Den partipolitiskt obundna stiftelsen Kunskapsverket släpper inom kort en ny rapport om integrationen i Sverige. Kvartal har tagit del av den och resultatet är skrämmande, men är heller inte överraskande.
Content
Den partipolitiskt obundna stiftelsen Kunskapsverket släpper inom kort en ny rapport om integrationen i Sverige. Kvartal har tagit del av den och resultatet är skrämmande, men är heller inte överraskande.
Rapporten bygger på hur situationen förändrats de senaste 20 åren och fokuserar på utrikesfödda i åldern 20-66.
Gruppen utrikesfödda utgör idag 28 procent av Sveriges befolkning, fördelade med 21 procent som själva är födda i annat land och 7 procent där bägge föräldrarna är födda utomlands. Under dessa 20 år har andelen utrikesfödda ökat från 12 procent av Sveriges befolkning till 21 procent. Merparten av den stora ökningen utrikesfödda består av flyktingar och just den gruppen är mest angelägen om att stanna i Sverige, i motsats till migranter från Europa och arbetskraftsinvandrare.
Gruppen flyktingar är också den grupp som har svårast att ta sig in på arbetsmarknaden. Kulturella, utbildningsmässiga och språkliga skillnader är de främsta orsakerna enligt rapporten. Bland de utrikesfödda i arbetsför ålder som kommit till Sverige sedan 2005 är 37 procent icke egenförsörjande (arbetslösa eller arbetande med en lön som understiger 20 000 kronor i månaden före skatt).
Sedan lägger rapporten fram en uppgift som många gärna använder sig av. Procentandelen utrikesfödda som är självförsörjande har ökat från 56 procent år 2015 till dagens 67 procent. Det låter bra, men samtidigt har andelen utrikesfödda ökat i antal. Så procentuellt har andelen utrikesfödda i utanförskap minskat, men det direkta antalet har ökat.
Nyanlända har svårt att integrera sig, men rapporten visar att utrikesfödda som vistats i Sverige över 15 år ligger långt från de etniskt svenska medborgarnas nivåer när det kommer till ämnen som självförsörjning, läsfärdigheter, språkkunskaper, valdeltagande, arbetslöshet.