Tornevall Networks

← Back to feed

I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare

Permalink
Published: 2026-09-03 07:16:27
Discovered: 2026-09-07 15:05:45
Author: Tobias Hübinette
Hash: fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
https://tobiashubinette.wordpress.com/2026/09/03/i-arets-val-staller-den-samlade-svenska-ytterhogern-upp-med-fler-kandidater-an-nagonsin-tidigare/
Description
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
Content
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).

För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.

Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.

I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.

Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater

Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater

Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater

Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater

Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater

Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater

MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater

Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
History (3 versions shown )

Changes

Diff Side by side
From 2026-09-03 07:16:27 (discovered: 2026-09-03 07:32:18) hash: 437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
To 2026-09-03 07:16:27 (discovered: 2026-09-07 15:05:45) hash: fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
Title
I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare
Description
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
Content
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
From 2026-09-03 07:16:27 (discovered: 2026-09-03 07:17:31) hash: 14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
To 2026-09-03 07:16:27 (discovered: 2026-09-03 07:32:18) hash: 437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
Title
I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare
Description
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
Content
I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet. Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta. I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat. Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater

Versions

  1. 2026-09-03 07:16:27
    Discovered: 2026-09-07 15:05:45 Hash: fdaaf29f9e8181ceaa235f3136afa0e7c5c6f167
    Title:
    I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare
    Description:
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
    Content
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).

    För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.

    Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.

    I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.

    Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater

    Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater

    Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 30 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater

    Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater

    Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater

    Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater

    MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater

    Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
  2. 2026-09-03 07:16:27
    Discovered: 2026-09-03 07:32:18 Hash: 437c1678e117d977c937923ced777200e14b9040
    Title:
    I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare
    Description:
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
    Content
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).

    För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.

    Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier. På 70-talet och även på 80-talet var det radikalvänstern som förökade sig genom delning och som kunde ställa upp med flera partier i de olika valen men idag efter ”högerns 68” (d v s efter 2016) är situationen den motsatta.

    I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.

    Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater

    Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater

    Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater

    Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater

    Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater

    Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater

    MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater

    Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater
  3. 2026-09-03 07:16:27
    Discovered: 2026-09-03 07:17:31 Hash: 14db343c21571ee1b95713907010b99f25665958
    Title:
    I årets val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare
    Description:
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val). För SD:s del innebär det att runt […]
    Content
    I årets (tre) val ställer den samlade svenska ytterhögern upp med fler kandidater än någonsin tidigare, vilket inte minst beror på att SD för första gången ställer upp i samtliga kommun- och regionval förutom i riksdagsvalet (och vilket enbart S och SD har lyckats med i årets val).

    För SD:s del innebär det att runt 15% av partiets samtliga medlemmar har mobiliserats för att ställa upp som kandidater i något av de tre valen. I 2026 års val deltar för övrigt totalt 416 unika partier vilket är fler än någonsin tidigare: 165 partier har anmält sig för att delta i riksdagsvalet, 173 för att delta i regionvalen och 380 för att delta i kommunvalen. Utöver nedanstående partier finns det därför ett flertal andra minipartier som kan räknas in under ytterhögerbeteckningen såsom bl a Kristna värdepartiet och Trygghetspartiet.

    Nedanstående partier har vidare det gemensamt att de i hög grad konkurrerar om samma väljare och det är troligt att flera av dem kommer att gå framåt i år jämfört med 2022 års val. Andelen som uppger att de kommer att rösta på övriga partier har nämligen ökat i flera opinionsundersökningar. Hela 7-9% av de unga vuxna männen (18-29 år) uppger exempelvis att de stöder övriga partier i en del undersökningar. Mot bakgrund av att vi lever i en högerradikal samtid så går det att anta att det i första hand rör denna typ av partier snarare än de små radikalvänsterpartierna och det är också SD som har tappat flest väljare till övriga partier.

    I 2022 års val tog SD och de andra ytterhögerpartierna sammanlagt hem 21% av de avgivna riksdagsrösterna och i år kan det nog tänkas sluta på en högre siffra än så och utöver SD kan även Örebropartiet komma in i riksdagen genom att erhålla över 12% i valkretsen Örebro län. Och utöver SD kommer flera av dessa partier också att ta hem en hel del kommunala mandat och möjligen också något enstaka regionfullmäktigemandat.

    Sverigedemokraterna ställer upp i riksdagen samt i 290 kommuner (samtliga) och 21 regioner (samtliga) med totalt 5709 enskilda kandidater

    Medborgerlig samling ställer upp i riksdagen samt i 89 kommuner och 17 regioner med totalt 466 enskilda kandidater

    Alternativ för Sverige ställer upp i riksdagen samt i 52 kommuner och 4 regioner med totalt 125 enskilda kandidater

    Ambition Sverige ställer upp i riksdagen samt i 15 kommuner och 4 regioner med totalt 73 enskilda kandidater

    Örebropartiet ställer upp i riksdagen samt i 1 kommun och 1 region med totalt 48 enskilda kandidater

    Nordiska motståndsrörelsen ställer upp i riksdagen med totalt 2 enskilda kandidater

    MoD – Mänskliga rättigheter och Demokrati ställer upp i riksdagen samt i 3 kommuner och 2 regioner med totalt 25 enskilda kandidater

    Knapptryckarna ställer upp i riksdagen samt i 17 kommuner och 1 region med totalt 26 enskilda kandidater