
   
   Titanic – sänkt av en varm vår?: Titanics olycksaliga jungfrufärd 1912 är kanske världshistoriens mest omskrivna resa. Flera samverkande faktorer låg bakom den katastrofala utgången – och väderleken kan ha bidragit på mer än ett sätt.
   
   Dust bowl-katastrofen: Depressionens dödliga dammstormar: Under 1930-talet plågas det amerikanska slättlandet av dust bowls, mörka dammstormar, som ödelägger allt som kommer i dess väg. Men orsaken bakom stormarna står att finna i mer än bara dåligt väder.
   
   London 1952 – i smogens grepp: Londondimma är ett välkänt fenomen. Men den smog som under ett par skräckfyllda dagar i december 1952 håller staden i ett järngrepp, är långt ifrån någon vanlig dimma.
   
   Lyssna på Sveriges Radio…
   
   Kan den underbara Värmetiden komma tillbaka?
   
   Holocen, senaste istiden längst till vänster. Nutid till höger
   
   ***
   
   Stöd bloggen
   
   Petterssons blogg drivs ideellt och är reklamfri. Vi säljer inga varor eller tjänster. Vill du uppmuntra oss och hjälpa till med de kostnader som finns så är du välkommen med ett bidrag!
   
   Från Swedbank eller sparbanken konto 8257-8933415168
   
   Från andra banker konto 8257-933415168
   
   Paypal används av miljoner över hela världen för att överföra pengar utan att någon obehörig kan se dina betalningsuppgifter.
   
   Du kan även SWISHA till 0760 858 480 
   
   IBAN: SWEDSESS SE1580000825780933415168